Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundskoleförvaltningen Kommunikationsklasserna Fritidshem Haga 2014-2015
Innehållsförteckning 1. Vision 2. Definitioner 3. Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd 4. Förebyggande och främjande åtgärder 5. Rutiner, dokumentation, åtgärder och uppföljning vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling 6. Ansvar 7. Utvärdering av föregående års Likabehandlingsplan och upprättande av ny plan 8. Kartläggning av diskriminering och kränkande behandling i verksamheten 9. Rutiner för förankring av Likabehandlingsplan 2
1. Vision Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter och ska vara trygg för såväl elever som vuxna. Alla ska kunna vistas i en verksamhet som är trygg och respektfull. Inga elever eller vuxna inom vår verksamhet ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. I enlighet med diskrimineringslagen (2008:567), skollagen (2010:800), arbetsmiljölagstiftningen och läroplanen innefattar denna likabehandlingsplan både skolans plan mot diskriminering samt skolans plan mot kränkande behandling. I den fortsatta texten skriver vi likabehandlingsplan med detta i åtanke. Detta är en strategi för hur vi ska arbeta för att förebygga, tidigt upptäcka och stoppa diskriminering och kränkande behandling. Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, allas människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan ska gestalta och förmedla. 3
2. Definitioner I arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utgår skolan från diskrimineringslagen (2008:567), skollagen (2010:800), arbetsmiljölagstiftningen och läroplanen. För mer information se Råd och stöd på sista sidan. Diskriminering Diskrimineringsgrunderna nedan är utgångspunkten för att kalla kränkningar för diskriminering. kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet sexuell läggning religion eller annan trosuppfattning funktionshinder ålder Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom sämre behandling än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Indirekt diskriminering. Man kan även diskriminera genom att behandla alla lika. Det sker när verksamheten tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev enligt någon av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan kost. 4
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna eller är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Instruktioner att diskriminera innebär att ge order eller instruktioner att diskriminera någon. Kränkande behandling Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett en elevs eller vuxens värdighet. Det är den drabbades upplevelser som definierar vad som utgör kränkande behandling. I skollagens (2010:800) 6 kapitel står mer att läsa om kränkningar. Kränkningar kan vara: Fysiska slag, knuffar och sparkar. Verbala hot eller bli kallad för fula eller nedsättande ord. Psykosociala att bli utsatt för ryktesspridning och utfrysning vilket leder till att man blir socialt utstött. Text- och bildburna klotter, brev, lappar samt internetoch mobilrelaterad teknik. Repressalier En elev får inte utsättas för bestraffning om denne har gjort en anmälan eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid mot diskrimineringslagen (2008:567) eller skollagen (2010:800). Mobbning Begreppet mobbning har på senare tid ersatts av andra begrepp som diskriminering, kränkning och trakasserier. Traditionellt används mobbning när förövaren eller förövarna i ont uppsåt upprepade gånger kränker, diskriminerar eller trakasserar en eller flera individer. Lagstiftarnas budskap är att en gång räcker och att uppsåtet inte ska spela roll, utan det är den utsattes upplevelse av händelsen som är i fokus. 5
3. Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Den nya skollagen (2010:800) stärker elevens rätt till kunskap och stöd. Skolverket pekar på sex punkter av extra vikt i den nya skollagen: Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Lärare har skyldighet att anmäla till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska också utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Beslut om att utarbeta/inte utarbeta åtgärdsprogram får överklagas. Det är den utsatta eleven som avgör om ett beteende eller en handling är diskriminerande eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig diskriminerad eller kränkt. Elevers upplevelser av diskrimineringar och andra kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att man i skolan skall kunna göra något måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna skall i möjligaste mån ske i samråd med eleven. All personal har alltid ett vuxenansvar att skydda elever från alla former av diskriminering och kränkande behandling. 6
