Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Delrapport Kulturdialogen 2010-07-06 Projektledare Lena Stignäs Borg
2010-07-06 KULTURDIALOGEN INLEDNING Av tidigare ansökan till Ann-Mari och Per Ahlqvists Stiftelse framgår de intentioner Projekt KULTURDIALOGEN hade att pröva nya arbetssätt. Med hjälp av beviljade medel har projektet har haft såväl framgångar som motgångar med att utforska och utforma arbetssätt och aktiviteter. Genom en pågående aktiv dialog och fortlöpande utvärdering har de olika aktiviteterna utvecklats i olika riktningar. Kulturgruppen Kulturgruppen består förutom av projektledaren av representanter för olika professioner i teamen. Kulturgruppen fungerar som stöd till projektledaren i utvecklandet av nya arbetssätt och deltar i olika hög grad utifrån beviljade medel i Kulturdialogens olika aktiviteter. Medlemmarna i Kulturgruppen har en fortlöpande dialog med barn- och ungdomsteamen om familjer som kan vara aktuella att delta i Kulturdialogen. Teamen Barn- och ungdomsteamen inklusive medlemmarna i Kulturgruppen utgör en länk mellan familjerna och projektet. Olika vägar har prövats för att nå fram till familjerna med inbjudan till Kulturdialogens olika aktiviteter. Styrgrupp En styrgrupp har utsetts av habiliteringsledningen bestående av de två enhetscheferna på Habiliteringen Lundbystrand samt en enhetschef inom vuxenhabiliteringen. PÅGÅENDE FÖRÄNDRINGSARBETE MED TIDIGARE BEVILJADE MEDEL AKTIVITETER INOM PROJEKTET Kulturdialogen 1, 2, 3, (4) Utvärdering Denna aktivitet riktade sig till nya familjer i habiliteringen. Avsikten var att ge en fördjupad introduktion om habiliteringens arbetssätt till familjer, som inte tidigare kommit i kontakt med habiliteringen och dessutom hade begränsad erfarenhet av det svenska samhället. Till att börja med omfattade denna introduktion tre timmar per gång vid fyra tillfällen, men minskades efter hand ner till tre tillfällen. Då deltagarantalet var lågt och få familjer anmäldes från teamen omprövades syfte och utformning, vilket resulterade i att denna aktivitet lades ned. Presumtiva familjer har i stället erbjudits Kulturdialogen Tema (se nedan). 1(6)
Kulturdialogen TEMA Kulturdialogen Tema utgick ursprungligen ifrån att personalen i teamet upplevde att familjen hade behov av mer kunskap inom ett visst område. Det kunde handla om åtgärder, som initierats av teamen, där man förväntade sig föräldrarnas delaktighet, men inte nådde fram. Utifrån teamens förslag utformades olika teman kring lek och samspel, självständighet, kommunikation och hjälpmedel samt kunskap om diagnos. Att öka förståelsen för habiliteringens arbetssätt var utgångspunkten. Föräldrar bjöds in till Kulturdialogen Tema tre timmar förmiddagstid vid ett tillfälle. Utmaningar och svårigheter Kulturgruppen har kontinuerligt och ingående analyserat orsaker dels till ibland relativt få anmälda familjer från teamen till Kulturdialogen Tema men också det låga deltagarantalet, att föräldrarna av olika orsaker uteblev. Kulturgruppens rannsakan och analys tydliggjorde att föräldrar kan sakna motivation att delta, då de inte själva framfört ett upplevt problem. Personalens uppfattning att familjen hade behov av mer kunskap och förståelse ger inte familjen tillräcklig drivkraft att delta. Att personal, som inte själva deltog vid tematillfället skulle motivera föräldrar till deltagande var inte heller optimalt. Framgångsfaktorer För att öka föräldrars motivation att delta valde vi en ny form av inbjudan inför vårens första tematillfälle i mars 2010. En medlem från Kulturgruppen och den personal i teamet, som kände familjen, träffade föräldrarna för att presentera Kulturdialogen Tema. I samband med ett eller annat ytterligare möte med representanten från Kulturgruppen gavs föräldern möjlighet att framföra sina