Kroppsliga symptom hos tonåringar Hannes Bohman H
I. Bohman H, Jonsson U, von Knorring A-L, von Knorring L, Päären A, Olsson G. Somatic symptoms as a marker for severity in adolescent depression. Acta Paediatrica 2010;99:1724-30 II. Bohman H, Jonsson U, von Knorring L, Päären A, Olsson G, von Knorring A-L. Prognostic significance of somatic symptoms in adolescence: A 15 years community-based follow-up study of adolescence with depression compared with healthy peers. BMC Psychiatry 2012;12:90. doi:10.1186/1471-244x-12-90 III. Bohman H, Jonsson U, PäärenA, von Knorring L, Olsson O, von Knorring A-L. Functional somatic symptoms in adolescence as a predictor of adult psychiatric and somatic disease. A 20 years community based follow-up study (submitted)
Bakgrund Kroppsliga symtom utan medicinsk förklaring är en vanlig orsak till att söka vård. Ca 30% av öppenvårdskonsulterna beror på kroppsliga symtom utan förklaring. (Mumford DB et al 1991) Kroppsliga symtom är kostsamma. 5:e mest kostsamma diagnosen (Hanel G et al 2009)
Kroppsliga symtom är kostsamma. 5:e mest kostsamma diagnosen (Hanel G et al 2009)
Kroppsliga symtom är kostsamma. 5:e mest kostsamma diagnosen (Hanel G et al 2009)
Förvånansvärt lite kunskap finns om långsiktig prognos (Campo JV et al 2012)
Personer med kroppsliga symtom utan medicinsk förklaring Konsumerar mycket vård. (Hoedeman R et al 2010) Patienterna är missnöjda med vården de får. (Lin EH 1991) De känner sig inte tagna på allvar. (Dirkwager AJ et al 2007) Läkarna uppfattar patienterna som krävande och jobbiga. (Dirkwager AJ et al 2007) Underliggande depression missas ofta och behandling försenas. (Sartorius N et al 2003) Finns lite vårdalternativ att erbjuda, förutom att försöka minimera onödiga undersökningar och iatrogena behandlingar. (Mayou R et al 2005)
Om en kroppslig förklaring utesluts så är problemet psykiskt?
Om en kroppslig sjukdom utesluts så är det kroppsliga symtomet ofarligt?
Psykologiska teorier om kroppsliga symtom hos barn och ungdomar Psykodynamisk teori enligt Freud Anknytnings teori enligt Bowlby Familjeterapi systemisk Teorier om inlärt socialt beteende Maskerad depression Gemensamt för teorierna är att de kroppsliga symtomen inte är huvudproblemet Utan istället epifenomen till andra större problem
DSM-IV kriterierna för de somatoforma syndromen (smärtsyndrom, somatisering, hypokondri etc.) är kritiserade av både patienter och läkare. De är uteslutningsdiagnoser och underinklusiva DSM-V ersätter med en diagnos
Fortfarande bristande kunskap om vad kroppsliga symtom utan medicinsk förklaring är Liten kunskap om hur de avgränsas från andra psykiska sjukdomar Liten kunskap om prognos Lite behandling att erbjuda
Material Populationsstudie i Uppsala 1992-1993 Depressionsscreening årskurs 1 i gymnasiet av 2465 ungdomar 16-17 år gamla ungdomar. 2270 screenade för depression (93%), BDI >16, CES-DC. 355 positiva i screening (12%). Diagnostisk intervju med DICA, för DSM-IV diagnoser, med screening positiva och lika många utvalda kontroller. 22 somatiska symtom undersökta med SCI. Livshändelser undersökta med formulär Coddington. Uppföljning vid 31 års ålder (64% deltar).
