MÅLBESKRIVNING Lärandemål DSM1 Infektion och Försvar (Medicinsk Mikrobiologi) Studenten skall efter detta moment besitta basal kunskap om mikroorganismer av olika slag och hur de interagerar med kroppens celler och försvar, för att under DSM2.1 kunna tillgodogöra sig information om och erhålla förståelse för hur infektionssjudomar uppstår och immunologiska sjukdomstillstånd. kunna redogöra för principerna för smitta och smittskydd, särskilt inom vården förstå mekanismerna bakom inflammationsreaktionen och dess konsekvenser MÅLBESKRIVNING Inflammationsundervisning - DSM1 - immunologi Innate immunity and inflammation 1 principle differences as well as interactions between innate and adaptive immune responses 2 first line of defense against infection, ie epithelial barriers (mucosal immunity) 3 basis of the three principal pathways for activation of the complement system and its effector functions. 4 the concept of inflammation including recruitment of leukocytes by chemotaxis and role of adhesion molecules on leukocytes and endothelial cells for extravasation. Immunological disorders 4 principles of tolerance and autoimmunity - different pathological reactions in autoimmunity, eg antibodies including agonistic and antagonistic, immune complexes, T cell reactions such as cytokine release and cytotoxicity, and the importance of MHC as a genetic risk factor 5 primary immune defects and clinical consequences: severe combined immunodeficiency, selective IgA deficiency, hyper IgM syndrome, complement defects, chronic granulomatous disease, 6 the immunological basis for acquired immunodeficiency AIDS 7 secondary immune defects 8 the immunological basis for transient immunodeficiencies due to medical treatment, infection or cancer
MÅLBESKRIVNING OMRÅDET LÄKEMEDEL Tema 2 (DSM1 och DSM2) 1. Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen översiktligt under DSM1 7. Lätta analgetika och antiinflammatoriska läkemedel, medel mot gikt. DSM1 13. Andningsorganens farmakologi, histamin, antihistamin DSM1 14. Magtarmkanalens farmakologi DSM1 Enligt Kursinnehåll LÄKEMEDEL (se nedan) ingår följande i DSM1 Studenten skall skriftligen och muntligen kunna: 1. redogöra för grundläggande farmakologiska principer inom farmakokinetik och farmakodynamik 2. beskriva och förklara principer för central och perifer neurotransmission 3. redogöra för bakomliggande mekanismer för läkemedel inom området neuropsykofarmakologi. 4. ge exempel på generiska substanser samt preparatnamn, deras biverkningar och kontraindikationer inom området beskrivna i punkt 3. 5. beskriva behandlingsformer/alternativ för sjukdomar inom områdena beskrivna i punkt 3. 6. redogöra för interindividuella skillnader och interaktioner i läkemedelsmetabolism KURSINNEHÅLL - LÄKEMEDEL Studenten skall kunna och känna till: 1. Farmakokinetik - läkemedlens öde i organismen DSM2 översiktligt under DSM1 1.1. Administreringsvägar, (huvudtyper, exempel - fördelar/nackdelar), membrantransport (typer - aktiva/passiva), absorption av läkemedel, faktorer som påverkar absorptionen, metoder för att erhålla fördröjd absorption, begreppet biologisk tillgänglighet, första passage metabolism, dosberoende biologisk tillgänglighet. 1. 2. Distribuering av läkemedel, kroppens vätskerum, skenbar distribueringsvolym, faktorer som påverkar distribueringen (fettlöslighet, ph i kroppens vätskerum,
