ir å efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Älvens förskola belägen i Luleå kommun
1(13) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och s bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Älvens förskola belägen i Luleå kommun, till viss del behöver förbättras. Förskolechefen har en mötesstruktur som är under utveckling, det saknas idag mötesformer för pedagogiska diskussioner om arbetsformer och metoder. Förskolechefen har därför inte tillräcklig kännedom om den pedagogiska verksamheten. Vissa utvecklingsinsatser har genomförts men förskolechefen driver inget förankrat långsiktigt utvecklingsarbete. Förskolechefen har hjälpt pedagogerna med en struktur för att komma igång med kvalitetsarbetet, bland annat genom ett årshjul och mallar för dokumentation. Förskolechefen har däremot inte fördelat arbetsuppgifter, ansvar eller resurser bland pedagogerna. Planeringstiden har inte strukturerats och följs inte upp. En stor del av planeringstiden används inte för att planera och följa upp den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna har därför inte de förutsättningar som behövs för att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen har en väl fungerande kommunikation mot förvaltning och nämnd. Förskolechefen har olika former av stöd bland annat ett ledningsstöd för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefen har därmed goda förutsättningar från huvudmannen för att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet.
2(13) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande områden: Förskolechefen behöver organisera mötesformer med ett tydligt pedagogiskt innehåll för att kunna följa upp och utveckla den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen behöver skapa struktur för en långsiktig och hållbar utvecklingsprocess samt kommunicera och förankra sin vision hos pedagogerna för att de gemensamt ska kunna utveckla den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar för pedagogerna att planera och följa upp den pedagogiska verksamheten genom att strukturera former, tid och innehåll för reflektion. Förskolechefen behöver även tydliggöra och följa upp fördelat ansvar och arbetsuppgifter hos pedagogerna. Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, 29 augusti 2016, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång.
3(13) Huvudmannen ska därefter senast den 20 juni 2017 redovisa till vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Ett formulär för uppföljning bifogas (bilaga 2). Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har genomfört de utvecklingsområden som har påtalat i samband med kvalitetsgranskningen. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Stockholm Box 23069, 104 35 Stockholm. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:6 590) i de handlingar som sänds in. På Skolins ektionens vägnar Gabriel Brandström Bitr. avdelningschef 7.v2( jir'11 Lotta Andersson Damb g Utredare
4(13) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande samt erbjuda barn en trygg omsorg. genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten 2016. Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Älvens förskola som är belägen i Luleå kommun ingår i detta projekt. Huvudman för Älvens förskola är Luleå kommun. Förskolechefen vid Älvens förskola ansvarar för fyra förskolor med totalt 37 anställda. Älvens förskola består av fyra avdelningar med omkring 56 barn mellan 1 och 5 år. Förskolechefen har ett ledningsstöd för kvalitetsarbetet på 20 procent och ytterligare 20 procent under tiden som rektorsutbildningen pågår. Ledningsstödet är en förskollärare som arbetar inom förskolechefens enhet. Älvens förskola besöktes 17-18 maj 2016. Ansvariga inspektörer var utredare Lotta Andersson Damberg och utredare Anneli Hansson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.
5(13) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer att förskolechefen vid Älvens förskola i ganska hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen samlar information vid kvalitetsdagar med personalen vid fyra tillfällen under året och genom dokumentation. Det saknas dock struktur att inhämta kontinuerlig information om den pedagogiska verksamheten för att systematiskt kunna följa upp och utveckla den pedagogiska verksamheten. Det saknas mötesformer för pedagogiska diskussioner Förskolechefen uppger i intervju att hon behöver organisera sin tid och förskolans möten mer systematiskt och prioritera vilka frågor som ska finnas på dagordningen för att informera sig om den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen vill även planera in strukturerade besök i verksamheten med fokus på det som hon vill veta och även delta vid arbetslagens reflektionstid. Förskolechefen träffar pedagoger från förskolans fyra avdelningar vid husmöten varannan vecka. Det finns ingen kontinuitet i vilken pedagog som deltar vid mötet och det är mest praktiska frågor som diskuteras. Förskolechefen träffar all personal vid förskolan, även kökspersonal, vid arbetsplatsträff en gång i månaden. På arbetsplatsträffarna diskuteras förskolans organisation, arbetsmiljö och praktiska frågor. Enligt förskolechefen ryms inte pedagogiska diskussioner vid arbetsplatsträffarna eftersom huvudmannens riktlinjer styr vilka frågor som ska diskuteras. Enligt pedagogerna hinner de sällan med pedagogiska diskussioner på arbetsplatsträffarna. I personalenkäten uppger 87.5 procent av pedagogerna att förskolechefen i ganska låg utsträckning har kännedom om vilka arbetssätt/metoder som används i det pedagogiska uppdraget. Samtlig personal uppger att förskolechefen i mycket låg eller ganska låg utsträckning vet hur personalen anpassar arbetet i barngruppen utifrån barnens behov eller intressen.
