Samverkansdag KUR på Gotland

Relevanta dokument
Samverkansdag i Dals Ed den 7 oktober Dokumentation Marie Fridolf

Utveckla samarbetet! Nycklar SAMVERKAN INGET NYTT MEN VARFÖR SÅ SVÅRT DOKUMENTATION MARIE FRIDOLF I UMEÅ. Marie Fridolf

Dokumentation av Marie Fridolf

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf 1

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Leda digitalisering 21 september Ale

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Förskolan Västanvind

Genomförandebeskrivning Digiresan

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA. Innehåll

Lokal arbetsplan Trevnaden

Sammanställning av diskussionskarusellen

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Vad betyder hållbar utveckling?

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Projektforskning Att orkestrera mångfald

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

Fastställd av Ålands landskapsregering

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025

SVENSKA BANGOLFFÖRBUNDETS VISIONSDOKUMENT 2025

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Förskolan Västanvind

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Regional samverkanskurs 2014

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Turismutbildning 2.0

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

o Svårt att planera, organisera, sortera o Svårt att sortera sinnesintryck, klara av

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

Rutin. Vid kränkande särbehandling Dnr 2018/186 A21

Vi har en Herre som gett sitt liv för att vi ska få vara hans, för att vi ska få ha del i hans liv, hans kärlek, hans glädje och kraft.

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST Nytt. Förstudie

Detaljerad sammanfattning av Vägen till ja Getting to Yes

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Workshop kulturstrategi för Nacka

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Vattenfall Innovation Awards

Verksamhetsplan KSA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

Guide till datadriven verksamhetsstyrning

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Huvudprocesser i ett företag

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Transkript:

Dkumentatin från 14 september 2012 1 Samverkansdag KUR på Gtland ch prcess et med dagen är att skapa en skapa gemensamma bilder av samarbete Prcessen/vägen är lika viktig sm målet. Det är lätt att skriva rd på ett papper men de måste ägas av alla/levas. Upplägget består av fyra delar Samarbete utifrån ett För vem perspektiv - behvsgruppen System i det gamla ch nya tänket Värdegrund ch relatiner Det persnliga ansvaret Nyckelrd EGENANSVAR FÖR HELHETEN INTRESSANT NYFIKENHET FÖRSTÅELSE KOMMER SEN DET ÄR SOM DE ÄR LITA TILL PROCESSEN Persnliga styrkr i samarbetet Prestigelös Möta människr där de är Bjuda in till samarbete Lyssna Möten Lyhörd Psitiv Pratar Bemötande Nyfiken Rligt Inte rädd för att fråga Engagerad Förståelse inte döma Öppen Kritisk Lösningsinriktad Ser hela människan Flexibel Orädd Kraft Hålla löften Möta andra Sammankalla Relatinsskapande Visar intresse Respekt Inge hpp Tar ansvar Entuismera Strukturerad Envis Ge ch ta Behv av samarbete Faktiskt samarbete Samarbetskvalitet Samarbetsklimat Individens mtivatin ch livssituatin Värde ch effekt för individen Samhällseffekt Samrdning

Det vi samskapar tre bilder 2 Tre viktiga delar För att samarbete ska kunna fungera behövs tillit, kunskap ch struktur. Struktur handlar m att skapa en överlevnadssäkerhet. Om inte struktur finns minskar närvarn. Dessutm ökar msättningen av deltagare ch det bli fler knflikter/meningsskiljaktigheter. Kmpetens handlar m insikter, klarhet, kunskap. Om inte kmpetens finns blir det krtsiktiga beslut, dåliga val ch subptimeringar. Tillit handlar m empati, öppenhet ch möjlighet till fördjupat samarbete. Om tillit inte finns sker tapp av ljalitet, mtivatin ch engagemang. Ett system söker balans Nyckelrd: Ansvar ch helhet. Var ch en i ett system har ansvar för helheten ch sin del. Om någn del inte fungerar påverkar det hela systemet ch det kan bli nll samarbete. Om delarna fungerar kan hela systemet expandera. Kmpetens Struktur Tillit När vi ställer ss frågan för vem ch varför så hamnar vi i Kalle eller lika behvsgrupper. Utmaningen är att utgå från dessa ch inte från rganisatinen/verksamheten/prfessin. Att se på systemet utifrån Kalles eller en behvsgrupps ögn. Vi får akta ss att bygga nya gränser mellan lika behvsgrupper. Nyckelrdet är att OLIKA. Att utgå från brukarnas behv Balans i samarbete Det behövs finnas balans mellan att ta/få ch att ge De lika delarna i systemet måste ge ch ta lika mycket Ge ch ta kan vara både materiellt ch psyklgiskt Det behöver inte vara samma sak man ger. Någn kan ge kmpetens ch någn annan pengar. Det viktiga är att det infinner sig en balans Grundläggande är att m jag får vill jag ge Fyra frmer av balans Hjälparsyndrmet Bara tar/får Sitta på staketet Har man skadat en part vill denna skada tillbaka Tack befäster samarbete Gränser utdefinierar flk Olika behvsgrupper Marie Fridlf 0709-812963

