PETRESKOLAN 2011 10 19 Rektorer Lise Lotte Staaf och Tommy Hellström GENERELL LIKABEHANDLINGSPLAN

PETRESKOLAN 2011 10 19 Rektorer Lise Lotte Staaf och Tommy Hellström GENERELL LIKABEHANDLINGSPLAN GÄLLER FRÅN OCH MED LÄSÅRET 2011 2012 MED REVIDERING VARJE ÅR /Inga Lill Westling 1

Ansvariga för planen: Elevhälsan: Lise-Lotte Staaf, rektor Ingmarie Rönn, chef skolhälsovården Riitta Högnelid, skolsköterska 070-4141280 070-4141277 070-4141279 Tommy Hellström, rektor Börje Bertilsson, skolpsykolog Inga-Lill Westling, pedagog/prevention/ledarskap 070-4141274 070-4141318 070-1670812 Lisa Hansson, Skolkurator 073-8094134 Den generella likabehandlingsplanen Denna plan beskriver en bakgrund till den årliga likabehandlingsplanen på skolan. Detaljerad om varför man ska ha en plan, arbetsgång vid elevärenden, förebyggande del, mål att uppnå och mål att sträva mot samt ansvarsfördelning LAGEN Den nya skollagen (2010:800) trädde i kraft 1 augusti 2010 och tillämpas från och med 1 juli 2011. I denna lag står att skolan ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. I skollagen står också de aktiva åtgärder som skolan bör ha för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. I detta kapitel finns bland annat rubriker som målinriktat arbete, förebyggande arbete, plan mot kränkande behandling och skyldigheter att anmäla och utreda. Bestämmelser om förbud mot diskriminering i skolan finns i diskrimineringslagen (2008:567), en lag som gäller alla verksamheter i vårt land. Lagen innebär att diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, ålder, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds. Lagen innebär att barn och elever får ett lagligt skydd mot all kränkande behandling. Varje år ska skolan utarbeta en plan över sina åtgärder för att främja likabehandling av barn och elever. Den utgör en specifik redovisning av skolans behov utifrån aktuell kartläggning. Vite kan utdömas om skolan inte kan påvisa att den fullgjort sitt uppdrag. Denna generella plan och den årliga likabehandlingsplanen är en samordning med tidigare mobbingplan. 2

VISION Vi eftersträvar en skola där alla kan känna sig trygga och där alla känner att de kan utvecklas. Vi vill verka för ett förbättrat studieresultat samt stärka elevernas entreprenörsanda och på ett medvetet sätt arbeta med jämställdhet i undervisningen. Vi vill också ge eleverna ett ökat inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. Vi vill även medvetandegöra eleverna om värdet av ett demokratiskt förhållningssätt och rättigheten till inflytande. Vi vill samordna lärande, värdegrund och hälsa för att utveckla en bra skola med ett gott skolklimat. VÄRDEGRUND Ur Läroplanen för grundskolan 2011: Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. PETRESKOLANS VÄRDERINGAR Alla ska ha möjlighet att lära sig så mycket som möjligt varje skoldag och se fram emot nästa skoldag. Du är i skolan för att lära dig så mycket som möjligt. Genom att du alltid försöker ditt bästa, både i skolarbetet och i arbetet med läxor, kommer du att ha stora möjligheter att lyckas. För att lyckas och därmed så småningom få större möjlighet att välja den utbildning som du helst önskar krävs att du arbetar och går in för ditt skolarbete. Det är särskilt viktigt att du satsar mycket på att utveckla det svenska språket. Därför är det bra att du läser och skriver mycket. För att du och dina klasskamrater ska lyckas i skolarbetet krävs det att du hjälper till att skapa arbetsro. Det gör du genom att utnyttja all tid i skolan till att arbeta koncentrerat med de olika uppgifter som möter dig. Arbetsro skapas i en lugn och trivsam arbetsmiljö. Därför är det speciellt viktigt att du inte stör dina kamrater. Lika viktigt är det att du alltid använder ett vårdat språk. För att alla elever vid Petreskolan ska lyckas, är varje elevs sätt att vara betydelsefullt. Du kan, genom att vara en god kamrat och ett gott föredöme, se till att sprida arbetsglädje och därmed bättre resultat i arbetet, både för dig själv och dina klasskamrater. 3

