Multiresistenta bakterier

Relevanta dokument
Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Komplicerade urinvägsinfektioner. Emilia Titelman Infektionsläkare

Multiresistenta bakterier

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i blododlingar

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens i blododlingar

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Resistensläge i öppenvård:

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Resistensläge i öppenvård:

Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

MRB Multiresistenta bakterier

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Multiple choice frågor

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRSA Öppenvård - checklista

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

MRSA Öppenvård - checklista

Strama för sjuksköterskor

Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken

av MDR gramnegativa bakterier

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland.

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

MRSA. Information till patienter och närstående

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Afebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1

Kommentarer till resistensläget 2012

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Urinvägsinfektioner nedre och övre

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Innehåll: Inledning sid 1

Rådgivningssjuksköterskor

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Antibiotikaresistens

Urinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Transkript:

Multiresistenta bakterier Emilia Titelman Infektionsläkare 140408

Antal fall 2 500 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i SLL 2000-2013 Källa: Folkhälsomyndigheten * ESBL-karba: 12 fall 2013 2 000 1 500 1 000 500 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 MRSA PNSP VRE ESBL*

3-årig pojke Tid frisk pojke, går på förskola. För 3v sedan avslutat PcV-beh mot perforerad otit vä, då insjuknat på flyget hem från Frankrike. Söker åter med feber och öronvärk sedan 1,5 dygn, gult klet på kudden. I status högfebril men i ö opåverkad. Vä trh perforerad, purulent sekret i hörselgången. Du bedömer att pat har en recidivotit. Vilket agens är mest sannolikt? Behandling?

Agens vid AOM Pneumokocker 30-50% H. Influenzae 15-30% Moraxella 1-9% GAS 2-5% Virus 20%

Fördelning av PNSP invasiva isolat, EU 2012

Pojken får PcV i 10 d. I odling från hörselgången växt av S. pneumoniae med nedsatt känslighet för Pc, MIC 1mg/L. Vad gör du nu?

PNSP Förändring av PBP ger nedsatt affinitet för Pc Misstänk vid terapisvikt (pneumoni, otit, sinuit) Bärarskap i NPH (svalg) - Vanligast hos småbarn (0-4år) Droppsmitta, sprids i samhället, dagis

Vad gör jag vid fynd av PNSP? MIC-värdet avgör handläggningen

Beh av klinisk infektion med PNSP MIC 0.06-1 mg/l Amoxicillin 80mg/kg/dygn (1g x 3) Bensyl-Pc i högdos MIC >1 mg/l Inget peroralt alternativ Cefotaxim eller meropenem Obs! Vid meningit skall PNSP ej behandlas med Pc oavsett MIC-värde

Schema vid fynd av PNSP

Åtgärder vid fynd av PNSP MIC>1? 1. Smittskyddsanmälan via www.sminet.se 2.Kontakta Smittskydd Sthlm för planering 3. Ge information och förhållningsregler Smittvägar, handhygien Barn får ej vistas i förskola Familjen ska hålla kontakt med läkaren 4. Dokumentera odlingsdatum, förhållningsregler etc

NPH-odlingar vid uppföljning av PNSP Tas med 1-2 v mellanrum, glesas ut efterhand Efter antibiotikabehandling avvakta minst 1v Avsluta efter 2 negativa konsekutiva odlingar Bärarskapet kvarstår oftast 1-2 mån, eradikering sällan aktuellt

Kvinna 35 år Tid frisk. Arbetar på restaurang. Nyligen hemkommen från 4v resa i Thailand. Söker med 2 dygns miktionssveda och täta trängningar. Opåverkad, temp 37.6, lite öm nedtill i buken U-sticka: 2+ leukocyter, neg nitrit Du bed att pat har en cystit, vad ger du för behandling?

EARS-Net 2012: ESBL i invasiva E. coli

Bärare av ESBL-bildande tarmbakterier efter utlandsresa: 24% Källa: Tängden et al, AAC 2010

Extended-spectrum β-lactamases (ESBL) Enzymer som bryter ner penicilliner, cefalosporiner Ofta resistens även mot trimetoprim och kinoloner Många varianter (ESBL A, ESBL M, ESBL CARBA ) Bildas av Enterobacteriaceae E. coli, K. pneumoniae

Kliniska isolat av ESBL A och känslighet för antibiotika 2012-2013 S% Mecillinam 93,0 Ciprofloxacin 32,5 Trimetoprim 29,0 Cefotaxim 0,75 Piperacillin-taz 61,8 Meropenem 99,9 Gentamicin 61,4 Känslighet vanligt även för: fosfomycin nitrofurantoin CG KS 131105

Cystit med ESBL-bildande bakterie Pivmecillinam 400mg x 3 Nitrofurantoin 50mg x 3 i 5d (kvinnor), 7d (män) ELLER Amoxicillin/klavulansyra 500mg/125mg x3 Om inget lämpligt alt finns kontakt med infektion för förskrivning av fosfomycin (licensprep) Odling ska tas före beh vid misstanke om ESBL

ABU med ESBL-producerande bakterie Ofarligt Ska normalt ej behandlas ESBL-produktionen motiverar ej antibiotikabeh

Resistensbesked: E. coli med ESBL Växt av: Escherichia coli >100 000 CFU/mL ANTIBIOTIKUM Mecillinam Nitrofurantoin Ciprofloxacin Trimetoprim Ampicillin S S R R R Stammen bildar extended-spectrum betalaktamaser (ESBL)

Kvinna 35 år Patienten fick Furadantin och blev bättre. Du informerar patienten om odlingsfyndet och hon undrar om hon nu är av med bakterien och om hon kan smitta andra i arbetet på restaurang. Vad svarar du?