4. Förebyggande åtgärder Det är viktigt att vuxna delar helhetssynen på skolans uppdrag och har ett gemensamt förhållningssätt till verksamheten. All personal skall arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling och agera när det uppstår. Alla både den enskilde och den totala verksamheten skall se över på vilket sätt som de egna strukturerna och arbetssätten gynnar eller försvårar demokratiska och jämlika strukturer. Samtal och reflektion är viktiga verktyg för att bearbeta de egna föreställningarna och skapa en positiv atmosfär präglad av omsorg och engagemang. De vuxna skall vara tydliga ledare som tillsammans med eleverna sätter klara och tydliga, kända gränser, och som agerar när något händer. Ett steg i detta arbete är att samtliga vuxna inom verksamheten har skyldighet att ta del av Likabehandlingsplanen och sträva efter de mål som är uppsatta i den. Våra förebyggande insatser är i Likabehandlingsplanen uppdelade i fyra delar: struktur, utbildning, aktiviteter samt en fjärde del där vi anger specifika åtgärder. Utbildning för lika rättigheter och möjligheter Förebyggande strukturella insatser för lika rättigheter och möjligheter Likabehandlingsgrupp tillsammans med Söderkullaskolan. Representanter från alla verksamheter på skolan ingår. Gruppens uppgift är att leda det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkningar., bl.a. genom att hålla Likabehandlingsplanen uppdaterad samt sprida den bland elever, personal och vårdnadshavare. 7
Elevhälsoteam Kommunikationsklassernas elevhälsoteam består av rektor, skolsköterska, kuratorer, psykolog samt studieoch yrkesvägledare. I teamet arbetar man med svårare elevärenden, samt deltar i det förebyggande arbetet. Ordningsregler - Skolans ordningsregler finns uppsatta i alla salar och diskuteras på lektioner och när behov uppstår. Dessa ordningsregler är framtagna tillsammans med elevrådet och föräldrarådet. Varje klass arbetar också fram egna regler för att främja arbetsro och samspel. Frånvaro - Skolan är ansluten till skola24, som är ett webbaserat system där vårdnadshavare kan frånvaroanmäla sitt barn samt kontrollera barnets närvaro. Vi har även en handlingsplan för oroande frånvaro, som består av en åtgärdstrappa för att mentor och vårdnadshavare ska kunna följa de konsekvenser frånvaro ger. Vid oanmäld frånvaro kontaktas vårdnadshavare. Elevråd Elever ingår i elevråd för hela högstadiet tillsammans med Söderkullaskolan. Där har elever möjlighet att ta upp frågor de anser är viktiga och som rör deras skolgång. Elevrådsstyrelsen har fått delta i utbildningar samt träffat andra elevrådsstyrelser från stadsdelen. Vi har också elevråd på låg- och mellanstadiet. Rastvärdar Pedagoger och övrig personal schemaläggs att vara ute under alla raster på alla stadier. Pedagogisk lunch - Alla klasser äter tillsammans med minst en vuxen. Detta skapar en lugnare och tryggare atmosfär i matsalen. Attitydundersökning - Genomförs varje år i hela Malmö i årskurs 5, 7 och 9. Vi kan i denna undersökning elevernas attityd till skolan och sätta in åtgärder. 8
Aktiviteter för lika rättigheter och möjligheter Temaarbete alla klasser 1-9 har gemensam temavecka 1 gång/ termin. Hälsosamtal - Elever som börjar i årskurs 1 och deras föräldrar inbjuds till hälsosamtal med skolsköterskan. I årskurs 4 och 8 skickas hälsodeklaration hem till vårdnadshavare och eleverna inbjuds till hälsosamtal. Utvecklingssamtal - Vårdnadshavare och elev kallas till samtal av klassföreståndare/mentor, år 1-6 minst två gånger per termin, år 7-9 minst en gång per termin. På dessa samtal behandlas elevens utveckling, resultat samt studiero och trygghet på skolan. Föräldrasamverkan En gång per termin har klassen föräldramöte. Vi har en treårsplan för gemensamma möten 1-9: öppet hus, fest, föreläsning. Denna samverkansplan har vi utvecklat i samråd med elevernas föräldrar. Vi erbjuder också barnvakt vid föräldramöte för att alla föräldrar som vill ska kunna delta. Interkulturell samverkan - Vi tar upp traditioner och högtider från olika länder och kulturer och uppmärksammar de religiösa högtiderna. Denna samverkan är viktig för att alla ska förstå och respektera varandras olika bakgrunder. Ungdomsmottagningen - Alla elever i år 9 besöker ungdomsmottagningen för att få information. Mentorsprojekt Elever på mellan- och högstadiet erbjuds mentorsverksamhet på sin fritid. 9
5. Rutiner vid akuta händelser, dokumentation, åtgärder och uppföljning vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Den som utsätts för, upptäcker eller misstänker diskriminering eller annan kränkande behandling skall: kontakta ansvarig personal (mentor) för berörda elever. kontakta rektor, om det är en vuxen som kränkt en elev. Ansvarig personal för berörda barn/elever skall: informera rektor inleda utredning av händelsen i förkommande fall kontakta Elevhälsoteamet kontakta vårdnadshavare Ärendet/händelsen dokumenteras på avsedd blankett och ska omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av ärendet. All dokumentation i ärendet ska dateras och signeras av den i personalen som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp ärendet. Utredningen ska allsidigt beskriva vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt. Vid varje enskilt fall ska en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter skall göras. Ansvarig rektor ska anmäla alla kränkningar till huvudman (Skollagen 6:10 ) 10