Därför bör du: alltid försöka göra ditt bästa i skolan sköta dina läxor vara en god kamrat använda ett vårdat språk ge dina klasskamrater arbetsro lyssna på de vuxna i skolan komma i tid till lektionerna FRAMTAGANDE Pedagog med ansvarsområde trivsel och trygghet från Elevhälsan har tillsammans med skolpsykolog arbetat fram denna generella plan i samråd med rektorer och enhetschef på Elevhälsan. Denna plan samt den årliga likabehandlingsplanen har varit ute på remiss till representanter från elevråd och arbetslagsledare samt diskuterats i Elevhälsoteamet. Framkomna synpunkter har reviderats innan tryck. UTVÄRDERING Planen utvärderas i slutet av läsåret av främst eleverna men också av personal. Eleverna svarar på en enkät enskilt samt diskuterar också den årliga planen på klassråd och på elevrådsmöten. Vårdnadshavare lämnar sina synpunkter genom föräldrarådet eller enskilt till personal på skolan. Indikationer om likabehandlingsläget på Petreskolan får man också genom återkommande reflektioner av personal i vardagen kring vårt sociala klimat. Elevstödjarnas upplevelse av detta klimat under raster är av stor vikt. KOMPETENSUTVECKLING Kompetensutveckling av personal sker kontinuerligt. ANSVAR Det yttersta ansvaret för att skolan följer likabehandlingsplanen, den årliga och den generella, mot kränkande behandling finns hos rektor. Det operativa ansvaret för att genomföra de åtgärder som beskrivs i planen finns däremot hos varje mentor och pedagog. Alla som är verksamma inom Petreskolan har skyldighet att följa likabehandlingsplanen och verka för målsättningarna i den. Rektor Ansvarar för att: 1. Information om Petreskolans likabehandlingsplan finns på skolans hemsida och den årliga planen ges dessutom ut i tryckt version till eleverna med vårdnadshavare. 2. Lärare och annan personal inom Petreskolan känner till innehållet i skolans likabehandlingsplan och de rutiner som gäller vid uppkomst av diskriminering, trakasserier och/eller mobbning. 4

3. Nyanställd personal känner till diskrimineringslagen och dess tillämpning samt innehållet i Petreskolans likabehandlingsplan. 4. Nyanställd personal får kännedom om de rutiner som gäller vid uppkomst av diskriminering, trakasserier och/eller mobbning. 5. En likabehandlingsplan tas årligen fram. 6. Följa upp och utvärdera likabehandlingsplanen. RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER PÅ PETRESKOLAN Du har rätt att känna dig säker och trygg. Du är också skyldig att medverka till att andra känner sig säkra och trygga. Du har rätt att bli respekterad som den du är. Du är också skyldig att respektera andra och visa hänsyn. Du har rätt att bli sedd och lyssnad på. Du är också skyldig att se och lyssna på andra. Du har rätt till kunskaper och färdigheter. Du är också skyldig att ta ansvar för ditt arbete och uppförande. Du har rätt att få vara med och ta ansvar och påverka ditt eget lärande och miljön på skolan. Du är också skyldig att engagera dig, komma med förslag och respektera det som vi gemensamt bestämmer. Du har rätt att få vistas i en trivsam och trygg skolmiljö. Du är också skyldig att hålla rent och snyggt omkring dig och vara rädd om egna, andras och skolans ägodelar. DEFINITION AV LIKABEHANDLING Vår målsättning är att uppnå alla barns och elevers trygghet i skolan. I vår verksamhet skall ingen, vare sig elev eller personal, utsättas för diskriminering eller andra former av kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt, främja likabehandling, aktivt motverka diskriminering av individer och grupper samt verka för att kränkningar inte ska förekomma. De vuxna skall reagera vid varje form av kränkande behandling. Mål Vi vill uppnå målen i likabehandlingsplanen genom att: främja jämställdhet mellan könen aktivt motverka alla former av rasistiska beteenden och diskrimineringar motverka alla former av negativ särbehandling 5

