Samverkansdag i Dals Ed den 7 oktober Dokumentation Marie Fridolf

Transkript

1 Samverkansdag i Dals Ed den 7 oktober Dokumentation Marie Fridolf 1 Finansiell samordningens rötter Bygga välfärden efter lokala förutsättningar Helhetssyn utifrån individen Människor lika värde tillgång till välfärden, förmåga och behov, genus Skapa förtroende för välfärden Delaktighet och trygghet copyright Marie Fridolf Utveckla samarbetet! Värderingsgrunden det goda arbetet Ett nytt systemtänk Samarbetets kvalitet för den enskilde Skapa arenor och mätsystem En gemensam struktur kan var en möjlighet! Utveckla relationer Jag måste börja med mig själv Olika människor samarbetar på olika sätt Ett nytt paradigmskifte Nyckelord Kulturer som möts i samarbete Rättighetskultur Förhandlingskultur Bedömningskultur Hjälparkultur Motivationskultur copyright Marie Fridolf EGENANSVAR FÖR HELHETEN INTRESSANT NYFIKENHET FÖRSTÅELSE KOMMER SEN DET ÄR SOM DE ÄR LITA TILL PROCESSEN Vi behöver tänka system Utmaningen är att tänka system och där var och en är viktig som en del för att skapa helheten. Systemiskt tänkande fokuserar på aktörerna och inte på dem som formar systemet. För att förändra system krävs gemensamma upplevelser. Vi hämtar kunskap i det vi gör. Om någon del fallerar, fallerar helheten och måste balansera om/förändras. Varje liten del i detta system har sin plats och sin grund och har både sitt eget djup och sitter samman med många olika andra delar. Systemiskt tänkande gör att vi får tillgång till den dynamik som ofta är dolda eller osynliga. På detta sätt kan vi säkerställa att lösningen inte bara flyttar problemet utan stärker hela systemet. Det mellanmänskliga i mötet med medborgare, brukare, politiker, ledare och medarbetare får stor betydelse. Det är berättelserna som utgör kittet i ett system. En viktig del i det systemiska tänkandet är att inte göra mera av samma utan något som aldrig kunnat planeras på förhand som kräver nyfikenhet och ofta frustration samtidigt. Förvirring är en bra början.

2 Det vi samskapar 2 Tre viktiga delar För att samarbete ska kunna fungera behövs tillit, kunskap och struktur. Struktur handlar om att skapa en överlevnadssäkerhet. Om inte struktur finns minskar närvaron. Dessutom ökar omsättningen av deltagare och det bli fler konflikter/meningsskiljaktigheter. Kompetens handlar om insikter, klarhet, kunskap. Om inte kompetens finns blir det kortsiktiga beslut, dåliga val och suboptimeringar. Tillit handlar om empati, öppenhet och möjlighet till fördjupat samarbete. Om tillit inte finns sker tapp av lojalitet, motivation och engagemang. Ett system söker balans Nyckelord: Ansvar och helhet. Var och en i ett system har ansvar för helheten och sin del. Om någon del inte fungerar påverkar det hela systemet och det kan bli noll samarbete. Om delarna fungerar kan hela systemet expandera. Kompetens Struktur Tillit När vi ställer oss frågan för vem och varför så hamnar vi i Kalle eller olika behovsgrupper. Utmaningen är att utgå från dessa och inte från organisationen/verksamheten/profession. Att se på systemet utifrån Kalles eller en behovsgrupps ögon. Vi får akta oss att bygga nya gränser mellan olika behovsgrupper. Nyckelordet är att OLIKA. Att utgå från brukarnas behov Balans i samarbete Det behövs finnas balans mellan att ta/få och att ge De olika delarna i systemet måste ge och ta lika mycket Ge och ta kan vara både materiellt och psykologiskt Det behöver inte vara samma sak man ger. Någon kan ge kompetens och någon annan pengar. Det viktiga är att det infinner sig en balans Grundläggande är att om jag får vill jag ge Fyra former av obalans Hjälparsyndromet Bara tar/får Sitta på staketet Har man skadat en part vill denna skada tillbaka Tack befäster samarbete Gränser utdefinierar folk Olika behovsgrupper

