Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

Relevanta dokument
Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt:

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i SG1140 Mekanik II för M, I. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

" e n och Newtons 2:a lag

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

Mer Friktion jämviktsvillkor

Inre krafters resultanter

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

FÖRBEREDELSER INFÖR DELTENTAMEN OCH TENTAMEN

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

Målsättningar Proffesionell kunskap om mekanik. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Stelkroppsmekanik partiklar med fixa positioner relativt varandra

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

=v sp. - accelerationssamband, Coriolis teorem. Kraftekvationen För en partikel i A som har accelerationen a abs

TFYA16/TEN :00 13:00

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

ID-Kod: Program: Svarsformulär för A-delen. [ ] Markera om du lämnat kommentarer på baksidan.

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 2 Dynamik

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Härled utgående från hastighetssambandet för en stel kropp, d.v.s. v B = v A + ω AB

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Andra EP-laborationen

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Lösningar till problemtentamen

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

KOMIHÅG 2: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Lösningar till problemtentamen

Mekanik II repkurs lektion 4. Tema energi m m

YTTERLIGARE information om regler angående A- och B-uppgifter finns på sista sidan. LYCKA TILL! Program och grupp:

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Mekanik FK2002m. Repetition

Tentamensskrivning i Mekanik - Dynamik, för M.

Uppgifter till KRAFTER

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 14. Kroppen har en rotationshastighet. Kulan P beskriver en cirkelrörelse. För ren rotation gäller

Arbete och effekt vid rotation

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Tentamen i Mekanik för D, TFYA93/TFYY68

Svar och anvisningar

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

Transkript:

2015-06-08 Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. KTH Mekanik OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! Problemtentamen 1. Ett homogent halvcylinderskal hålls i jämvikt på ett horisontellt, strävt underlag med ett horisontellt snöre. Snöret har spännkraften P i figuren, på gränsen till glidning. Det finns vid glidningsgränsen ett samband mellan skalets lutning och friktionstalet µ. Bestäm detta. Undersök speciellt fallet att glidning inträffar då lutningsvinkeln är π/2. Ledning: Masscentrum för skalet befinner sig på avståndet d = 2r /" från centrum längs symmetrilinjen i figuren. 2. En partikel med massan m befinner sig i ett glatt, horisontellt rör. Röret är smalt och fast monterat i en centralkropp, som roterar med den konstanta vinkelhastigheten " kring en vertikal axel. Centralkroppen är cylindrisk och har radien R, som i figuren. Bestäm partikelns radiella accelerationskomponent på radiella avstånd r>r. Härled även en formel som beskriver hur normalkraftens horisontella komponent på partikeln beror av den radiella hastighetskomponenten. Använd den radiella koordinaten r och bortse från normalkraftens vertikala komponent som har storleken mg, där g är tyngdaccelerationen. 3. En kommunikationssatellit med massan m befinner sig i en elliptisk bana kring jorden med min- och maxhöjder över jordytan som i figuren. På vilket avstånd från jordytan har satelliten en fart v som är v=v A / 2, där v A är den högsta farten i banan? Tyngdaccelerationen g vid jordytan är känd. 4. En cylinder med massan m hänger i en fjäder med fjäderkonstanten k som skall bestämmas. Under cylindern sitter en viskös dämpare med en kraftkonstant c. Bestäm fjäderkonstanten k så att rörelsen blir kritiskt dämpad. Bestäm också cylinderns maximala förflyttning nedåt om den släpps från ett läge där fjädern är ospänd. Tyngdaccelerationen g får användas.

Teoritentamen 5. P h A 2a a) En homogen låda står på ett strävt horisontellt plan och belastas av den horisontella kraften P enligt figuren. Lådan har massan m. Identifiera krafter som verkar på lådan. Obs: Krafters verkningslinjer är viktiga. Tyngdaccelerationen g är känd. b) Betrakta ett system av ändligt många krafter F i som verkar i respektive angreppspunkter r i. Definiera kraftsystemets totala kraftmoment med avseende på en godtycklig punkt och visa att för två godtyckliga momentpunkter A och B gäller den så kallade "sambandsformeln för kraftmoment". (2p) 6. a) Vad menas med begreppet "ekvimomenta kraftsystem"? b) Formulera lagen om kraftens impuls. Definiera ingående storheter. c) Härled rörelseekvationen för en partikelpendel i vertikalplanet, dvs sambandet mellan vinkelaccelerationen och vinkeln. Använd partikelmassan m och pendellängden l för denna pendel. 7. a) Bevisa momentlagen för en partikel med massa m som påverkas av en kraft F. Definiera ingående storheter. b) Formulera minst två av Keplers lagar för planetrörelser. c) Visa att en satellitrörelses transversella acceleration försvinner i en plan elliptisk bana kring jorden. Försumma kraftverkan från andra himlakroppar än jorden. 8. a) Ett rakt svängande system beskrivs av ekvationen x + c x + bx = a, där a, b och c är konstanter. För vilka värden på dessa konstanter betecknas systemet som kritiskt, respektive svagt dämpat? Ange även svängningens jämviktsläge. (2p) b) Vilka (om någon) av följande är grundstorheter i mekaniken: Kraft, acceleration, rörelsemängd, tyngdacceleration? /Thylwe

