Förskolan Tränset Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14



Relevanta dokument
Förskolan Tränset. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Förskolan Tränset. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/2016

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Brännan. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/2014

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Förkolan Passaren. Kvalitet och måluppfyllelse vt.-12

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

för Havgårdens förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Brukets förskolas arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Prosten Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Arbetsplan. Killingens förskola

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

KVALITETSREDOVISNING

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Kvalitet på Sallerups förskolor

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

LOKAL ARBETSPLAN. Förskolan Bryggan. Läsåret 2009/2010

Presentation. Gagnef kommuns vision

Vantörs Familjedaghem

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mjölnargränds förskola Avdelning Blå

Mjölnargränds förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Vår lokala likabehandlingsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan 14/15

Arbetsplan Älvbackens förskola

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Systematiskt kvalitetsarbete

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Transkript:

Förskolan Tränset Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning... 2 Förutsättningar...3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 4 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning av förskolans/fdh:s måluppfyllelse Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förskolan Tränset Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav t kvalitetsarbete Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Jan-Olof Niska, förskolechef Fastställd/Upprättad 2014-09-15 (senast) Reviderad 2014-06-12 Version Giltighetstid 1 år 1

Inledning Under läsåret 2013 2014 har verksamheten haft 16-17 st. barn i åldern 1-5 år, varav 12 st. pojkar och 5 st. flickor. I januari inskolades den femte flickan. Öppettider på Tränset har under läsåret varit måndag-fredag kl. 06.30-17.00. Förskolechef Jan-Olof Niska ansvarar för förskolan Tränset samt all övrig pedagogisk verksamhet i Innertavle som består av en enavdelningsförskola, en treavdelningsförskola och en dagbarnvårdargrupp med tre medarbetare. Under läsåret 2013-2014 har vi arbetat utifrån det pedagogiska året, en modell som innebär att vi började höstterminen med en inventeringsperiod för att observera barnen och se deras intressen och färdigheter innan vi planerade tema och verksamhetens mål för läsåret. Vi har arbetat med temat jag och mina vänner i olika små projekt, bl.a. har barnen fått leka regellekar, arbeta med kroppen, intervjuat varandra och berättat om sina familjer. Utöver temat har vi firat olika högtider som finns i barnens vardag och följt de olika årstidsväxlingarna i naturen. Verksamhetens mål och upplägg finns i en lokal arbetsplan som skapades hösten 2013. Under läsåret har vi utvärderat den lokala arbetsplanen och verksamhetens upplägg var tredje månad. Underlag för årets kvalitetsarbete har varit medarbetarsamtal, barnobservationer, barnintervjuer, enkätsvar från föräldrarna, gruppdiskussioner i arbetslaget samt utvecklingssamtal. 2

Förutsättningar Förskolan Tränset är en kommunal förskola som ligger belägen i bostadsområdet i östra delen av Innertavle. Det är en enavdelningsförskola som ligger i en enplansvilla från 80-talet. Det finns fyra rum av olika storlekar som passar till olika aktiviteter, samt en hall. Innertavle by består av enbart villabebyggelse. Utomhusmiljön vid förskolan är varierad. Det saknas en modern utomhusutrustning, men samtidigt finns det en liten skog intill förskolan som nyttjas högfrekvent med en intilliggande fotbollsplan med konstgräs, samt en allmän lekplats alldeles intill förskolan. Vi har även större skogsområden på gångavstånd från förskolan. Tränset ligger ca 7 km utanför Umeå och det är ont om bussförbindelser, vilket gör att vi inte har möjlighet att ta del av det kulturella utbud som finns i Umeå, exempelvis teater, bibliotek mm. Istället har vi möjlighet att låna böcker genom bokbussen som kommer till oss ca en gång i månaden. Vi samarbetar tillsammans med den andra förskolan och dagbarnvårdarna i Innertavle för att få ett bredare utbud av aktiviteter och interaktioner, genom lekträffar, storsjung m.m. Våra små lokaler gör att vi inte kan erbjuda allt material hela tiden, istället har vi försökt att ständigt byta ut och variera materialet barnen möter på förskolan utifrån barnens behov och intressen samtidigt som vi har strävat efter att skapa ett varierat utbud. Vi har försökt städa ur trasigt och slitet material och köpa in nytt när behov har uppstått. Barnen har under läsåret varit indelade i grupper utefter ålder och utvecklingsnivå. Under för- och eftermiddagar har dessa grupper haft skapande aktiviteter utifrån ett bestämt tema, men gruppaktiviteterna har även bestått av bl.a. drama, dans, sagoverkstad och rörelselek. Utöver aktiviteterna har barnen varje dag även erbjudits frilek inne och ute, sov-, läs-, eller massagevila. Våra personalresurser under 2013-2014 har varit tre 100 % tjänster fördelade på en barnskötare med ca 15 års erfarenhet av förskoleverksamhet och två legitimerade förskollärare med 4-6 års yrkeserfarenhet. Vid årsskiftet avslutade en förskollärare sin tjänst och ersattes med en ny förskollärare. Slutligen finns en kokerska, anställd på 75 %, med ansvar för både kök och lokalvård. I personalgruppen har vi haft låg frånvaro under läsåret och de gånger vi behövt ta in vikarier har vi kontaktat kommunens bemanningscentrum om vi inte har kunnat samarbeta med de övriga verksamheterna i byn. Kompetensutveckling under året: PIM-nivå 1 PIM-nivå 2 PIM-nivå 3 Pedagogisk dokumentation Smitta i förskolan Systematiskt kvalitétsarbete i förskolan Endagsutbildning för hälsoinspiratörer Kortare workshop i TAKK, utomhusmiljö, Ipad, En i arbetslaget En i arbetslaget 3

Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Barnens arbetsmiljö Våra styrkor är; att vi erbjuder både barn och föräldrar en trygg och trivsam miljö med möjlighet till lugn och ro samt vila under dagen. Våra egna observationer visar på att barnen kan sitta själva eller tillsammans och hålla fast vid en aktivitet under en lång stund. Blir det för hög ljudnivå kan barnen själva be om lugn och ro, då erbjuds barnen en egen vrå eller stöttning i den aktuella aktiviteten. Enligt enkäten är föräldrarna nöjda med barnens möjlighet till lugn och ro på förskolan och de har även uttryckt det under utvecklingssamtal eller vid lämning/hämtning under dagen att vi vistas utomhus varje dag med möjlighet till lek i den närliggande skogen. Våra egna observationer visar på att barnen vill vara ute. Det ser vi genom att de går ut glada och ibland vill barnen inte gå in. Den låga sjukfrånvaron ser vi också som en effekt på att vi är utomhus en längre tid varje dag Våra svagheter är; att förskolans planlösning inte är anpassad för en förskola. Det ser vi genom att förskolan är byggd som en villa med små rum som inte kan nyttjas fullt ut. Vi kan inte påverka planlösningens utformning men vi arbetar aktivt med att utforma den fysiska inomhusmiljön efter barnens intressen. I förskoleenkäten finns det svar som visar på att föräldrar anser att förskolans innemiljö är eftersatt Barnens lärande Våra styrkor är; att vi erbjuder barnen inflytande över verksamhetens dagliga innehåll såsom aktiviteter, vara inne eller ute, välja utflyktsmål etc. Vi tar tillvara på barnens tankar och idéer och utgår ifrån dem vid bl.a. projektarbeten. Enligt enkäten är föräldrarna mycket nöjda med den uppmuntran vi pedagoger ger barnen till att ta för sig, känna delaktighet och ha inflytande. Vid de regelbundna intervjuer vi gör med barnen berättar de att de inte vet när de får bestämma på förskolan. När vi ger exempel på sådana situationer ser vi att de blir stolta och känner igen sig. I och med vårt aktiva arbete med att erbjuda barnen inflytande visar våra egna observationer att barnens nyfikenhet och önskemål har blivit mer uttalad och därigenom skapas ett än större inflytande att vi ger barnen egen tid tillsammans med en pedagog där vi inväntar barnet och ger utrymme för att det ska få verbalisera sina behov, samt förklara och berätta för oss pedagoger. Enligt enkäten är föräldrarna mycket nöjda med den stimulans barnen får att utveckla sitt språk och förmåga att kommunicera. Våra egna observationer visar att när barnen får egen tid uttrycker de sig i längre meningar och får stöttning att samtal att vi erbjuder ett brett och varierat bygg- och konstruktionsmateral varje dag där barnen lär sig att konstruera. Våra egna observationer visar på att vi inspirerar barnen till ett fantasifullt skapande där de även kan bearbeta sina nyvunna kunskaper såsom flaggbygge i lego och en vulkan i trolldeg Våra svagheter är; enligt oss är detta inte en svaghet men vi vill erbjuda en mer inspirerande skriftsspråksmiljö där barnens kompetens får växa och möjligheten till lust att lära och utforska finns tillgänglig hela tiden 4