3 3 Utmaningen är ett nytt tänk LOGIK ANALYS Perception Princip Fokus Nyckelpersoner Påverkan Kontroll LOKAL HORISONTELL (samarbete) Individer Värde Organisering kring behov Professionella Ledarskap Utvärdering utifrån behov LOKAL VERTIKAL (huvudman) Organisationer Ansvar och befogenheter Organisatoriska gränser Chefer Styrning Uppföljning mot plan och budget Myndighetsspecialister Regler Uppföljning mot regler NATIONELL CENTRAL (regelverk) Regelsystem Rättvisa Samhällsinstitutioner Utmaningen ett nytt tänk Individen hela behov Egenansvar för helheten Organisering Systemtänkande Det lilla istället för det stora Både struktur, process och lärande Utveckla tillit, kunskap och stödstrukturer Klassiska-modellen mekaniska modellen Nätverksmodellen organiska modellen Specialiserad på uppgifter Bidrar med expertis till den övergripande uppgiften Koordinering av uppgiften genom Spontan koordinering genom hierarkin interaktion En precis definition av rättigheter Ingen precis definition av och skyldigheter rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Brett åtagande mot övergripande översätts i ansvar mål En hierarki av kontroll Nätverksstruktur av kontroll Vertikal kommunikation Horisontell kommunikation Nycklar Mötet vilja, tid, bry sig om, kunskap Ansvar egenansvar för helheten Organiseringen värderingsgrund, ansvar, resultat Demokratiseringen lika värde, delaktighet och inflytande Att samskapa Det vi skapar det samskapar vi Vad är var och ens ansvar för detta Successivt hämtar vi hem våra projektioner Ord måste levas Vad händer om vi inte använder oss av att reflektera Vi är en del i ett större system Utmaningen är att tänka system och där var och en är viktig som en del för att skapa helheten. Ett system söker alltid balans. Systemiskt tänkande fokuserar på aktörerna och inte på dem som formar systemet. För att förändra system krävs gemensamma upplevelser. Dessa kan sedan omformas i en ny systemdesign. Vi hämtar kunskap i det vi gör. Insikter kan inte förmedlas till andra, de måste upplevas. Samarbete kan beskrivas som ett system. Om någon del fallerar, fallerar helheten och måste balansera om/förändras. Ledningens roll är att stödja denna process, en process som ger möjlighet till nya insikter. Då behövs stödstrukturer och legitimitet.

4 Värderingsgrund i en ny logik 4 Styrkor hos var och en i en gruppen Ett fördjupat samarbete underlättas om vi lyfter fram styrkor hos var och en. Det är här vi har vår potential, inte i att försöka utveckla våra svagheter så att vi alla blir grå. Vår potential Rötter För att kunna samarbeta behöver vi ha kontakt med våra rötter i vår ursprungsorganisation för att kunna stå stadigt. Det är dessa rötter som ger mening och passion i arbetet. Då kan vi också expandera och gå utanför dessa när vi finner vår gemensamma värdegrund. Tänk på Var rädd om det som finns. Det tar tid att bygga relationer Låt inte samarbetet bli en maktfråga Låt inte samarbete bli ett nytt hierarkiskt system Samarbete bygger på en helt annan logik/annat tänk. Samarbete kan inte beordras fram Olikhet berikar Skapa ett system för erfarenhetsåterföring och reflektion copyright Marie Fridolf Vad triggar mig Vi har också det som triggar oss. Vi ser det genom att vi förlorar vi oss, vi kan förlora vår styrka och lugn, handling, relationsskapande, struktur osv. All energi åtgår istället till detta. Det kan också vara så att vi förlorar oss i glädje att vi kör på utan realism. Allt detta kan utvecklas till vår potential om vi stannar i det som triggar oss och ta in den rädsla, vrede och frustration som finns. Det handlar om oss själva. Värderingsgrunden En värderingsgrund bygger på organisationens rötter/syfte. Ibland är dessa tydliga och ibland otydliga, det sitter i väggarna. Människor som gillar värderingsgrunden i en organisation söker sig dit. För att kunna samarbeta behövs en samsyn mellan parterna så att ett plus ett kan bli tre. Det förutsätter en ökad kunskap om varandras organisationer och en förståelse för varandras uppdrag/värderingsgrund. Värderingsgrunden för samarbete är inte samma som den gemensamma nämnaren av de olika organisationernas värderingsgrunder. En annan dimension behövs som utgår från att skapa ett samlat värde för individ och samhälle utifrån brukare och medborgares behov över verksamhets och professionsgränser. VÄRDEGRUNDEN HAR BARA BETYDELSE NÄR DEN FÖRKROPPSLIGAS.