Flödesschema n=2465 All first-year students in upper secondary school in Uppsala 1992-93 n=2300 Participated in screening for depression n=355 Positive screening with BDI-C and CES-DC n=307 Diagnostic interview and consented to follow-up study n=101 Subthreshold depression n=206 Major depression n=355 Negative screening with BDI-C and CES-DC n=302 Diagnostic interview and consented to follow-up study n=65 Major depression or dysthymia n=237 No depression n=217 15 year follow up n=152 15 year follow up
DSM-IV kriterier Egentlig Depression Major Depression Emotionellt 1. Nedstämdhet, 2. Anhedoni (nedsatt intresse/engagemang) 3. Irritation, psykomotorisk hämning, agitation Kognitivt 4. Koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet 5. Dödstankar, suicidtankar, suicidhandlingar 6 Låg självkänsla, skuldkänslor Fysiskt 7. Trötthet 8. Sömnstörning 9. Aptitstörning, viktförändring Minst 5 kriterier Funktionsnedsättning Lidande
1 års prevalens Depression MDD (Major depression/ Egentlig depression): 5,8% (kvinnor 8.9% män 2.3%) Dystymi: 2,2 % (kvinnor 1.4% män 0.7%) 80% hade långa episoder på mer än 1 år Ingen hade behandling mot depression 70% hade inte sökt för sina problem
Samsjuklighet Fall-kontrollstudie: 186 par valda efter ålder, klass och kön. 1(1) Diagnos Deprimerade % Kontroller % Ångest 37.1 2.7 Tvång 27.4 4.8 Uppförande- 24.2 4.3 störning Hypomani 16.1 0.5 ADHD 15.1 0.5 Trots 11.3 1.1 PTSD 6.5 - Panik 6.5 - Ätstörning 4.3 - Separationsångest barndom Enures barndom 40.9 12.9 14.0 5.9
Tonårsdepression är en allvarlig åkomma Tonåringar som inte erfarit depression är påfallande friska ur barnpsykiatrisk synvinkel
Sambandet mellan tonårsdepression och funktionella kroppsliga symtom Tvärsnittsstudie 177 matchade par för kön, ålder och skolklass
Vanligaste kroppsliga symtom Skillnader mellan deprimerade och kontroller
Antalet kroppsliga symtom ökade med djupet och längden av depressionen.
Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symtom. Självmordsplaner (%) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 1 2 3 4 thru 5 >=6
Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symtom. 50 Normbrytande beteende: uppförandestörning och oppositionellt beteende (%) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 1 2 3 4 thru 5 >=6
Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symtom. 60 Konflikter med föräldrar, mellan föräldrar och kamrater (%), minst 2 av 3 50 40 30 20 10 0 0 1 2 3 4 thru 5 >=6
Slutsats Antalet kroppsliga symtom hos deprimerade tonåringar är en stark markör för allvarlig psykiatrisk problematik
Deprimerade och kontroller följdes upp 15 år senare DSM-IV psykiatriska diagnoser. Semistrukturerade intervjuer med MINI plus 217 deprimerade tonåringar och 152 kontroller följdes upp
Förutspår kroppsliga symtom för fortsatt psykisk sjukdom?
Antalet kroppssymtom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 60 Återkommande depressioner (%) 50 40 30 20 10 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
Antalet kroppssymtom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 35 Kronisk depression (%) 30 25 20 15 10 5 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
Antalet kroppssymtom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 25 Aktiva självmordsplaner (%) 20 15 10 5 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
Antalet kroppssymtom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 9 Psykotisk episod (%) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
Antalet kroppssymtom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 25 Bipolär sjukdom (%) 20 15 10 5 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
Förutspår kroppsliga symtom för psykisk sjukdom oberoende av depression?