3 Utmaningen är ett nytt tänk Utveckla samarbetet! Värdegrunden det gda arbetet Ett nytt systemtänk Samarbetets kvalitet för den enskilde Skapa arenr ch mätsystem En gemensam struktur kan var en möjlighet! Utveckla relatiner Jag måste börja med mig själv Olika människr samarbetar på lika sätt Ett nytt paradigmskifte Utmaningen ett nytt tänk Individen hela behv Egenansvar för helheten Organisering Systemtänkande Det lilla istället för det stra Både struktur, prcess ch lärande Utveckla tillit, kunskap ch stödstrukturer Marie Fridlf 0709-812963 Marie Fridlf 0709-812963 Klassiska-mdellen mekaniska mdellen Nätverksmdellen rganiska mdellen Specialiserad på uppgifter Bidrar med expertis till den övergripande uppgiften Krdinering av uppgiften genm Spntan krdinering genm hierarkin interaktin En precis definitin av rättigheter Ingen precis definitin av ch skyldigheter rättigheter ch skyldigheter Rättigheter ch skyldigheter Brett åtagande mt övergripande översätts i ansvar mål En hierarki av kntrll Nätverksstruktur av kntrll Vertikal kmmunikatin Hrisntell kmmunikatin Marie Fridlf 0709-812963 Nycklar Mötet tid, bry sig m, kunskap Organiseringen värdegrund, ansvar, mål ch resultat Demkratiseringen lika värde, delaktighet ch inflytande Marie Fridlf 0709-812963 Att samskapa Det vi skapar det samskapar vi Vad är var ch ens ansvar för detta Successivt hämtar vi hem våra prjektiner Ord måste levas Vad händer m vi inte använder ss av att reflektera Vi är en del i ett större system Utmaningen är att tänka system ch där var ch en är viktig sm en del för att skapa helheten. Ett system söker alltid balans. Systemiskt tänkande fkuserar på aktörerna ch inte på dem sm frmar systemet. För att förändra system krävs gemensamma upplevelser. Dessa kan sedan mfrmas i en ny systemdesign. Vi hämtar kunskap i det vi gör. Insikter kan inte förmedlas till andra, de måste upplevas. Samarbete kan beskrivas sm ett system. Om någn del fallerar, fallerar helheten ch måste balansera m/förändras. Ledningens rll är att stödja denna prcess, en prcess sm ger möjlighet till nya insikter. Då behövs stödstrukturer ch legitimitet.

