TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2017-02-14 SN 2015/0525.03.01 0480-45 09 50 Socialnämnden Socialnämndens årsrapport 2016 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Socialförvaltningen har tagit fram ett förslag till årsrapport för verksamheten 2016. Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar samt strategiska framtidsfrågor belyses för de olika verksamheterna. Årsrapporten utgör budgetunderlag inför budget 2018. Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de nämndsmål, aktiviteter och uppdrag som förvaltningen arbetat med under året för att stödja kommunfullmäktiges övergripande mål i Verksamhetsplan med budget 2016 och ekonomisk planering 2017-2018. Årsrapporten omfattas även av en kvalitetsberättelse där det framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under året. Sammanfattning av utförda kontrollmoment utifrån den beslutade intern kontrollplanen 2016 ingår också i årsrapporten. Beslut om årsrapport 2016 kommer att ske vid socialnämndens sammanträde i mars. Kristina Appert Administrativ chef Cecilia Frid Socialchef Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx Kristina.Appert@kalmar.se
SN 2015/0525 2 (2) Bilagor: Socialnämndens årsrapport 2016 Bilaga 1 Kvalitetsberättelse 2016 Bilaga 2 Uppföljningsrapport verksamhetsmål 2016 Bilaga 3 Uppföljningsrapport intern kontroll 2016 Bilaga 4 Driftsredovisning 2016 tabell Bilaga 5 Volymökning 2018-2020 Bilaga 6 Verksamhetsstatistik 2016
Årsrapport Socialnämnden 2016 1
Innehåll Femårsöversikt 3 Året som gått 4 Verksamhetsmål 5 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 6 Gemensam verksamhet 6 Funktionsnedsättning LSS och SOL 6 Individ- och familjeomsorg 7 Flyktingmottagande-ensamkommande flyktingbarn 7 Kvalitet i verksamheten 8 Kvalitetsberättelse 8 Kostnad per Brukare (KPB) 8 Personalredovisning 11 Rekrytering och personalförsörjning 11 Personalstatistik 12 Sjukfrånvaro och hälsofrämjande arbete 12 Kompetensutveckling 13 Medarbetarenkät 13 Driftsredovisning 14 Gemensam verksamhet 14 Funktionsnedsättning LSS och SoL 14 Individ- och familjeomsorg 15 Flyktingmottagande ensamkommande flyktingbarn 16 Kostnadsfördelning inom socialnämndens verksamhetsområden 16 Investeringsredovisning 17 Investeringsredovning 17 Strategiska framtidsfrågor och riskanalys 18 Förändrad tillämpning av insatsen personlig assistans 18 Minska det ekonomiska biståndet 18 Förändrade förutsättningar i mottagandet av ensamkommande barn 18 Kunskapsbaserad socialtjänst 18 Svårt att rekrytera personal 18 Bostadsförsörjning 19 Befolknings- och volymökning 19 Bilagor 20 Kvalitetsberättelse bilaga 1 20 Uppföljningsrapport verksamhetsmål bilaga 2 20 Uppföljningsrapport intern kontroll bilaga 3 20 Driftredovisning 2018 tabell bilaga 4 20 Volymökning 2018-2020 bilaga 5 20 Verksamhetsstatistik bilaga 6 20 2
Femårsöversikt Femårsöversikt 2016 2015 2014 2013 2012 Driftsresultat tkr 108 2 213 4 187-19 089-26 262 Förbrukning av ram % 100,0% 99,7% 99,4% 102,9% 104,2% Antal årsarbetare 1 181 1 128 1 098 1 076 969 Personalkostnad i % av total kostnad 57,7% 61,5% 61,7% 61,0% 62,6% Sjukfrånvaro i % 7,6% 7,4% 7,1% 5,9% 4,8% Måluppfyllelse i % 14,0% 26,0% 11,0% 57,0% Ekonomiskt bistånd, netto tkr 48 017 46 733 44 245 44 918 46 542 Genomsnittlig utbet av ek.bistånd brutto per hushåll kr 44 023 46 070 41 591 41 846 43 119 Vuxna missbruk, beslut om omedelbara omhändertagande, LVM 3 3 6 8 5 Barn o unga, ansökan om vård enligt LVU, lagen om vård av unga 13 11 28 20 26 Mottagna ensamkommande flyktingbarn, antal 17 202 35 6 Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal 230 232 197 255 166 Bostad vuxna LSS* 311 314 310 301 287 Daglig verksamhet LSS* 344 328 319 297 294 Boendestöd SoL, timmar 65 180 64 150 64 040 59 210 56 855 * Bostad vuxna LSS och Daglig verksamhet LSS avser verkställda beslut 31 december resp år. 3
Året som gått Socialnämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har inom socialtjänsten avseende individ och familjeomsorg och stöd och service till personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Socialnämnden ansvarar också för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn, samt tillstånd och tillsyn för alkohol och tobak och kontroll av receptfria läkemedel. Året som gått har till stor del präglats av att ta hand om det stora antalet ensamkommande flyktingbarn som kom under andra halvåret 2015. Det har varit en extremt stor utmaning för chefer och medarbetare. Arbetet försvårades dessutom av att den sociala barn- och ungdomsvården redan befann sig i ett ansträngt läge med förändrade regelverk i myndighetsutövningen samt stora svårigheter att rekrytera och behålla erfaren personal med socionomkompetens. Verksamheten lyckades i den stora konkurrensen på marknaden att rekrytera personal och skapa många boendelösningar på hemmaplan. Det goda arbetet resulterade i ett överskott på 5,7 mnkr. En oroande trend som blev allt mer påtaglig för socialnämnden under senare delen av 2016 är Försäkringskassans förändrade tillämpning av rätten till personlig assistans. Konsekvensen av den nya tillämpningen är att fler personer än tidigare får och framöver kommer behöva insatser från kommunens sida istället för staten. Det innebär en risk för stora kostnadsökningar för kommunen under de kommande åren. Utvecklingen inom detta område följs noga och kommer få fortsatt stort fokus under 2017. Inom området ekonomiskt bistånd skilde sig trenden åt från hur det såg ut i många andra kommuner. I Kalmar ökade nettokostnaderna under 2016 medan de generellt sett minskade i andra kommuner. Kostnaderna ligger dock för Kalmars del fortfarande inom normalkostnaderna. Merparten av de hushåll som beviljas ekonomiskt bistånd får det med anledning av arbetslöshet. Det är därför av största vikt att Kalmar fortsätter vara offensiva i arbetet med arbetsmarknadsinsatser för att motverka långvarigt bidragsberoende. Överskottet på 5,7 mnkr inom verksamheten för ensamkommande flyktingbarn har tillsammans med genomförda effektiviseringsåtgärder inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri bidragit till en budget i balans, trots att den planerade åtgärden för att klara årets sparbeting på 7,2 mnkr inte