regional genomblödning, plasmaproteinbindning, vävnadsbindning, lokala barriärer), betydelse av distribuering för effektduration av vissa läkemedel. 1.3. Metabolism av läkemedel, metaboliserande organ, syntetiska/icke syntetiska reaktioner (Fas I och II), involverade enzymsystem, faktorer som påverkar metabolismen (interindividuell variation, interaktioner, enzyminduktion, bioaktivering). 1.4. Utsöndring av läkemedel och läkemedelsmetaboliter, utsöndringsvägar, faktorer som påverkar utsöndringen via urin. 1.5. Mekanismer för interaktioner. 1.6. Farmakokinetiska grundbegrepp, absorptions-, distribuerings- resp elimineringsfas, enkompartment- och tvåkompartmentmodeller, 0:e och 1:a ordningens kinetik, halveringstid, ß resp Ke, dosberoende kinetik, ytan under kurvan (AUC), beräkning av skenbar distribueringsvolym, biologisk tillgänglighet, clearancebegreppet; låg- och högclearenceläkemedel, upprepad dosering, beräkning av jämviktskoncentration i plasma resp tid för uppnådd jämvikt vid konstant dosering, den farmakologiska effektens kinetik. 7. Lätta analgetika och antiinflammatoriska läkemedel, medel mot gikt. DSM1 7.1. Inflammatoriska mediatorer, NSAID-preparat, farmakokinetik, verkningsmekanismer, biverkningar, kontraindikationer, toxiska effekter (barn, vuxna). 7.2. Kortikosteroider, naturligt förekommande glukokortikoider, syntetiska analoger, effekter i farmakologisk dos, användning som antiinflammatoriska och immunosuppressiva medel, preparat, indikationer, administreringsssätt, farmakokinetik, biverkningar, mineralkortikoider, effekter och användning. 7.3. Symptomatisk och sjukdomsmodifierande behandling av reumatoid artrit. 7.4. Behandling av ulcerös colit och Crohns sjukdom. 7.5. Patogenes vid gikt, symptomatisk behandling, farmakologiska metoder att sänka urinsyrakoncentrationen i blod, preparat, verkningsmekanismer. 13. Andningsorganens farmakologi, histamin, antihistamin DSM1 Patofysiologi vid olika sjukdomar i luftvägarna, endogena mediatorer, expektorantia, antitussiva, avsvällande medel (lokal resp systematisk administration), glukokortikoider, antihistaminika, ß-agonister, dinatriumkromoglikat, leukotrienantagonister, xantinderivat, antikolinergika, (lokal, p.o. samt i.v. behandling vid astma), verkningsmekanismer, farmakokinetik, indikationer, biverkningar, interaktioner, behandling av anafylaktisk chock.
14. Magtarmkanalens farmakologi DSM1 14.1. Medel vid magsår och gastrit, preparattyper med exempel (protonpumpsblockare, H 2 - receptorantagonister, antacida, slemhinneskyddande medel), verkningsmekanismer, biverkningar. 14.2. Laxermedel och antidiarroika, preparat, verkningsmekanismer, biverkningar, risker. Målbeskrivning DSM1 allmän patologi - sjukdomsmekanismer Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområden 1. Cellulär adaptation, cellskada och celldöd Innebörden av begreppen hypertrofi, hyperplasi, atrofi, involution, metaplasi, dysplasi, agenesi, aplasi, hypoplasi Reversibel cellskada (degeneration) och celldöd: nekros, apoptos Förstå mekanismer för cellskada, cellulärt försvar och cellulär återhämtning, fria radikaler, lipid peroxidation, ektopisk förkalkning Pyknos, karyolys, karyorrexis Postmortala förändringar Känna till: Parenkymatös degeneration, hyalin degeneration, slemdegeneration, fibrinoid degeneration, fettdegeneration och hydrop degeneration Koagulationsnekros, ostig nekros, gumma, förvätskningsnekros, Fettvävsnekros, enzymatisk nekros, traumatisk nekros, gasgangrän, fibrinoid nekros, hemosideros, antrakos Cellulärt åldrande 2. Inflammation Definition av akut respektiv kronisk inflammation, ospecifikt resp specifikt (granulomatöst) inflammationssvar, inflammatoriska celler, lokala och generella symptom på inflammation, dess cellulära och molekylära orsaker, kärlreaktioner (dilatation, exsudation); leucocyt-endotel interaktioner, emigration och kemotaxis, fagocytos och elimination av skadeagens, spridning av agens, sepsis, reparativ fas; sårläkning, regeneration, granulationsvävnad, ärrbildning. Känna till: Inflammatoriska agens, kliniska och morfologiska klassifikationsgrunder (akut, kronisk, serös, fibrinös etc), vasoaktiva och kemotaktiska mediatorsubstanser, inflammatoriska vävnadsreaktioner (lymfadenit, lymfangit, ulcus), granulomatös ( specifik ) inflammation, verkningsmekanismer för anti-inflammatorisk terapi, tillväxtfaktorer vid läkning och regeneration, faktorer som påverkar läkning.
