Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Relevanta dokument
( ik MATRISER ELEMENTÄRA RÄKNEOPERATIONER. Definition 1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema... a1

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

1 av 12. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK. Statistik för lärare, 5 poäng

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Matematisk statistik

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Piruett och saltomortal. MEKANIK (FMEA30) ht Lågtryck. Den fallande katten. Tidvatten

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet Stockholm Sverige

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

Något om funktionsföljder/funktionsserier

TENTAMEN. Datum: 11 feb 2019 Skrivtid 8:00-12:00. Examinator: Armin Halilovic Jourhavande lärare: Armin Halilovic tel

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

ANVISNING FÖR BROMSDYNAMOMETER- MÄTNING

Detta är Saco GÅ MED I DITT SACOFÖRBUND

Föreläsningsanteckningar till Linjär Regression

SAMMANFATTNING OM GRADIENT, DIVERGENS, ROTATION, NABLAOPERATOR

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

INGENJÖRSMATEMATISK FORMELSAMLING

Betong Cement Gruvor Papper & Cellulosa Asfalt Grus Kemi Plast Läkemedel Livsmedel Avlopp & Vatten Vätskor Pulver Slurry Flingor Granulater

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Datum: 11 feb Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Uppgift. Uppgift 2 2. Uppgift. Beräkna.

KONFIDENSINTERVALL FÖR MEDIANEN (=TECKENINTERVALL )

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Fyra typer av förstärkare

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

FINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

1 av 9 SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE. Skalärprodukt: För icke-nollvektorer u r och v r definieras skalärprodukten def

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Finansiell ekonomi Föreläsning 3

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

1 T v ä r å b ä c k - T v ä r å - l u n d A T v ä r å b ä c k å g * H E e E r i k s d a l D e A V i n d e l n B 2 C Z - s t j

Formelsamling. i= 1. f x. Andelar, medelvärde, standardavvikelse, varians, median. p = Stickprovsandel. Populationsandel

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E

Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system

Arborelius, Olof Per Ulrik. Olof Arborelius. : Minnesutställning anordnad af Svenska konstnärernas förening Stockholm 1916.

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Att större akuta reparationer. Ansvarsfrihet fiir styrelsen

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten.

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Inlämningsuppgifter till 21/2 2003

F6 PP kap 4.1, linjära ekvationssystem

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.

om X har följande sannolikhetsfunktion λ λ . Då gäller a) väntevärdet E(X) = λ b) variansen σ = λ och därmed c) standardavvikelsen σ = λ

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.

JADO Gislavedsvägen 18, AMBJÖRNARP Tel

Värt att memorera:e-fältet från en punktladdning

6 Strukturer hos tidsdiskreta system

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Potentialteori Mats Persson

Induktion LCB 2000/2001

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

A LT B A R Y TO N. enkelt

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

EKVATIONER MED KOMPLEXA TAL A) Ekvationer som innehåller både ett obekant komplext tal z och dess konjugat z B) Binomiska ekvationer.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

hos befolkningen och i vissa fall till och med hälsorisker.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Centrala gränsvärdessatsen

Transkript:

Am Hllovc: EXTRA ÖVNINGAR Besvde sttst BESKRIVANDE STATISTIK GRUNDBEGREPP Följde egepp väds oft vd esvg v ett sttstst mtel: LÄGESMÅTT medelväde, med och tpväde: Låt D[,,, v e tllst som esve ett sttstst mtel Medelvädet me pecs "det tmets medelvädet" etecs oftst med µ elle och defes som Med: Fö tt estämm mede sote v tllst Om mägde h udd tl elemet välje v det mttest elemet de sotede telle Om tlet elemet ä jämt då ä mede medelvädet v två mttest elemet de sotede telle Tpväde e tllst ä det väde som föeomme flest gåge SPRIDNINGSMÅTT Vs och stddvvelse v Vs och stddvvelse ä sttsts mått som vs hu mcet de ol väde ett sttstst mtel vve få medelvädet Om väde lgge ä medelvädet l stddvvelse lte; om väde ä spdd lågt öve och ude medelvädet l stddvvelse sto Följde två tpe v stddvvelse väds sttste: Tp Om dttell D[,,, esve hel popultoe då defes vse och stddvvelse elgt följde: Vse s Stddvvelse s Vse Tp Om v te h dt fö hel popultoe, ut ett stcpov, då väds så llde stcpovets vs och stcpovets stddvvelse I dett fll väde v följde fomel "- fomel" v 8

Am Hllovc: EXTRA ÖVNINGAR Besvde sttst Vse s Stddvvelse s Vse dä Amäg: I åg öce väde m etecg µ och fö medelväde och stddvvelse edst om mtelet täce hel popultoe, med och s elle stddvvelse fll det hdl om ett stcpov µ os och s os etec medelväde och v Vtosedde ä sllde mell m- och m-vädet e dttell Uppgft Beä mede medelvädet c tpväde d stcpovets vs, dvs --fomel e stcpovets stddvvelse, dvs --fomel f stöst, mst väde och vtosedde fö följde dt: D [5,, 4,,, 3, 34, 5,, 33 Lösg Föst sote v dttell: Dsot[,,,, 3, 4, 5, 5, 33, 34 Note tt telle h jämt tl elemet Mede 34/35 Sv: mede35 medelvädet 5 c tpväde d vse43 e stddvvelse 463 f stöst vädet 34, mst väde, vtosedde 3 Uppgft Beä mede medelvädet c tpväde d stcpovets vs, dvs --fomel e stcpovets stddvvelse, dvs --fomel f stöst, mst väde och vtosedde v 8