kunde verkställas. Kommunfullmäktiges beslut om övergång till entreprenaddrift av kommunens verksamhet för personliga assistans har överklagats och fortfarande inte vunnit laga kraft, vilket innebär att den upphandling som skulle ha genomförts under hösten 2016 har fått skjutas på framtiden. Socialnämnden redovisar totalt sett för 2016 ett mindre överskott på 0,1 mnkr jämfört med nettobudget i bokslutet. Socialnämnden har en låg andel helt uppfyllda mål. Den största andelen mål är dock delvis uppfyllda eller pågår. Endast ett litet antal mål är ej påbörjade eller inte uppfyllda. Socialnämnden upprättar varje år en kvalitetsberättelse enligt Socialstyrelsens föreskrifter för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsberättelsen visar att socialnämnden överlag har en ändamålsenlig verksamhet men att det finns förbättringsområden som socialnämnden kommer arbeta med under 2017. Ett viktigt utvecklingsområde är målstyrning och uppföljning av verksamhetens resultat. Kvalitetsberättelsen redovisas i sin helhet i bilaga 1. 4
Verksamhetsmål Socialnämnden har brutit ned fullmäktigemålen inom fokusområdena Ordning och reda i ekonomin, Ett grönare Kalmar, Ett växande attraktivt Kalmar, Hög kvalitet i välfärden samt Verksamhet och medarbetare i nämndmål för den egna verksamheten och tagit fram aktiviteter för att uppnå målen. Uppföljningen av arbetet med målen redovisas i bilaga 2 Uppföljningsrapport verksamhetsplan 2016. Måluppfyllelse Uppfylls/ Klara Delvis uppfyllda/ pågår Uppfylls ej/ Ej påbörjat Totalt Nämndsmål 3 (14%) 13 (62%) 5 (24%) 21 Aktiviteter Uppdrag 1 (25%) 3 (75%) 4 Socialnämnden har en låg andel helt uppfyllda mål. Den största andelen mål är delvis uppfyllda eller pågår. Endast ett litet antal mål är ej påbörjade eller inte uppfyllda. Uppföljning av målen har under 2016 bestått av beskrivningar av vilka aktiviter som har genomförts men saknar analys av vad som behövs för att målet ska uppnås. Förvaltningen har således ett förbättringsområde i att analysera måluppfyllelse i form av orsaker till varför målen har uppfyllts eller ej samt hur resultatet kommer att hanteras framöver. Tabellen saknar uppgifter om antal aktiviteter med anledning av att det genomförs ett mycket stort antal aktiviteter på olika nivåer inom verksamheten. Anledningen till detta är att socialförvaltningens måldelning sker till enhetsnivå vilket i sig innebär att ett stort antal aktiviteter skapas. 5
Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar Gemensam verksamhet Personalförsörjning Det har varit stora svårigheter att rekrytera personal under året, framför allt socialsekreterare och enhetschefer men även sjuksköterskor. Brist på myndighetshandläggare och socialsekreterare har resulterat i att tjänster tillfälligt fått besättas av inhyrd personal från bemanningsföretag. Konsekvenserna har blivit högre kostnader och sämre kvalitet framför allt när det gäller kontinuiteten i handläggningen. Det har även varit svårigheter med att rekrytera semestervikarier. Tack vare en ökad satsning på rekryteringen genom samarbete med arbetsförmedling, gymnasieskolor etc klarade förvaltningen av att uppfylla bemanningskraven över sommaren. Brist på bostäder Bristen på bostäder påverkar alla socialförvaltningens verksamheter. Trycket på efterfrågan om hjälp med bostadsanskaffning har varit fortsatt hög under året. Det visar sig inte minst på de kostnader som uppkommit i samband med akut bostadslöshet. Antalet ej verkställda beslut om bostad med särskild service orsakas ofta av stora svårigheter att få lägenheter till nya serviceboenden enligt LSS. Dessutom har placeringstiderna för vissa klienter och brukare fått förlängas pga svårigheter att hitta bostäder. Funktionsnedsättning LSS och SOL Försäkringskassans ändrade tillämpning Under året har försäkringskassans striktare bedömning i beviljande av timmar för personlig assistans fått konsekvenser för ett antal brukare. Detta har medfört att socialförvaltningens verksamheter fått ställas om för att klara av att tillgodose dessa brukares behov. I varje ärende där den statliga assistansersättningen dras in genereras en kostnadsökning för kommunen. Kostnadsökningen för varje ärende kan innebära allt från cirka 300 tkr upp till 1 500 tkr per år och eventuellt mer i några enstaka ärenden. Entreprenaddrift av personlig assistansverksamhet I juni månad beslutade Kommunfullmäktige att lägga ut kommunens egen personliga assistansverksamhet på entreprenaddrift. Förändringen var en del i den åtgärdsplan som socialnämnden tagit fram för att klara 2016 års sparbeting. Kommunfullmäktiges beslut överklagades och fortfarande har beslutet inte vunnit laga kraft. Det har medfört att de planerade förändringarna för berörda brukare, personal och organisation inte kunnat verkställas. Den upphandling som skulle ha genomförts under hösten har fått skjutas på framtiden. Kortare handläggningstider inom vuxna LSS Under 2015 var utredningstiderna för ansökningar, vuxna enligt LSS orimligt långa inom Socialförvaltningen. Genom att tillskapa en särskild enhet för vuxna LSS och öka antalet handläggare har dessa tider kunnat krympas avsevärt. Tidigare var den här gruppen organiserade tillsammans med handläggning av socialpsykiatri och vuxna missbrukare. 6
Omstrukturering pga hög volymökning inom Daglig verksamhet Volymökningen inom daglig verksamhet har varit dubbelt så stor jämfört med planeringen inför året. Därför har nya verksamheter startats upp. Det har skett både genom utökning av budgetram och omstruktureringar inom verksamheten vilket gett goda samordningsvinster. Individ- och familjeomsorg Utveckling av e-tjänster Under året har biståndssökande kommuninvånare fått tillgång till dokumentation av sitt ärende genom Mina sidor. Införandet påbörjades under 2015 på försök men används from 2016 fullskaligt. Användandet har ökat successivt och e-tjänsten har inneburit snabbare service gentemot biståndssökande och frigjort resurser för personalen. Ekonomiskt bistånd och sysselsättningsprojekt Arbetslösheten är fortsatt låg i Kalmar. Fortfarande är det dock över 50 % av de hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd som får det pga. arbetslöshet. Det är en oroväckande trend då dessa