3. Immunmedierade sjukdomstillstånd Mekanismer vid allergi- och överkänslighetsreaktioner: Typreaktioner I-IV Autoimmuna sjukdomar: Lupus erythematosus disseminatus, Polyarteritis nodosa, Reumatoid artrit, Arteritis temporalis Känna till: Autoimmuna systemsjukdomar: Sklerodermi, Dematomyosit, Polymyalgia rheumatica. Immundefekter: Primära och förvärvade. 4. Tillväxtrubbningar och allmän tumörlära a. Tillväxtrubbningar Definition av tumör; neoplasi och neoplastisk tillväxt, Olika cellers regenerationsförmåga, endokrin, parakrin och autokrin tillväxtreglering. b. Allmän tumörlära Tumörklassifikation: Skillnader mellan benigna och maligna tumörer. Histogenetisk indelning; epiteliala tumörer, mesenkymala tumörer, teratom. Dysplasi, anaplasi, neoplasi. Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Etiologi, endogena predisponerande faktorer, hereditet, hormonella faktorer, kemiska faktorer, fysikaliska faktorer, virus. Patogenes: orsaker Tumörgenetik: Mutagenes, flerstegsmodell för tumörutveckling, onkogener, tumörsuppressorgener, telomerer. Tumörcellers biologiska egenskaper: Rubbad differentiering, mitosfrekvens, celladhesion, produktion och reglering av lytiska substanser / av matrixproteasers aktivitet. Blodkärlsbildning: Definition, betydelse och mekanismer för angiogenes och vasculogenes i tumörer. Tumörers spridningsvägar: Lokal spridning (expansion, invasion), metastasering; lymfogen, hematogen, de-adherering, intravasering, embolisation, extravasering, etablering i sekundärvävnad, latens, predilektionsställen för metastasering av olika tumörer. Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Kakexi, trombosbenägenhet, anemi. Morfologiska metoder för tumördiagnostik: Histologiska kriterier för malign tumör, cellpolymorfism, anaplasi.
Känna till: Tumörklassifikation: Blandtumörer, teratom, hamartom. Uppkomstmekanismer för tumörer (carcinogenes): Immunologiska faktorer, sociala och geografiska faktorer, mekanismer för aktivering/inaktivering av tumörgener Tumörgenetik: DNA skada, cellcykelkontroll, DNA reparation, apoptos. Tumörcellers biologiska egenskaper: Strålkänslighet, kontaktinhibition, cellmotilitet. Blodkärlsbildning: Angiogenetisk switch under tumörutveckling. Maligna tumörers inverkan på den levande organismen: Immunologiska reaktioner, toxisk organpåverkan, infektionsbenägenhet, hormonella effekter, carcinomatös neuropati. Morfologiska metoder för tumördiagnostik: Histopatologi, exofoliativ cytologi, funktions- och aspirationscytologi, cytologiska kriterier för malign tumör. Frekvens av tumörsjukdomar: De vanligaste tumörformerna i Sverige för män, kvinnor och barn, Socialstyrelsens cancerregister. Tumörbiologiska aspekter på terapi och terapiresistens. c. Genetiska sjukdomar Strukturella kromosomrubbningar; polyploidi, aneuplodi, translokation, inversion, deletion, amplifiering, ärftligetsgång, pedigree, cystisk fibros, lysosomala inlagringssjukdomar, könsbundna genrubbningar; ärftlighetsgång. Känna till: Hemofili, Cystisk fibros, Trisomi 21, Klinefeldters och Turners synd rom, lysosomala inlagringssjukdomar 5. Cirkulationsrubbningar Hyperemi, stas, ödem, blödningstillstånd, trombos, embolism, atheroskleros, ischemi, infarkt. chock Känna till: Vätske och elektrolytbalans, hemostas, koagulation, fibrinolys, TTP, HUS, transsudat, exudat. 6. Hjärta Vitium organicum cordis (VOC): Postendokarditiska vitier, mitralisstenos, mitralisinsufficiens, aortastenos, aortainsufficiens. Cirkulationsrubbningar: Angina pectoris, akut ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), hjärttamponad.
Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Hjärthypertrofi vid hypertoni och VOC, hjärtinsufficiens, vänstersidig hjärtinsufficiens, högersidig hjärtinsufficiens, cor pulmonale. Kongenitala vitier: Förmakseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, ductus arteriosus persistens, coarctatio aortae. Känna till: Kongenitala vitier: Fallots tetrad, pulmonalisstenos,, transposition av de stora artärerna. Cirkulationsrubbningar: Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kardioskleros), inflammatoriska förändringar: endokardit, myokardit vid akuta infektionssjukdomar, bakteriell endokardit, reumatisk endokardit, perikardit. Hjärthypertrofi och hjärtinsufficiens: Kardiomyopati (genetik och molekylära mekanismer) 7. Kärl Degenerativa processer: Artheroskleros, arterioloskleros, aneurysm, dissekerande aortaaneurysm Inflammatoriska processer: Polyarteritis nodosa, temporalarterit Arteriell hypertoni (hypertension): Essentiell hypertoni, benign hypertoni, malign hypertoni, sekundär hypertoni vid njursjukdomar (renal hypertoni). Tumörer: Hemangiom, lymfgangiom. Kaposi sarkom Känna till: Degenerativa processer: Diabetesmikroangiopati, kongenitala ( berry ) aneurysm, artherosklerotiska aneurysm, arteriovenösa aneurysm, thrombangitis obliterans (Buergers sjukdom). Inflammatoriska processer: Wegeners granulomatos Arteriell hypertoni (hypertension): kardiovaskulära sjukdomar, sjukdomar i endokrina organ, Pulmonell hypertoni: Pulmonell hypertoni vid fibroserande lungsjukdomar, emfysem, mitralisstenos, vänsterkammarisinsufficiens. kongenitala vitier
DSM1 Del2 organspecifik patologi Allmänna kursspecifika/unika mål Ämnesområden: 1. Gastro-intestinalkanalens patologi a. Icke-neoplastiska tillstånd i munhåla-mage-tarm Missbildningar: Meckels divertikel, Kongenital megacolon (Hirschsprung s sjukdom) Inflammation, konkrement etc.: Refluxesofagit, Barret s esofagus, Akut/erosiv gastrit, Atrofisk gastrit, gastrit associerad till Helicobacter, intestinal metaplasi, Appendicit, Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, Cirkulationsrubbningar: Esofagus-varicer, tarminfarkt Känna till: Missbildningar: Esofagusatresi, stenos, Diafragmabråck, Kongenital pylorusstenos Inflammation, konkrement etc.: infektiös enterit, Celiaki, Ileus, Invagination, Angiodysplasi, Peritonit Cirkulationsrubbningar. Hemorrhoider Cystor, divertiklar: Esofagusdivertiklar, Tunntarmsdivertiklar, Colondivertiklar, Diverticulos b. Tumörsjukdomar i munhåla-mage-tarm Läppar, munhåla, svalg, esofagus: Leukoplaki, Skivepitelcancer, Spottkörtlar: Pleomorft adenom Ventrikel: Ventrikelpolyper, Adenocarcinom Tunntarm: Adenocarcinom Colon, rectum: Colonpolyper (adenom, hyperplastisk polyp, inflammatorisk polyp), Adenocarcinom, Appendixcarcinoid Känna till: Ventrikel,Tunntarm, appendix: Malignt lymfom, GIST Colon, rectum: Familjär colonpolypos, Carcinoid
b. Lever och gallvägar Att kunna: Ikteruspatogenes: Ikterus; prehepatisk, hepatisk, posthepatisk Inflammatoriska tillstånd: Virushepatit (HepA, B, C), kronisk hepatit, autoimmun hepatit, Cholecystit Cirrhos: Klassifikation baserad på etiologi Fettlever: etiologi, alkoholinducerad leversjukdom, steatohepatit Biliär cirrhos: primär (PSC, PBC) sekundär Hemokromatos: hereditär, sekundär Neonatal hepatit: etiologi, histologisk bild Hepatocellulär cancer, Cholangiocellulär cancer, Levermetastaser, Levertransplantation: rejektion, komplikationer, patologi, indikationer Akut pankreatit, Kronisk pankreatit, Pankreascancer Känna till: Hepatitklassifikation (histologiskt), Cirkulationsrubbningar: Budd-Chiari syndrom, Veno-ocklusiv syndrom Missbildningar: gallvägsatresi (extrahepatisk, intrahepatisk) Cystisk fibros Benigna tumörer i lever Gallsten Gallblåsecancer 2. Hud Epiteliala tumörlika tillstånd, benigna/premaligna: Atherom, Seborrhoisk keratos, Keratoacantom, Aktinisk keratos, Mb Bowen, virusutlösta benigna hudförändringar. Epiteliala tumörer, maligna: skivepitelcancer, basalcellscancer. Dermala/Kärlrelaterade tumörer : Dermatofibrom (dermalt fibröst histiocytom), Teleangiektatiskt granulom (granuloma pyogenicum), Hemangiom, Sarcoma Kaposi.
