Uppföljning av kandidatexamen i systemekonomi vid Linnéuniversitetet

BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i systemekonomi vid Linnéuniversitetet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att Linnéuniversitetet inte längre får utfärda kandidatexamen i systemekonomi. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 28 oktober 2013 (reg.nr 411-00313-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i systemekonomi vid Linnéuniversitetet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda kandidatexamen i systemekonomi. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 28 oktober 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Hans Björnsson, Maria Ek Styvén, Mats Engwall, Rickard Garvare, Janerik Lundquist och Margareta Paulsson. Underlag för bedömningen har varit lärosätets åtgärdsredovisning, skriftliga kompletteringar som begärdes in av bedömargruppen samt en intervju med representanter för lärosätet som genomfördes via webb den 20 mars. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Lärosätet har fått ta del av bedömargruppens yttrande och lämnat synpunkter på detta den 17 juni samt den 9 september 2015. Av lärosätets yttrande, som inkom från lärosätet till UKÄ den 17 juni 2015, framgår bland annat att lärosätets styrelse den 12 juni 2015 har fattat beslut att lägga ner programmet Industrial management och därmed huvudområdet systemekonomi. Bedömargruppen har tagit del av lärosätets yttranden, men vidhåller sin bedömning. Universitetskanslersämbetets bedömning Enligt 1 kap. 13 första punkten högskolelagen får ett tillstånd att utfärda examina lämnas bara om utbildningen uppfyller de krav som i samma kapitel ställs på utbildningen och de särskilda krav som finns i förordning. Vidare följer av 1 kap. 14 högskolelagen att om angivna krav inte är uppfyllda för en viss examen som ett universitet eller en högskola har tillstånd att utfärda ska UKÄ uppmana universitetet eller högskolan att inom viss tid avhjälpa bristerna. Finns bristerna helt eller till väsentlig del kvar sedan tiden för uppmaningen har gått ut, får UKÄ besluta att universitetet eller högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se

BESLUT 2(2) De sakkunnigas bedömning är att utbildning som leder till kandidatexamen inom huvudområdet systemekonomi vid Linnéuniversitetet fortfarande inte uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. Kritiken kvarstår avseende den bristande måluppfyllelsen när det gäller att studenten, efter genomgången kandidatutbildning, ska kunna visa - kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor - förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter UKÄ instämmer i denna bedömning. Då det fortfarande finns brister kvar i utbildningen bör lärosätet inte längre få utfärda kandidatexamen inom huvudområdet systemekonomi. Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Charlotte Ejsing i närvaro av strategi- och planeringsansvarig Per Westman, avdelningschefen Karin Järplid och enhetschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Charlotte Ejsing Kopia till: Bedömargruppen

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(5) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Linnéuniversitetet Lärosäte Linnéuniversitetet Huvudområde/examen Systemekonomi - kandidat ID-nr A-2014-08- 3614 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Måluppfyllelse: Bristande Motivering: I utvärderingen av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr 411-00313-13) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar att studenterna har god kunskap om huvudområdets vetenskapliga grund. Huvudområdet, systemekonomi, har dock ett snävt fokus, underhåll eller terateknologi. Studenterna visar bristande kunskap om tillämpliga metoder. De självständiga arbetena saknar, i flera fall, reflektion över de angreppssätt som valts för att genomföra studierna. Urvalet visar god fördjupning inom någon del av området samt god orientering om aktuella forskningsfrågor. Sammantaget, med de självständiga arbetena som grund, bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende detta mål. Av självvärderingen framgår att studenterna har god kunskap om verksamhetsprocesser ur ett helhetsperspektiv. Bristerna vad gäller metodkunskap som framkommer i de självständiga arbetena står dock i motsats till självvärderingen. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen anser lärosätet att grunden för bedömningen att huvudområdet systemekonomi har ett för snävt fokus är något oklar med tanke på att arbetena som låg till grund för bedömningen var inom områdena kvalitetsteknik, produktionslogistik och underhåll. Lärosätet uppger dock att studenterna i programutvärderingar uttryckt att programmets tredje år haft för stort fokus på underhåll. Orsaken till detta anges vara att de två underhållsrelaterade kurserna har legat på samma termin och att kursen fallstudie I har haft underhållsfokus. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen när det gäller tillämpliga metoder identifierar lärosätet att undervisningen har haft för lite fokus på kritiskt reflekterande över val och användning av metoder och hur detta påverkar en studie och dess slutresultat. Vidare ser lärosätet en bristande koordination och progression av kurser och kursmoment som kopplar till metodlära. Slutligen pekar man på att metodundervisningen som är kopplad till självständiga arbeten mestadels är baserad på föreläsningar och att individuella uppgifter saknas. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna när det gäller snävt fokus inom huvudområdet inkluderar följande. Kursen underhållsplanering har flyttats från läsår tre till läsår två. Kursplanen för