personer riskerar komma allt längre från arbetsmarknaden och egenförsörjning vilket leder till långvarigt bidragsberoende. Personer med invandrarbakgrund utgör en stor del av den här gruppen. Verksamheten har förstärkts med tre tillfälliga handläggartjänster under året. Socialförvaltningen har under året startat upp nytt sysselsättningsprojekt tillsammans med Europeiska Socialfonden. Målet med projektet är att invandrarkvinnor med försörjningsstöd ska finna vägar till egenförsörjning genom kompetenshöjande insatser inom mat och service som kan utvecklas till arbetsintegrerade sociala företag. För att få ut fler i egenförsörjning behövs fler insatser. Därför finns ett stort behov av ytterligare samarbete mellan socialförvaltningen, kommunens arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedlingen. Antalet hushåll som får ekonomiskt bistånd pga. sociala skäl eller sjukdom har minskat. Det är ett resultat av bra samarbete med försäkringskassa och landsting. Utökning inom handläggning barn/familj Ärendebelastningen har varit mycket ansträngande inom Utredning barn och familj vilket framför allt beror på den kraftiga tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn. Därför har en ny enhet startats upp för att klara lagstadgad utredningstid för barnärenden. Antalet beslut om ansökan om vård enligt LVU (lagen om vård av unga) har trots kraftigt inflöde endast ökat från 11 till 13 mellan 2015 och 2016. Utökning inom handläggning - vuxna Under året har utökning skett inom handläggning av vuxna. Två boende/våldshandläggare har rekryterats. Dessa är huvudsansvariga för förvaltningens biståndsbedömning av ärenden som gäller vuxna vilka utsatts för våld i nära relationer eller som är i behov av en långsiktig boendelösning. Genom att koncentrera handläggningen är strävan att förvaltningen ska bli bättre på att erbjuda rätt stöd och rätt insatser till den här utsatta klientgruppen. Flyktingmottagande-ensamkommande flyktingbarn Förändrade förutsättningar för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn Ett tydligt trendbrott har skett under året när det gäller mottagandet av ensamkommande barn. Totalt har kommunen tagit emot 17 nya anvisade ensamkommande barn 2016, jämfört med 202 anvisade barn år 2015. Det har varit fortsatt stora utmaningar framförallt under våren 2016 efter den stora ökningen, främst med att rekrytera personal med rätt utbildning och kompetens samt att minska ner antal boenden på varje HVB för att kunna ge ungdomarna egna rum. Personal och chefer har lagt ner otroligt mycket arbete och engagemang vilket gjort att verksamheten har fortsatt klarat utmaningarna bra. 7
Kvalitet i verksamheten Kvalitetsberättelse Socialnämnden upprättar varje år enligt Socialstyrelsens föreskrifter för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete en kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen innefattar en sammanfattning av målstyrningen, processer, statistik, undersökningar (KKiK, öppna jämförelser, brukarunderökningar), synpunkter och avvikelser, riskanalyser inom socialnämndens verksamhetsområde. Kvalitetsredovisningen återfinns i sin helhet som bilaga Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen visar att socialnämnden överlag har en ändamålsenlig verksamhet. Socialnämnden har dock vissa förbättringsområden utifrån att vara en ändamålsenlig verksamhet samt utifrån socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Under 2017 kommer därför socialnämnden att sätta fokus på: fortsätta arbetet med att implementera förändrad målstyrning förtydliga socialförvaltningens ledningssystem påbörja arbetet med att skapa ett processorienterat ledningssystem ta fram huvudprocesskarta identifiera och prioritera behov av kartläggning av processer i huvudprocesskartan utveckla arbetssättet kring sammanställning och analys av avvikelser förbättringsarbete utifrån resultat i brukarenkäter (frågor som rör bemötande, trygghet, upplevelsen av möjlighet att kunna påverka samt upplevelsen av att situationen förbättrats efter kontakt med socialtjänsten) förbättringsarbete utifrån KKiK (frågor som rör utredningstid, verkställighetstid samt boendeplatser där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna) förbättringsarbete utifrån Öppna jämförelser (frågor som gäller systematisk uppföljning). Med andra ord: Ger vårt arbete önskad effekt för brukare och klienter? Samtliga ovan beskrivna punkter finns med i 2017 års verksamhetsplan. Intern kontroll Utifrån det nya reglementet och de nya riktlinjerna för intern kontroll togs en intern kontrollplan för 2016 fram som beslutades av socialnämnden i början av 2016. Planen föregicks av en riskanalys och alla risker fördes över i den interna kontrollplanen för 2016 oavsett riskvärde. Kontrollmoment skapades för de risker med högt riskvärde. I bifogad bilaga 3 Uppföljningsrapport intern kontrollplan 2016 framgår utfallet av de under året genomföra kontrollerna. Kostnad per Brukare (KPB) Kostnad per brukare visar att socialnämnden har en kostnadseffektiv verksamhet inom flera områden. I den senaste redovisningen av Kostnad per brukare efter år 2015 syns en positiv utveckling inom flera områden. 8
Funktionsnedsättning LSS och SOL Inom Bostad med särskild service ligger kostnaderna i nivå med normalkostnad (utifrån Kostnad per brukare). Dygnskostnaden för gruppbostad har minskat något jämfört med 2014. Tendensen i KKKVHkommuner är att kostnaderna stigit. Dygnskostnaderna för servicebostad ligger under normalkostnad för Kalmars del. Vid en sammanslagning av dygnskostnaderna inom båda boendeformerna hamnar Kalmar i nivå med normalkostnad. Inom områdena personlig assistans och daglig verksamhet ligger kostnaderna något över normalkostnaderna. När det gäller insatsen korttidsvistelse för barn och unga med funktionsnedsättningar har det varit en negativ kostnadsutveckling vilket innebär att snittpriset på en korttidsplats blivit dyrare. Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Inom IFO-området har kostnadsutvecklingen av det ekonomiska biståndet ökat, även för gruppen 20-24 år, men ligger fortfarande inom normalkostnaden. Här går Kalmar mot trenden vid jämförelse med andra kommuner då det ekonomiska biståndet generellt har minskat. 9