ingen utsätts för kränkande behandling alla känner att de blir respekterade och lyssnade på barn och elever vet vem de kan vända sig till när likabehandlingsplanen inte följs alla vuxna på skolan medvetet och aktivt arbetar för att likabehandlingsplanen följs ingen diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, ålder, sexuell identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder information om likabehandlingsplanen och dess betydelse ges till elever, föräldrar samt ny personal Vi vill vidare att var och en ska utveckla en god självkänsla och empatisk förmåga respektera andra människors egenvärde ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling utveckla sin förmåga att göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter visa respekt och omsorg om närmiljön och miljön i ett vidare perspektiv Hur vi ska närma oss målen beskrivs också i den årliga likabehandlingsplanen. Den arbetas fram efter kartläggning i början av oktober varje läsår. Förhållningssätt Grunden i vårt förhållningssätt är att vi genom ett förstående, öppet och varmt sätt arbetar för och underhåller goda relationer mellan alla individer. DEFINITION AV KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan riktas mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Det är eleven/personen som avgör om handlingen känns kränkande. Kränkningar kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar, nyp, fasthållning, snöbollskastning, tvångsdusch, gömma kläder och väska ) verbala (t.ex. att bli hotad eller hånad, viskningar, retsamhet och språklig kränkning. Anmärkning på kläder, frisyr, vad den utsatte gör eller säger ) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, minspel, suckar, grimaser, viskningar, åtbörder, menande blickar, gester, uteslutning, tystnad ) text och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms) 6

OLIKA FORMER AV KRÄNKANDE BEHANDLING Diskriminering Diskrimineringsbegreppet är ett övergripande begrepp för negativ särbehandling och därmed kränkning av individer eller kategorier av individer, utifrån olika grunder, som ålder, kön, social status, religion, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk eller nationell bakgrund. Trakasserier Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Mobbning Mobbning förutsätter att den som utsätts, systematiskt kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt så att en som mobbas är i underläge. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en persons värdighet. Till exempel misshandel, ofredande, olaga hot. Tecken på att någon känner sig kränkt kan vara ovilja att gå till skolan, ont i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i skolan eller verkar ledsen och nedstämd. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. TILL DIG SOM ELEV Vi önskar att du ska trivas i skolan och känna att du blir bemött på ett respektfullt och rättvist sätt i skolan. Det är en förutsättning för att du ska kunna få de kunskaper du behöver. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller annan kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för exempelvis din mentor, rektor, elevstödjare eller person ur Elevhälsoteamet. Detta gäller även om du känner till att någon annan blir utsatt. TILL DIG SOM FÖRÄLDER Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling, vill vi att du kontaktar ditt barns mentor eller annan personal på skolan du känner förtroende för. Personer med extra ansvar i dessa frågor är personer ur Elevhälsoteamet och rektorerna. Vid upptäckt av (eller misstanke om) att ditt eget barn uppträtt illa eller kränkt/mobbat annan elev bör du agera. Markera starkt men red också ut anledningen till agerandet. Det kan ligga flera orsaker bakom ett uppförande som strider mot vår likabehandlingsplan. Grupptryck, konflikt, dålig självkänsla mm. Även i detta fall vill vi att du kontaktar skolan. Tillsammans kan vi stötta ditt barn för ett bättre agerande. 7

