Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Relevanta dokument
Nti Nationella och internationella ti jämförelser visar att svenska elevers matematikresultat har försämrats sedan 1990 talet

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

BAKGRUNDSANALYS FÖR UTVECKLINGSPLAN I MATEMATIK

Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Att leda kollegialt lärande

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Skola Ansvarig Rektor:

Mina erfarenheter som handledare Andreas Hernvald

Matematikstrategi

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematikundervisning för framtiden

Matte i πteå. Piteå kommun

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Planera och organisera för Matematiklyftet

Stödinsatser i skolan

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Matte i πteå Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft

Specialpedagogik för lärande

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Utvärdering av förstelärare i Höör september 2016

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Planera och organisera för Läslyftet

Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018

Handledarutbildning MaNT

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Gruppdiskussionen hösten 2011

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Förstelärares aktionsforskning i Kungsbacka

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Utvecklas genom lärande samtal

LÄSLYFTET I SKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Deltagande i Sveriges kommuner och landstings pilotprojekt Styrning och ledning Matematik

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Strategi för bättre lärande i matematik

Flerspråkighet en möjlighet!

Student Personnummer

RÄKNA MED VÄSTERÅS. Inledning och kontaktuppgifter

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

Matematikutvecklare som resursperson och handledare

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Matematikvisionen Ht vt 2006

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

SKL Matematik PISA 2015 En modell för att utveckla skolan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT

Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet

Student Personnummer UTKAST

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun

Analys av Dialogmöte

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Lämna över och ta emot

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Teknik gör det osynliga synligt

Årlig rapport år 2 från pilotkommunerna som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Matematiksatsningen

Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta?

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Matematikstrategi

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Barn- och ungdomsnämnden uppdrar åt utskotten att arbeta systematiskt med Arbetsmodellen 4 nivåer.

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Transkript:

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra i all undervisning. Nu har det ju vart matematik och det har vart jätteroligt, men jag önskar att det skulle vara hela tiden i all undervisning" The Capital of Scandinavia

Utvärderare Emeli Mårtensson Förvaltning Mait Adegård Rektor Ingela Fondin Handledare/samtalsledare Andreas Hernvald Matilda Östman Lärare Film, citat The Capital of Scandinavia Sid 2

Dagens presentation Berätta om ett framgångsrikt projekt kring kollegialt lärande Dela med oss av våra erfarenheter från Stockholmslyftet i matematik The Capital of Scandinavia Sid 3

Delaktighet/ Ansvar Reflekterande diskussioner Kollegialt lärande Engagemang Trygghet Pågående process Utmaningar Sid 4

Bakgrund Nationella och internationella jämförelser visar att svenska elevers matematikresultat har försämrats sedan 1990-talet PISA 2009; TIMSS 2008; Skolverket 2011 Stockholms stad: under våren 2011 var andelen elever i årskurs 9 som inte klarade målen i nationella provet i matematik 16,9 % andelen grundskoleelever som inte klarar målen har fördubblats sedan 2005 Sida 5

Orsaker till de försämrade resultaten Matematikundervisningen är alldeles för inriktad på procedurkunskaper, eleverna brister i begreppsförståelse Undervisningen domineras av tyst räkning, dvs. eleverna jobbar på egen hand ur läroböckerna Skolverket 2003, 2007, 2009 Ämneskunskaperna i matematik har minskat markant inom lärarkåren Statens offentliga utredningar 2004; Skolverket 2009 Sida 6

Arbetssätt med grund i forskningen Långsiktiga insatser med fokus på lärares undervisningspraktik Systematisk reflektion över den egna undervisningen Stöd till lärare för att implementera en förbättrad praktik Brodie & Shalem 2011 Vikten av kollegialt lärande, goda ämneskunskaper och en organisation som kan implementera utvecklingsarbetet Paulsen 2012; Stigler & Hiebert 1999 Projekt med fokus på undervisningsmaterial och tekniska hjälpmedel ger inte önskat resultat de framgångsrika projekten fokuserar på lärares kollegiala lärande Skolverket 2011 Sida 7