Antalet ytterfall (personer där årskostnad överstiger 500 tkr) inom barn och ungdomsvården har minskat och därmed närmat sig normalkostnaden. Kalmars andel har gått från 8,0 % till 5,8 % medan medel är 5.0 %. Områden med negativ kostnadsutveckling är placeringar barn/ungdomar och vuxna missbrukare där kostnaderna per invånare ligger högre än normalkostnad. Förvaltningen arbetar aktivt med den åtgärdsplan som tagits framför allt utifrån resultatet i Kostnad per brukare. 10
Personalredovisning Rekrytering och personalförsörjning Under 2016 har situationen, med att rekrytera erfaren personal till lediga tjänster som socialsekreterare, varit svår. Arbetet med en strategisk plan för personalförsörjning och kompetensförsörjning av socialsekreterare är inne i ett slutskede. Den strategiska planen kommer innebära att socialförvaltningens arbete med att rekrytera, introducera och behålla personal inom myndighetsutövning blir mer strukturerat. På motsvarande sätt arbetar en grupp med personalförsörjning när det gäller enhetschefer, som också är en svårrekryterad kategori. Andra områden där det har blivit något svårare att rekrytera är omsorgsassistenter och omsorgspedagoger. Antalet sökande med rätt kvalifikationer minskar. Under 2016 har YH-utbildningen inom socialpsykiatri lagts ner i Kalmar, vilket innebär att kompetensförsörjningen har drabbats. Efter en period av stort inflöde av ensamkommande barn minskar antalet ensamkommande nu. Detta innebär stora förändringar för hela verksamheten, såväl för de ungdomar som berörs som för personal. Ledningen har under slutet av 2016 påbörjat en omställning av verksamheten både när det gäller bemanning och boendeformer. Det läggs ett stort fokus på att göra personal delaktiga i förändringsprocessen. Kommunen har beslutat att personlig assistans ska läggas ut på entreprenaddrift. Den ovisshet som uppstod med anledning av detta har skapat viss oro bland både berörda chefer och deras medarbetare. Ärendet är ännu inte avslutat i domstol, men en trolig övergång till entreprenad sker under hösten 2017. 11
Antal Personalstatistik I december 2016 var 1190 personer tillsvidareanställda på socialförvaltningen, varav 74 % är kvinnor och 26 % är män. Mätdatum: 31 dec Källa: Hypergene och PS Utdata 2016 2015 Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal 883 307 1190 855 285 1140 Årsarbetare 875,7 304,8 1180,5 845,9 282,3 1128,2 Genomsnitt sysselsättningsgrad i % 99,2 99,3 99,2 98,9 99,1 99,0 Andel heltider i % 97,7 98,1 97,8 97,0 97,5 97,1 Medelålder 44,6 43,7 44,4 44,5 44,5 44,5 Personalomsättning i % 6,8 6,0 6,6 3,6 1,8 3,2 400 300 200 100 0 Kvinnor Åldersfördelning 2016 75 74 84 37 187 226 249 37 122 99 29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-67 år Män Sjukfrånvaro och hälsofrämjande arbete Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron i förvaltingen 2016 var 7,6 % vilket är en ökning jämfört med 2015 års siffra som var 7,4 %. Drygt hälften av totalt antal dagar med sjukfrånvaro utgjordes av personer med >59 dagars sjukfrånvaro (långtidssjukskrivna). Förvaltningen har en högre total sjukfrånvaro jämfört med samtliga medarbetare i Kalmar kommun (6,92 %) men delar det faktum att den ökar. Trenden att sjukfrånvaron ökar gäller för hela samhället. Både den korta och långa sjukfrånvaron följs kontinuerligt upp och ansvariga chefer arbetar aktivt, tillsammans med HR och Arbetsmiljöenheten, med de sjukskrivna för att uppnå en så snabb återgång i arbete som möjligt. Total sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2016 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 18-29 år 5,6 2,0 4,5 4,8 1,7 4,0 30-49 år 7,6 4,6 6,7 7,5 4,7 6,7 50-67 år 11,0 8,5 10,4 11,1 5,9 9,7 Totalt 8,5 5,4 7,6 8,4 4,6 7,4 12
Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro 2016 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 18-29 år 39,8 5,6 35,3 34,1 0,0 30,6 30-49 år 50,1 50,0 50,1 52,6 54,2 52,9 50-67 år 57,9 53,5 57,0 61,1 41,1 58,0 Totalt 52,6 48,5 51,8 55,0 44,9 53,4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Socialnämnden har det yttersta arbetsmiljöansvaret och det ansvaret går efter delegation till förvaltningschef som i sin tur delegerar det ut i organisationen till verksamhetschefer och enhetschefer. Förvaltningen arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån den kommungemensamma verksamhetshandboken. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2016 genomfördes genom en webenkät som skickades ut av Arbetsmiljöenheten i januari 2017. Tillbud Under 2016 anmäldes 402 tillbud. Majoriteten av tillbuden tillhör kategorin personskada och kommer framför allt från verksamheter inom boende för personer med funktionsnedsättning. Flest tillbud rapporteras i augusti och december, medan i det under de första månaderna på året var lägre rapportering. Kompetensutveckling Efterfrågan och krav på kompetensutveckling ökar inom socialnämndens samtliga områden. Det finns ett uttalat behov av utbildning bland annat när det gäller kunskap om evidensbaserade metoder, funktionsnedsättningar, dokumentation, bemötande och värdegrundsfrågor. Under 2015/2016 har det tagits fram ett basutbildningskoncept inom området funktionsnedsättning. Det har även arbetats fram ett koncept för kompetensutveckling för individ- och familjeomsorg. Dessa koncept kommer under 2017 att vidareutvecklas och tillämpas inom fler områden. I utbildningssammanhang är det viktigt att den utbildning som ges inom socialnämnden är kvalitetssäkrad och kopplad till de kvalitetsdimensionerna som ligger till grund för nämndens mål. Med anledning av de ökande svårigheterna att rekrytera personal med rätt kvalifikationer blir det en allt viktigare uppgift för förvaltningen att ha en egen fungerande och adekvat plan för och utförande av kompetensförsörjning. Medarbetarenkät Under hösten genomfördes en medarbetarenkät för alla anställda i kommunen. Svarsfrekvensen för socialförvaltningen var 66,5 %. Förvaltningen kommer aktivt att arbeta med den låga svarsfrekvensen till nästa medarbetarenkät som äger rum 2018. Socialförvaltningens resultat inom området Arbetsmotivation fick högst värde (4,6) och Ledarskap fick lägst värde (3,0). Under 2017 kommer förvaltningen att fokusera på att förbättra områdena Ledarskap samt Arbetssätt och Mål utifrån resultatet i medarbetarenkäten. 13