6(13) Förskolechefen samlar in skriftlig information från pedagogerna Vid kvalitetsdagarna arbetar pedagogerna bland annat med självvärdering utifrån ett utvärderingsdokument. Förskolechefen och hennes ledningsstöd tar del av pedagogernas reflektioner och samlar in den skriftliga självvärderingen, som bland annat handlar om matematik och pedagogiska lärmiljöer. Pedagogerna beskriver sitt arbete utifrån stödfrågor som, "Vilket lärande har vi sett? Vilka förändringar ser vii utvecklingen?" Förskolechefen samlar in den skriftliga informationen och återkopplar genom kommentarer. Enligt pedagogerna får förskolechefen även information om verksamheten genom att ta del av den dokumentation som finns på avdelningarna och i barnens egna pärmar. Förskolechefen uppger att hon får mycket information om hur pedagogerna jobbar och hur de tänker om verksamheten vid individuella medarbetarsamtal. Hon har däremot inte någon kännedom om hur förskollärarna tar särskilt ansvar för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande eller för inskolningssamtalen. Enligt förskolechefen har det inte funnits tid för att hämta information om detta. Pedagogerna arbetar med ett IKT-projekt där de filmar och försöker fånga barnen i lärandet. Enligt pedagogerna är förskolechefen noga med att följa upp arbetet med projektet som ska utvärderas i sommar. Förskolechefen har vid ett tillfälle genomfört verksamhetsobservationer utifrån en observationsmall, vilket gav mycket information om personalens förhållningssätt och hur de organiserade verksamheten. Förskolechefen såg att pedagogerna gjorde skillnad på pojkar och flickor trots att de själva uppfattar att de inte gör skillnad. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer att förskolechefen vid Älvens förskola i ganska hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Förskolechefen har en vision och ideer för förskolans utveckling men det behöver presenteras och förankras hos pedagogerna för att kunna ge resultat.
7(13) Skolområdets ledningsgrupp har formulerat en gemensam vision för skolområdet som förskolechefen har förankrat i personalgruppen Visionen handlar om entreprenöriellt lärande. Den togs fram utifrån att hälsosamtal på grundskolan visat att elever i området har en lägre framtidstro än andra barn. Förskolans pedagoger har påbörjat arbetet med visionen bland annat genom att förstärka barnens olika förmågor. Förskolechefen har skickat ut en planering som beskriver hur personalen ska arbeta med det entreprenöriella lärandet men hon har ännu inte hunnit följa upp detta. Arbetslagen inom enheten ska presentera sitt arbete med det entreprenöriella lärandet vid en gemensam kvalitetsdag under våren. Ett kollegialt lärande är under utveckling Förskolechefen har under året samlat pedagoger från förskolorna i enheten till gemensamma lärandeträffar. Vid dessa träffar har olika pedagoger deltagit vid varje tillfälle. Förskolechefen ser ett behov av att skapa en stabil utvecklingsgrupp. Hon planerar att samla två förskollärare från varje enhet med olika kompetenser inom bland annat IT, matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolechefens syfte med lärandeträffarna är att pedagogerna ska hitta en teoretisk grund att stå på för att forma en gemensam kunskaps- och barnsyn. Förskolechefen har en vision för förskolan som inte har förankrats i personalgruppen Förskolechefen har en vision om att skapa en lustfylld och lärorik förskola på vetenskaplig grund. Förskolechefen uppger att hon ofta lyfter fram visionen och hon pratar med pedagogerna om barns inflytande och barns demokratiska rättigheter. Förskolechefens ledningsstöd uttrycker i intervju att förskolechefen är drivande och tar barnens perspektiv. Pedagogerna kan inte svara på om förskolechefen har en vision eller om hon driver utveckling utifrån den information som hon samlar in. Enligt pedagogerna är det många frågor som prioriteras före och "pedagogiska diskussioner kommer som en sista punkt" vid arbetsplatsträffarna. I personalenkäten svarar 75 procent att förskolechefen samtalar om pedagogiska frågor mer sällan än en gång i månaden. De upplever att
8(13) mycket tid på kvalitetsdagarna går till att förskolechefen ska föreläsa och informera, de tycker att mer tid behövs för att de själva ska få diskutera och reflektera över en gemensam barn- och kunskapssyn. Förskolechefen har en planering för fortsatt utveckling I förskolans arbete med självvärdering har varje avdelning olika mål som bygger på fjolårets analys av verksamhet och den dåvarande barngruppen. Förskolechefen uppger att "nu har vi lärt oss, så till hösten ska vi fokusera på samma mål". Framåt ska alla avdelningar fokusera på gemensamma mål för att skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande. Pedagogerna instämmer att det kommer att bli lättare att samarbeta när alla avdelningar arbetar mot samma mål. Förskolechefen planerar även att genomföra strukturerade verksamhetsbesök. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer att förskolechefen vid Älvens förskola i ganska hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen har hjälpt pedagogerna att strukturera för att komma igång med kvalitetsarbetet bland annat genom ett årshjul och mallar för dokumentation. Förskolechefen behöver dock tydligare strukturera former, tid och innehåll för reflektion. Förskolechefen behöver även tydliggöra och följa upp ansvar och arbetsuppgifter som fördelats till pedagogerna. Förskolechefen har genomfört insatser för att skapa bättre förutsättningar Förskolechefen har efter en personalenkät som visade att personalen kände sig stressade och otillräckliga, hjälpt pedagogerna att prioritera i kvalitetsarbetet. Detta har gjort att stressen som de kände tidigare har lättat. För att underlätta för pedagogerna har förskolechefen gjort mallar för dokumentation och ett årshjul för kvalitetsarbetet. Pedagogerna tycker att förskolechefen har varit "en klippa". De uppger att hon har utmanat dem och hjälpt dem att planera och strukturera så att de har kommit igång med kvalitetsarbetet. Förskolechefen
9(13) har skapat en revideringsgrupp som arbetar med likabehandlingsplanen, tidigare satt alla samtidigt och reviderade. Förskolechefen har för avdelningsvis reflektionstid organiserat en timme per vecka på morgonen. Tidigare hade personalen planering på kvällstid. "Det blir bättre att lägga reflektionstiden då alla är pigga och det är färre barn på förskolan vilket gör det lättare att organisera". Förskolechefen har organiserat lärandeträffar mellan förskolorna i enheten utifrån önskemål från pedagogerna om mer tid för samarbete mellan avdelningarna. Pedagogerna tyckte det var bra med tips och ideer och ett kollegialt lärande från de andra förskolorna i enheten. De fick däremot inte mer tid för samarbete mellan förskolans avdelningar vilket de hade efterfrågat. Pedagogerna har fått stöd av förskolechefen i arbetet med att stödja barn med särskilda behov. Förskolechefen har ordnat med handledning från specialpedagoger i stödteamet och resurspersonal. Förskolechefen är vid behov även med och stöttar vid samtal med föräldrar. Förskolechefen har tillsammans med pedagogerna gjort en risk- och konsekvensanalys inför en omorganisation av barngruppernas sammansättning. Förskolechefen har även vägt in föräldrars önskemål om att ha syskon i samma grupp. Syftet är att hålla nere barngruppernas storlek. Pedagogerna uppger att de brukar få feedback från förskolechefen när hon har tittat i förskolans blogg, på avdelningens dokumentationer eller i barnens pärmar. Då kan hon säga, "har ni tänkt på det? har ni provat det här?" Personalen har även fått muntlig återkoppling efter en verksamhetsobservation som förskolechefen gjorde och några pedagoger har uppgett att det var en bra återkoppling Planeringstiden har inte strukturerats och följs inte upp Varje pedagog har totalt sex timmar planeringstid per vecka, varav tre och en halv timme är individuell planering. Enligt förskolechefen har pedagogerna ofta svårt att ta ut sin planeringstid för att det saknas vikarier.
10 (13) Pedagogerna bekräftar att mer än hälften av planeringstiden försvinner för att de måste gå in i barngrupp då det saknas vikarier. Förvaltningen har ett system för vikariehantering men det räcker inte till så förskolan använder även egna vikarier som de själva får ringa in vid behov. Resultatet blir att det inte finns tid för planering och dokumentation. Förskolechefen vet inte hur pedagogerna använder planeringstiden, hennes uppfattning är att en stor del av framförallt den enskilda planeringstiden idag används för praktiska göromål och inte bidrar till att utveckla den pedagogiska verksamheten Förskolechefen har inte fördelat ansvar eller resurser bland pedagogerna Förskolechefen har pratat med förskollärarna individuellt på medarbetarsamtalen för att de ska förstå vilken roll och vilket ansvar de har som förskollärare. Förskolechefen vill att förskollärarna ska "kliva fram mer" men hon har inte tydliggjort förskollärarnas ansvar i arbetslaget. "Jag har tänkt det mer som en process, att jag börjar så smått och tar det i små steg". Enligt pedagogerna har förskolechefen inte gjort någon fördelning av ansvarsuppgifter mer än till ledningsstödet, utan "alla gör allt". Enligt personalenkäten anser 50 `)/0 av personalen att det i ganska låg eller mycket låg utsträckning är tydligt vilka ledningsuppgifter som förskolechefen har delegerat till ledningsstödet. Förskolechefen uppger att hon vill bryta gamla strukturer att alla ska göra allt tillsammans. I stället vill hon fördela ansvaret så att personal är representanter för olika ansvarsområden samt skapa former för mer kollegial reflektion. Enligt förskolechefens ledningsstöd är det svårt för pedagogerna att hinna med gemensamma reflektioner på en timme per vecka. Den största delen av planeringstiden används idag individuellt och till praktiska göromål som inte bidrar till att utveckla den pedagogiska verksamheten. Det finns även tendenser att pedagoger uppfattar planeringstiden som personlig i stället för att den ska användas där det finns störst behov. Pedagogerna själva uttrycker i intervju att tiden borde fördelas utifrån behov, om de tar på sig ett extra uppdrag så finns inte förutsättningar i tid. "Man har börjat säga nej, att man inte hinner med".