egna frågeställningar och önskemål om innehåll. Man träffades på habiliteringen alternativt hemma hos familjen. Åtta föräldrar till sex barn deltog vid Kulturdialogen Tema den 25 mars. Tolkar översatte till föräldrarnas hemspråk arabiska, dari och somaliska. För att underlätta dialogen placerades tolkarna i samma rum som gruppen i stället för att använda befintlig teknik i angränsande rum. Föräldrarna var aktiva redan från början. Deras i förväg ställda frågor liksom synpunkter och frågeställningar som kom upp i gruppen blev underlag för att samtal och dialog uppstod såväl föräldrarna emellan som mellan personal och föräldrar. Föräldrarna delade med sig av sina vardagserfarenheter. Kulturgruppens olika professioner kunde svara på specifika frågor, men också framföra dessa till respektive team alternativt hänvisa föräldrarna till aktuellt team. Kulturgruppens ursprungliga ambitioner med förberedda framföranden och presentationer omkring olika teman har successivt skurits ned och reducerats. I dagsläget är Kulturdialogen ett forum för dialog i föräldragruppen samt mellan deltagande föräldrar och personal i Kulturgruppen. Sammanfattningsvis har följande faktorer sannolikt bidragit till att detta tillfälle Kulturdialogen Tema blev något av ett genombrott för eftersträvad dialog: o Föräldern får i förväg framföra sina frågor och önskemål om innehåll o Medlem i Kulturgruppen, som bjuder in förälder deltar också vid tematillfället o Dialog påbörjad inför tematillfället o Dialog i stället för information 2(6)
o Förälder känner sig delaktig och lyssnad på o Förälder tagen på allvar o Föräldrar får träffa varandra och dela gemensamma frågor och problem o Tolkarna medverkar i rummet för att underlätta dialog Av föräldrarnas muntliga och skriftliga utvärderingar framkom önskemål om att träffas igen. Man tyckte det fanns mer att tala med varandra om. Denna uppfattning delades av personalen/kulturgruppen, som inte hann ge fullständiga svar på frågor och utveckla svaren på deltagarnas frågeställningar. Tre timmars planerad tid innebär i praktiken ungefär hälften, då allt som sägs tolkas till andra språk. Beslutades därför att träffas vid ett uppföljande tillfälle för att fortsätta dialogen. Vid detta tematillfälle deltog sex föräldrar. Kulturdialogen GRUPP TJEJGRUPP Efter övervägande blev flickor i tonåren den gruppmodell som projektet valde att satsa på till en början. Urvalet var tonårsflickor som lever i dubbla kulturer, dvs vars familj har utländsk bakgrund och därmed icke-svensk kultur men möter den svenska kulturen i skola och på fritiden. Vissa familjer söker sig sällan eller aldrig utanför hemmastadsdelen och övriga stadsdelar i nordost. För några av flickorna var detta den enda gruppaktivitet, som de vågade närma sig och där de kände sig accepterade. Tjejgrupp erbjöds fyra gånger såväl höstterminen 2009 som vårterminen 2010. Några av flickorna deltog i både höst- och vårgruppen. Utmaningar och svårigheter Flickorna hade alla någon form av utvecklingsstörning, men var på olika nivåer såväl socialt och praktiskt som språkligt och intellektuellt. Att de var på så olika utvecklingsnivå försvårade utformning och vägen till dialog. Framgångsfaktorer Det fanns en fin respekt gentemot varandra inom gruppen och de lite mer frimodiga tjejerna fick de andra med sig i samtal och aktiviteter som utfördes. Ungdomarna tyckte om att göra saker tillsammans, t ex laga mat. Det som också bidrog till att flickorna vid utvärderingen uttryckte nöjdhet med gruppen var besök av en dramapedagog, som bl a gjorde lära-känna-övningar med gruppen samt ett besök på hennes arbetsplats ett teaterhus i Mölndal. MAMMAGRUPP Några somaliska mammor till barn med Downs syndrom, som deltog i Kulturdialogen Tema ville få mer kunskap om diagnosen och träffas som