Driftsredovisning Socialnämnden redovisar ett mindre överskott på 0,1 mnkr jämfört med nettobudget i bokslutet. Trots att den planerade åtgärden för att klara årets sparbeting inte kunnat verkställas, dvs. övergång till entreprenaddrift av kommunens egen personliga assistans, har överskott inom verksamheten ensamkommande flyktingbarn medfört en budget i balans. Även genomförda effektiviseringsåtgärder inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri har påverkat resultatet. I bilaga 4 finns detaljerad driftsredovisning. Driftsredovisning 2016 tkr Budget Utfall Skillnad Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Gem inkl nämnd, tillsyn, drogförebyggande arb -4 269 121 813 117 544-9 742 129 707 119 965-2 421 Funktionsnedsättning LSS o SOL -116 222 555 023 438 801-112 437 548 488 436 051 2 750 Individ- och familjeomsorg -23 190 201 557 178 367-41 754 226 046 184 292-5 925 Flyktingmottagande -115 752 121 784 6 032-181 159 181 488 329 5 704 Summa -259 433 1 000 177 740 744-345 092 1 085 728 740 636 108 Gemensam verksamhet Verksamhetsområdet redovisar 2,4 mnkr i underskott. Den största negativa avvikelsen inom gemensam verksamhet utgörs av ökade kostnader för IT. Kostnaderna har ökat med drygt 2 mnkr under en tvåårsperiod. Det är inte volymökning i verksamheten som är förklaringen till utvecklingen, det är snarare pga. att kostnaderna för IT-tjänster, licenskostnader, programvara etc. stigit kraftigt de senaste åren. En annan orsak till den negativa budgetavvikelsen är att fler tillfälligt inhyrda myndighetshandläggare än tidigare år har anlitats under året pga. svårigheter att rekrytera socialsekreterare. Dessa kostnader har ökat med drygt 2 mnkr under en tvåårsperiod. Några poster inom verksamhetsområdet visar plusresultat, vakanta tjänster inom stödfunktionerna, utvecklingsinsatser, beredskap/jour etc. Funktionsnedsättning LSS och SoL Verksamhetsområdet redovisar ett sammantaget överskott på 2,7 mnkr. Personalkostnaderna inom bostad med särskild service, boendestöd och hälso-och sjukvårdsverksamheten som visar positiva resultat. Aktivt arbete bl.a. genom samutnyttjande av personal, förändringar inom nattbemanning i bostad med särskild service m.m. har medfört lägre kostnader men också bibehållen kvalitet. Dessutom har god planering och beredskap för mottagande efter sjukhusvistelser inneburit låga kostnader för betalningsansvar gentemot Landstinget. Migrationsverket har beviljat återsökning för varaktig LSS-vård vilket gett plus gentemot budget. Personlig assistans Den största minusposten inom området funktionsnedsättning (-4 mnkr) finns inom Personlig assistans. Försäkringskassans förändrade tillämpning vid beviljande av antalet timmar har påverkat kommunens utfall. Framför allt har det inneburit lägre intäkter än budgeterat då Försäkringskassans ersättning minskat. På kostnadssidan har utfallet påverkats av att sjuklöner till de privata assistansföretagen ökat med 1,7 mnkr de senaste två åren. Det är en kostnad som kommunen inte kan påverka. Volymökningar under året Det budgeterade budgetanslaget på 10,9 mnkr till årets volymökningar har avropats från Kommunledningskontoret. Volymökningen är något lägre än genomsnittet jämfört med tidigare år som legat på ca 14 mnkr. Orsaken är bl.a. att årets efterfrågan på bostad med särskild service kunnat inrymmas 2016 14
i befintliga boenden men även att en stor del av utökningen skett i slutet av året och därmed inte gett helårseffekt på kostnaderna. Dec Dec Dec Förändr Plan Volymökning Antal personer per insats 2014 2015 2016 jan-dec 2016 2016 2016 tkr Boendestöd SoL 209 204 233 +29 +20 1 000 Personlig assistans SFB 119 117 116-1 Personlig assistans LSS 40 38 38 +-0 +5 1 050 Ledsagarservice LSS 60 49 58 +9 +-0 Kontaktperson LSS 181 181 189 +6 +-0 Avlösarservice LSS 3 7 9 +2 Korttidsvistelse LSS 60 59 65 +6 1 530 +2 Korttidstillsyn LSS 27 27 27 +-0 Bostad barn o ungdom LSS 3 4 4 +-0 210 Bostad vuxna LSS 310 314 311-3 Särskilt boende SoL 33 40 42 +2 +7 2 290 Daglig verksamhet LSS 319 328 344 +16 Dagverksamhet SoL 60 64 79 +15 +16 2 050 Övriga resurser inkl HSL, enhetschef, IT 1 730 Helårseffekt 2015 års volymökningar 1 080 Resursfördelning LSS-verksamhet 10 940 Ökningen inom boendestöd har skett i slutet av året vilket innebär att volymökningen inte fått full effekt under året. Inom personlig assistans har antalet personer blivit färre. Den ökade kostnaden består av att några brukare fått avslag på sina beslut från försäkringskassan och i stället fått beslut enligt LSS. Det har därmed blivit en kommunal kostnad. Antal personer med bostadsinsats har minskat totalt sett men de nya beslut som tillkommit under året har varit mer omfattande än de som avslutats vilket medfört en kostnadsökning. Inom daglig verksamhet har två nya verksamheter startats upp under året pga. den kraftiga volymökningen. Individ- och familjeomsorg Verksamhetsområdet redovisar 5,9 mnkr i underskott. Avvikelsen finns inom de tre områdena ekonomiskt bistånd, barn och ungdomsvård samt missbruk och beroendevård. Barn och ungdomsvård Extern öppenvård har ökat i omfattning och redovisar underskott gentemot budget. Extern öppenvård beviljas till barn i familjehem som finns utanför Kalmarområdet och där socialförvaltningens egen vård på hemmaplan inte kan utnyttjas på grund av avståndet. Ett mindre underskott gentemot budget redovisas för institutionsvård barn. Kostnader har dock minskat med 2,4 mnkr jämfört med 2015 och med knappt 7 mnkr jämfört med 2014. Detta trots att antalet barn/ungdomar ökat från 36 (2015) till 40 (2016). Placeringstiderna samt de genomsnittliga dygnskostnaderna har minskat vilket är förklaringen detta. Under året har några ungdomar som externplacerats med LVU-beslut i stället fått beviljat LSS-insats i form av Bostad med särskild service. Det 15
