Likabehandlingsplan 2018-2019 mt diskriminering ch kränkande behandling VEJBYSTRANDS SKOLA OCH FÖRSKOLA den 4 juli 2018 Kajsa Braide, biträdande rektr, genm TRYGGHETSGRUPPEN
Trygghetsgruppen Kajsa Braide (sammankallande) biträdande rektr Eva Maria Oladttir specialpedagg Bitte Sjöstrand förskllärare Philip Karlssn fritidspersnal Elevhälsteamet (gäller sklbaren F-6) Bsse Wahlin Kajsa Braide Eva Maria Oladttir Eva Thrén Kathrin Hök Jnas Claessn Nils Olf Jnssn rektr biträdande rektr specialpedagg sklsköterska sklkuratr psyklg sklläkare Så här arbetar vi Vejbystrands skla ch förskla strävar alltid efter att ge barn ch vuxna en trygg arbetsmiljö. Vi skapar respekt för alla människrs lika värde ch förståelse för varandras likheter, så att ingen utsätts för kränkande handlingar, främlingsfientlighet eller annan diskriminerande särbehandling pga. kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Vi har engagemang ch kunskap sm är viktiga faktrer för ett framgångsrikt arbete mt detta. Alla vuxna - både persnal ch föräldrar - måste vara klara ch tydliga i våra budskap till barnen när det gäller frågr sm handlar m vänskap, slidaritet ch tlerans. Vi ska vara medvetna m att det är den vuxnes värderingar ch beteende sm påverkar våra barn mest både i hem ch skla. Sklan ch fritidshemmets skyldighet att mtverka kränkande behandling finns angivna i Skllagens (2010) 6:e kapitel samt 1, Diskrimineringslagen (2008:567). Sklans rektr har yttersta ansvaret för att lagen följs. Trygghetsgruppens uppdrag Trygghetsgruppen (TG) arbetar med aktuella trygghetsfrågr av förebyggande karaktär i huvudsak på grupp ch individnivå ch kan ta hjälp ch stöd från både sklkuratr ch sklsköterska. TG utreder inkmna trygghetsärenden ch agerar vid behv. TG ansvarar för uppdatering av likabehandlingsplanen. Träffarna har en fast agenda där aktuella ch nya ärenden hanteras ch dkumenteras. TG träffas 1 gång/mån. Elevhälsteamets uppdrag Elevhälsteamet (EHT) har övergripande ansvaret för sklans elevhälsa ch arbetar förebyggande med hälsfrämjande frågr på rganisatins- ch gruppnivå. Rektr eller den rektrn utser är ansvarig ch i det uppdraget ingår även ledning av TG. Om ett åtgärdsprgram för en individ beslutas upprättas, ska detta tas upp på ett EHT-möte ch dkumenteras. Orsanmälningar tas även upp av EHT för kännedm. Gruppen träffas 1gång/mån.
