Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist

Relevanta dokument
Minnesanteckningar från SULF/Mittuniversitetets diskussion om kollegialitet 2.0

Organisering av autonomi och universitetet som idé

Ekonom i en akademisk miljö utmaningar och framgångsfaktorer

Går det att bekämpa korruption med tillit?

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Kompetensutveckling att leda kollegiet. Aspenäsenheten 27 april 2018

Akademiska värden. SUHF, HeLP 6 27 november 2014

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Laboremus pro collegia Kollegialitet 2.0. SULF:s kongress 2018 Bilaga 14. Förbundsstyrelsens proposition

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Ledarskap inom universitetsvärlden

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Högskolan som både myndighet och akademi TIM EKBERG

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia,

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Fackförbundet STs remissvar på Utvecklad ledning av universitet och högskolor, SOU 2015:92

Läroplanen som diskussionsunderlag

Team Evaluator. Ensize International AB

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Tillitsdelegationen. SUHF Arbetsgivardag 13 nov 2018

TILLITSBASERAD STYRNING

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Hållbar organisations- utveckling

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Framtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet

En grupp. varandra. gruppen, normer

Enkät till skolledare

Förändring, evidens och lärande

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Arbetsgivarpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 94

Organisation Individ och grupp

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Perspektiv på kunskapssamhället: Nyansering och problematisering. Olof Hallonsten Vetenskapssociolog, Göteborgs Universitet 3 oktober 2013

Institutionen för ingenjörsvetenskap Kurskod ABL100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

En kvalitativ studie om prefekters identitetsskapande utifrån upplevda förutsättningar, förväntningar samt upplevt stöd

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning

Högre utbildning i Sverige

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Det sitter inte i väggarna!

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Nationell valideringskonferens

Verksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:

Systematiskt kvalitetsarbete

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Hur kan vi tillsammans skapa en inkluderande arbetsplats? Ethical Spotlight, september 2019

Scouternas gemensamma program

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

Samhällsvård till salu!

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Bengts seminariemeny 2016

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:

Värdegrundsprojektet Överlämning. Tomas Brage Professor och Projektledare

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Visioner, vägval och verkligheter

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Del 3 Handlingskompetanse

NYA OCH REVIDERADE UPPDRAGSBESKRIVNINGAR - FRÅN STYRDOKUMENT TILL VERKSTAD!

Systematiskt kvalitetsarbete

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor för bedömning av pedagogiska meriter

Boomerang 360 ID: Demo. Ensize AB Peter Karlsson

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Transkript:

Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist Presenterad av Ulla Eriksson-Zetterquist, Lund 2018-05-15

Samtida diskussion: i Sverige I Sverige Samtida debatt Autonomireformen, introduktion av linjestyrning Vi behöver kollegialitet Utvecklingen vid KI NPM Problemfylld, gammalmodig, långsam Snarare: Modern definition saknas Brister i styrningens praktik (inte i styrformen som sådan) Står inte på egna ben Management, byråkrati

Samtida debatt: internationellt Academic capitalism. Universitet har blivit mer företagslika, inte bara i sin styrning utan också i sina syften (se t.ex. Tuchman 2009). Nära till hands att förstås som företag marknadsgrundad konkurrens, jagar intäkter What are universities for? Inslag av kollegial styrning med roterande ledarskap användes i större utsträckning vid äldre universitet. Nyare universitet använde sig i större utsträckning av ledarskapsstrukturer där en prefektposition ofta sågs som ett första steg mot en ledningskarriär (där man kunde avancera inom universitetets ledningsstruktur). (McCormack et al, 2014

Översikt bokens innehåll Kollegialitet en styrform bland andra Som ideal Öar av kollegialitet Kollegialitetens mörka sidor Jämförelse av styrformer Styrformer i samspel En modern kollegialitet

Kollegialitet en definition Weber: kollegiala organisationer 1. Medlemmarna har hög grad av expertis 2. Hög grad av specialisering 3. Höggrad av jämlikhet 4. Fattar beslut genom konsensus I samtida praktik: Beslut och handling grundade i vetenskaplig kompetens, evidens och argument Ett pågående prövande och kritiskt samtal Granskning och utveckling av kunskapsanspråk Verksamhetsbaserat, roterande ledarskap Primus inter pares (ledaren utses bland sina likar)

Styrformer för att förstå kollegialitet Kollegialitet Seminariet Ledarskapet Kollegial kvalitetskontroll och granskning Byråkrati Regler och roller avgörande Tjänstemannastyre sine ira et studio stabil, strikt, effektiv och kalkylerbar administration Management Strategi, planering och uppföljning Ledning ledarna ska styra Mätbarhet

Förutsättningar för de olika styrformerna Kollegialitet Trots att man arbetar individualistiskt bygger man upp det vetenskapliga ämnet och den vetenskapliga miljön tillsammans Att man kan lyssna och samtala med varandra att man har ett kollegium Byråkrati Kompetenta cheferger administrativ effektivitet En kultur som bygger upp byråkratin Management Att vi tror på chefen den enskildapersonens förmågor att styra verksamheten Behöver ejsärskildkunskap om verksamheten

Kollegialitet» Universitet» Högsta domstolen» Regeringen» Advokatbyråer» Arkitektfirmor» Skolan» Sjukhus» Delar av aktiemarknaden

Fördelar med kollegialitet Centralt: Kunskap och testande av kunskap Tillåter oberoende och kreativitet Ger utrymme för individuella handlingar, reflektioner och tankar Universitet konstrueras underifrån med grund i undervisning och forskning, och kompetensen kring detta, som en utgångspunkt. Det sker i samarbete mellan fria och tänkande enskilda personer.

Kollegiet, intressen och medbestämmande Skilj kollegialiteten från medbestämmande och intern representativ demokrati (Maassen & Olsen 2007). Kolleger förutsätts dela en gemensam kunskapsbas, och de kan därmed verka inom en gemensam ram för granskning av kunskap och argument. En intressedriven utveckling förhandlas fram i mötet mellan olika intressen. Formella processer för medbestämmande ett självklart inslag i alla (svenska) organisationer. Att notera: Intressen är något annat än kunskap!

Mörka sidor av kollegialitet Professorsvälde, old-boyism och kotterier Konflikter Långsamt beslutsfattande

Men: Old-boyism och kotterier inte unikt för kollegialitet Konsekvenser av en outtalad styrform Att få alla att tala Att få alla att känna sig trygga

Kollegiet och seminariet Kollegialitet innebär uppskattning av kollegan som en specialist man konsulterar, talar med, får kritik av och ger kritik till. När man söker en lösning på ett gemensamt problem samtalar man och lyssnar på varandras argument. Man är t.o.m. beredd att ändra åsikt om motparten har goda argument. Den reciproka logiken är: jag lyssnar på Dig om Du lyssnar på mig. (Sundqvist 2010 s. 42)

Hur utveckla det konstruktiva seminariet?..the ability to follow the norms of the scientific society. In addition to intelligence and critical thinking, collegiality is also expected: loyalty with the person/project being questioned, and unselfish efforts to improve the work and results of the colleagues. (Translated from Gerholm 2003: 107) Inbjuds alla att prata, eller är det enbart personerna med specifik titel, ålder eller kön? Presenteras de bästa argumenten? Hur kan man ifrågasätta de etablerade paradigmatiska antagandena och teorierna?

En modern kollegialitet Utveckla förutsättningarna för kollegialitet Tydliggör samspelet mellan styrformer Modernisera den kollegiala styrformen Upprätthåll en aktiv diskussion om vad verksamheten är till för