Am Hllovc: EXTRA ÖVNINGAR Besvde sttst fö följde dt: D [3, 34, 3,38, 33 mede 33 medelvädet 338 c tpväde 3 d stcpovets vs 6 e stcpovets stddvvelse49 f stöst 38, mst väde 3 och vtosedde 6 GRUPPERAT DATAMATERIAL At tt v h ett stcpov med följde osevtoe D [, 3, 3,,, 3, 4,,, 3,, 4, 3,,, 3, 4,,, 3 I ovståede dtmägde h v osevtoe dä åg uppeps så tt v h 4 ol esultt V se tt föeomme gåge dtmägde och säge tt tllhöde feves ä I llmät ä fevese f l med tlet gåge elemetet föeomme ld osevede ehete De umultv fevese tll vs tlet osevtoe som ä De få m geom tt successvt dde fevese De eltv fevese ä vote f / ges ld pocet De umultv eltv fevese ä vote umultv fevese/ ges ld pocet V esv ovståede osevtoe med följde tell: fevese f umultv fevese eltv fevese umultv eltv fevese 8 8 4 5 4 3 3 7 877 35 85 435 4 4 3 873 5 4 f V åsådlgt gö fevese med hjälp v ett stolpdgm Stolpdgm 5 8 7 3 3 4 fevese 3 v 8

Am Hllovc: EXTRA ÖVNINGAR Besvde sttst Medelväde och stcpovets vs fö ett fevesdelt mtel eäs med följde fomle f Vse s f V h f 8 7 3 3 4 5 55 och Vse s f 55 8 55 7 3 55 3 4 55 9 99/38 78684 Stddvvelse V 887 Reltv fevese och solhete Bett följde epemet V t på måfå ett tl få ovståede dtmägde D Vd ä solhete tt v få 3 Lösg: Tlet 3 föeomme 7 gåge dtmägde dvs h fevese 7 ld totl st osevtoe Solhete tt få 3, ä v t ett tl D på måfå, ä P tlet gsmm fll/tlet ll möjlg fll Alltså g 7 P V få 3 35 smm som eltv fevese D fö tlet 3 4 v 8

Am Hllovc: EXTRA ÖVNINGAR Besvde sttst Sv P35 I llmät gälle följde: P V få g f de eltv fevese v Om v t på måfå ett elemet få e dtmägd då ä solhete tt få ett tl l med de eltv fevese fö På smm sätt se v följde smd mell umulede eltv fevese och solhete: Om v t på måfå ett elemet få e dtmägd då ä solhete tt få ett tl som ä l med de umultv eltv fevese fö Uppgft 3 Bestäm medelvädet, vse och stddvvelse fö följde lssdelt sttstst mtel Rt stolpdgm fevese f 3 3 3 4 5 4 5 55 f Sv: Medelvädet 385, vse 84596, stddvvelse 35866 5 v 8

Am Hllovc: EXTRA ÖVNINGAR Besvde sttst 6 5 4 3 Stolpdgm 55 3 5 3 4 5 Fevese KORRELATIONSKOEFFICIENT JÄMFÖRELSE MELLAN TVÅ DATA-MÄNGDER Fö tt udesö ljä smd mell pde osevtoe X,,, och Y,,, väds oft oeltosoeffcet som defes elgt följde Egespe: Koeltosoeffcet mell X-dt och Y-dt lgge lltd mell och Koeltosoeffcet vs hu stt ljät smd ä mell X-dt och Y-dt Om pute, lgge på om > lje då ä om < Om ä ä då lgge pute, ä e ät lje med postv lutg 6 v 8

Am Hllovc: EXTRA ÖVNINGAR Besvde sttst Om ä ä då lgge pute, ä e ät lje med egtv lutg Uppgft 4 Bestäm oeltosoeffcete mell X och Y-dt: X[44, 36, 39, 48, 5,, 5 Y[, 79, 8,,, 55, 4 Rt ll pute, ett oodtsstem Sv: 986 oeltosoeffcete ä ä som vs stt ljä smd mell X och Y Amäg: Uttcet svs på fle evvlet sätt, t e c, dä c uttcet lls fö ovs mell X och Y och 4 6 8 4 6 See 7 v 8

Am Hllovc: EXTRA ÖVNINGAR Besvde sttst Amäg: I åg öce defes ovs som c Uppgft 5 Tetme 4 mj 3 Upp7 Regessosoeffcet, dä och stddvvelse fö X och Y, väds som ett mått på hu stt ä LINJÄRT smd mell vle X och Y Bevs följde påståede om egessosoeffcet : Om pute, lgge et på lje och > esp < då ä esp Lösg: Om pute, lgge et på lje då gälle Föst eä v och [ [ [ Nu föel v [ [ [ [ < > om ej def om om, vlet sulle evss 8 v 8