Risken för depression om något kroppsligt symtom i tonåren hos ungdomar som aldrig varit deprimerade 45 40 38,3 35 30 25 20 22,5 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom 15 10 5 6,2 %, p<0.05 0 MDD 0 Kronisk depression
Risken för ångest om något kroppsligt symtom i tonåren hos ungdomar som aldrig varit deprimerade 35 30 30 25 20 15 17,5 14,1 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom 10 5 5,6 %, p<0.05 0 Panikångest Någon ångest
Kroppsliga symptom hos friska kontroller som prediktor för psykiatriska diagnoser som vuxen. 15 års uppföljning Non depressed without somatic symptoms n=71 Non depressed with somatic symptoms n=81 Adult diagnosis % % OR CI Major depressive episode a 22.5 38.3* 2.2 1.06 4.45 Recurrent depression or long 9.9 21.0 2.5 0.96-6.36 episode ( 2 episodes or longer than 6 months) Any chronic depression a 0.0 6.2* - - Manic episode/ hypomanic a 1.4 2.5 1.8 0.16-20.22 Any mood disorder a 25.4 42.5* 2.2 1.09 4.36 Panic disorder, agoraphobia a 5.6 17.5* 3.6 1.11 11.36 Specific phobia a 14.1 21.1 1.6 0.71-3.88 Social phobia b 5.6 8.8 1.6 0.45-5.73 PTSD b 0.0 0.0 - - GAD b 2.8 6.2 2.3 0.43-12.24 OCD b 0.0 2.5 - - Any anxiety disorder a 14.1 30.0* 2.6 1.15 5.95 Psychosis a 0.0 2.5 - - Somatoform disorders b 4.2 1.2 0.3 0.29-2.82 Any non mood disorder a 22.5 35.0 1.9 0.90-3.81 Any mental disorder a 32.2 53.8* 2.2 1.11 4.12 Self harm a 0 7.4* - - Suicidal thoughts a 4.2 12.5 3.23 0.85-12.28 Suicidal plans a 1.4 6.3 4.67 0.53-40.94 Suicidal attempts a 1.4 3.8 2.73 0.28-26.83 Hospitalization due to suicidal 0.0 2.5 - - attempts a
Predicerar vissa kroppsliga symtom särskilt starkt för depression och ångest? Predicerar kroppsliga symtom oberoende av depression och andra barnpsykiatriska problem för psykiska sjukdomar?
Somatiska symtom i logistisk regressionsanalys Prediktion av återkommande depressioner eller en episod >6 månader. 3 modeller: 1: Vanligaste somatiska symtomen och kön. 2: DSM-IV depressionskriterier. 3: Lång episod av tonårsdepression, negativa livshändelser, normbrytande beteende, självmordsbeteende och familjeproblem Model 1 Model 2 Model 3 OR OR OR Magsmärta 3.23 3.25 3.13 Svettningar 3.06 3.38 Frusen 1.86 Anhedoni 2.52 Lång depression (>1år) 3.47
Somatiska symtom i logistisk regressionsanalys Prediktion av återkommande ångest. 3 modeller: 1: Vanligaste somatiska symptomen och kön. 2: DSM-IV depressionskriterier. 3: Lång episod av tonårsdepression, negativa livshändelser, normbrytande beteende, självmordsbeteende och familjeproblem Model 1 Model 2 Model 3 OR OR OR Magsmärta 2.58 3.00 2.26 Trötthet 1.97 2.36 Skuldkänslor 2.06 Koncentrations problem 1.90 Lång depression (>1år) 3.78
Slutsats Somatiska symtom hos tonåringar ska tas på största allvar. Antalet kroppsliga symtom hos deprimerade tonåringar förutspår allvarliga psykiska sjukdomar och självmordsbeteende. Magsmärta är en mycket stark prediktor.
Behov av sjukhusvård i vuxen ålder Depression, ångest och kroppsliga symtom jämförda. Vad förutsäger sjukhusvård bäst?