enligt oss är detta inte en svaghet men vi vill fortsätta att utmana barnen i det kreativa skapandet Barnens personliga och sociala utveckling Våra styrkor är; att vi arbetar aktivt med konflikthantering genom att uppmuntra barnen till att lösa konflikten själva. Vi pedagoger stöttar och kan handleda under samtalet om behov eller önskemål finns. Våra egna observationer visar på att barnen allt mer sällan söker stöd hos oss pedagoger vid en konflikt med en kompis. Barnen har blivit duktigare på att verbalisera sina känslor och upplevelser och kan allt oftare komma fram till en lösning på konflikten själva. Föräldrarna uttrycker i vår egen enkät att deras barn är trygga på förskolan och att vi pedagoger tydligt visar på att det inte är tillåtet att retas eller bråkas att vi leker mycket regellekar tillsammans med barnen där de tränas i turtagning och sociala lekregler. Våra egna observationer visar på att barnen kan leka fritt under en längre tid tillsammans, sammanhängande utan avbrott för konflikter och behov av stöttning från oss pedagoger att vi arbetar aktivt med att stärka självkänslan och bejaka de positiva sidorna hos barnen, genom att de får hålla i samlingar själva, prata inför grupp och berätta om sig själva för varandra. Temat jag och mina vänner som pågått under hela läsåret har hjälpt barnen att lära känna varandra ännu mer; lära sig om kroppen, skapa nyfikenhet för vem deras kompisar är samt få mycket bekräftelse från sina kompisar och pedagoger om vem de är. Våra observationer visar att barnen törs ta mer plats i gruppen och ser stolta ut när de får berätta något för kompisarna. Utifrån enkäten är föräldrarna mycket nöjda med hur förskolan stimulerar deras barn till att vilja samarbeta, har lust att lära och känner sig respekterade för den han/hon är. Barnens ökade självkänsla anser vi ligger som grund för detta. Övriga områden t ex lärande för hållbar utveckling, förskola och hem, mm. Våra styrkor är; att vi tillsammans med barnen har skapat regler och förhållningssätt för hur vi ska bemöta varandra på förskolan samt värna om innehållet i vår fysiska miljö. Barnen har haft stort inflytande och reflekterat kring reglerna och förhållningssättens utformning och innehåll. Vi pedagoger är aktiva i städningen med barnen och uppmärksammar dem på vad som händer med förskolans saker när man inte värnar om dem. Våra egna observationer visar på att barnen är mer engagerade och medvetna om hur de bemöter varandra och tar hand om förskolans resurser 5

Beslutade mål och förbättringsåtgärder Utifrån de utvecklingsområden vi har identifierat efter att ha tagit del av både föräldrars och barns synpunkter och enkätsvar, samt våra egna reflektioner och iakttagelser har vi kommit fram till följande förbättringsåtgärder; De mål vi kommer att arbeta utifrån på kort sikt är; att skapa miljöer som ger barnen möjlighet att utforska skriftspråket att skapa en inomhusmiljö som inbjuder till utforskande och lek De mål vi kommer att arbeta utifrån på lång sikt är; att stimulera det kreativa skapandet 6

Slutord Som ansvarig förskolechef för förskolan Tränset är jag mycket nöjd över den förändringsvilja som finns i personalgruppen och den utveckling som skett på förskolan. Utifrån både verksamhetsbesök, kvalitetsredovisningen, medarbetarsamtal och föräldrasamtal kan jag bedöma att måluppfyllelsen varit mycket god. Verksamheten har arbetat mot tydliga mål samtidigt som man anpassat verksamheten utifrån de förändrade förutsättningarna. Det finns en pedagogiskt genomtänkt helhetssyn kring barnet utifrån alla rubriker i mallen för kvalitetsredovisningen. Många utvecklingsinsatser har genomförts under läsåret 2013-2014. Det finns några områden som kan lyftas fram. All personalen har under läsåret genomgått fortbildning i leken. Detta har utvecklat förskolans verksamhet på kort och lång sikt. Arbetet kring pedagogisk dokumentation har fortsatt och utvecklats. Arbetet i processgruppen, en representant från varje förskole byggnad, har fortsatt och detta har lett till en utveckling och likvärdighet för förskolorna på enheten. Detta kan på sikt inverka positivt till måluppfyllelsen för våra barn och elever inom vår barnomsorg och skola i Innertavle. Vi lämnar läsåret 2013-2014 bakom oss och ser fram emot 2014-2015 tillsammans. Umeå den 15 september 2014 Förskolechef Jan-Olof Niska Rektor NN 7

8 Bilaga 1