1. SG1130 Mekanik I, baskurs P1, M1 2015-06-08 Problemlösningar (förslag) Vi inför beteckningar enligt figuren. Jämvikt på gränsen till glidning ger omedelbart: = mg och P = µmg. Momentjämvikt med avseende på cirkelcentrum ger dessutom: $ & 2 ' µ % rmg # rp) " ( sin* # rµmg = 0, dvs: sin" = 2 # $ µ. För att speciellt kunna erhålla sin" =1, krävs minst friktionstalet: µ = 1 ". 2. Lösning: I rörelseplanet (horisontellt) finns bara en normalkraft från rörets vägg(ar). Den kraften är transversell. ewton 2 (radiellt): ma r = m r " r# 2 ( ) = 0. Dvs det finns ingen radiell acelleration. ( ) =. Denna formel beskriver hur Men, ewton 2 (transversellt) säger: m 2 r " normalkraften i horisontalplanet beror av den radiella hastighets komponenten r. 3. Lösning: Farten är störst vid det minsta avståndet till jorden, dvs på avståndet 2R från jordens centrum. Där är hastigheten transversell och farten kan betecknas v A. Energiprincipen, samt banenergin för känd storaxel ger: " mgr = m 6 2 v A 2 " mgr => 2 v A = 2gR 3. Med farten v = gr blir energifördelningen något annorlunda: 3 " mgr = m # gr& % ( " mgr2, där r är det sökta avståndet från kraftcentrum. Löses detta 6 2 $ 3 ' r avstånd ut fås: r = 3R. Höjden över jordytan blir 2R. Kolla satellitens läge i figuren. Lösning med v A inte uträknad är också godkänt.

4. Lösning: Inför origo för ospänd fjäder. Fjäderkraften F k = "kx. Dämpningskrafter F c = "c x, samt tyngdkraften nedåt. ewtons 2:a lag: m x = mg " kx " c x. Svängningsekvationen: x + c x + k { m { m x = g. 2"# n Svängningsparametrarna är här införda i ekvationen. aturliga vinkelfrekvensen för svängningen: " n = k m. # n 2 a) Kritisk dämpning kräver " =1, så att i svängningsekvationen gäller c m = 2 k m, dvs k = c 2 4m. (2p) b) Svängningsrörelsen bestäms från den allmänna rörelsen: x( t) = ( B + Ct)e -" n t + x j, där jämviktsäget är x j = mg. Begynnelsevillkoren är x 0 k ( ) = 0, x ( 0) = 0: Då bestäms först konstanten B: B = " mg. Sedan behövs uttrycket för begynnelsehastigheten: k x # ( 0) = %" mg $ k + Ct & ( e -) nt = C + mg ' k ) n. För att detta skall kunna vara noll krävs: C = " mg k # n. Rörelsen är nu bestämd: x ( t ) = " mg k ( 1+# t n )e-# n t + mg k. Vid maxutslag blir hastigheten noll, dvs x ( t) = mg k " ( 1+" t n n )e-" n t # mg k " n e-" n t = mg k " 2 nte -" n t som blir noll när t = ". Läget vid den tiden är jämviktsläget x j = mg. Förflyttningen är alltså som mest från origo till k jämviktsläget. (svar) /Thylwe