Arbetsgång Likabehandlingsplan Planen ska vara ett levande dkument, bland barn, persnal ch vårdnadshavare. Rektr/försklechef ansvarar för att en ny plan upprättas varje år. Likabehandlingsplanen förklaras för barn vid läsårsstart (mentr ansvarar) Visas på föräldramöte/via Vklass ch hemsida (rektr ansvarar) Visas vid intrduktin av nya barn ch vårdnadshavare (mentr ansvarar) Visas vid intrduktin av ny persnal (rektr ansvarar) Genmgång inm persnalgruppen vid uppstart av nytt läsår (TG-representant) Tidsplan för revidering av Likabehandlingsplan Jan-feb (innan sprtlvet) Rektr förmedlar aktuell plan till all persnal samt vårdnadshavare. Synpunkter lämnas via mejl eller Vklass. Vecka 9-13 April Mars-maj Augusti Kartläggning av trygga ch trygga platser genmförs. Resultatet från kartläggningen presenteras via Vklass. TG reviderar likabehandlingsplanen. TG utvärderar aktuella mål ch sätter upp nya. Den nyreviderade planen läggs ut på Vklass. Definitin av diskriminering Diskriminering är ett begrepp man använder när man talar m negativ ch kränkande behandling av individer utifrån lika grunder. Vi talar m att man kränker någns värdighet. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering är när sklan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt sm verkar vara neutralt, men sm i praktiken missgynnar ett barn med t.ex. ett visst kön, ålder, etnisk tillhörighet, religin eller funktinshinder. Definitin av kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mt principen m alla människrs lika värde. Kränkningar är fta ett uttryck för makt ch förtryck. En viktig utgångspunkt är att barnets upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar ch uppmärksammas. Befgade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening, även m barnet ifråga kan uppleva det. Psykiskt Genm att t.ex. utestänga eller frysa ute någn, verbalt trakassera någn genm ht, hån eller elaka tillmälen, sabtera eller förstöra det någn har gjrt. Viska, sprida rykten, snacka skit, reta, trakassera, håna, härma, hta, anmärka på utseende, kmmentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra, hånskratta, skämta, skicka kränkande saker på SMS ch sciala medier Himla med ögnen, klla på någn, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någn sm luft. Fysiskt Genm att t.ex. knuffa, sparka, slå, nypa, hålla fast eller stänga in någn mt dennes vilja.
Definitin av mbbing Mbbing är kränkande behandlingar sm upprepas. Upprepande gånger betyder att trakasseringen ska ske flera gånger under en längre tid. Enstaka tillfällen är inte mbbning dck en möjlig kränkning. En längre tid betyder att det måste äga rum under en tidsperid sm är längre än t.ex. en rast eller en dag. Det ska vara en kntinuerlig handling riktad mt en speciell persn. Tecken sm kan tyda på att ett barn är återkmmande trakasserad Håglös, tystlåten, grubblande Passiv: ingen lust, vill inte, rkar inte Uppgiven: ingen idé Leker passivt eller bara ser på. Håller sig i närheten av en vuxen Dröjer sig kvar i klassrummet/kapprummet, går gärna ut på rast Överdrivet clwnbeteende Sklresultaten har försämrats Klagar fta på nt i magen, huvudvärk Ofta sjuk, dålig aptit Ängsligt krppsspråk Utåtagerande beteende Dkumentatin av kränkningar (kränkningsanmälningar för skla ch fritids) Persnal har anmälningsskyldighet till rektr. Förtryckt blankett ska fyllas i ch lämnas snarast till rektr. Rektr tar emt anmälan, sm registreras. Rektr anmäler till styrelsen vid nästkmmande styrelsemöte att en kränkning har registrerats. Styrelsen har utsett en ansvarig ledamt sm representerar föreningen sm huvudman. Representanten är skyldig att övervaka registreringen ch rektr är skyldig att hålla styrelsens representant infrmerad. Förebyggande åtgärder Att arbeta med MI-pedaggiken sm ger en bra värdegrund ch visar att alla är bra på någt. Vi skickar ut likabehandlingsplanen via Vklass. Vi delar även ut en brschyr sm är en krtare beskrivning av innehållet i vår likabehandlingsplan. Vi arbetar för stimulerande uteaktiviteter samt en gd utemiljö. Vi för barndiskussiner på persnalknferenser. Vi har en årlig elevenkät där trivsel ch trygghet undersöks sam enkäter för vårdnadshavare. Vi uppmärksammar lika religiner, etnisk tillhörigheter ur barnperspektiv