Odds ratio Prediktion av slutenvård. Logistisk regressionsanalys med kroppsliga symtom, depression, ångest och kön 3 Any psychiatric in- or outpatient care diagnosis 2,8 2,6 2,63 ( 1,04-6,62) 2,4 2,2 2 2,03 (1,02-4,02) 1,8 1,6 1,4 1,33 (0,65-2,70) 1,2 1 >=1 adolescent somatic symptoms Adolescent depression Adolescent anxiety
Odds ratio Prediktion av slutenvård. Logistisk regressionsanalys med kroppsliga symtom, depression, ångest och kön 12 11 10 9 8 7 11,09 (1,43-88,74) Mood disorders 6 5 4 3 2 1 0 0,70 (0,30-1,63) 1,35 (0,50-3,69) >=1 adolescent somatic symptoms Adolescent depression Adolescent anxiety
Odds ratio Prediktion av slutenvård. Logistisk regressionsanalys med kroppsliga symtom, depression, ångest och kön 3 Neurotic, stress related and somatoform disorders 2,5 2,47 (1,03-5,92) 2 1,94 (0,62-6,04) 1,5 1 >=1 adolescent somatic symptoms Adolescent depression Adolescent anxiety 0,5 0,66 (0,32-1,83)
Tack!
Depression predicerar alla psykiatriska diagnoser. Allvarliga diagnoser innebär större skillnader. Kontroller jämförda med deprimerade med lång depression. Psykiska sjukdomar som vuxna. Kronisk depression 7 ggr vanligare hos deprimerade Bipolär diagnos 7 ggr vanligare Panikångest 4 ggr vanligare Tvång 7 ggr vanligare Drogmissbruk 6 ggr vanligare Somatoforma sjukdomar 12 ggr vanligare PMS 2 ggr vanligare
Hur fungerar nära relationer för deprimerade tonåringar som vuxna?
5,5 Skillnader i familjerelaterade faktorer mellan tonårsdeprimerade och kontroller, som vuxna. Oddskvoter positiva för ungdomsdeprimerade * 5 4,5 4 3,5 * 3 2,5 * * * 2 * 1,5 1 Förälder Gift Skild Ensamstående förälder Bor hos föräldrar Abort Missfall Partnervåld Könssjukdom
Hur klarar deprimerade tonåringar utbildning som vuxna?
Män som avslutar högre utbildning. Deprimerade och kontroller 15 års uppföljning.
Konsumtion av sjukhusbunden slutenvård skillnader mellan kvinnor och män 4 Number of times as in-patient 3,5 3 2,5 2 Adolescent depressions Controls 1,5 1 0,5 p<0,05 n.s. 0 Females Males
Per cent Missbrukssjukhusvård. Skillnader kvinnor män 18 Mental and behavioral disorders 16 14 12 10 8 Adolescent depressions Controls 6 4 2 0 p<0,05 Females p<0,01 Males
Artikel 4 Pilotstudie 25 mhz ultraljud på a. carotis 15 kvinnor med recidiverande depressioner i vuxen ålder 20 friska kontroller
Pilotstudie 15 kvinnor - recidiverande depressioner 20 friska kontroller med 25 mhz ultraljud på a. carotis
25 mhz högupplöst ultraljud a. carotis Ny metod 1990 Gussohoven Enda noninvasiva metoden som kan bedöma tjocklek på intima och media i kärlväggen Intima ökar med åldern, media minskar Ökad intima/media kvot starkt korrelerad till hjärtkärl sjukdom hos äldre, samt riskfaktorer (T Naessen) Möjlighet att följa utvecklingen från frisk kärlvägg till ateroskleros
Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom var inte korrelerade till förtjockad intima eller I/M kvot Intima thickness Media thickness Intima/Media ratio Weight -0,19-02.8 0.24 Length -0.07-0.33 0.32 BMI -0.10-0.20 0.19 Waist -0.24-0.24 0.13 Hip -0.53* -0.41 0.34 Waist/Hip ratio 0.22 0.41-0.39 Systolic blood -0.18-0.12 0.05 pressure Diastolic blood -0.07 0.05-0.03 pressure Pulse -0.10 0.30-0.28
Förtjockad intima hos deprimerade och ökad I/M kvot
Populationsstudie i Uppsala 1992-1993 2465 All students in upper secondary school in Uppsala 1992-93 2300 Participated in the screening 355 High scores on BDI, CES-DC or suicide attempts 355 Peers with low score on BDI, CES- DC 314 Interviewed at age 16-17 317 Interviewed at 16-17 307 Fullfilled SCI 303 Fullfilled SCI 101 Subthreshold depression 206 Major depression 54 Major depression 249 No depression 177 Cases 177 Controls
1 års prevalens MDD (Major depression): 5,8% Dystymi: 2,2 %
Skillnader mellan deprimerade och kontroller utan depression under sin livstid, i psykisk samsjuklighet. 1(1) Diagnos Deprimerade % Kontroller % Ångest 37.1 2.7 Tvång 27.4 4.8 Uppförande 24.2 4.3 störning Hypomani 16.1 0.5 ADHD 15.1 0.5 Trots 11.3 1.1 PTSD 6.5 - Panik 6.5 - Ätstörning 4.3 - Separationsångest barndom Enures barndom 40.9 12.9 14.0 5.9
Konflikter med föräldrar Kontroller och olika längd på depression (%) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ingen depression Lång depression Kort depression
Fysisk misshandel i hemmet Kontroller och olika längd på depression (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 Ingen depression Lång depression Kort depression
Kroppsliga symptom utan medicinskt känd förklaring Maskerad depression?