har medfört att kostnaderna flyttats mellan verksamheterna. Dygnskostnaderna har blivit lägre efter förändringen. Även kostnaderna för familjehemsvård redovisar underskott. Antalet placeringar har blivit något fler men ersättningsnivåerna tenderar att bli allt högre pga. svårigheterna att rekrytera familjehem. Själva placeringskostnaderna har ökat med drygt 5 mnkr jämfört med 2015 men eftersom ersättning för utredningskostnader har ersatts av Migrationsverket blir underskottet knappt 1 mnkr. Missbruk och beroendevård Underskott redovisas för externa placeringar av vuxna missbrukare. Jämfört med 2015 ligger kostnaderna relativt konstant och det gör även antalet placerade, 36 under 2015 och 37 under 2016. Genom omdisponeringar och förändringar i verksamheter och i tjänster har vård på hemmaplan kostnaderna minskat jämfört med 2015 och visar ett mindre överskott i årets bokslut. Ekonomiskt bistånd Även det ekonomiska biståndet visar underskott inom verksamhetsområdet Individ- och familjeomsorg. Antalet unika hushåll har ökat med ca 70 jämfört med 2015. Fortfarande är det över 50 % av de hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd som får det pga. arbetslöshet. Flyktingmottagande ensamkommande flyktingbarn Verksamhetsområdet redovisar 5,7 mnkr i överskott. Genom att Kalmar kommun lyckats hitta lokaler till egna interna boenden har kostnaderna kunnat hållas nere. Några avtal med externa HVB-boenden, som för många andra kommuner blivit extremt dyrbart, har därför inte behövt tecknas. Dygnskostnaderna har därmed blivit lägre än den dygnsschablon som Migrationsverket kompenserat kommunen med. Ersättningsmodellen kommer dock att ändras under 2017 och blir betydligt lägre framöver. Den fordran som kommunen haft på Migrationsverket pga. eftersläpning i handläggningen har minskat kraftigt då verket ålagts att betala ut 60 % av kommunernas ansökningsbelopp i förskott. Kostnadsfördelning inom socialnämndens verksamhetsområden Utfall per verksamhetsområde 25% 0% 16% Gem inkl nämnd, tillsyn, drogförebyggande arb Funktionsnedsättning LSS o SOL Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagande 59% 16
Investeringsredovisning Investeringsredovning Investeringsredovisning 2016 tkr Budget Utfall Skillnad Verksamhet Inventarier 1 200 1 211-11 Summa 1 200 1 211-11 Investeringsbudgeten redovisar balans mot budgeten. Den har använts till lokalanpassningar och köp av inventarier till framför allt nya lokaler. Satsningar har bl.a. skett på brandskydd samt larm under året. 17
Strategiska framtidsfrågor och riskanalys Förändrad tillämpning av insatsen personlig assistans Försäkringskassans förändrade tillämpning av lagstiftningen kring personlig assistans, ger effekter för de individer som berörs och därmed även för socialnämnden. Förändringen innebär ökade kostnader. Det kan också innebära krav på att andra typer av insatser tillhandahålls. Det är av största vikt att utvecklingen inom detta område följs och att eventuella ekonomiska konsekvenser rapporteras vidare till kommunfullmäktige. Minska det ekonomiska biståndet Den vanligaste anledningen till beviljande av ekonomiskt bistånd är arbetslöshet eller sjukdom. Behovet av ekonomiskt bistånd påverkas av ett flertal strukturella faktorer som konjunktur, hög arbetslöshet, socialförsäkringssystem, befolkningsförändringar samt inkomst- och kostnadsutveckling. En mycket viktig faktor för att begränsa behovet av ekonomiskt bistånd är att den ökande andelen migranter som beviljats uppehållstillstånd, snabbt kommer in på arbetsmarknaden genom exempelvis validering och snabbspår. Trenden är att det långvariga försörjningsstödet med orsak arbetslöshet ökar. Satsningar behövs för att både förhindra och minska behovet av försörjningsstöd. Förändrade förutsättningar i mottagandet av ensamkommande barn Den största risken och utmaningen inom verksamhetsområde insats barn och unga gäller de ensamkommande flyktingbarnen. I samband med att ett nytt ersättningssystem träder ikraft under 2017 löper de ensamkommande barnen och ungdomarna risk att inte få likvärdigt stöd jämfört med övriga barn och unga som är aktuella för den social barn- och ungdomsvården. Kommunen får dels avsevärt mindre ekonomisk ersättning för mottagandet av de ensamkommande och dels prognosticerar Migrationsverket en minskning av antalet ensamkommande under 2017. Övertalighet riskerar att uppstå i de verksamheter man under 2016 gjorde stora rekryteringsinsatser inom. Förändringarna inom insatser för ensamkommande kan komma att påverka den upplevda arbetsmiljön negativt varför sjukfrånvaron riskerar att öka. Kunskapsbaserad socialtjänst Socialtjänsten utvecklas till att bli alltmer specialiserad och kräver därför allt djupare kunskaper inom socialtjänstens olika områden. Det ställs högre krav på att styra med kunskap för att kunna visa på faktiska resultat och nyttan med de insatser som ges. Detta förutsätter målinriktade och systematiska arbetssätt på såväl individ- som gruppnivå. Systematiska arbetssätt ger tillgång till data som kan ge en bild av vilken effekt insatserna har. En stor gemensam risk och utmaning som socialnämnden står inför är att såväl bibehålla som utveckla specialiserad kompetens inom alla områden och på alla nivåer. En strukturerad och kontinuerlig kompetensutveckling är en förutsättning för att socialnämnden ska kunna bedriva en ändamålsenlig och kostandseffektiv verksamhet. Svårt att rekrytera personal Svårigheter med att rekrytera och inom vissa delar behålla personal har blivit allt mer påtagligt de senaste åren. Särskilt svårt och ansträngande är det när det gäller möjligheterna att rekrytera socialsekreterare och chefer. Konkurrensen om utbildade socionomer är stor och intresset för att arbeta som handläggande socialsekreterare och chef har minskat. Konkurrenskraftiga löner och en bra arbetsmiljö med närhet till arbetsledning, rimlig arbetsbelastning samt alternativa karriärvägar och tillgång till en strukturerad och kontinuerlig kompetensutveckling är viktiga förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare. 18