Melanocytära/naevocellulära lesioner: Efelid (fräkne), congenitala resp förvärvade melanocytnaevus(n), Blått naevus, Halonaevus., Dysplastiskt naevus., Kutana melanom, in situ/ invasiva. Känna till: Dysplastiskt naevussyndrom. 3. Mammae Redogöra i stora drag de olika undersökningsmetoderna för att upptäcka och utreda bröstens sjukdomar (klinisk undersökning, mammografi, cytologins och histopatologins för- och nackdelar). De vanligaste maligna brösttumörerna: Duktal, Lobulär, Ductal in situ cancer mammae. Maligna tumörernas ungefärliga procentuella fördelning, histologi, histologisk gradering och prognos. Kunna skillnaden mellan invasiv och cancer in situ i bröstet. Morbus Paget s disease i bröstöstvårtan.. Benigna tumörer: Fibroadenom, Intraduktalt papillom/papillomatos. Benigna proliferativa och icke proliferativa förändringar i bröstet: Fibroadenomatos, Skleroserande adenos, Radierande ärr, Bröstcystor Inflammation: Mastit, Fettvävsnekros Rubbningar med okänd eller förmodad hormonell genes: Gynekomasti Riskfaktorerna och spridningsvägar av bröstcancer, lokalisationer för lokala och fjärrmetastaser Känna till: Specialanalyserna (hormonreceptorbestämning ER/PGR, HER2, proliferation) för att kunna klarlägga tumörens malignitetspotential och lämplighet för onkologisk behandling. Betydelsen av hyperplasi (epitelios) i bröstet. 4. Kvinnliga genitalia a. Icke-neoplastiska tillstånd Adenomyos, endometrios Känna till: Inflammatoriska förändringar: Cervicit, Endometrit, Salpingit
Cystiska och hyperplastiska, ej neoplastiska tillstånd: Cervixpolyp, Endometriepolyp (så kallad corpuspolyp ), ektopisk graviditet, Follikelcysta, theca-luteincysta, Polycystisk ovarial sjukdom (så kallad Stein-Leventhals syndrom ), b. Tumörsjukdomar Portio-cervix: HPV, Dysplasi (Cervical Intraepitelial Neoplasi, CIN), Carcinoma in situ, Skivepitelcancer. Adenocarcinom Endometrium: Enkel och komplex hyperplasi, Adenocarcinom Myometrium: Leiomyom, Leiomyosarkom Ovarier: Begreppet Borderline, Cancerriskfaktorer, Epiteliala stromala tumörer (serös, mucinös, endometrioid); Groddcellstumörer (cystiskt teratom (dermoidcysta), omoget teratom) Känna till: Vulva, vagina: Condyloma acuminatum, Endometrium: Carcinosarcom choriocarcinom från groddcelltumör gruppen 5. Urologisk Patologi och manliga genitalia Urinblåsa: Cystit, urotelcellstumörer. Penis: Phimosis, hypospadi, epispadi, STD, HPV - condyloma accuminatum, skivepitelcancer in situ, skivepitelcancer; Testis: Kryptorchism, testistorsion,orchit, epididymit, hydrocele, varicocele, seminom, icke seminom; Prostata: Prostatit, prostatahyperplasi, prostatacancer, Provtagningsmetoder för prostatadiagnostik 6. Medicinska njursjukdomar Funktion: Nefritiskt och nefrotiskt syndrom, kronisk njursvikt (uremi)