11(13) Enligt förskolechefens ledningsstöd var tanken att de pedagoger som deltog i lärandeträffarna skulle delge sina kollegor de reflektioner som kommit upp. Det har dock inte skapats några förutsättningar för detta så det har varit upp till varje arbetslag att gå igenom reflektionerna om de har hittat tid för det. Två pedagoger har läst utbildning i entreprenöriellt lärande på högskolan i Luleå. De fungerar nu "som motorer" på hela enheten. Enligt pedagogerna har de fått en liten stund på en arbetsplatsträff för att tillsammans med förskolechefen informera sina kollegor om utbildningen. I övrigt har de fått hitta tid vid arbetslagsreflektion "eller så har de fått komma till oss och fråga, men det är ju bara i flykten". 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer att förskolechefen vid Älvens förskola i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen har ett ledningsstöd som arbetar 40 procent, där 20 procent är stöd i det systematiska kvalitetsarbetet och 20 procent som avlastning under rektorsutbildningen. Förskolechefen har från hösten ansvar för endast två förskolor och endast pedagogisk personal. Förskolechefen har olika former av stöd och goda förutsättningar Förskolechefen anser att hon i dag har ganska bra förutsättningar för att leda den pedagogiska verksamheten, hon upplever dock att hon har för många anställda spridda på fyra förskoleenheter. Förskolechefens organisation har setts över inför hösten. Då kommer hon att ansvara för endast två förskolor. Enligt nämndens ordförande är det svårt att vara chef för flera geografiskt spridda enheter. Oavsett geografisk spridning ska det systematiska kvalitetsarbetet, övrigt utvecklingsarbete, och personalbemanning hanteras för varje enhet. För att underlätta för förskolecheferna så planeras därför större förskoleenheter. Från årsskiftet avlastas samtliga förskolechefer i ansvaret för kök och lokalvård. Det är en förändring som barn- och utbildningsnämnden länge velat införa men förskolecheferna har själva velat behålla ansvaret för all personal. Barn-
12(13) och utbildningsnämnden planerar att införa en socioekonomisk resursfördelning under 2017, vilket skulle innebära en ökning i budget för Älvens förskola. Förskolechefen får genom förvaltningen stöd i att hantera lokaler, vaktmästare, IT, inköp, ekonomi och budget, administration för köhantering och barnplacering. Förskolechefen har använt stöd från kommunhälsan i arbetet med ohälsa hos personalen utifrån upplevd stress. Förvaltningen har ett system för vikariehantering där pedagogerna lägger in behovet. Tyvärr räcker inte vikarierna till så förskolan har även använt egna vikarier som de själva får ringa in vid behov. Förskolechefen har stöd i det systematiska kvalitetsarbetet av förvaltningens verksamhetsutvecklare. Förvaltningens verksamhetsutvecklare stödjer även förskolechefernas ledningsstöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Barn- och utbildningsnämnden har också anställt en skolutvecklare som ger forskningsnära stöd till skolledare både i grupp och individuellt. Kommunikationen mot förvaltning och nämnd fungerar väl Förskolechefen kommunicerar med verksamhetschefen varannan vecka i olika forum. Hon lämnar också varje år en kvalitetsrapport som nämnd och förvaltning tar del av. Förskolechefen får återkoppling i kvalitetsarbetet via en delårsrapport som innehåller prioriterade strävansmål och framtagna kommunala styrkortsmål. Förskolechefen upplever att hon även får en bra muntlig återkoppling vid utvecklingssamtalet med sin chef. Barn- och utbildningsnämndens ordförande berättar att de kan gå in i målstyrningssystemet och ta del av inrapporterat material från förskolorna. "Det är bra att nämnden kan få inblick i verksamheterna". Nämnden stödjer förskolan och skolans satsning på att utveckla det entreprenöriella lärandet. De är positiva till att verksamhetsformerna samarbetar i detta. Nämnden gör besök i verksamheterna. De har gemensamma träffar med förvaltningen och de har haft en gemensam föreläsning och diskussion om bland annat lärmiljöer. "Vi måste ha hela kedjan med oss för att få arbetet att fungera".
13(13) Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod Bilaga 2 Formulär för uppföljning