Bostadsförsörjning Bristen på bostäder i Kalmar försvårar och omöjliggör ibland en möjlig flytt från servicebostad till ordinär bostad för brukare. I och med detta bromsas möjligheten till personlig utveckling för enskilda. Bostadsbristen medför också att personer som egentligen inte vill ha stöd, men tillhör målgruppen som har rätt till bostad med särskild service, söker och får bostad utan att sedan ta emot stödet. Detta kan medföra ett ökat behov av servicebostäder samtidigt som verkställighet av beslut om bostad med särskild service inte kan verkställas i rimlig tid för enskilda, med vite som följd i värsta fall. Det är en utmaning för socialnämnden att med hjälp av uppföljningar säkerställa att insatsen motsvarar individens behov och önskemål. En stor risk för att personer med missbruk eller samsjuklighetsproblematik inte ska få sina behov tillgodosedda utgörs av den brist på alternativa boendelösningar som finns. Det finns behov av både bostäder på den reguljära bostadsmarknaden och andra boendeformer som bättre matchar dessa behov. Befolknings- och volymökning Antalet invånare i Kalmar kommun har ökat kraftigt de senaste åren. Det är viktigt att beakta att befolkningsökningen påverkar omfattningen av socialtjänstens insatser. Andelen i befolkningen som har stöd och service från socialtjänsten är ganska konstant mellan åren. Detta innebär att befolkningsutvecklingen genererar en proportionell kostnadsökning för socialtjänstens insatser. Inom området funktionsnedsättning och socialpsykiatri tillhör Kalmar en av de kommuner i Sverige som har störst volymökning per år. Det beror bland annat på att Kalmar har en stor inflyttning från andra kommuner, främst från grannkommunerna. Förväntad volymutveckling inom område funktionsnedsättning Som tidigare beskrivits har kostnaderna för volymökningarna för 2016 varit var något lägre (10,9 mnkr) än genomsnittet jämfört med tidigare år. Efter de senaste årens stora omställningar och ekonomiska nedskärningar inom område funktionsnedsättning och socialpsykiatri är nu effektiviseringsutrymmet mycket begränsat. Socialnämnden ser att volymökningarna inför 2018 kommer bli större än vad som tidigare beräknats. Ökningen avser främst bostad med särskild service men även andra insatser kan med stor sannolikhet tillkomma till följd av Försäkringskassans förändrade tillämpning inom personlig assistans. Dessutom väntas fler barn behöva insatser enl. LSS. Helårseffekten på insatser från 2017 medverkar också till ökningen. Kostnadsökningen för 2018 uppgår därför till 3,0 mnkr. Beräknad volymökning inom område funktionsnedsättning och socialpsykiatri per år: År 2018: 17 980 tkr År 2019: 16 170 tkr År 2020: 15 201 tkr I bilaga 5 finns mer detaljerade uppgifter. Socialnämnden kommer löpande att rapportera till Kommunfullmäktige om konsekvenserna med anledning av Försäkringskassans ändrade tillämpning inom personlig assistans. 19
Bilagor Kvalitetsberättelse bilaga 1 Uppföljningsrapport verksamhetsmål bilaga 2 Uppföljningsrapport intern kontroll bilaga 3 Driftredovisning 2016 tabell bilaga 4 Volymökning 2018-2020 bilaga 5 Verksamhetsstatistik bilaga 6 20
KALMAR KOMMUN Kvalitetsberättelse 2016 Socialförvaltningen Kalmar kommun Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig. Verksamhetsutveckling Socialförvaltningen Adress 391 28 Kalmar Besök Fabriksgatan 31 Tel 0480-45 00 00 vx kerstin.lagerlund@kalmar.se
2 (16) Innehåll Inledning... 3 Kvalitetsledningssystemet... 3 Uppdrag, krav och mål för socialnämnden... 4 Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad... 6 Processer och rutiner... 6 Ledningsprocesser... 6 Kärnprocesser... 7 Stödprocesser... 7 Rutinbeskrivningar... 7 Standarder... 7 Systematiskt förbättringsarbete... 7 Riskanalys... 7 Egenkontroll... 8 Nationella jämförelser... 8 Revisioner... 9 Inhämtande av synpunkter från brukare... 10 Kvalitetsuppföljning... 11 Ej verkställda beslut... 11 Utredning av avvikelser... 11 lex Sarah... 12 Förbättringar... 14 Riktlinjer... 14 Genomförandeplaner... 14 KSI... 14 IBIC... 14 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet... 15 Personalen ska arbeta enligt processer och rutiner... 15 Kompetensutveckling... 15 Dokumentationsskyldigheten... 15
3 (16) Inledning Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete trädde i kraft 1 januari 2012. Enligt föreskriften ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvara för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet ska således stödja verksamhetens arbete med att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Arbetet med att utveckla och säkra kvalitet ska dokumenteras och det bör varje år upprättas en kvalitetsberättelse (Kap. 7 SOSFS 2011:9). Av kvalitetsberättelsen bör det framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som uppnåtts. Kalmar kommun har ett gemensamt kvalitetsledningssystem som är certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Socialnämnden arbetar med att leva upp till socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem inom ramen för kommunens gemensamma kvalitetsledningssystem. Utöver arbetet med att uppnå de krav som ställs i lagar och föreskrifter för socialnämndens ansvarsområde, enligt kommunens reglemente, antar socialnämnden varje år mål för verksamheten som i sin tur utgår från Kalmar kommuns övergripande mål vilka fastställs av kommunfullmäktige. Kvalitetsledningssystemet Socialnämndens kvalitetsledningssystem har hittills huvudsakligen dokumenterats i Kalmar kommun och socialförvaltningens verksamhetshandbok. I verksamhetshandsboken har förvaltningen samlat alla de dokument, riktlinjer, processer, rutiner och checklistor som beskriver och styr förvaltningens arbetssätt. Enligt Socialstyrensens föreskrifter för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är det processerna som är grunden verksamheten. ISO 9001:2015 ställer också större krav på att verksamheten fokuserar på processerna. Socialförvaltningens sätt att beskriva arbetssätt i främst skriftliga rutiner behöver därför förskjutas mot ett mer processorienterat arbetssätt. En viktig förutsättning är att det finns ett IT-stöd som utgår ifrån processerna och därefter rutinerna och inte tvärtom. Under 2017 har därför socialförvaltningen ambitionen att införskaffa ett IT-stöd som stöttar ett processorienterat arbetssätt. Under 2016 har det påbörjats ett arbete med att förtydliga socialförvaltningens ledningssystem. Detta arbete syftar till att det ska bli tydligt vad ledningssystemet består av och hur det ska användas. Bland annat har en grafisk illustration över ledningssystemet arbetats fram. Arbetet fortsätter under 2017.