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(5) fallstudie I har uppdaterats så att fokus på underhåll inte är obligatoriskt. Denna kurs utgår från och med år 2017 och istället utökas examensarbetet från 15 till 22,5 högskolepoäng. Kursen i miljöteknik blir obligatorisk istället för valfri, och kursen förbättringsprocesser och informationssystemdesign har utgått och ersatts av en kurs i logistik. De åtgärder som vidtagits med anledning av den bristande måluppfyllelsen när det gäller tillämpliga metoder inkluderar bland annat tidigareläggande av metodinslagen i kursen fallstudie I från mars till januari samt en uppdaterad litteraturlista i denna kurs. Detta får till följd att en utökad rapportmall för examensarbetet introduceras tidigare i utbildningen. Metodundervisningen under årskurs ett i kursen tekniska projekt och rapportskrivning har reviderats. Vidare har ett grundutbildningsmöte för diskussion och erfarenhetsutbyte mellan lärare återinförts. Progressionen i metodundervisningen dokumenteras i en progressionsplan. Metodinslagen i kurserna tekniska projekt och rapportskrivning, anläggningsplanering och produktionsstyrning, livscykelkostnadsanalys samt affärssystem respektive metodundervisning förtydligas och fördjupas i kursen examensarbete. Kriterierna för bedömningen av de självständiga arbetena, rapportmall och opponeringsmall ses över under hösten 2014 och våren 2015. Åtgärderna kan kopplas till bristerna angivna i analysen. Det fanns dock kvarstående oklarheter i den inlämnade åtgärdsredovisningen. Dokumentation som styrkte förändringar i utbildningsplanen saknades, liksom personallista. Det var också otydligt på vilket sätt utbildningen har sin förankring i matematik och naturvetenskap samt hur progression och djup i teknikkunskaperna säkerställs. Dessutom var det oklart om programmet överhuvudtaget fortfarande ges. Mot denna bakgrund begärdes skriftliga kommentarer in från lärosätet. Skriftliga kommentarer inkom 2015-03-06 från universitetet rörande dessa oklarheter. Bedömargruppen ansåg dock att en intervju med berörda företrädare för utbildningen var nödvändig och den genomfördes 2015-03-20. Den kompletterande informationen styrker att de redovisade åtgärderna genomförts och lett till förändringar i utbildningsplanen samt förtydligar hur kurserna fördelar sig mellan olika områden. Det visade sig också att programmet är vilande (inga studenter har antagits sedan höstterminen 2013), har begränsade lärarresurser, att endast en fjärdedel av kurspoängen finns inom teknikområdet och inga inom naturvetenskap samt att programmet fortsatt har ett snävt fokus inom huvudområdet. Vidare framgick att den aviserade förändringen som avser en utökning av examensarbetskursen till 22,5 högskolepoäng och borttagande av kursen fallstudie I i praktiken inte kommer att genomföras. De studenter som nu finns kvar på programmet kommer att slutföra sin utbildning under vårterminen 2016. Något formellt nedläggningsbeslut har dock inte fattats. Bedömarna anser att de åtgärder som vidtagits inte varit tillräckliga för att säkerställa att programmet har tillräckligt brett fokus inom huvudområdet, den förankring i matematik och naturvetenskap samt progression och djup i teknikkunskaper som krävs. Sammantaget anser bedömarna att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna otillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Lärosätet har fått ta del av bedömningen och getts tillfälle att yttra sig över den. Av yttrandet, som inkom från lärosätet till UKÄ den 17 juni 2015, framgår bland annat att lärosätets styrelse den 12 juni 2015 har fattat beslut att lägga ner programmet Industrial management och därmed huvudområdet systemekonomi. Detta medför att de studenter som nu studerar på detta program är de sista studenterna som erhåller en kandidatexamen i systemekonomi vid Linnéuniversitetet. Denna åtgärd

