Barnfetmabladet. ...information för dig som arbetar med barnfetma. Mycket på gång... aarbetsboken Steg för steg. any koststudie



Relevanta dokument
Beslutsstöd: Från forskningsrön till nationell samordning Provtagning

Uppföljning rörelseglada barn

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Nybesök Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Specialiserade överviktsmottagningar

Leverpåverkan vid obesitas

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Motivation till hälsa

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Överviktiga barn och ungdomar

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Prevention före skolåldern riktad och generell

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Vision av en barnfetmamottagning

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Viktigaste Ändringar

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Informationsbrev oktober 2015

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

Norlandiavärderingar i vardagen

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Behandlingar Specialistgruppen AB

Barn och ungdomars Vitamin D-status

få kontroll över din diabetes

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Unik, avdragsgill friskvård. dna-test för vikthantering

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Matprat i primärvården

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Scenario Elsa typ 2 diabetiker trygghet

Övervikt/Fetma. Överviktsenheten Akademiska sjukhuset

Namn: Anders Andersson Datum:

MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits

Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Barnkliniker Universitetskliniker

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Arbetsmiljöenkät 2011

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Individualiserade kostråd

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

LUNDS KOMMUN/ Socialförvaltningen Kriscentrum i mellersta Skåne.

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Dina levnadsvanor din hälsa

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019

En guidad tur i kostdjungeln

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Övervikt/fetma och graviditet/förlossning, gällande rutin

Erbjuder din arbetsgivare friskvårdsbidrag/motionsbidrag? Vilket belopp är detta bidrag på varje år?

GRAVIDITET OCH DIABETES

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

Transkript:

NR 2 OKTOBER 2008 INNEHÅLL I DETTA NUMMER aarbetsboken Steg för steg any koststudie a11 tips i förändringsarbete asommardagläger för ungdomar anär vi misstänker leversteatos avårdprogrammet revideras under hösten awebbsida för barnfetma i Region Skåne UTGIVEN AV Barnöverviktsenheten Region Skåne ingång 108 plan 2 205 02 Malmö Telefon: 040-33 83 00 Telefax: 040-33 83 21 E-post: barnovervikt@skane.se REDAKTÖR Annica Larsson, 040-33 69 73 ANSVARIG UTGIVARE Carl-Erik Flodmark REDAKTIONEN Telefon: 040-33 69 73 E-post: barnovervikt@skane.se NÄSTA NUMMER kommer ut december, 2008 SISTA DAG FÖR INLÄMNING AV MATERIAL 28 november OMSLAGSBILD Lena Schultz Mycket på gång... Hösten är här och skolan har dragit i gång. Det händer mycket inom obesitasområdet. Veksamheterna inom Region Skåne utvecklas och en ny intresseförening som verkar lokalt och regionalt för att motverka fetmaepidemin har bildats, Forza Obesitas. Barn- och ungdomsmottagningen på Centralsjukhuset i Kristinstad startar upp en egen överviktsmottagning och överviktsteamet för barn och ungdomar på Trelleborgs lasarett går igång med en viktskola nu under höst. Vårdprogrammet för barn och ungdomar med övervikt eller fetma i Södra sjukvårdsregionen ska revideras och vara klart i slutet av december. På BOSS-mötet den 20 nov finns det möjlighet att delta och ge synpunkter på vårdprogrammet. Har du något intressant uppslag till Barnfetmabladet så skicka gärna in det till redaktionen....information för dig som arbetar med barnfetma