grupp. Psykolog i Kulturgruppen erbjöd tider för detta, men gruppen ställdes in på grund av sjukdom och andra skäl till återbud. Kulturdialogen FAMILJ Kulturdialogen Familj är en arbetsmodell, där i första hand kurator/projektledaren, arbetsterapeut och specialpedagog från Kulturgruppen ingår. I enstaka familj har annan profession varit en del av arbetslaget. Teamen har föreslagit familj, där man upplevt sig inte nå fram med föreslagna åtgärder och barnet därmed inte fått del av den habilitering som bedömts angelägen. Nämnda arbetslag från Kulturgruppen har träffat familjen tillsammans med personal från teamet. Om familjen varit motiverad att arbeta enligt den modell som 3(6)
presenterats har Kulturdialogen Familj skrivit kontrakt med föräldrarna på gällande villkor. Modellen bygger på att arbetslaget träffar familjen, både barn och föräldrar i hemmet. Hembesöken sker regelbundet, i början med täta intervaller en gång per vecka för att sedan glesas ut. Att återkommande träffa barnet i sin hemmiljö och se samspelet mellan barn och föräldrar möjliggör att fråga efter barnets åsikter om sin vardag och därmed tillvarata barnrättsperspektivet. Konstellationen av professioner har varierat efter behov över tid, men ofta har alla tre i arbetslaget gjort gemensamma besök i familjen. Efter en intensivperiod kan uppehåll göras för att sedan återkomma för uppföljning och uppdatering av förvärvad kunskap och tillhandahållet förhållningssätt. Arbetssättet har kontinuerligt krävt noggrann planering och uppföljning i arbetslaget. Professionerna har strävat efter att komplettera varandra och inför familjen bilda en helhet. Arbetsterapeut och specialpedagog har arbetat konkret med bildstöd och annan alternativ kommunikation för förälder och barn samt med andra insatser för att finna lösningar tillsammans med familjen i aktuella vardagssvårigheter. Kuratorns fokus har i första hand varit på föräldrarnas förhållningssätt och gränssättning och att stödja dem i konsekvens av förvärvad kunskap. Vissa föräldrar har önskat separat samtalsstöd, som på ett konkret sätt har kunnat följas upp i familjearbetet. Utmaningar och svårigheter Familjearbetet har tagit längre tid än vi i utgångsläget antagit, vilket kan bero på olika faktorer och ha skilda förklaringar. Familjerna lever med traditionella vardagsbekymmer och tidspress. Vi har mött familjer med varierande bakgrund, som har kommit olika långt i anpassning till det nya landet och olika långt tagit sig ur den kris det kan innebära att lämna sitt hemland. En faktor är sannolikt kulturellt betingad att föräldrar har en annan syn på funktionsnedsättning och därmed en annan bild och andra förväntningar på sitt barn än den habiliteringen representerar. Det är en lång process att se utvecklingsmöjligheter i stället för hopplöshet och ett allmänt och livslångt omsorgsbehov hos sitt barn samt att komma till insikt om betydelsen av sin egen delaktighet. Att inte ha tagit till sig innebörden av diagnosen gör också att det handlar om ett arbete på sikt. Framgångsfaktorer Modellen bygger på att arbetslaget genomgående arbetar tvärprofessionellt i familjen. Gemensam planering inför hembesök och uppföljning med reflexioner efteråt har lagt en ovärderlig grund i Kulturdialogen Familj. Kontrakt gällande ramar för samarbetet t ex regler för återbud och tolkmedverkan tecknas med familjen. Det ger dignitet åt uppdraget och förmedlar att ömsesidigt gå in för åtagandet seriöst. Att utgå från familjens upplevda problem och tillsammans sätta avgränsade, kortsiktiga mål i vårdplanen förankrat i dessa svårigheter är avgörande för att uppfatta framsteg och måluppfyllelse. För att nå resultat med Kulturdialogen Familj har sammanfattningsvis följande förutsättningar varit gällande: o Familjen är motiverad att arbeta tillsammans med oss enligt modell Kulturdialogen Familj o Kontrakt tecknas med familjen gällande ramar för samarbetet o Familjen får förutsättningslöst beskriva sina vardagssvårigheter och tillsammans med oss formulera mål i vårdplanen 4(6)