vid vår årliga FN-vecka, men även kntinuerligt under läsåret. Vi ser till att lösa knflikter direkt när de uppstår. Vi har en kultur inm persnalgruppen i huset, sm innebär att alla barn är allas ansvar. Det ger en gemensam trygghet ch förhållningssätt gentemt barnen. Vuxenstöd/tillsyn i all lek, såväl inne sm ute. Skapa ett öppet klimat sm får barn att enkelt berätta m dem själva eller m någn annan mår dåligt. Vi definierar rden; mbbing, kränkning ch trakasserier för sklbarnen vid varje terminsstart, där vi även presenterar årets likabehandlingsplan. Vi har elevråd första trsdagen i månaden med ett närliggande klassråd. Elevrådet ansvar för upplåtande av sklans regler. Att dagligen arbeta med scial träning där Tillsammans är ett verktyg i arbetet. Vi pratar m trivsel på mina målsamtal samt på utvecklingssamtal 1 gång/termin. Att arbeta med att få in trygga rutiner i den dagliga verksamheten sm ger en trygg miljö för små barn. Att bygga upp en tillitsfull relatin till barnen ch deras föräldrar genm det gda mötet. Att likabehandlingsplanen följs upp, utvärderas ch revideras varje läsår, TG är ansvarig. Att årligen ha knkreta trygghetsmål sm utvecklar trygghetsarbetet
Skla ch fritids - Vid misstanke m kränkande handlingar, barn till barn 1. Alla vuxna måste ingripa direkt när någn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling. Lärare infrmeras genast. 2. Samtal med alla inblandade barn görs varje barn för sig. 3. Vid kännedm m kränkande behandling är persnalen skyldig att anmäla det till rektr, sm i sin tur är skyldig att anmäla detta till styrelsen. 4. Det berörda barnens lärare tar fram en handlingsplan, där kntinuerliga samtal med barnen finns med i handlingsplanen. Kvantitet efter behv. 5. All berörd persnal skall infrmeras m kränkningen vid närliggande veckknferens. 6. Barnens klasslärare avgör m föräldrar till de inblandade barnen bör kntaktas. Vid föräldrakntakt ges infrmatin m situatinen samt presentatin av handlingsplanen. Om inte ärendet kan avslutas kntaktas TG ch utredning startas. Skla ch fritids - Vid misstanke m kränkande handlingar, vuxen till barn 1. Prata med den sm agerat tvivelaktigt (alla vuxna) 2. Kntakta rektr (den sm sett/hört någt tvivelaktigt) 3. Utredning görs, dvs. samtal med barnen ch den vuxne, var för sig (rektr eller den rektrn utser) 4. Vårdnadshavare kntaktas m man inte gjrt detta tidigare i prcessen (rektr eller den rektrn utser) 5. Situatinen ch ärendets natur avgör den frtsätta handläggningen. Målet är att man får en psitiv lösning ch att kränkningen upphör (rektr eller den rektrn utser) 6. Uppföljning inm en vecka (rektr eller den rektr utser) Skla ch fritids - Vid misstanke m kränkande behandling från barn till vuxen 1. Den vuxne eller en kllega till denne vänder sig till rektr (all persnal) 2. Utredning görs, dvs. samtal med den vuxne ch med barnen, var för sig (rektr eller den rektrn utser) 3. Vårdnadshavare kntaktas m man inte gjrt detta tidigare i prcessen (rektr eller den rektrn utser) 4. Situatinen ch ärendets natur avgör den frtsatta handläggningen. Målet är att man får en psitiv lösning ch att kränkningen upphör (rektr eller den rektrn utser) 5. Uppföljning inm en vecka (rektr eller den rektr utser) Skla ch fritids - Vid misstanke m mbbing TG får kännedm m att ett visst barn misstänks bli mbbad. Steg 1 startar (se nedan). Sammankallande i TG ansvarar för att nedan handlingsplan genmförs efter föreskrifterna. Ärendet kan avslutas vid steg 1 m ingen mbbing kan knstateras. Knstateras mbbing följs alltid steg 2-4. Steg 5 genmförs endast m mbbing ej kunnat stppas genm steg 4. Vid fysiskt våld i samband med mbbing kan händelsen anmälas till plisen av rektr. Vid ev. anmälan kntaktas alltid berörda föräldrar före anmälan. Steg 1 Utredning startar TG (senast påföljande dag efter kännedm) ch bestämmer hur man ska arbeta med situatinen. Utredning startar där man utgår ifrån Ärendeprtkllet sm bl.a. ska ger svar på: Vem/vilka mbbar? När ch var händer mbbningen? Hur länge har mbbningen pågått? Vad gör mbbarna? Säger saker? Slag? Sparkar? Finns det en ledare för mbbningen? Tänkbara rsaker Detta samtal genmförs senast påföljande dag ch ska genmföras stört. All persnal infrmeras m den pågående utredningen.