Glomerulära sjukdomar: Minimal change nefropati, fokal segmentell glomeruloscleros, membranös nefropati, akut postinfektiös glomerulonefrit, crescentnefrit, IgA nefrit. Systemsjukdomar med sekundär glomerulär skada: SLE, vaskulit (Wegener, mikroskopisk polyangit), diabetes mellitus, amyloidos. Tubulointerstitiella sjukdomar: Akut tubulär nekros, interstitiell nefrit. Vaskulära sjukdomar: Benign och malign hypertoni, Trombotisk mikroangiopati, bl.a. HUS/TTP. Kongenitala/ärftliga tillstånd: Adult polycystisk njursjukdom. Känna till: Kongenitala/ärftliga tillstånd: agenesi, dysplasi, hästskonjure, infantil polycystisk njursjukdom. Glomerulära sjukdomar: Henoch-Schönlein purpura, Goodpasteur s syndrom. Tubulointerstitiella sjukdomar: Nefrocalcinos, nefritis epidemica. Vaskulära sjukdomar: Njurartärstenos. 7. Neuropatologi (inkl. Skelettmuskulatur) Utvecklingsstörningar: Spina bifida, anencefali, störning i utveckling av gyri, Mb Down. Trauma: kontusionsblödningar, epiduralblödning, subduralblödning Vaskulär patologi i CNS: Blödning, Infarkt Allmänt: Ökat intrakraniellt tryck, intrakraniell herniering och hydrocephalus Infektioner: Meningit, encefalit, abscess Degenerativa och demyeliniserande sjukdomar: Alzheimers sjukdom, Huntingtons sjukdom, Parkinsons sjukdom, Multipel scleros, Amyotrofisk lateralskleros,prionsjukdomar
Tumörer: Vanliga tumörer hos vuxna och barn: inkl. Meningiom, gliom/glioblastoma multiforme, och metastaser hos vuxna och Pilocytisk Astrocytom, Medulloblatom och ependymom hos barn. Sjukdomar i skelettmuskulaturen: Dystrofi, myosit, neurogen skada 8. Haematopatologi a. Anemier och andra penier Anemier (röda serien): Järnbristanemi,megaloblastisk anemi, Hemolytiska anemier. Vita serien: Granulocytopeni Trombocyter: Autoimmun trombocytopen purpura. Pancytopeni: Aplastisk anemi, Myelodysplastiska syndrom (MDS). b. Myeloproliferativa sjukdomar Kronisk myeloisk leukemi (KML), Polycytemia vera (PCV) Essentiell trombocytopeni (ET) Primär myelofibros (PMF) Känna till: Reaktiv polycytemi, Reaktiv granulocytos/leukemoid reaktion, Reaktiv trombocytos. c. Lymfoproliferativa sjukdomar Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), Plasmacellsdyskrasier (MGUS, Myelom, Immunocytom), Hodgkin lymfom med subtyper, Non-Hodgkin lymfom: ffa follikulära lymfom, mantelcellslymfom, diffust storcelligt B-cells lymfom, MALT-lymfom Känna till: Övriga subgrupper av Non-Hodgkin lymfom (WHO-klassifikation). Hårcellsleukemi. d. Akuta leukemier
Akut myeloisk leukemi (AML), Akut lymfatisk leukemi (ALL) 9. Endokrina organ De endokrina sjukdomarna ger varierande och ibland svårtolkade symtom såväl vid över- som underfunktion hos det organ som är drabbat. Detta gör att de endokrina sjukdomarna förekommer som differentialdiagnoser (alternativa diagnoser) vid ett flertal vanliga utredningar inom sjukvården (t ex för hypertoni, yrsel, hjärtklappning, diarre, medvetandestörningar, demens m.m.). a) Hypofys Hypofysadenom (ACTH-, Growth hormone- och prolaktin-bildande). b) Binjurebarken Hyperfunktionstillstånd Cushings syndrom - olika etiologier (=en sjukdoms orsak), effekterna av cortisol, histopatologiska diagnoser. Conns' syndrom. Olika etiologer. Effekter. Hypofunktionstillstånd Addisons sjukdom, Waterhouse-Friderichsens syndrom. Känna till: Binjurebarkscancer. c) Binjuremärg och paraganglier Känna till: Tumörerna i binjuremärg och paraganglier (Phaeokromocytom och paragangliom) samt effekterna av dessa. d) Endokrina pancreas Diabetes mellitus de två huvudtyperna. Etiologi, rubbningar i metabolismen, symtom. Senkomplikationer i olika organ. Andra tillstånd med förhöjda blodglukosnivåer.