Målsättning Stockholmslyftet Att implementera en undervisningsmodell, baserad på ämnesdidaktisk forskning och kollegialt lärande, som leder till att elevers lärande i matematik blir mer inriktad på begreppsförståelse och problemlösning Att institutionalisera matematiklärarnas kollegiala lärande Sida 8

Strategi Stockholms stad År 1 Extern handledare År 2 Intern samtalsledare År 3? Alla kommunala skolor deltar Två obligatoriska läsår Handledare kompetenta nyckelpersoner Nätverk och stöd för handledare Samtalsledare andra året Sida 9

Stöd till samtalsledare Organisation Heldagsfortbildning Kontinuerliga träffar Innehåll på nätverksträffar Dilemmadiskussioner/erfarenhetsutbyte Samtalsmodeller Behovsstyrt Sida 10

Syfte utvärdering Extern utvärderare Kontinuerlig utvärdering under processens gång Förbättra och utveckla satsningen Sida 11

Extern utvärdering Ramböll Management Consulting Utvärdering pågått under 2013-2016 - Två delutvärderingar och en slututvärdering Teoribaserad utvärdering Kvantitativ och kvalitativ datainsamling - Enkäter och intervjuer - Observationer av klassrumsundervisning Sida 12

Utvärderingen har genomförts i nära dialog med Utbildningsförvaltningen En lärande ansats - fungerat som förvaltningens kritiske vän Framtagande av förändringsteori - skapar samsyn - fungerar som stöd - blir ett verktyg för att värdera resultat Kontinuerlig dialog Sida 13

Rektor Ingela Fondin, Björkhagens skola Sida 14

Här fanns bild som visade ett arbetslag i arbete. Många processer pågår samtidigt. Handledarens roll att ge ramar, styra samtal mm för att leda mot målet. Sida 15

Delaktighet/ Ansvar Reflekterande diskussioner Kollegialt lärande Engagemang Trygghet Pågående process Utmaningar Sid 16

Viktiga förutsättningar Tydliga direktiv Förvaltning Långsiktighet Förankring Skolledaren Kontinuitet Ramar Sida 17

Varierad samtalsstruktur Tydligt ledarskap Klargjort förväntningar Lyckad handledning Reflektion hos grupp och individ Fokus på undervisning Planerar och reflekterar runt aktivitet Sida 18

Här fanns en bild på spiral byggd av murstenar. Bilden symboliserar det fördjupade lärandet, processerna, deltagarna som viktiga bitar, men även kunskaperna som viktiga bitar för att skapa en förändrad fortbildningskultur samt utbildningskultur Sida 19

Kollegialt lärande utvecklar lärarna Utvecklat arbetssätt, didaktik Utveckling på grupp- och skolnivå Ökad medvetenhet Personlig utveckling Sida 20

Sammanfattande resultat 92 procent önskar att det kollegiala lärandet fortsätter Kollegiala samtalen, modulmaterialet och handledaren - de viktigaste komponenterna Ökad reflektion och en ökad medvetenhet hos lärarna Skapat större förståelse för och gemenskap kring den egna och andras undervisning Obligatoriskt under två år - för att etablera kollegialt lärande Förändrad undervisning och ökad samsyn Problematiskt med konkurrerande projekt

Det har gjort att jag varit tvungen att fundera över mitt eget undervisningssätt, samt applicerat nya tankar Har synliggjort vad jag behöver bli tydligare med, andras sätt att tänka uppmärksammas bättre tack vare diskussioner med kollegor som bättre kan förklara elevers tankesätt Jag känner mig tryggare när jag genomför min samplanerade lektion utifrån det vi läst Genom att läsa litteraturen, diskutera med kollegor och genomföra lektionsuppgifterna har jag blivit bättre på att undervisa eleverna i de fem förmågorna, framförallt resonera, använda begrepp och lösa problem. Sida 22

Tack för er uppmärksamhet! Sida 23

Frågor? mait.adegard@stockholm.se matilda.ostman@stockholm.se andreas.hernvald@stockholm.se