Om ärendet inte avslutas gå vidare till steg 2. Steg 2 Mbbning knstaterad Ärendet anmäls till EHT. TG leder ärendet vidare tillsammans med övriga berörda pedagger. Efter att mbbning knstateras kntaktas berörda vårdnadshavare ch ett datum för möte med den mbbades vårdnadshavare bestäms. Enskilda samtal Samtala med den/de sm mbbar (senast påföljande dag efter TG:s knstaterande). Två vuxna deltar där en samtalar ch en antecknar. Mbbarna får inte känna till detta samtal i förväg. Är det flera mbbare talar man enskilt med dem, ch talar med ledaren först. De upplyses m att man vet att de mbbar, att man ser mycket allvarligt på situatinen ch att mbbningen medelbart måste upphöra. Man talar m knkreta saker mbbaren gjrt sig skyldig till. Viktigt att betna att det är barnets beteende sm vi tar avstånd ifrån inte barnet sm persn. Man mraliserar inte ch ställer inte några varför-frågr. Den vuxne frågar ch påstår endast sådant sm de själva är säkra på har hänt. Det får inte råda någn tveksamhet m fakta. Samtalen ska genmföras i lugn ch r på störd plats ch atmsfären i samtalen är varken straffande eller förlåtande. Man samtalar m hur mbbaren kan hjälpa den mbbade att få det bättre. Frdra knkreta förslag. Samtalet avslutas med en överenskmmelse/kntrakt sm är specificerat ch tydligt med endast en eller två punkter. Därefter bkas ett nytt samtal inm en vecka. Vårdnadshavare kntaktas samma dag sm samtalet skett. Uppföljningssamtal med den mbbade (dagligen) under en vecka. Vid behv frtsätter samtalen. Den vuxne behöver inte nämna mbbningen i dessa samtal utan mötet bör ses sm en trygghet för den utsatte. Enskilda uppföljningssamtal med den/de sm mbbar med mentr, samt en TG-representant. Kvantitet efter behv. Har mbbningen upphört eller frtsätter den? Viktigt att de vuxna ger beröm m det har visat sig finnas psitiva förändringar i beteendet ch att vuxna är tydliga med att det negativa beteendet måste avslutas helt. Den vuxne ska frtfarande hålla sig till knkreta saker ch inte ställa varför-frågr. Den vuxna avgör m behvet att nytt samtal ska bkas in eller m ärendet kan avslutas. Mentr ch övriga pedagger har uppsikt under resterande termin ch återkpplar inför varje TGmöte hur situatinen ser ut. TG har ytterst ansvaret för att återkppling sker. Möte med den mbbades vårdnadshavare Den mbbades vårdnadshavare kallas av rektr eller den rektrn utser till mötet med mentr samt en representant från TG. Vårdnadshavare infrmeras m att mbbing är knstaterat samt presenterar de knkreta åtgärder sm är överenskmna i det enskilda samtalet. Åtgärder bör vara på både individ- ch sklnivå. Vårdnadshavarnas åtgärdsförslag välkmnas. Lärare ansvarar för återkppling till vårdnadshavare under kmmande tid. Om ärendet inte har avslutats trts van åtgärder, går det över i steg 3. Steg 3 Alla berörda vårdnadshavare kallas av rektr med klasslärare ch två representanter från TG där den ene representanten från TG endast leder mötet ch inte deltar i diskussinerna. Under första mötet följer vi en mötesfrm där varje deltagare delger ch berättar ch svarar på följande frågeställningar. Vad är syftet? Beskriv prblemet? Vilka åtgärder bör vidtas?