e) Thyreoidea De två vanligaste inflammationstillstånden i thyreoidea: - autoimmun thyreoidit (kronisk lymfocytär = Hashimotos sjd) - Granulomatös thyreoidit (subakut thyreoidit = de Quervains sjd) Vanligaste orsaken till underfunktion i thyreoidea samt symtom på thyroxinbrist. Effekter av förhöjda thyroxinhalter vid thyreotoxicos. Etiologin till Graves' thyreotoxicos = Basedows sjukdom Tumör: Follikulära adenom/ follikulär cancer. Papillär thyreoidea cancer. Medullär thyreoideacancer. Anaplastisk thyreoideacancer. f) Parathyreoidea Primär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna Sekundär hyperfunktion. Etiologi och de histopatologiska diagnoser som förekommer i parathyreoideakörtlarna g) Ärftliga sjukdomar i endokrina organ Känna till: Multipel endokrin neoplasi typ 1 resp 2. 10. Skelett a. Ben och brosk. Metabola bensjukdomar: Osteoporos Benigna tumörlika tillstånd: Osteochondrom (exostos) Maligna tumörer: Osteosarkom, Ewing-sarkom, Chondrosarkom
Känna till: Bristsjukdomar: benförändringar vid hyperparathyreoidism och vid brist på D vitamin Tillväxtrubbningar: Osteogenesis imperfecta, Benigna/ tumörlika tillstånd: Enchondrom, Osteom. b. Ledsjukdomar Inflammatoriska förändringar: Reumatoid artrit. Degenerativa och metaboliska förändringar: Artros, Gikt c. Mjukdelstumörer Benigna/reaktiva: Lipom, Nodulär fasciit, Maligna: Liposarkom, Leiomyosarkom, Malignt fibröst histiocytom, 11. Perinatal patologi Perinatal obduktion: betydelse, skillnader från vuxenobduktion, allmänna riktlinjer Patologi vid fosterdöd: mål-förväntningar Vanligaste orsaker till fosterdöd vid tidig och sen graviditet Betydelse av patologi vid avbrytanden av graviditeter pga missbildningar Intrauterin fosterdöd: definitioner, vanliga orsaker Placenta: kliniska indikationer för patologisk anatomisk undersökning Placentainfarkt: histologisk bild, etiopatogenes, betydelse Vanliga placentaförändringar och patogenes vid eklampsi Akut korioamnionit: histologisk bild, klinisk betydelse Känna till: Varför är perinatal patologi en egen subspecialitet inom patologi? Vanliga kromosomrubbningar:fenotypiska drag vid trisomi 21, 18,13 Blödningar i placenta: lokalisation, klinisk betydelse Kronisk villit: histologisk bild, etiologi Undersökning av monokorionisk placenta vid tvillingtransfusionssyndrom Vanliga histopatologiska fynd i navelsträngen
12. Respirationsorganens patologi a. Icke-neoplastiska tillstånd i broncher-lunga-pleura Inflammatoriska tillstånd, ospecifika: Bronkit, bronopneumoni, Lobulär pneumoni, Interstitiell pneumoni (virus-pneumoni, primär atypisk pneumoni), Asthma bronchiale; Pleurit, pleuraempyem Granulomatösa ( specifika ): Tuberkulos, Sarkoidos Lungsjukdomar av blandad genes: Hyalina membraner ( Respiratory distress syndrome, RDS ), bronchiectasi, emfysem, Cirkulationsrubbningar: Lungstas, Lungödem, Lungemboli, Lunginfarkt. Känna till: Lungsjukdomar av blandad genes: Atelektas, Pneumothorax, Cirkulationsrubbningar: Hydrothorax, Hemothorax, Effusion pleura b. Tumörer och tumörlika tillstånd i larynx, broncher-lunga-pleura Papilloma i larynx, Skivepitelcancer, Storcellig cancer, Adenocarcinom med subtypen bronkiolo alveolarcellscarcinom. Typisk och atypisk carcinoid. Småcellig cancer. Paraneoplastiska syndrom. Pleuracarcinos. Känna till: Mesoteliom. Lungmetastaser. Symtomatologi av perifer respektive central lungtumör