Värdegrund i en ny lgik 4 LOGIK ANALYS Perceptin Princip Fkus Nyckelpersner LOKAL HORISONTELL (samarbete) Individer Värde Organisering kring behv Prfessinella LOKAL VERTIKAL (huvudman) Organisatiner Ansvar ch befgenheter Organisatriska gränser Chefer NATIONELL CENTRAL (regelverk) Regelsystem Rättvisa Samhällsinstitutiner Myndighetsspecialister Styrkr hs var ch en i gruppen Ett fördjupat samarbete underlättas m vi lyfter fram styrkr hs var ch en. Det är här vi har vår ptential, inte i att försöka utveckla våra svagheter så att vi alla blir grå. Vår ptential Påverkan Ledarskap Styrning Regler Kntrll Utvärdering utifrån behv Uppföljning mt plan ch budget Uppföljning mt regler Vad triggar mig Marie Fridlf 0709-812963 Vi har ckså det sm triggar ss. Vi ser det genm att vi förlrar vi ss, vi kan förlra vår styrka ch lugn, handling, relatinsskapande, struktur sv. All energi åtgår istället till detta. Det kan ckså vara så att vi förlrar ss i glädje att vi kör på utan realism. Allt detta kan vi göra till vår ptential m vi stannar i det sm triggar ss ch ta in den rädsla, vrede ch frustratin sm finns. Det handlar m ss själva. Rötter För att kunna samarbeta behöver vi ha kntakt med våra rötter i vår ursprungsrganisatin för att kunna stå stadigt. Det är dessa rötter sm ger mening ch passin i arbetet. Då kan vi ckså expandera ch gå utanför dessa när vi finner vår gemensamma värdegrund. Tänk på Var rädd m det sm finns. Det tar tid att bygga relatiner Låt inte samarbetet bli en maktfråga Låt inte samarbete bli ett nytt hierarkiskt system Samarbete bygger på en helt annan lgik/annat tänk. Samarbete kan inte berdras fram Olikhet berikar Skapa ett system för erfarenhetsåterföring ch reflektin Värderingsgrund En värdegrund bygger på samarbetets rötter/meningen. Ibland är dessa tydliga ch ibland tydliga, det sitter i väggarna. Människr sm gillar värderingsgrunden söker sig dit. Men för att kmma vidare behövs en samsyn mellan parterna så att ett plus ett kan bli tre. Det förutsätter en ökad kunskap ch förståelse för varandras uppdrag. Värderingsgrunden är inte samma sm den gemensamma nämnaren av de lika verksamheternas värdegrunder. En annan dimensin behövs sm utgår från att skapa ett samlat värde för individ ch samhälle utifrån brukare ch medbrgares behv över verksamhets ch prfessinsgränser. VÄRDERINGSGRUNDEN HAR BARA BETYDELSE NÄR DEN FÖRKROPPSLIGAS. cpyright Marie Fridlf

5 Vi behöver utveckla relatiner Den scial fällan Alla vinner på att alla har samarbete Men m man inte litar på att de andra samarbetar kmmer man inte själv att samarbeta Så det kan vara ratinellt att inte samarbeta m man trr att inte andra ställer upp Slutsats effektivt samarbete kan bara uppstå m man trr att de andra väljer att samarbeta Samarbetets djup Erfarenhetsutbyte Krdinering av insatser Gemensamt arbete Gemensamt lärande Marie Fridlf 0709-812963 Marie Fridlf 0709-812963 Artighet anstränger sig att inte visa, alla måste ha förtjänster Kas attack, yttre fiende, individuell likhet, önskan att mvända, kamp, Leder till: Organisatin Tmhet Tmhet den svåra delen, att ge sig ut på ett äventyr, det är känt, likhet. Behöver befria sig från förväntningar ch förutfattade meningar, fördmar, färdiga lösningar, skydd, mvända, kntrll livfullhet, trygghet, glädje, mget, helhet, djup Öppenhet, engagemang ch samförstånd Realism nyanserade resultat, granskar sig själv, ödmjukhet En trygg plats - mörker, ljus, srg, ilska, glädje, smuts, glans, kärlek, ödmjukhet Labratrium för persnlig nedrustning sårbarhet, misslyckanden, ny erfarenhet En grupp sm kan tvista i all vänlighet En grupp av idel ledare En anda vunnit någt gemensamt sans Marie Fridlf 0709-812963 Marie Fridlf 0709-812963 Beteendemönster sm hindrar gemenskap Falsk gemenskap/artighet Kas/irritatin Tillväxt Flykt fly från besvärliga frågr ch prblem Kamp, bta ch mvända Parbildning skapa allianser sm hindrar gemenskapen Berende en gemenskap kan inte uppstå m medlemmarna är berende av att ledaren bär bördr för dem Tmhet Marie Fridlf 0709-812963 Marie Fridlf 0709-812963