Första frågan besvaras av alla innan andra frågan ställs. Då alla har fått möjlighet att diskutera prblemet görs så ett handlingsprgram sm skall följas upp vid nästkmmande uppföljningsmöte. Datum för mötet skall bkas. Uppföljningsmötet bör ske efter behv, dck senast efter en månad. Alla berörda föräldrar ch TG bör närvara vid uppföljningen för att veta m prblemet upphört. Vid uppföljningsarbetet återgår man till vanstående frågeställningar. Anteckningar från föregående möte visas, då man kan se m prblemet respektive känslrna ser annrlunda ut. En utvärdering av vidtagna åtgärderna görs ch nytt handlingsprgram upprättas vid behv. Om ärendet inte avslutas gå vidare till steg 4. Steg 4 Om det visar sig att mbbningen frtsätter kpplas sklpsyklg, sklläkare eller kuratr in. Förskla - När ett barn kränker ett annat barn Alla vuxna måste ingripa direkt när kränkande behandling uppstår inm barngruppen. 1. Alla pedagger infrmeras genast av den sm upptäckt kränkningen. 2. Barnets ansvarspedagg samtalar med berörda barn i syfte med att förhindra frtsatta kränkningar. Samtliga inblandade möts för samtal för att besvara på frågrna: Vad hände? Hur kände du? Hur tänkte du? Hur trr du att den andra kände sig? Hur skall du göra för att kmpisen ska bli glad? Om inte ärendet kan avslutas gå till steg 3. 3. Utredning startas av ansvarig pedagg med hjälp av ärendeprtkll. 4. Utredning presenteras på arbetslagsträff snarast möjligt ch arbetslaget tar fram en handlingsplan för agerande med hela barngruppen. Kvantitet efter behv. 5. Uppföljning sker varje dag av ansvarspedagg sm även ansvarar för uppföljning för hela arbetslaget vid varje veckknferens under så lång tid sm den upprättade handlingsplanen anser att det krävs. Om inte ärendet kan avslutat gå till steg 6. 6. Vid allvarliga kränkningar infrmeras försklechef ch TG. 7. Barnets föräldrar kallas till infrmatinsmöte med ansvarig persnal. Försklechef, inblandad persnal gör en lägesbeskrivning ch presenterar handlingsplanen. Föräldrars bidrag till åtgärder välkmnas. 8. Vid behv upprättas ett åtgärdsprgram. Försklechef eller den försklechefen utser, ansvarar. 9. Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs m nytt åtgärdsprgram skall upprättas eller m nytt mötestillfälle skall bkas in. Annars avslutas ärendet, försklechef dkumenterar. Förskla - När barn blir kränkt av persnal Persnal sm upplever att ett barn blir kränkt av annan persnal har skyldighet att ta upp detta med berörd persnal samt försklechef. Försklechef ch ev. fackligt mbud träffar den sm kränker barnet för att lyssna av vederbörandes upplevelse. Försklechef ch alla inblandade diskuterar igenm det inträffade. Vid behv upprättas ett åtgärdsprgram. Försklechef dkumenterar. Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs. Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs m nytt åtgärdsprgram skall upprättas eller m nytt mötestillfälle skall bkas in. Annars avslutas ärendet, försklechef dkumenterar. Om arbetet inte leder till att kränkningarna upphör ansvarar försklechefen för att arbetsrättsliga åtgärder vidtas i enighet med lagar ch avtal.
Målplanering för Trygghetsgruppen läsåret 2018/2019 2018-06-07 Trygghetsgruppen