ESBL-tarmbärarskap Ofarligt Risk för senare infektion Långdraget >40% bärare 1 år Kan ej avskrivas trots upprepade negativa prover

Anmälningsplikt? Enbart laboratorieanmälan för ESBL A och M Pat ska informeras (informationsblad på Smittskydd sthlms hemsida) men har inga skyldigheter ESBL CARBA : klinisk anmälan

Kvinna 29 år Tid frisk. Nyligen hemkommen från långresa i Asien, för ca 3v sedan avslutat kur med ciprofloxacin och metronidazol mot diarré. Söker med 2 dygns feber och flanksmärta. Opåverkad, temp 38.6, dunköm hö njurloge CRP 128. U-sticka: 2+ leukocyter, neg nitrit Du bed att pat har en pyelonefrit och tror att risken för ESBL är hög, vad ger du för behandling?

Kliniska studier saknas Pyelonefrit med ESBL-bildande bakterie Få perorala alternativ och få kliniska studier Behandling måste baseras på resistensbesked Alternativ: Ciprofloxacin Trimetoprim Resistens ca 70% men god effekt om känslig stam Ceftibuten? Ca 90% R Pivmecillinam 400mg x 3 i 10-14 d? Ca 90% S Amoxicillin/klavulansyra 500/125mg x 3 i 10-14 d? 25-50% S Ertapenem >95% S, god effekt men bör användas restriktivt

45-årig kvinna Sjuksköterska på diabetesmott. Tid frisk utöver handeksem. Söker pga liten böld i axillen, incideras och får beh med flukloxacillin. Efter 2 dagar får du svar på sårodling

Växt av: MRSA (Meticillinresistent Staphylococcus aureus) ANTIBIOTIKUM Isoxazolylpenicillin Klindamycin Vankomycin Gentamicin Netilmicin Fusidinsyra Trimetoprim-sulfa Rifampicin R R S R R S S S Du ringer patienten som uppger att bölden delvis gått tillbaka. Vad gör du nu?

MRSA Resistens mot alla β-laktamantibiotika, ibland multiresistent Påvisas med odling eller PCR Screening: näsa, svalg, perineum + sår Typning och test för PVL (Panton-Valentine leukocidin) Smitta: direkt/indirekt kontakt, luftburet via hudpartiklar, sputum

Behandling av MRSA-infektion Behandlingen styrs av resistensmönstret Känslighet förekommer ofta för - trimetoprim-sulfa - klindamycin - fusidinsyra - rifampicin - ciprofloxacin Används i första hand

Vad gör jag vid fynd av MRSA? 1. Smittskyddsanmälan via www.sminet.se 2. Remiss till MRSA-teamet, Karolinska (remiss finns på Smittskydd Sthlms hemsida) 3. Ge information och förhållningsregler Smittvägar, handhygien Barn bör ej vistas i förskola om riskfaktorer Sjukvårdspersonal ska ej arbeta m patientnära vård om riskfaktorer Ska hålla kontakt med läkaren Upplysningsplikt vid sjukvård 4. Dokumentera odlingsdatum, förhållningsregler etc, märk journalen 5. Behandla riskfaktorer om möjligt

Riskfaktorer vid MRSA Sår, eksem KAD, nefrostomi, PEG, stomi Infarter t.ex CVK, PVK Sputumproduktion hos KOL patienter

MRSA-teamet, Karolinska Specialistfunktion SLL sedan 2003 (läk + ssk) Remisstvång MRSA PAL/PAS på infektionsklin Samverkan Smittskyddsenheten, beh läk och företagshälsovård Följer pat till avskrivning

Bärarskap MRSA Transient bärarskap Endast ett prov positivt (näsa och/eller svalg), uppföljande prover negativa Bärarskap Ett prov från perineum eller klinisk odling

Avskrivning av MRSA-bärarskap Transient bärarskap eller 3 neg konsekutiva prover (näsa, perineum och svalg)under minst 12 mån + avsaknad av riskfaktorer Görs endast via MRSA-mott Karolinska Förhållningsregler och kontroller upphör

Sjukskrivning - smittbärare - avstängning Sjukskrivning Kan ej arbeta pga sjukdom, 80% lön. Diagnosen meddelas ej arbetsgivaren. Smittbärarpenning Smittsam, ej sjuk. Avstängs från arbetet enl. smittskyddslagen, 80% lön, ingen karensdag. Diagnosen meddelas ej arbetsgivaren. Avstängning Avstängs med full lön av arbetsgivaren (kollektivavtalets allmänna bestämmelser, AB 05). Diagnosen meddelas arbetsgivaren efter patientens medgivande. Omplacering Prövas/bedöms före avstängning.

Vilka får eradikeringsbeh? Vårdpersonal -Lokalbehandling: Alla -Systembeh: Vid arbete på riskenhet och misslyckad lokalbeh Gravida med kolonisation i perineum -Lokalbehandling sista veckan före BP Förskolebarn -Lokalbehandlingsförsök om koloniserade inför förskolestart Riskfaktorer bör åtgärdas före eradikering

Eradikeringsbehandling Deskutan helkroppstvätt + Corsodyl (munskölj) + Bactroban Nasal i bägge näsöppningar x 2 i 5-7 d (fritt enl SML). Kläd- och sängklädesbyte sista dagen Recept till pos hushållskontakter överväges

Koloniserad vårdpersonal på riskenhet Riskenheter: Hud- & brännskadeavd, IVA, neo, dialys, transplantation, hematologi Avstängning/omplacering från patientnära arbete tills 3 neg odl m 1v mellamrum Därefter odlingar 2 och 3 mån efter sista pos odl

MRSA i Sydamerika 2011 MRSA i Europa 2012 Sverige: blododlingar <1% MRSA

strama@sll.se www.stramastockholm.se