Teoridelen 5a) Fritionskraft f, tyngdkraft mg och normalkraft. ormalkraften verkar på avståndet x>a räknat från vänstra, nedre hörnet. I figuren har införts en kantlängd 2b för lådans höjd. 2a P h A x mg (2b) f b) Ett kraftsystem kan alltid skrivas som ett antal krafter F j med motsvarande angreppspunkter r j (även för kraftparsmoment). I momentpunkten A mäter vi det totala momentet M A = $ r j " r A, för samma krafter. ([ ] # F j ) I momentpunkten B fås: M B = $ [ r j " r B ] # F j ( ) Skillnaden blir i detta fall: ([ ] # F j ) M A " M B = $ r j " r A " r j + r B = $ (r B " r A ) # F j = (r B " r A ) # $ F j. ( ) Detta uttryck kan lätt förenklas om vi inför totala kraften F = " F j samt relativa läget r AB = r B " r A. Sambandet blir: M A = M B + r AB " F. 6a) Kraftsystemen som är ekvimomenta har parvis lika totala moment i varje momentpunkt. Kraftsystemen har lika kraftsumma. t 1 b) Definitioner: Rörelsemängd p = mv, Kratens impuls I = " F dt. Impulslagen "p = I med "p = p ( t 1 ) # p ( t 0 ). t 0

c) Lösning: Med trådkraft och tyngdkraft identifierade i figuren fås ur t ex energiprincipen: 1 2 m ( l " ) 2 # mglcos" = E, där E är den totala konstanta energin. Genom att tidsderivera fås ett samband som är oberoende av hur rörelsen börjar (begynnelsevillkor). Dvs ml 2 " " + mgl" sin" = 0, som kan förenklas till rörelseekvationen (pendelekvationen): " + g sin" = 0. l 7a) Definitioner: Rörelsemängd p = mv, där v är hastigheten, rörelsemängdsmoment H O = r " p. Tids derivering ger H O = d( r " p ) = v " p + r " p dt = r " p, ty v och p är parallella. ewtons 2:a lag: p = F medför att r " p = r " F. Sammantaget fås momentlagen: H O = M O, där vi inför kraftmomentet enligt definitionen M O = r " F. b) K1: Planeterna rör sig i (plana) elliptiska banor runt solen, med solen i ena brännpunkten. K2: Planeterna rör sig med konstant sektorhastighet. K3: Omloppstiden och storaxeln i banan beror av vanrandra enligt formeln: T 2 = konst a 3, där konstanten är samma för alla planeter. c) Gravitationskraften är radiell. ewtons 2:a lag ger i transversell riktning: ma " = F " = 0, dvs a " =0. Alternativt: Dubbla sektorhastigheten: h = r 2 ". Den är konstant. Transversell acceleration: a " = r " +2r". Derivering av h ger 0 = 2r r " + r 2 " = r 2r " + r " ( ) Vi ser att den transversella accelerationen är 0, ty r är inte 0. 8a) Svängningsekvationen för dämpad svängning: x + 2"# n x + # 2 n x = a. I aktuellt fall görs identifieringar: " n = b, " = c. Alla positiva värden på b och c 2 b som satisfierar: c = 2 b (kritiskt dämpat), 0 < c < 2 b (svagt dämpat). I jämviktsläget kan massan ligga still, med hastighet och acceleration lika med 0. Detta ger ur svängningsekvationen jämviktsläget: x j = a/b. 8b) Inga av dessa. /Thylwe

SG1130 Mekanik-P, B, M SG1130 Mekanik I, baskurs P1, M1 2015-06-08 Bedömningar OBS: Alla införda ekvationer och symboler skall motiveras!! Följande moment i typiska redovisningar av uppgifter kan leda till poängavdrag. En viss tolerans gällande moment M, B och S finns. Helhetsbedömningen av flera uppgifter kan innebära att ett poängavdrag (gällande M, B och S) drabbar bara en av flera uppgifter. M (motivering): -1p Typ: Otydliga motiveringar, motsägelsefulla ekvationer, odefinierade symboler, felaktiga definitioner. MF (missuppfattning): -1p -3p Typ: Blandar ihop olika storheters definitioner. B (beteckning): -1p Typ: Vilseledande, felaktiga beteckningar. Skalär/vektor. Komposanter i stället för komponenter etc. S (svar): -1p -3p Typ: Ofullständigt svar, ''okända storheter'' eller oförklarade beteckningar kvar i svaret, etc. L (logik): -1p Typ: Ologiska matematiska operationer. Dividerar med vektorer, fel multiplikation med vektorer. K (krafter/kinematik) : -1p Typ: Bristfällig analys av krafter/kinematik. D (dimension): -1p -2p Typ: Sortfel i svar eller viktiga ekvationer.