Så jobbar vi Steg för Steg en arbetsbok för överviktiga barn Steg för Steg är tänkt att användas som ett verktyg i arbetet med familjer under livsstilsförändring. Det är en arbetsbok som ska uppmuntra barn och föräldrar till att aktivt medverka själva, de ska känna sig delaktiga. En strävan finns mot att familjen ska reflektera kring sina vanor för att kunna förändra dem. En förhoppning är att familjen använder boken som en påminnelse när de är hemma och försöker genomföra livsstilsförändring. Idén om att göra en arbetsbok kom för kom för några år sedan då vi på Barnöverviktsteamet på Lasarettet i Landskrona upplevde att det saknades något i arbetet med överviktiga patienter, framförallt när det gällde information till barn i 6-11års åldern. Vi önskade något mer interaktivt arbetsredskap där barnen var mer involverade, tillsammans med föräldrarna. Det var viktigt för oss att familjen själva fick sätta upp sina mål och att de berättar vad de vill ha hjälp med. Vår chef var positivt inställd till vår idé så vi gjorde en prototyp och tog kontakt med en grafisk formgivare för hjälp med layout och illustrationer. Resultatet blev arbetsboken Steg för Steg. Viktskolan i Landskrona har pågått sedan 2001, dock har teamets sammansättning förändrats över åren. Sedan 2002 har vi haft ett samarbete med Korpen. Vi har två grupper igång per termin, en för barn och en för ungdomar och de tränar en gång i veckan. Några av ungdomarna som varit med i dessa aktiviteter, i många år, har nu själva gått ungdomsledarutbildning och har grupper för inaktiva barn. Vi ser behandlingen av övervikt/fetma som vilken annan kronisk sjukdom, vilket innebär att långtidsuppföljning är av stor vikt. Arbetsboken är ett redskap i arbetet och samtalet kring de överviktiga barnen och deras familjer. Boken tar bland annat upp matvanor, motion och den viktiga föräldrarollen. Den innehåller en aktivitetsdagbok, där barnet och familjen kan ta hjälp av en stegräknare. Familjens egna uppsatta mål styr inriktningen vid besöken. Tanken är att den kan användas av skolsköterskor eller på barnmottagningar och kan ge en struktur i samtalet med familjen. Till boken följer en vägledning där vi förklarar vår tanke med boken och hur vi har använt den, men man kan hitta egna vägar. Arbetsboken ses som en del av behandlingen som givetvis fortsätter efter att boken gåtts igenom. Upplägget med arbetsboken kan anpassas efter verksamheten, förslagsvis med besök var tredje månad under 1 1,5 års tid. Många delar passar att ge som hemuppgift mellan besöken. Efter den medicinska bedömningen, vid läkarbesöket här på mottagningen sker uppföljning hos barnsjuksköterska och/ eller dietist. Vid gemensamma besök kan vi även dela på oss och prata enskilt med barn respektive föräldrar. Återkoppling mellan vårdgivare och familj sker alltid gemensamt innan vi skiljs åt, så att alla är med på samma spår. Vi har arbetat med boken drygt ett år nu och finner att den hjälper oss i samtalet med familjen. Den hjälper även familjen att reflektera över det mål de själv satt och skrivit in i boken och vad som hänt i verkligheten. Man kan utvärdera och skriva in nya mål om saker förändras. Arbetsboken har även vunnit Lasarettet i Landskronas kvalitetspris, Perikels. Det är en utomstående jury som bedömer arbetena och beslutar om vinnaren. Det var en stor ära för oss att få detta pris och veta att andra tyckte detta var en bra idé. Catarina Barth Leg. Barnsjuksköterska, Lovisa Telborn Leg. Dietist, Lasarettet Landskrona 1

Forskning Ny koststudie: Fler dietister behövs för att möta överviktigas individuella behov Nyligen publicerades en stor och välgjord studie i New England Journal of Medicin* som pekar mot att mer individuellt utformade kostråd är nödvändigt för att nå effekt i behandling av övervikt och fetma. Jag är inte förvånad över författarnas slutsats säger Elisabet Rothenberg, ordförande i Dietisternas Riksförbund. För långsiktig framgång när det gäller att gå ner och bibehålla en lägre vikt är det viktigt att matvanorna fungerar socialt och att man inte tröttnar, man måste också ha mycket stöd av någon som kan nutrition. I studien jämförs tre olika koster med något olika fördelning av fett, protein och kolhydrat. De koster som visade bäst resultat på viktnedgång, blodfetter och fastenivåer av insulin var Medelhavskosten och en kost med relativt sett mer fett och mindre kolhydrat. Alla tre grupperna fick träffa dietist regelbundet under studien. Dietisternas Riksförbund (DRF) välkomnar studiens resultat och konstaterar att för att erbjuda feta personer professionell nutritionsbehandling som utgår från individuella behov behövs mer nutritionskompetens inom hälso- och sjukvården. * Referens: N Engl J Med 2008;359:229-41 Pressmeddelande DRF 2