Tidigare studier Flera kroppssymptom finns hos var 3:e öppenvårdspatient och är vanligaste sökorsaken hos var 5:e. De är mer ofta missnöjda med vården än patienter utan kroppssymptom utan medicinsk förklaring. De känner sig oftare inte tagna på allvar och har ofta en besvärlig patient läkar- relation. De är oftare sjukskrivna och förlorar oftare arbetet pga ohälsa. Kroppssymptom utan medicinsk förklaring är ofta relaterat till depression. Depression som presenteras som kroppslig åkomma försenar diagnosen. Depression med kroppssymptom svarar sämre på behandling och de når mindre ofta remission. Depression med kroppssymptom är relaterat till längre depressionsepisoder. Kroppsliga depressionssymptom är relaterat till dålig prognos i hjärt- och kärlsjukdomar.
Somatiska symptom Skillnader kontroller deprimerade
Depression och antalet somatiska symptom i relation till allvarliga psykiska symptom och livshändelser.
Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symptom. 40 Aktiva självmordsplaner (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 0 1 2 3 4 thru 5 >=6
Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symptom. 50 Normbrytande beteende: uppförandestörning och oppositionellt beteende (%) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 1 2 3 4 thru 5 >=6
Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symptom. 60 Konflikter med föräldrar, mellan föräldrar och kamrater (%), minst 2 av 3 50 40 30 20 10 0 0 1 2 3 4 thru 5 >=6
15 års uppföljning depression somatiska symptom 64% återintervjuade med semistrukturerad intervju MINI plus för DSM-IV psykiatriska diagnoser och suicidalt beteende.
n=2465, 53% females All first-year students in upper secondary school, and adolescents of the same age-group outside ordinary upper secondary school, in Uppsala 1992-93 n=2300, 53% females Participated in screening for depression* n=355, 77% females Positive screening n=355, 77% females Peers with negative screening n=307, 78% females Participated in a diagnostic interview and consented to be contacted for a follow-up study in the future n=302, 78% females Participated in a diagnostic interview and consented to be contacted for a follow-up study in the future n=101, 68% females Subthreshold depression (dysthymic disorder and/or positive screening) n=206, 83% females Major depression according to the diagnostic interview n=65, 81% females Major depression or dysthymia according to the diagnostic interview n=237, 77% females No depression according to the diagnostic interview n=217, 79% females 15 year follow up n=152, 775 females 15 year follow up
