v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

Relevanta dokument
UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

10.4. Linjära höljet LINJÄRA RUM

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med r

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

SVÄNGNINGAR Odämpad svängning för ett diskret system med en frihetsgrad.

10.2. Underrum Underrum 89

Inversa matriser och determinanter.

0.2. u u u u u 6. Eller anvand lemma 4.6 (\path length lemma"): W = 1:0 + 0:8 + 0:4 + 0:4 + 0:2 = 2:8.


Om exponentialfunktioner och logaritmer

1. Använd Laplacetransformen för att lösa differentialekvationen (5p) y (t) + 3y (t) + 2y(t) = 1, t > 0 y(0) = 1, y (0) = 1

ω L[cos(ωt)](s) = s 2 +ω 2 L[sin(ωt)](s) =

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

Aerodynamik och kompressibel strömning

1. Använd Laplacetransformen för att lösa differentialekvationen (5p) y (t) y(t) = sin 2t, t > 0 y(0) = 1

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning

Optimering Linjär programmering

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

Egenvärden och egenvektorer

Elektronik. Kapacitanser, induktanser, transienter. Översikt. Kapacitanser och induktanser. Plattekondensator

Elektronik. Kapacitanser, induktanser, transienter. Översikt. Kapacitanser och induktanser. Plattekondensator

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

Liten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning (Kapitel 3)

TENTAMEN Datum: 16 okt 09

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

2. Optimering Linjär programmering

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Hemuppgift 1, SF1861 Optimeringslära för T

3 1 = t 2 2 = ( 1) ( 2) 1 2 = A(t) = t 1 10 t

Patie nts äke rhe ts be rätte ls e för Slotts s tade ns Läkarhus Re hab o Häls a år 2015

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Rotation Rotation 187

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Lösningar till Matematisk analys IV,

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Tentamen (TEN1) TMEL53 Digitalteknik

SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

5.1.1 z-transform av impuls δ[n] Låt oss se på z-transformen för en impuls [ n]

PROV 5 Skogars ekologi och användning

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet. TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6. Lärmål 6.1. Skalärprodukt. Viktiga begrepp

ENERGISTRATEGI Region Skåne Energi fö r uppvä rmning, kylä öch drift äv vä rä fästigheter öch verksämheternä i dessä.

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

3 Rörelse LÖSNINGSFÖRSLAG. 3. Rörelse

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Föreläsning 7: Klassificering, minsta kvadratproblem, SVD, forts.

Vågfysik. Vilka typer av vågor finns det? Fortskridande vågor. Mekaniska vågor Elektromagnetiska vågor Materievågor

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl 8 13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK. 1. Volymen med tecken ges av determinanten.

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Lösningar till tentan i 5B1760 Linjär och kvadratisk optimering, 17 december 2003.

BALLERINA. Prima. look

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Fredag 30 augusti 2002 TID:

Kontsys F7 Skalärprodukt och normer

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

Lösningar kommer att läggas ut på kurshemsidan första arbetsdagen efter tentamenstillfället. Resultat meddelas via epost från LADOK.

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

FORD RANGER Ranger_2011.5_Cover_V2.indd 1 26/08/ :14

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning.

Slappdefinition. Räkning med vektorer. Bas och koordinater. En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning.

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

November 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

EXEMPEL OCH LÖSNINGAR I LINJÄR ALGEBRA II

på två sätt och därför resultat måste vara lika: ) eller ekvivalent

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

LOA ca, lokalyta: 2223 m2 ger ca 12,8 m2/arbetsplats BAU

Sida 1 av Låt VV = RR nn där RR nn är mängden av alla reella n-tipplar (ordnade listor med n reella tal) dvs

Transkript:

OROGONL KOMPLEMEN ILL E UNDERRUM Definiion 7 Lå ara e underrum i R n De orogonala omlemene ill är mängden a de eorer i R n om är orogonala mo alla eorer i : n { R : för alla i } n Sa : Om an å är en eor R orogonal mo alla eorer i om och enda om är orogonal mo alla n Bei: na a R är orogonal mo alla d och Då är c c c och därmed c c c ------------------------------------------------------------------------- Koneenen: De orogonala omlemene ill underrumme an an i beämma genom a löa eme nmärning För a mina beräning an i a bor beroende eorer bland d urca an u u u där u u u är linjär oberoende och därmed en ba ill Ugif a Beäm om an b Beäm en ba ill De är uenbar a en ba ill beår a u och u allå är Sida a 7

an Lå Vi löer eme u u d en fri ariabel / / Därmed är / } / { an R och därmed är / en ba ill Sar a / an b En ba ill är / Ugif a Beäm om an 6 b Beäm en ba ill Vi öer eorer om är inelräa mo : baeorer och 6 Sida a 7

Vi a beämma alla om är orogonala mo : baeorer och 6 Vi löer eme 6 6 8 å ledande ariabler: och llå är } { an R Därmed bildar eorerna om är uenbar oberoende en ba i Sar: a an b En ba ill är Ugif Lå Sida a 7

Beäm a Im b Im och c Ker a Med elemenära radoeraioner får i ~ ~ om imlicerar a den redje olonnen beror a de föra å Därmed Im an b Vi löer eme b en fri ariabel Därmed Im an c För För a beämma Ker löer i eme d eialen med oanående b Hära och därmed Ker an Im Sar: a Im an Sida a 7

b Im an c Ker an Im nmärning: De är uenbar a för arje mari gäller Ker Im EGENSKPER: a De orogonala omlemene är e underrum ill R n b Enda nolleorn ligger i både och d { } c dim dim n d Ugif Beia oanående egenaer a d Löning Vi beiar a och d a ligger i eferom för alla i Om u och ligger i då ligger ocå dera umma u i eferom u u för arje i Om u ligger i då ligger ocå λ u i eferom λ u λ u för arje i och iar a är e underrum ill R n b Lå ara en eor om ligger i både och orogonal mo alla eorer i Därför är orogonal mo ig jäl llå d om är eialen med VSB c na a dim och a bildar en ba ill Då är lia med löningmängden ill eme eller där beecnar marirodu mellan och Varje eor om ligger i är Seme an ria å formen där Sida a 7

Eferom rader i är lin oberoende eorer de bildar baen i å är rang dim Enlig dimenionaen är rang dimkern Eferom Ker har i dim dim n VSB d En godclig eor i är orogonal mo alla eorer i enlig definiionen a och därför ligger eorn i Därmed är e underrum ill eller lia med Enlig egenaen c gäller följande: dim dim n dim n- dim * Om i illämar c å har i dim dim n dim n- dim ** * och ** ger dim dim *** om illamman a e underrum ill eller lia med iar a är fai lia med VSB Ugif Viig Lå ara en m n mari Beia a Im Ker Lå n beecnar olonner i Noera a Im an n Den orogonala omlemene beämmer i genom a löa eme där n n Vi an ba beecning i arje eaion från alärroduen ill mariroduen i och ange eme å mariform d ar löningar bildar Ker n llå är Im Ker VSB Eemel Vi an illurera oanående åående med e eemel Sida 6 a 7

Lå Beäm Im Lå beecnar olonner i Noera a Im an Den orogonala omlemene beämmer i genom a löa där d * Vi er a olonner i ger radeaioner i eme å a eme an ria om d om i iade oan Med andra ord er i i dea eemel a Im Ker Om i löer eme * eemeli med Gaumeoden får i Im an Ker Sida 7 a 7