ATT UPPTÄCKA KRÄNKANDE BEHANDLING Alla elever har en mentor att vända sig till. Denne har ett särskilt ansvar för henne/honom. All personal har ansvar för att se och ingripa på ett tidigt stadium. Med kontinuerliga samtal mellan elever, föräldrar och personal om elevens skolsituation försöker vi tidigt upptäcka och identifiera brister i arbetsmiljön. I början av varje läsår görs en enkät bland eleverna på skolan som sen ligger till grund för den årliga likabehandlingsplanen. Den enkäten har också som syfte att tidigt upptäcka kränkningar. Skyddsombuden träffar elevskyddsombuden, en per klass, en gång per månad. Lärarrepresentant och elevstödjare träffar elevrådet varannan vecka. Rektor deltar minst en gång per termin. Vuxennärvaro på raster och lunchraster för att kunna observera stämningen i korridorer och utemiljö och öka möjligheten att upptäcka brister i miljön. RUTINER FÖR AKUTA INSATSER Det första som måste ske när någon i verksamheten får kännedom om att elev är utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är att få kränkningarna att upphöra och förhindra att de återkommer. Agera omedelbart vid misstanke om kränkande Ansvar: Alla vuxna behandling. Genomföra enskilt samtal med den utsatte. Ansvar: Mentor/ Personal som upptäckt händelsen Genomföra enskilda samtal med den som utsätter Ansvar: Mentor till den och eventuella medlöpare. som utsätter/personal som upptäckt händelsen Informera inblandade elevers vårdnadshavare om Ansvar: Mentorer att skolan utreder uppgifter om kränkande behandling. Samtalen dokumenteras vid incidenter som är svår- Ansvar: Mentorer/ lösta och inte upphör direkt. Dessa rapporteras Personal som upptäckt snarast till rektor. händelsen Bedöma allvaret i kränkningen och besluta om Ansvar: Mentor/Rektor det är ett fall för Elevhälsoteamet. 8

All personal som är inblandad i incidenten bör snarast meddela mentor om vad som hänt och gjorts. Mentor tar sedan vid och fortsätter arbetet, följer upp och kontaktar vårdnadshavare. Beroende på hur grov incidenten är sker det fortsatta arbetet tillsammans med arbetslaget, med rektorerna och/eller med Elevhälsan. Våga vara vuxen! Vuxna på skolan måste vara konsekventa och agera beslutsamt! För att stoppa kränkande behandling kan det räcka med en kraftfull reaktion från vuxenvärlden som visar att den på inga villkor accepterar någon form av trakasserier eller annan kränkande behandling. Det råder nolltolerans mot kränkande handlingar. Om vi inte gör något är vi medskyldiga! ARBETSGÅNG VID MOBBNING AV ELEV Elev, personal eller vårdnadshavare uppger att mobbning förekommer, eller misstänker att det gör det. Informationen når mentor, personal, rektor eller person från Elevhälsan. Vem/vilka av aktörerna (mentor, personal, rektor eller person från Elevhälsan) som inledningsvis blir involverade i ärendet beror delvis på vem som först får informationen. Viktigt är dock att samtal förs med den utsatte omgående samt gör den insatt i kommande planer. Den utsatte ska känna att den kan påverka planerna helst vara delaktig. Viktigt att den utsatte känner sig bekväm med oss vuxna som jobbar med ärendet. (Om mentor reder ut det inträffade ska Elevhälsoteamet underrättas så att uppföljning också kan ske av någon i teamet.) Person/personer ur Elevhälsoteamet samtalar sedan med mobbaren/ mobbarna som har mentor eller annan person som den känner sig trygg med närvarande. Markerar ett felaktigt agerande! Lyssnar sedan också på hur den/de upplevt situationen. Elevhälsoteamet ansvarar för att ett möte med båda parter ordnas. Ett möte där båda parter känner sig så bekväma det bara är möjligt. Båda kan exempelvis ha sin mentor, elevstödjare eller annan vuxen de har förtroende för närvarande. När vi inte finner en förlåtande ångerfull inställning (inget vi kan tvinga fram) ska ändå en respekt för den utsatte utlovas samt att mobbningen upphör omedelbart. En plan görs upp för vidare kontakter och uppföljande samtal. Vårdnadshavare till båda parter informeras fortast möjligt. Samma dag! 9