o Avgränsade, konkreta, tydliga och kortsiktiga mål, ett problem i taget o Hembesök med täta intervaller o Arbetslaget fungerar som förebilder o Hemuppgifter som följs upp o Föräldrar och barn får feed-back, uppmuntran ges, framsteg bekräftas o Familjen har känt sig lyssnad på och respekterad o Avstämning av mål och samarbete o Utvärdering av mål och samarbete Jämfört med traditionellt teamarbete underlättar arbetssättet enligt Kulturdialogen Familj möjligheten att fånga upp var föräldrarna befinner sig i nämnda anpassningsprocess, eventuella kris och uppfattning om funktionsnedsättning och diagnos. Vi kan i hemmiljön lyssna in och lättare förstå när familjen beskriver sina vardagssvårigheter och vilka mål de ser som önskvärt och möjligt att arbeta med. Vi fungerar som förebilder genom att konkret på plats visa vad vi menar vid en instruktion. Vi följer kontinuerligt på plats upp hemuppgiften, ger feed-back och bekräftar när det gått bra, ger ny uppgift samt lär ut generalisering till nya situationer. Att uppmuntra och bekräfta såväl barn som föräldrar i framsteg har varit en viktig ingrediens i familjearbetet. SAMMANFATTNING OCH REFLEXIONER Kulturdialogen Tema Vägen fram till att familjer deltar i aktiviteten Kulturdialogen Tema är lång och omständig. Det åtgår mycket tid att träffa familjer för att informera, motivera och övertyga föräldrar att delta med sina frågeställningar och erfarenheter. Övertygelsen är dock att detta är en framkomlig väg till ökad förståelse mellan habilitering och familj, men att det fortfarande finns anledning att ytterligare utforska och vidareutveckla denna del av Kulturdialogen. Kulturdialogen Grupp Det är angeläget att tonårsflickor som lever i dubbla kulturer och inte kan träffa jämnåriga på grund av sin funktionsnedsättning ges denna möjlighet. I en tjejgrupp kan flickorna gemensamt få kunskap om diagnos, hjälp med självuppfattning och kroppskännedom. Här kan de också göra aktiviteter tillsammans och uppleva samhället utanför de nordöstra stadsdelarna. Att mammor med gemensamt ursprung får kunskap om diagnos och delar erfarenheter är också angeläget. Det kan på sikt även gälla pappor och föräldragrupper med annan inriktning. Kulturdialogen Familj I arbetssättet enligt modell Kulturdialogen Familj har familjerna tagit emot två-tre personer från habiliteringen samt tolk i sitt hem en eller annan gång i veckan under ett antal veckor, som blivit till månader. Denna generositet och olägenhet kan förklaras mot bakgrund av att de har varit motiverade, känt sig respekterade och lyssnade på. Föräldrarna har blivit medvetna om sin delaktighet i förändringar genom sitt förhållningssätt samt fått nya kunskaper om sitt barn och dess diagnos. 5(6)
Arbetslaget har sett denna förändring hos de familjer vi haft och/eller har kontakt med. Professionellt handlar det om att sänka ambitioner samt respektera och komplettera varandras profession och kunskap. Det är oerhört inspirerande, lärorikt men också en utmaning att arbeta så intensivt och nära i ett arbetslag. Någon familj har avslutats och lämnats över till team, i en annan har stora framsteg gjorts men ännu inte ett avslut. Ett par nya familjer har påbörjats efter hand. Angående familj som avslutats har behovet av stöd blivit påtagligt och hjälp att återhämta och förnya tidigare förvärvad kunskap efterfrågats. Man kan återkommande behöva bli lyft ovanför vattenytan under lång tid. Det är angeläget att teamen efter överlämning ges stöd och handledning i fortsatt arbete med familjen. 2010-07-08 Lena Stignäs Borg Projektledare 6(6)