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(5) och lärosätets yttrande i övrigt föranleder dock inte bedömarna att ändra den samlade bedömningen. Förutsättningarna är fortfarande otillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse avseende detta mål. Denna bedömning har delgetts lärosätet för kännedom och lärosätet inkom med en kort kommentar den 9 september 2015. Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr 411-00313-13) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Arbetena visar brister avseende studenternas skriftliga förmåga. Arbetena är ibland svårlästa och resonemangen svåra att följa. Arbeten på engelska visar brister i kunskaper i detta språk. Självvärderingen beskriver hur den muntliga färdigheten övas och examineras. I olika kurser sker muntlig presentation och diskussion av projekt. Vid intervjuerna framkom också att den muntliga färdigheten övas i flera kurser. Studenterna tränas i att föra dialog med olika grupper genom ett projektbaserade arbetssätt och kopplingen till industriella verksamheter, vilket sker i de flesta kurserna. Underlaget gör därför troligt att måluppfyllelsen avseende studenternas förmåga till dialog med olika grupper är god. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet tre typer av språkliga problem: bristande kunskaper i engelska språket, bristande förmåga att föra fram budskap samt grammatiska och skrivtekniska brister. Som trolig orsak till detta anges att man enbart examinerat kunskapsfärdigheter i olika kurser, medan skriftlig förmåga inte bedömts aktivt. Exempelvis har en otydlig skriftlig redogörelse kunnat kompenseras av att kunskapsinnehållet framgått i muntliga redogörelser. Vidare saknas en tydlig koppling mellan specifika kurser och träning av generiska förmågor (inklusive studenternas språkfärdigheter). Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar bland annat mer språkligt stöd under första terminen genom att uppmärksamma studenterna på deras språk, mer studietekniska inslag i första kursen samt (vid stora språkliga brister) rekommendationer att ta hjälp av centrala resurser vid lärosätet. En workshop i skrivande med återkoppling mellan studenter har införts i kursen tekniska projekt och rapportskrivning. Upplägget för uppsatsen i kursen affärssystem har ändrats för att kunna ge bättre stöd i processbaserat skrivande och för att ge återkoppling till studenterna. Bedömning av studenternas muntliga och skriftliga förmågor tydliggörs i kursplaner med en tydlig progression. Undervisning i språk förstärks i kurserna affärssystem respektive tekniska projekt och rapportskrivning samt förtydligas i kurserna management och samarbete, tillståndsövervakningssystem och examensarbete. Detta görs genom tydligare krav på och bedömning av språklig förmåga, ökad individuell återkoppling, studentbaserad granskning samt kurslitteratur i akademiskt skrivande. För examensarbetet kommer studenterna i samråd med handledare och examinator att välja språk för arbetet utifrån språkfärdigheter och inte som i dag utifrån regeln att språket ska vara engelska i första hand. Lärarkompetensen ses över så att de kompetenser inom språk som finns tillgängliga i kollegiet bäst tas tillvara. Slutligen ses kriterierna för

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(5) de självständiga arbetena över under hösten 2014 och våren 2015 så att mål för skriftlig förmåga tydliggörs. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Måluppfyllelse: Bristande Motivering: I utvärderingen av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr 411-00313-13) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar att det finns brister avseende studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Flera arbeten visar stora metodmässiga brister och svaga vetenskapliga perspektiv på problemställningarna. Studenternas måluppfyllelse avseende förmåga att göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga och etiska aspekter kan inte helt bedömas enbart med de självständiga arbetena som underlag. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende förmåga att göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga aspekter och etiska aspekter. Självvärderingen beskriver också att studenterna besitter förmåga att arbeta på ett vetenskapligt sätt samt att basera bedömningar, analys och problemställningar på vetenskap och teori. Självvärderingen och lärosätesintervjun indikerar att måluppfyllelsen är god och att utbildningen som helhet har en utformning som på ett rimligt sätt svarar mot målet. Dock är de identifierade bristerna i de självständiga arbetena så omfattande att måluppfyllelsen bedöms som bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet att undervisningen har haft för lite fokus på kritiskt reflekterande över val och användning av metoder och hur dessa påverkar en studie och dess slutresultat. Lärosätet menar också att metodlära generellt behöver tydliggöras för både lärare och studenter. Vidare ser lärosätet en bristande koordination och progression av kurser och kursmoment som kopplar till metodlära. Slutligen pekar lärosätet på att metodundervisningen som är kopplad till examensarbetet mestadels är baserad på föreläsningar medan individuella uppgifter saknas. I analysen identifieras samma orsaker som när det gäller den bristande måluppfyllelsen för delmålet avseende kunskap om tillämpliga metoder inom området i det första examensmålet. Detta verkar rimligt när det gäller metodologiska brister som grund till bristande måluppfyllelse, eftersom detta sannolikt får effekter på bägge målen. Däremot är det tveksamt om bedömningen svaga vetenskapliga perspektiv på problemställningarna helt och hållet kan förklaras på samma sätt. Sammantaget framstår analysen därför enligt bedömarna som otillräcklig. De åtgärder som vidtagits med anledning av den bristande måluppfyllelsen inkluderar bland annat tidigareläggande av metodinslagen i kursen fallstudie I från mars till januari samt en uppdaterad litteraturlista i denna kurs. Detta får till följd att en utökad rapportmall för examensarbetet introduceras tidigare i utbildningen. Metodundervisningen under årskurs ett i kursen tekniska projekt och rapportskrivning har reviderats. Vidare har ett grundutbildningsmöte för diskussion och