Antalet somatiska symptom hos deprimerade tonåringar. Prediktion av psykisk sjuklighet. 15 års uppföljning Nondepressed adolescents n=152 % 0 somatic symptoms n=35 % Adolescents with depression 1-2 somatic symptoms n=73 % 3-4 somatic symptoms n=59 % 5=> somatic symptoms n=50 % Linear by linear correlation in depression subgroups Major depressive episode a 31.1 42.9 54.8** 62.7*** 76.0*** P<0,01 Recurrent 15.9 25.7 28.8* 33,9** 56.0*** P<0,01 depression (=>2) Any chronic 3.3 11,4* 11.0* 13,6** 30.0*** P<0,05 depression a Hypomanic/manic 2.0 5,7 9,6* 6.8 22.0*** P<0.05 episode a Any mood 34.4 44,1 57,5** 66.1*** 80,0*** P<0,001 disorder a Panic disorders a 11.9 20.0 20.5 27.1** 44.0*** P<0.05 Specific phobia a 17.9 25.7 23.3 23.7 28.0 n.s Social phobia b 7,3 8,6 23.3** 11.9 22,0** n.s PTSD b 0 2,9 * 2,7* 0.0 8.0*** n.s GAD b 1.0 0 2,9 7.4** 12.2*** P<0.05 OCD b 1.3 2.9 5.5 3,4 14.0*** n.s Any anxiety 22.5 34.3 41.1** 42.4** 58.0*** P<0.05 disorder a Drug abuse a 1,2 0 2.9 3.7 6.1* n.s Alcohol abuse a 3.0 16.1** 4.3 9.3 4.1 n.s Any psychosis a 1,3 0,0 2,7 3,4 8.0* n.s Any somatoform 2.6 5.7 6.8 8,5* 26.0*** P<0,01 disorder b Any disorder 45.0 60.0 65.8** 74.6*** 86.0*** P<0.01
Antalet kroppssymptom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 60 Återkommande depressioner (%) 50 40 30 20 10 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
Antalet kroppssymptom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 35 Kronisk depression (%) 30 25 20 15 10 5 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
Antalet kroppssymptom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 25 Bipolär sjukdom (%) 20 15 10 5 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
Antalet kroppssymptom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 50 Panikångest (%) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
9 Psykotisk episod (%) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
25 Aktiva självmordsplaner (%) 20 15 10 5 0 Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
Är kroppsliga symptom i sig harmlösa markörer på en annars allvarlig psykisk sjukdom? Är kroppsliga symptom uttryck för toxiska processer som lämnar kroppen sårbar för framtida psykisk sjukdom?
Soma symptom hos friska kontroller som prediktor för psykisk sjuklighet som vuxen. 15 års uppföljning Non-somatic adolescents n=71 Somatic adolescents n=81 % % Chi 2 Major depressive episode a 22.5 38.3 P<0.05 Recurrent depression (=>2) 9.9 21.0 n.s Any chronic depression a 0,0 6.2 P<0,05 Hypomanic/manic episode a 1.4 2.5 n.s Any mood disorder a 25.4 42.5 P<0.05 Panic disorder, Agoraphobia a 5.6 17.5 P<0.05 Social phobia b 5.6 8.6 n.s PTSD b 0.0 0.0 n.s OCD b 0.0 2.5 n.s Any anxiety disorder a 14.1 30.0 P<0.05 Psychosis a 0.0 2.5 n.s somatoform disorder b 4.2 1.2 n.s Any non mood disorder a 22.5 35.0 n.s Any disorder a 32.2 53.8 P<0.05 Self harm a 0 7.4 P<0.05 Suicidal thoughts a 4.2 12.5 n.s Suicidal plans a 1.4 6.3 n.s Suicidal attempts a 1.4 3.8 n.s Hospitalization due to suicidal 0.0 2.5 n.s attempts a Notes: a Any time from age 19 to follow-up. b Current at follow-up.