Tips 11 tips i förändringsarbete YDe 11 punkterna Frågan om barnet är motiverat eller visar tillräcklig motivation återkommer ofta bland dem som försöker arbeta med information, rådgivning eller behandling. Dessa frågeställningar är även sammanlänkade med föreställningar om barnets vilja till förändring. I praktiken kan dessa frågor få en lösning då medarbetaren använder sig av de resurser som finns tillgängliga och väljer den väg som är möjlig för att nå framgång. Motivation är i detta sammanhang den process som i sin början har karaktären av dröm eller önskan. Den kan också stå för förhoppningar och en vilja till en annan eller bättre livssituation. En livssituation där barnets längtan och ambitioner får nya möjligheter till att förverkligas. Det är inte alltid som motivation är verbaliserad eller klart uttryckt i ord eller meningar. Sannolikt behöver den på något sätt få en passande språklig formulering för att gradvis bli en verksam kraft som barnet kan använda. Motivation är till sin karaktär alltid anknuten till andra människor och behöver därför vara eller göras kommunicerbar. Att motivation blir kommunicerbar innebär att det öppnas fram möjlighet till god uppslutning och att andra kan delta och positivt medverka inom ramen för motivationsprocessen. Torsten Ohlsson Barnöverviktsenheten Region Skåne 1 Den som kommer är motiverad 2 Första uppgiften är att möta de förväntningar som bärs fram 3 Barnet behöver hjälp att i dialogens form till att skapa en motivering som är användbar och som är möjlig att kommunicera till andra. 4 Dialogen med barn och familj bör kännetecknas av omtanke, vänlighet och nyfikenhet. 5 För att de skall kunna uttrycka sina önskemål/ förväntningar behövs det ett tillåtande och empatiskt klimat i rummet 6 Vid övervikt och fetma kan det vara praktiskt att förutsätta att kampen mot övervikten har pågått under lång tid 7 Utgå gärna ifrån att åtskilliga lösningsförsök har gjorts och kanske fortfarande sker 8 Signalera tidigt i bemötandet en anda av tillförsikt och lugn optimism 9 Visa den motiverade familjen tilltro och beröm dem för deras beslutsamhet och engagemang 10 Betona även att framsteg kommer att kräva hårt arbete och uppslutning från familj 11 Ha gärna i åtanke att barnet vill mycket men känner ofta osäkerhet på vilken väg som skall väljas Y Y 3

Kavata och glada ungdomar på sommardagläger Verksamhet Man var på ett ställe man kunde fortsätta på. 8,4 blev medelbetyget för årets läger. Detta på en skala 1-10. Barnöverviktsenheten har de senaste åren anordnat uppskattade läger för barn med fetma. Årets läger byggde vidare på den inarbetade och uppskattade metod som var basen för 2006 och 2007 års läger men vände sig i år till ungdomar mellan 15-18 år. Det var både ungdomar som går i behandling hos Barnöverviktsenheten och ungdomar som anmälts sig via andra vårdgivare som deltog, totalt 24 deltagare. Årets läger blev ett samarbete mellan Barnöverviktsenheten Region Skåne och Friskis & Svettis 4 aktiva tjejr på sommardaglägret. Tanken med åreta daglägret var att inspirera ungdomar till en hälsosam livsstil med fokus på ökad rörelse och rörelseglädje. Lägret hölls på Friskis & Svettis (F&S) Heleneholm och det var deras ledare som höll i alla aktiviteter. Ungdomarna deltog i två olika träningspass varje dag under fem dagar. Alla pass ingår i F&S ordinarie schema. Alla ungdomarna uppskattade och tyckte att det var bra att lägret hölls på F&S. Efter lägret hade deltagarna möjlighet att köpa ett rabatterat terminskort på F&S. En extra morot till fortsatt träning var att de som tränar mer än 20 gånger under hösten får tillbaka en del av de pengar de betalat. Under lägret fick ungdomarna även lära sig om mat och matvanor i form av praktiska moment. De fick bl. a. väga upp hur stor en lagom portion av pasta, ris och pommes- frites är, hur mycket frukt det går på en chokladkaka, hur mycket godis innehåller lika mycket energi som ett bra mellanmål o.s.v. I de insamlade utvärderingarna framgår att det har varit av stort värde att få ha deltagit i ett aktivitetsläger tillsammans med andra i samma ålder, som också kämpar med sin vikt. Alla har fastnat för någon eller fler utav de aktiviteter som erbjöds. Sannolikheten för att man skulle fortsätta att motionera efter lägret uppskattades som mycket hög. Sex månader efter lägret kommer ungdomarna kallas till ett uppföljningsbesök till Barnöverviktsenheten. Besökets fokus kommer att ligga på livsstilsförändringar som skett sedan lägret. BMI och kroppssammansättning kommer också att mätas. Lägret möjliggjordes av pengar från UMAS stiftelser och gåvor. 4