Samtalen och åtgärderna följs upp, dokumenteras och utvärderas. Även om mobbningen upphört genomförs efter en tid ytterligare ett eller flera uppföljningssamtal av person ur Elevhälsoteamet, rektor eller mentor. Härefter avslutas ärendet. Vårdnadshavare informeras. Om mobbningen fortsätter: Elevhälsoteamet ansvarar för att det genomförs ett möte med de som utsätter och dess vårdnadshavare. Plan för det enskilda fallet upprättas med beslut om lämpliga åtgärder för ärendet. Elevhälsoteamet ansvarar för att uppföljningssamtal hålls regelbundet. Om mobbningen ändå inte upphör: Hemmet kontaktas åter till den som utsätter om den Ansvar: Rektor, kränkande behandlingen fortsätter trots åtgärder Elevhälsoteam Möte med elev som utsätter och dess Ansvar: Rektor, vårdnadshavare då tidigare vidtagna åtgärderna inte Elevhälsoteam räckt. Information till den utsatte med vårdnadshavare sker. Ansvar: Rektor, Elevhälsoteam Dokumentation sker kontinuerligt och sparas hos rektor. Ansvar: Rektor, Personal Ta kontakt med socialtjänst och/eller polis. Ansvar: Rektor OBSERVERA ATT Polisanmälan kan göras i vilket skede som helst och anmälan görs av rektor eller av person som fått uppgiften delegerad till sig. 10

KRÄNKNING AV ELEV - PERSONAL (Ärenden dokumenteras) Elev som kränkts av personal: Om personal misstänks för kränkning av elev ska rektor ansvara för utredning och nödvändiga åtgärder. Personal som kränkts av elev: Den vuxne som bevittnat alternativt blivit utsatt för händelsen tillrättavisar omedelbart eleven. Vid upprepat beteende eller grova glåpord kontaktas elevens mentor som meddelar vårdnadshavare. Dokumentation görs. Om kränkningen inte upphör övertar rektor/elevhälsoteamet ärendet. Personal som hotas eller utsätts för våld: Rektor kontaktas och tar omedelbart tag i händelsen. Hemmet informeras. Vid grövre fall kallar rektor vårdnadshavare till skolan. Rektor avgör också om händelsen ska polisanmälas. Händelsen anmäls till skyddsombudet på skolan. Personal som kränkts av personal: Rektor ansvarar för utredning och nödvändiga åtgärder. FÖREBYGGANDE ARBETE Elever (Mentorer ansvarar för alla punkter utom sista) Trygghets- och värderingsövningar i klassen görs återkommande. Den årliga likabehandlingsplanen förankras bland eleverna genom ett aktivt arbetande med den och med diskrimineringsgrunderna. Ett pass då planen är färdig och sedan uppföljning 2-3 gånger under läsåret. Ett av passen kan med fördel vara ett grupparbete kring olika områden i den årliga likabehandlingsplanen. Redovisas muntligt. Reflektera sedan kring de slutsatser eleverna själva gjort. Pass kring träning av social kompetens, gruppdynamik, kamratskap och empati genomförs i förebyggande syfte. Exempelvis med innehåll som: lärakänna-övningar, värderingsövningar kring socialt samspel, lyfta fram exempel på kränkningar, samtala kring vardagshändelser, attityder och förhållningssätt, samtala kring gemensamma rubriker för alla klasser, samtala utifrån elevernas frågeställningar utan pekpinnar. Till dessa pass kan pedagog på Elevhälsan ta fram material och till viss del delta vid genomförandet efter önskemål. Tillsammans med eleverna fundera över vad vi behöver jobba med och tränas i för att förebygga och/eller komma till rätta med olika former av trakasserier. 11