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(5) erfarenhetsutbyte mellan lärare återinförts. Progressionen i metodundervisningen dokumenteras i en progressionsplan. Metodinslagen har förtydligats i ett flertal kurser och fördjupas i kursen examensarbete. Kriterierna för de självständiga arbetena, rapportmall och opponeringsmall ses över under hösten 2014 och våren 2015. Eftersom man identifierat samma orsaker som när det gäller den bristande måluppfyllelsen för delmålet avseende kunskap om tillämpliga metoder inom området redovisas också samma åtgärder. Dock saknades viss dokumentation som styrker förändringarna i utbildningsplanen. Det saknades också en analys av orsaker och vidtagna åtgärder som specifikt adresserar bristen svaga vetenskapliga perspektiv på problemställningarna. Mot denna bakgrund begärdes skriftliga kommentarer in från lärosätet. Skriftliga kommentarer inkom 2015-03-06 från universitetet rörande dessa oklarheter. Bedömargruppen ansåg att en intervju med berörda företrädare för utbildningen var nödvändig och den genomfördes 2015-03-20. I den kompletterande informationen anger lärosätet att utbildningen som helhet haft för litet fokus på vetenskapliga perspektiv på problemställningar och att metodundervisningen handlat för lite om formulering av problem. Lärosätets analys framstår enligt bedömarna som relevant men fortfarande något grund. Den insända kompletterande dokumentationen styrker att de redovisade åtgärderna delvis har genomförts och lett till förändringar i utbildningsplanen. Problemställning har lagts till som ett moment i kursen fallstudie I och betygskriterierna i examensarbetskursen har skärpts. Dessa åtgärder är dock enligt bedömarna inte tillräckliga för att garantera att studenterna når måluppfyllnad avseende att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Vid intervjun framgick vidare att den aviserade förändringen som avser en utökning av examensarbetskursen till 22,5 högskolepoäng och borttagande av kursen fallstudie I i praktiken inte kommer att genomföras eftersom ingen antagning skedde höstterminen 2014, och programmet nu är vilande och under avveckling. De studenter som finns kvar på programmet kommer att slutföra sin utbildning under vårterminen 2016. Något formellt nedläggningsbeslut har dock inte fattats. Sammantaget anser bedömarna att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna otillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Lärosätet har fått ta del av bedömningen och getts tillfälle att yttra sig över den. Av yttrandet, som inkom från lärosätet till UKÄ den 17 juni 2015, framgår bland annat att lärosätets styrelse den 12 juni 2015 har fattat beslut att lägga ner programmet Industrial management och därmed huvudområdet systemekonomi. Detta medför att de studenter som nu studerar på detta program är de sista studenterna som erhåller en kandidatexamen i systemekonomi vid Linnéuniversitetet. Denna åtgärd och lärosätets yttrande i övrigt föranleder dock inte bedömarna att ändra den samlade bedömningen. Förutsättningarna är fortfarande otillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse avseende detta mål. Denna bedömning har delgetts lärosätet för kännedom och lärosätet inkom med en kort kommentar den 9 september 2015.