Sommardaglägret 2008 kommentarer Det var otroligt givande att få vara på lägret med ungdomarna. Det var en härlig grupp som ställde upp på varandra. Alla deltog i aktiviteterna efter egen förmåga och kände de att de inte klarade av att fortsätt gick de flesta ut i gymmet och hittade något de kunde göra där. Jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta anordna dessa läger. Anna Ek, projektledare för lägret Vilken kämparanda, positiva tillrop och uppbackning av varandra! Jag är djupt imponerad av alla deltagarna på lägret. Tack F&S för ett gott samarbete! Hoppas att vi får möjlighet att göra om detta. Lena Schultz, projektledare för lägret 5

Forskning När vi misstänker leversteatos Jag jobbar som barnläkare på Barnöverviktsenheten Region Skåne i Malmö. I mina arbetsuppgifter ingår att bedömma alla remisser och vara med på alla nybesök. Detta för att utesluta eventuella bakomliggande sjukdomar innan den primära fetman börjar behandlas. De patienter som kommer till oss har oftast fetma med hög risk för allvarliga komplikationer som diabetes typ 2 och kardiovaskulära komplikationer. Vi försöka att utreda dem för redan förekommande komplikationer som nedsatt glukostolerans, hyperlipidemi och leversteatos eller för andra riskfaktorer som de har samtidigt som hypertoni och hyperkolesterolemi. Just nu håller vi på att utveckla riktlinjer och pm för de avvikande provsvar vi hittar när vi följer vårt vårdprogram. I dag tar jag upp misstänkt leversteatos Leversteastos är den vanligaste orsaken till leversjukdom hos ungdomar 1. Prevalensen har blivit allt mer uttalad på grund av fetmans stigande förekomst. Riskfaktorer som kan bidra till att få leversteatos är fetma, särskilt bukfetma och insulin resistans eller nedsatt gluktolerans. NAFLD (non-alcoholic fatty liver disease) kan utvecklas till NASH (nonalcoholic steatohepatitis). I NAFLD ingår många olika histologiska förändringar, dvs enbart steatos till steatos med samtidigt histologisk inflammation och tecken på cell skada (= non-alcoholic steatohepatitis, NASH). Diagnosen kan endast ställas med patologisk leverhistologi och leverbiopsi. Utredningen är inte helt fri från risker och obehag för patienten 2. Patienten har oftast inga kliniska symtom. Ändå är det viktigt att ställa diagnosen eftersom NASH kan utveckla sig till levercirros. Ännu finns det ingen särskild behandling för NASH men man vet att avvikande leverprov på grund av ickerelaterad leversteatos kan påverkas gynnsamt av viktreduktion och fysisk aktivitet 3. Efter SPOC 2008 samlades fetma experter från the European Association for Research on Obesity in Childhood, EAROC för att diskutera NAFLD och lämpliga åtgärder inom ramen för ett consensus. Om fetma eller överviktiga patienter har förhöjda värden av ALAT/ASAT (2-3 x de normala värdena) i samband med tecken på insulin resistens (eller/och ökat midjeomfång) kom man överens om att utreda patienterna med en ultraljudundersökning. Meningen är att skicka patienten med fetma och förhöjda ALAT/ASAT värden och tecken på insulin resistens och fynd på ultraljudet som tyder på steatos även efter 3-6 månader viktreduktion och fysisk aktivitet till en specialist i gastroenterologi. Detta för vidare utredning och eventuell leverbiopsi (se algoritm). I många länder bedömer man insulin resistens enligt HOMA indexen. Enligt vårdprogram tar vi faste- insulin, glukos och C-peptid värden och i andra hand en förenklad peroral glukosbelastning för att bedöma nedsatt glukostolerans. Vi ser fram emot att få ta del av era erfarenheter från detta consensusdokument. Jet Derwig specialist läkare Barnöverviktsenheten Region Skåne Consensus Statement fatty liver disease Overweigt and obese children 1 AST/ALT elevated and Insulin resistance (HOME Index ) or Waist circumference normal Liver ultrasound abnormal Weight reduction (3-6 months) Wait 1 AST/ALT elevated, Insulin resistance (HOME Index ), Liver ultrasound abnormal Specialist for Pediatric Gastroenterology Differential Diagnosis Biopsy 1. According to the reference values of respective hospitals laboratory 1 Nobili V, Manco M. Therapeutic strategies for pediatric non-alcoholic fatty liver disease: a challenge for health care providers. World J gastroenterol 2007; 13(18): 2639-2641 2 Danielsson Å. När skall vi överväga leverbiopsi? Läkartidningen 2004, 101(38): 2862 3 Nobili V et al. NAFLD in children: a prospective clinical-pathological study and effect of livestyl advise. Hepatology 2006;44:132-138