Tillsammans med eleverna fundera över vad vi behöver jobba med för att öka trivsel och trygghet. Alla vuxna följer (tillsammans med eleverna) upp att förväntansdokumentet (trivselregler) fungerar och följs. Personal Likabehandlingsplanen förankras hos all personal. Reflektioner (och värderingsövningar), utifrån diskrimineringsgrunderna, kring att aktivt ta avstånd från all kränkande behandling. Gemensamt reflektera kring olika konkreta aktuella fall av kränkning. Återkommande elevvård i arbetslagen för att komma till rätta med ev problem. Klasskonferenser genomförs 1 gång/termin med mentorer, rektor och Elevhälsa. Allmän samlad information ges vid behov till all personal på skolan, då vi behöver ge extra aktivt stöd till enskilda elever/elevgrupper. Då de direkta insatserna inte räcker och då uppföljningar på ett djupare plan behövs, involveras rektorer och/eller Elevhälsoteamet. Vårdnadshavare Informeras på föräldramöten om arbetet med likabehandlingsplanen. Reflektioner och synpunkter tas emot och lämnas till rektorerna. Föräldramöten kring allmänna frågor om att vara tonårsförälder kan ordnas efter önskemål. Möten där föräldrar tillsammans värderar och reflekterar utifrån fiktiva frågeställningar gällande trakasserier och trygghet. Vårdnadshavare uppmanas att kontakta skolan vid minsta misstanke om kränkande behandling. ELEVHÄLSANS DEL I ARBETET MED LIKABEHANDLINGSPLANEN Gör större utredningar. Kan vid behov stötta mentorer i det förebyggande arbetet. Kan vid behov stötta personal vid konfliktlösning. Tar vid då ärendet är extra svårlöst, intensivt och/eller infekterat. Leder vid behov fallet vidare till annan aktör, myndighet m.m. Samarbetar med elevstödjare på skolan, förebyggande och med enskilda fall. Samarbetar med närpolisen i förebyggande syfte. Har vid enskilda fall nära kontakt med såväl elev och målsman som med mentor/personal som berörs. 12

ÅRLIG KARTLÄGGNING En trivsel- och trygghetsenkät (psykosocial) görs bland eleverna och av föräldrarna i början av läsåret. Denna kartläggning blir grund för läsårets likabehandlingsplan. Observationer som ger kunskap om det sociala spelet i exempelvis klassrum, korridorer, matsal och raster görs av varje enskild personal och då inte minst elevstödjarna. En analys av skolans behov görs utifrån kartläggning och vidare formas konkreta åtgärder som Petreskolan avser att följa under det kommande läsåret. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts (efter en utvärdering sent på vårterminen) tas in i efterföljande årsplan. DELAKTIGHET OCH SAMARBETE Elever, föräldrar och personal får samtliga möjlighet att svara på enkäten. Tanken är att alla sedan ska göras delaktiga i arbetets gång med den årliga likabehandlingsplanen genom att den går på remiss till de berörda grupperna. Som minst ska den dock varit på remiss till representanter från elever (elevrådet), vårdnadshavare och personal. Varje läsårsstart aktualiserar rektor arbetet med likabehandlingsplanen för personal. Eleverna görs delaktiga genom sina mentorer, och vårdnadshavarna får ett exemplar av den årliga likabehandlingsplanen när den är färdig. Information utgår också om denna generella plan och att den finns tillgänglig på skolans expedition. Den generella likabehandlingsplanen samt den årliga ligger på skolans hemsida under fliken handlingsplaner. Personal och elevskyddsombud/elevråd är delaktiga vid upprättande och revidering av likabehandlingsplaner. Vid slutet av varje termin görs en utvärdering på organisationsnivå. Vi funderar på vad vi kan lära oss av det gångna årets arbete med likabehandlingsplanen på Petreskolan; vilka faktorer på organisations-, grupp- och individnivå som kan ha påverkat uppkomsten av kränkningarna. Vid utvärderingen på vårterminen svarar eleverna på enkätfrågor och reflektion förs i föräldrarådet. REKTORER Rektorer ska främst få kännedom om grövre incidenter och händelser genom information av mentor/personal. De i första hand beslutar om åtgärder och återkommer till mentor/personal. Illustration över elevärendegång sitter som bilaga sist i denna generella plan. 13