5 Vi behöver utveckla relationer 7 5 Den social fällan Alla vinner på att alla har samarbete Men om man inte litar på att de andra samarbetar kommer man inte själv att samarbeta Så det kan vara rationellt att inte samarbeta om man tror att inte andra ställer upp Slutsats effektivt samarbete kan bara uppstå om man tror att de andra väljer att samarbeta Samarbetets djup Erfarenhetsutbyte Koordinering av insatser Gemensamt arbete Gemensamt lärande Gemenskap Artighet anstränger sig att inte visa, alla måste ha förtjänster Kaos attack, yttre fiende, individuell olikhet, önskan att omvända, kamp, Leder till: Organisation Tomhet Tomhet den svåra delen, att ge sig ut på ett äventyr, det är känt, olikhet. Behöver befria sig från förväntningar och förutfattade meningar, fördomar, färdiga lösningar, skydd, omvända, kontroll Gemenskap livfullhet, trygghet, glädje, moget, helhet, djup Gemenskap Öppenhet, engagemang och samförstånd Realism nyanserade resultat, granskar sig själv, ödmjukhet En trygg plats - mörker, ljus, sorg, ilska, glädje, smuts, glans, kärlek, ödmjukhet Laboratorium för personlig nedrustning sårbarhet, misslyckanden, ny erfarenhet En grupp som kan tvista i all vänlighet En grupp av idel ledare En anda vunnit något gemensamt sans Gemenskap Tillväxt Falsk gemenskap/artighet Kaos/irritation Beteendemönster som hindrar gemenskap Flykt fly från besvärliga frågor och problem Kamp, bota och omvända Parbildning skapa allianser som hindrar gemenskapen Beroende en gemenskap kan inte uppstå om medlemmarna är beroende av att ledaren bär bördor för dem Tomhet

6 Vänta Avslutande reflektion 6 Först vill jag säga att jag är tacksam och ödmjuk i att ha fått dela denna dag med er. Det glädjer mig också att ni inte försöker dölja det som är svårt. Min övertygelse är att relationer för samarbete framåt. Det behövs gemensamma mål, strukturer, aktiviteter och kompetens. Vi måste också kunna beskriva vad vi gör. Fördjupade relationer är en av nycklarna och då måste man jobba med dessa genom olika metoder. Om vi ska kunna nå andra gradens förändring måste vi ge oss in på en resa och nå nya insikter och dessa kan aldrig överförs till andra. Men stopp ha inte för bråttom. UTMANA DIG I DETTA. Det finns inga genvägar som går att hoppa över. Det enda sättet är att gå igenom processen. Lita till processen och att förståelsen kommer sen. Vi har olika tempo i detta och inget är bättre eller sämre än det andra. Det gäller att akta sig för illusioner och förnekelser. All utveckling sker successivt i små steg. Vi kan inte gå före oss själva. Vägen (processen/lärandet) vi går på är lika viktig som målet. Om vi sätter upp ett mål och bara rusar dit är det en risk att vi missar en del på vägen. Utan att vara närvarande i det som sker kan inte ett plus ett bli tre. Därför behövs ett upplevelsebaserat lärande. Om vi bygger relationer kan vi en sätta en ny kultur. En sådan kultur skapar vi utifrån den gemensamma värderingsgrunden. Har den väl satt sig så kan nya medlemmar komma och andra lämna utan att kulturen förändras. Det har då satt sig i väggarna. När så sker behöver man inte börja värdera andra positivt och negativt utan kan istället se på sig själv och andra utifrån att det är intressant. Varför beter jag mig som jag gör och varför gör andra det och då lägger jag inte ut min rädsla, vrede, sårbarhet, sorg, entusiasm, skönhet osv. på andra. Vi kan inte undvika att bli sårade eller såra andra för vi vet inte när det sker eftersom vi inte vet vilka sår människor har. Vi skulle inte bli sårade om det inte fanns ett ursprungssår där. När vi värderar andra handlar det också om oss själva. Kanske någon egenskap som vi har som vi inte vill äga eller längtar efter. Samarbete behöver omtag, omtag, omtag. Vi kan inte få människor att samarbeta som inte vill. Det mest är projektion så vi har ett stort ansvar att hämta hem dem. Är du kritiskt till någon innebär det att du också är kritisk till dig själv. Allt slår tillbaka. Ärar och respekterar du någon så får du också tillbaka detta så småningom. Vi har alla ett eget ansvar. LYCKA TILL MARIE FRIDOLF