45 40 38,3 35 30 25 20 22,5 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom 15 10 5 6,2 %, p<0.05 0 MDD 0 Kronisk depression
35 30 30 25 20 15 17,5 14,1 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom 10 5 5,6 %, p<0.05 0 Panikångest Någon ångest
Friska kontroller med somasymptom: karaktäristika. Family-related adversities Conflicts between parents Adolescent controls without somatic symptoms n=71 Adolescent controls with somatic symptoms n=81 % % Chi 2 1.4 16.3 P<0.01 Conflicts with parents Physical abuse at home 2.8 7,5 n.s 5.6 8.8 n.s Economic hardships/parental unemployment 9.4 10.3 n.s Mental and physical health problems Suicidal ideations 6.3 11.8 n.s Self physically ill 4.2 11.3 n.s Childhood anxiety 5,6 25.0 P<0.01 disorder d Disruptive disorder e 2.8 6.3 n.s
18 16 Konflikter mellan föräldrar (%), p<0.01 16,3 14 12 10 8 6 4 2 1,4 0 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom
30 Ångest i barndomen (%), p<0.01 25 25 20 15 10 5 5,6 0 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom
Somatiska symptom i logistisk regressions analys Prediktion av återkommande depressioner eller en episod <6 månader.. 3 modeller: 1: vanligaste somatiska symptomen och kön. 2: DSM-IV depressions kriterier. 3: Lång episod av tonårsdepression, negativa livshändelser, normbrytande beteende, självmordsbeteende och familjeproblem Model 1 Model 2 Model 3 OR OR OR Magsmärta 3.23 3.25 3.13 Svettningar 3.06 3.38 Frusen 1.86 Anhedoni 2.52 Lång depression (>1år) 3.47
Somatiska symptom i logistisk regressions analys Prediktion av ångest.. 3 modeller: 1: vanligaste somatiska symptomen och kön. 2: DSM-IV depressions kriterier. 3: Lång episod av tonårsdepression, negativa livshändelser, normbrytande beteende, självmordsbeteende och familjeproblem Model 1 Model 2 Model 3 OR OR OR Magsmärta 2.58 3.00 2.26 Trötthet 1.97 2.36 Skuldkänslor 2.06 Koncentrationsproblem 1.90 Lång depression (>1år) 3.78
Pilotstudie 15 kvinnor 30 år gamla med recidiverande depressioner jämfört med 20 friska kontroller 39 år gamla. Undersökta med 25 mhz ultraljud på a. carotis
Starkt samband mellan manifest hjärtkärlsjukdom och depression American Heart Association rekommenderar sedan 2010 screening och behandling av depression hos patienter med känd hjärt-kärlsjukdom C a 20% prevalens av depression hos hjärtsjuka Deprimerade med CVD har cirka dubbel dödlighet efter hjärtinfarkt än ickedeprimerade ( Barth 2004). Icke deprimerade hjärtsjuka har flera år efter hjärtinfarkt ökad risk att utveckla depression RR för deprimerade att utveckla CVD i uppföljningsstudier om minst 4 år är 1.6 (2,5 för rökare och1,4 för passiva rökare)
Saknas studier av tidiga kärl-förändringar hos unga med depression.
25 mhz högupplöst ultraljud a. carotis Ny metod 1990 Gussohoven Enda noninvasiva metoden som kan bedöma tjocklek på intima och media i kärlväggen Intima ökar med åldern, media minskar Ökad intima/media kvot starkt korrelerad till hjärtkärl sjukdom hos äldre, samt riskfaktorer ( T Naessen) Möjlighet att följa utvecklingen från frisk kärlvägg till ateroskleros
Metod Ultraljud vänster halskärl på 15 probander och 20 kontroller Systoliskt blodtryck Diastoliskt blodtryck Midjemått Höftmått Höft/midjemått Vikt Längd BMI
Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom korrelerade inte till förtjockad intima eller I/M kvot Intima thickness Media thickness Intima/Media ratio Weight -0,19-02.8 0.24 Length -0.07-0.33 0.32 BMI -0.10-0.20 0.19 Waist -0.24-0.24 0.13 Hip -0.53* -0.41 0.34 Waist/Hip ratio 0.22 0.41-0.39 Systolic blood pressure Diastolic blood pressure -0.18-0.12 0.05-0.07 0.05-0.03 Pulse -0.10 0.30-0.28
Förtjockad intima hos deprimerade och ökad I/M kvot