ELEVHÄLSOTEAMET Elevhälsoteamet träffas varje onsdag 12.30 14.15. Lise-Lotte Staaf -rektor, Petreskolan år 7 och år 9 Tommy Hellström -rektor, Petreskolan år 6 och år 8 Ingmarie Rönn - enhetschef Elevhälsan och skolsköterska Lisa Hansson Bengtsson - skolkurator Riitta Högnelid - - skolsköterska Veronica Kargl -specialpedagog, pedagogiska tester/utredningar mm Inga-Lill Westling -pedagog på Elevhälsan/Bron, prevention, ledarskap, coach Punkter på mötet med Elevhälsoteamet (bl.a.): -Rektorerna kan lyfta ärenden de fått (underlag av pedagog/mentor) om elev som inte når målen, inte mår bra eller överlag inte får skoldagen att fungera mm. -Specialpedagog kan lyfta ärenden som gäller elev/elever med svårigheter att nå de pedagogiska målen. -Skolsköterska och/eller skolkurator kan lyfta ärenden som handlar om enskild elev. -Övergripande ärenden gällande planering av förebyggande arbete på skolan av pedagog med prevention som ansvarsområde. -Planering av konflikthantering gällande elever/elevgrupper. -Akut uppkommen händelse kan göra att teamet ses omgående (fortast möjligt). LITTERATUR OCH MATERIAL (Finns att låna hos pedagog på Elevhälsan) MATERIAL Re*agera mot kränkningar i skolan Material från Barn & elevskyddslagen - mot diskriminering, trakasserier & annan kränkande behandling. Kan med fördel användas i klass då man implementerar likabehandlingslagen bland elever. Respekt En serietidning att använda då man tillsammans med klassen talar om diskrimineringsgrunderna. Mobbning, diskriminering och kränkningar. (Beställd 17/10-11) Arbeta med skolans värdegrund. (Beställd 17/10-11) Röster från den mångkulturella skolan. (Beställd 17/10-11) Folkmord inget nytt i historien. (Beställd 17/10-11) Utveckla social kompetens. (Beställd 17/10-11) Metodpärm - Värdegrundscase. (Beställd 17/10-11) 14

Tyck till. Spel med som ger många skratt. Slutreflektionen brukar bli att man väljer och själv blir vald både vad det gäller vänskap och kärlek. Bygga värdegrund. Stort material som kräver sin tid. Delar kan dock användas för mindre pass. Mappar - Gul, röd och grön Mapparna innehåller lektionsförslag till pass med träning av socialt samspel. EQ-verkstan Pärm med förslag till pass för träning av socialt samspel. Upp till år 6. Gruppsamtal i ring (Steinberg) Lättanvänt arbetsmaterial. Upp till år 6. Två par ögon Berättelser ur två perspektiv. (Mycket bra material). Social plan för ett läsår Pärm med förslag till direkta övningar att använda till pass med träning av socialt samspel. On Line-pärmar Fyra pärmar med förslag på övningar att använda ämnesintegrerat. (120 lektioner) Bella - Grus och Glitter En tjejsnack-bok med arbetsmaterial. Att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet i skolan Bra material kring dessa frågor. Två par ögon Värderingsövningar Skräddarsydd planering görs efter behov till klasser efter önskemål av mentor. (Pedagog på Elevhälsan) LITTERATUR Diskrimineringslagen Skolverkets allmänna råd om likabehandling. För trygghet, ansvar och respekt i skolan Information från Barn och elevombudet. Tre bra föräldramöten Bra idéer till interaktiva föräldramöten. Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling. Skollagen (2010:800). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. 15

Elevärendegång Lärare och/eller mentor Elev ELEV BEFARAS EJ NÅ KUNSKAPSKRAVEN ELLER UPPVISAR ANDRA SVÅRIGHETER Förälder Annan Personal Informerar Rektor beslutar om utredning Konsultation EHT Konsultation elevhälsan, specialped/ lärare Utredning av mentor/lärare Utredning visar på om behov av stöd föreligger eller ej Behov föreligger Behov föreligger ej Rektor beslutar om åtgärdsprogram: Vilka är behoven? Hur tillgodose behoven? Hur följa upp och utvärdera? Rektor beslutar att inte upprätta åtgärdsprogram 16