6. Ansvar Alla skolledning, personal och barn/elever har ansvar för att förebygga, uppmärksamma och agera mot diskriminering och annan kränkande behandling Rektor har ett särskilt ansvar för: att en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling upprättas varje läsår att arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling är känt och förankrat hos alla; barn/elever, personal och föräldrar att det förebyggande arbetet sker att utredning sker vid upptäckt eller misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling att dokumentation av ärendet/händelsen görs på avsedd blankett att uppföljning av ärendet/händelsen sker att kränknings- och diskrimingeringsärenden diarieförs samt anmäls till huvudman Personalen ansvarar för: att barnen/eleverna får ta del av och förstår innebörden av likabehandlingsplanen att informera vårdnadshavare om likabehandlingsplanen på föräldramöten att arbeta förebyggande att snarast ingripa vid upptäckt eller misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling att, i förekommande fall, göra anmälan till andra myndigheter såsom socialtjänst, polis och arbetsmiljöverket avseende det inträffade att informera rektor 11
att kontakta vårdnadshavare att utreda och dokumentera det inträffade uppföljning av det inträffade att arbeta för att barn/elever uppmärksammar diskriminering och annan kränkande behandling, och att de berättar för personalen när något sker 12
7. Utvärdering av föregående års Likabehandlingsplan och upprättande av ny plan Föregående läsårs plan utvärderas under april månad och ny upprättas under maj månad. Den nya likabehandlingsplanen träder i kraft i augusti. Utvärdering av Likabehandlingsplan Utvärdering och upprättande av likabehandlingsplanen ska ledas av likabehandlingsgruppen i samråd med EHT och skolledningen. Tillvägagångssättet ska formas med fokus på elevernas iakttagelser och åsikter. Utvärderingen ska i första hand göras av elever, förslagsvis med elevrådet som huvudaktör. På klassråd, elevråd och fritidsråd ska eleverna få tid att tänka igenom och diskutera det gångna årets arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska även utvärderas av all personal, under ledning av representanter från likabehandlingsgruppen. Dessa åsikter ska dokumenteras och samlas in för behandling i likabehandlingsgruppen och elevråden. Kommunövergripande utvärderingar (till exempel attitydundersökningen) kommer att användas av likabehandlingsgruppen som underlag för utvärderingen av likabehandlingsplanen. Föräldrar kan inbjudas att delta i utvärderingsarbetet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska publiceras på hemsidan, och diskuteras vid ett föräldramöte varje läsår. 13
8. Kartläggning av diskriminering och kränkande behandling i verksamheten För att stoppa förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten arbetar skolan för att identifiera och kartlägga riskområden. Denna kartläggning är ett kontinuerligt arbete som innefattar hela organisationen på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Kartläggning sker i samband med utvärdering och upprättande av likabehandlingsplanen(se förgående kapitel). Kartläggningen sker på flera olika sätt. Bland annat genom att vi går igenom händelserapporter och inkomna ärenden till EHT. Vi ska varje läsår göra trygghetsvandringar. Detta innebär att man i grupp (elever och personal) går runt i skolan och på skolgården och graderar hur trygga de olika ställena är. Utifrån detta kan vi sedan göra specifika insatser. 14
9. Rutiner för förankring av Likabehandlingsplanen Vi förankrar likabehandlingsplanen hos anställda genom att varje terminsstart påminna om dess innehåll. Likabehandlingsplanen ligger även på det interna nätet där man kan ladda ner den. Vid uppdateringar och ändringar informeras anställda genom skolans hemsida. Hos eleverna förankras likabehandlingsplanen framförallt av pedagogerna vid varje terminsstart. Eleverna har även tillgång till planen via skolans hemsida. Elevråden fungerar som språkrör mellan klasserna och likabehandlingsgruppen. Vårdnadshavare blir i början av höstterminen informerade om planen av mentorer i år 1-6 och av likabehandlingsgruppen i år 7-9. Vårdnadshavare kan, precis som eleverna, ladda ner planen från skolans hemsida. Vid möten med vårdnadshavare ansvarar närvarande representant från verksamheten för att påminna om likabehandlingsplanen och vårt arbete med den. 15