4 (16) Uppdrag, krav och mål för socialnämnden Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska socialnämnden uppnå kvalitet genom att uppfylla de krav och mål som gäller för verksamheten. Krav och mål återfinns i lagar, föreskrifter och andra krav som finns på verksamheten. Socialnämndens uppdrag i Kalmar kommun utgår från det av kommunfullmäktige beslutade Reglemente för socialnämnden, Arkivreglemente samt Reglemente för intern kontroll. Övriga styrande dokument återfinns i den kommungemensamma verksamhetshandboken. Kalmar kommunkoncerns styrmodell är ett viktigt styrdokument som beskriver process och rutiner för kommunens arbete med mål, uppdrag och uppföljning. För 2016 antog socialnämnden 21 mål som förvaltningen under året arbetat med att uppnå. Arbetet med att systematiskt involvera verksamheterna i att skapa aktiviteter och att följa upp mål och aktiviteter har utvecklats under 2015-2016. Arbetet har följt en processbeskrivning för socialnämndens mål och uppdrag. Målen följs upp tertialsvis och rapporteras till nämnden och till kommunledningen samt ingår som bilaga till årsrapporten. Nedan följer en tabell som beskriver vilka av socialnämndens mål som är helt uppfyllda, delvis uppfyllda och ej uppfyllda samt kommentarer till varje mål. Antal helt uppfyllda: 3 Mål Klimatneutrala resor och transporter Sysselsättning för kvinnor inom socialpsykiatrin Anställning på öppna arbetsmarknaden Kommentar Tjänstecykling har ökat med 55 procent från sept 2015 till sept 2016. Under året har sex st bilar är bytts ut till rena elbilar, från att förvaltningen inte haft någon. Laddstationer i garage + stolpe med två laddplatser på parkeringen har installerats. Under oktober månad är 121 bokningar/körningar genomförda med elbil. Målet är uppnått vid augusti månads utgång. Från och med 1 september har dock genomförandet skett i andra former. I det projekt som bedrivs i tillsammans med socialstyrelsen gällande KSI, finns även stora förhoppningar att ännu bättre få fram och tydliggöra vilka behov av stöd den enskilde har, och att insatser kan riktas mot att stödja till sysselsättning. Andelen brukare som fått en anställning har fördubblats, från 2 till 4 st. Orsak är tydligare arbetssätt med metoden Supported employment och ett tydligt fokus i det dagliga arbetet med mål om anställning samt ett bra samarbete med arbetsförmedlingen. Antal delvis uppfyllda: 13 Mål Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Samordnad individuell plan Arbete med vårdandshavare Rökning inom socialpsykiatri Kommentar Målet uppnås delvis eftersom kostnadsutvecklingen är positiv inom vissa områden men inte andra. En handlingsplan är framtagen i syfte att få en positiv utveckling inom fler områden. Indikator saknas för säker bedömning men uppfattningen är att SIP används i den utsträckning som den behövs. En mall har tagits fram men är inte helt implementerad. Arbete behöver ske tillsammans med handläggare för att nå en högre måluppfyllelse. Aktiviteter för måluppfyllelse fortsätter under 2017 och mäts med särskild indikator.
5 (16) Genomförandeplan och dokumentation Hemlöshet situation 1 Hemlöshet situation 2 Trygghetsundersökning - Trygg ute Trygghetsundersökning - Oro för överfall och misshandel CAN undersökning alkohol CAN undersökning narkotika CAN undersökning rökning Riskbruk alkohol Målet är delvis uppnått eftersom det skett förändringar i organisationen som påverkat förutsättningarna att genomföra utbildningar. En plan för det fortsatta arbetet med genomförandeplanering finns. Målet nås delvis med nuvarande insatser/resurser. Utredning visar att ytterligare stöd/boendeformer behöver skapas. En arbetsgrupp har tillsatts för att arbeta med frågan. Målet nås delvis med nuvarande insatser/resurser. Utredning visar att ytterligare stöd/boendeformer behöver skapas. En arbetsgrupp har tillsatts för att arbeta med frågan. Flera aktiviteter har genomförts. Undersökningen visar dock ingen förbättring, den visar snarare på en försämring. Arbetet med aktiviteter fortskrider med vissa förändringar i arbetssätt och organisation. Flera aktiviteter har genomförts. Undersökningen visar dock ingen förbättring, den visar snarare på en försämring. Arbetet med aktiviteter fortskrider med vissa förändringar i arbetssätt och organisation. Ingen CAN undersökning under 2016. Aktiviteter bedöms ändå har positiv inverkan på måluppfyllelse. Utifrån de aktiviteter som pågår under 2016 bedöms målet kunna nås 2017 respektive 2018. Ingen CAN undersökning under 2016. Aktiviteter bedöms ändå har positiv inverkan på måluppfyllelse. Utifrån de aktiviteter som pågår under 2016 bedöms målet kunna nås 2017 respektive 2018. Ingen CAN undersökning under 2016. Aktiviteter bedöms ändå har positiv inverkan på måluppfyllelse. Utifrån de aktiviteter som pågår under 2016 bedöms målet kunna nås 2017 respektive 2018. Mätning av indikatorn sker först 2018. Aktiviter är under uppstart. Det är därför inte möjligt att bedöma om målet uppfyllts eller ej. Antal ej uppfyllda: 5 Mål Försörjningsstöd Överenskommelse om kostnadsfördelning placerade barn Individuell placering Handläggningstid försörjningsstöd Kommentar Målet inte uppnått då antalet hushåll med försörjningsstöd och bedömd arbetsförmåga har ökat under 2016. Det är sannolikt att även antalet av dessa, som har ett långvarigt biståndsbehov, därmed har ökat. Nya orsakskoder för utbetalning av försörjningsstöd samt för avslutsorsaker kommer att tas i bruk fr o m 2017. Aktiviteter för ökad måluppfyllelse fortsätter under 2017. En viktig faktor för målet är att det fastslås vilken riktning arbetsmarknadsinsatserna på socialförvaltningen ska ta. Fortsatta svårigheter råder i att få till stånd möten om kostnadsfördelning med landstinget. Målet att andelen brukare, män och kvinnor, inom daglig verksamhet och sysselsättning som under 2016 får en individuell placering är högre än 2015 har inte kunnat uppnås under 2016. Anledningen till detta är inte helt säkerställd men en tendens är att det är fler brukare som inte klarar kraven på en individuell placering och som efter en prövoperiod "går tillbaka" till en daglig verksamhet. Under 2017 kommer fokus vara mer på att de som är på en företagsgrupp ska ta steget till en individuell placering samt att se till att de brukare som har en individuell placering ges alla möjligheter att kunna vara kvar. Målet att tiden mellan ansökan till beslut om försörjningsstöd ska vara max 20 dagar har inte nåtts. Under de första månaderna 2016 nåddes dock handläggningstider under 20 dagar. Därefter har enheten Mottagning Försörjningsstöd drabbats av ett omfattande personalbortfall, vilket har lett till att väntetiderna åter ökade. I början av sommaren inleddes förberedelser för en omorganisation av försörjningsstödshandläggningen, som därefter har genomförts. Implementering av digital ansökan om försörjningsstöd pågår. Dessa åtgärder sammantaget förväntas bringa ned väntetiderna till