Vårdprogram för barn med övervikt eller fetma Vårdprogrammet för behandling av övervikt och fetma hos barn i Södra Sjukvårdsregionen är under revidering och ska vara klart i december 2008. Alla som professionellt arbetar med överviktiga/feta barn och ungdomar inom Regionen är välkomna att komma in med reflektioner om nuvarande program. E-posta till: barnovervikt@skane.se På BOSS-mötet den 20 november kommer en av punkterna vara vårdprogrammet och där ges möjlighet till åsikter och kommentarer. I december 2006 utkom det första vårdprogrammet. Detta på initiativ av Barnöverviktsenheten Region Skåne och i samarbete med Kompetenscentrum för Obesitas (KOB) på Barn- och ungdomssjukhuset i Lund och Nätverk mot Obesitas i Skåne (NOBIS). Vårdprogrammet 2006 kan ni hitta på följande webbadress: www.bravikt.info Det går även att få programmet i en pappersversion. E-posta då till: barnovervikt@skane.se www.skane.se/barnovervikt Utbildning & Konferens 3-7 okt The Obesity Society s 2008 2008 Annual Scientific Meeting (NAASO) Phoenix, Arizona, USA www.obesity.org/annualmeeting08 16 okt Forza Obesitas, Symposium 2008 Landskrona, Sverige www.forza-obesitas.org Webben Barnövervikt skåne Region Skåne får en egen gemensam hemsida för barnövervikt. Vi fortsätter att uppmana alla enheter som arbetar med prevention eller behandling av överviktiga/feta barn att komma in med information om era verksamheter och/eller en länk till er nuvarande hemsida. barnovervikt@skane.se Annica Larsson 20 nov BOSS-möte (Barn Obesitas samverkan i 2008 Södrasjukvårdsregionen), Malmö, Sverige www.bravikt.info 24-27 Inaugural EASO Björntorp Symposium mars Stirin Castle, near Prague, 2009 Czech Republic www.easoobesity.org/bjorntorp.htm 6-9 May 17th European Congress on Obesity 2009 (ECO), Amsterdam, Nederländerna www.easoobesity.org/2009 7