Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap
|
|
- Lucas Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1
2 Samverkan: huvudbudskap Skapa strukturella betingelser för samverkan Skapa respekt och förståelse Samverkanskompetens avgörande 2
3 Bakgrund: ökad specialisering och fragmentarisering The excessive specialization of health-care providers and the narrow focus of many disease control programmes discourage a holistic approach to individuals and the families they deal with and do not appriciate the need for continuity in care. Health services for poor and marginalized groups are often highly fragmented and severely under-resourced, while development aid often adds to the fragmentation. (WHO:s World Health Report 2008, sid 8) 3
4 Specialisering & fragmentarisering (T)ydligast märks /emellertid/ specialiseringstrenden inom barnavården och missbruksområdet, där åtta av tio klienter i dag kommer i kontakt med specialiserade enheter. (Bergmark et al. 2008:45). 4
5 Motkrafter Kunskapsområdet: Ett biopsykosocialt synsätt (tvärvetenskap) Administrativt/organisatoriskt: Interprofessionell samverkan 5
6 Samverkan: ett samspel mellan olika dimensioner diskursiv (kunskap- och förklaringsmodell) organisatorisk/juridisk psykologisk 6
7 Ideal vs verklighet? Barnets bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Professionalism Utveckling Ökad effektivitet Organisationens intresse Personliga intressen Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar 7
8 Skilda synsätt (olika diskurser) Människan är en helhet (ett bio-psyko-socialt synsätt) Olika kunskapsområden möts Oenighet om vad som är sanning Skillnader i makt (vem definierar problemet?) Skillnader i språk 8
9 Sociala representationer 9
10 Socio-centrerad kunskap Piaget: Vår kunskap betingas av våra behov, begär och intressen Kunskapen är ändamålsenlig 10
11 Ändamålsenligheten Förvanskning Tillägg Utelämning 11
12 Modellsvag möter modellstark? 12
13 Det demokratiska samtalet Olika synsätt ställs mot varandra Utrymme ges för argumentering Tolerans och respekt (lyssna på argumenten) Vilja att komma överens 13
14 Administrativa rutiner och regelverk Ekonomi/budget Ansvar och makt (delegation) Formella och informella regler 14
15 Organisatoriska förhållanden Uppdrag Resurser Grad av politisk styrning Struktur Utbredning 15
16 Tänk på att samverkan förutsätter En tydlig och klar ledning Ett klart uttalat mål Tillräckligt med resurser Att skillnader identifieras och respekteras 16
17 Till sist Identifiera problemgenererande faktorer och undanröj (t.ex. okunskap) eller parera (t.ex. tydliga instruktioner) och lev med dem (t.ex. respektera olika bilder ) 17
18 Distribution: Läromedia Örebro AB Box Örebro
19 Distribution: Liber, best.nr (eller som pdf från 19
20 Handläggargrupp/Utredningsgrupp/Samverkansgrupp Förutsättningar för att lyckas Hinder för samverkan Vilja att samverka på alla nivåer Stödjande chef Professionell handläggare Kompetens Tid Delaktighet Väl fungerande samverkansrutiner Uppföljningssystem Gemensamma utbildningar Kreativitet Frånvaro av revirtänk Tydlig ansvarsfördelning Experterna Lågt prioriterat sidouppdrag Förändrat uppdrag i huvud org Ingen ledning som följer upp Täta byten av handläggare Omorganisationer Oengagerad handläggare Okunnig på sin egen organisation Olika organisationskulturer Brist på samsyn Myndigheters olika uppdrag/mål Olika tolkningar av begrepp arbetsförmåga, sysselsättning, rehabilitering. Otydligheter kring vem som har ansvaret.
Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka
Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka Skövde 2014-09-05 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande
Samverkan ur ett ledningsperspektiv
Samverkan ur ett ledningsperspektiv Borås 2014-01-27 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla
Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer
Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?
Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?
Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun 26-27 februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB Berth@Danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en
Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03
Samverkan Fallgropar och möjligheter Per Germundsson Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering
Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?
Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? 2016 års kommunikationskarneval: övergångar Göteborg 2016-05-11 Berth Danermark Institutet för handikappvetenskap Örebro universitet Berth.Danermark@oru.se
Samverkan förutsättningar och fallgropar
Samverkan förutsättningar och fallgropar Tidiga och samordnade insatser för barn och unga Skolverket och Socialstyrelsen Per Germundsson Stockholm 2018-12-05 Ur inbjudan: Heldagskonferens på temat samverkan
Samverkan kring barn som far illa
Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå
SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK
SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK Inspirations- och kunskapsdag om samverkan kring nyanländas hälsa Malmö högskola 2013-11-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå
SAMVERKAN kan man mäta den?
SAMVERKAN kan man mäta den? Milsa spridningskonferens Malmö högskola 2015-05-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA Samverkan kring nyanländas hälsa Nyanländas etablering är beroende av att myndigheter och
Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet
27. 28. august 2015 Scandic Fornebu Samarbeid på tvers Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse Berth Danermark, Örebro universitet Vad är problemet? Samhällets insatser för att bistå
Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan
Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan Brukare med betoning på innebörden användare av välfärdstjänster Markant i början av 90-talet, ekonomiska och ideologiska
Berth Danermark föreläser om teorier och erfarenheter av samverkan där olika aktörer samverkar mot ett gemensamt mål:
1 2011-04-13 Anteckningar från mellanseminariet i doktorandkursen: 13 studenter närvarar i början av dagen. Genomgång av programmet. Fråga om vad som händer och vilka som kommer från idécirkeln i Örebro.
Lagstiftning, organisation och samverkan
Lagstiftning, organisation och samverkan Nationell basutbildning Riskbruk, missbruk och beroende, Eskilstuna 2014-11-25 Mikael Malm, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Sektionen för
SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Samverkan, organisation och lagstiftning Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?
Samverkan, organisation och lagstiftning Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn? Eskilstuna 24 oktober 2018 Mikael Malm 2018-10-24 Avdelningen för vård och omsorg
Ansvarsfördelning och samverkan
Ansvarsfördelning och samverkan Nationell basutbildning Riskbruk, missbruk och beroende Eskilstuna 2016-10-26 Mikael Malm, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting Tillit och förtroende 290 kommuner
Lagstiftning, organisation och samverkan
Lagstiftning, organisation och samverkan Nationell basutbildning Riskbruk, missbruk och beroende Eskilstuna 2015-11-16 Mikael Malm, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting 2015-11-16 Sektionen för
Med kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)
Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide
Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens
Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?
Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 4 juni 2008 Vilka olika typer
Lagstiftning, organisation och samverkan
Lagstiftning, organisation och samverkan Nationell basutbildning Riskbruk, missbruk och beroende, Eskilstuna 2013-10-24 Mikael Malm, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting 2013-10-24 Sektionen för
Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund
Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund Ulrika Englund Gruppen för studier av samverkan Institutionen för hälsovetenskap och medicin,
Värdegrundsforum 14 september
Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet
Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist
Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist Presenterad av Ulla Eriksson-Zetterquist, Lund 2018-05-15 Samtida diskussion: i Sverige I Sverige Samtida debatt Autonomireformen,
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Framgångsfaktorer för samverkan
Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens
Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne
Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap
Värdegrund på Alfa-kassan
Värdegrund Värdegrund på Alfa-kassan På Alfa-kassan är arbetet med vår värdegrund en naturlig del av vår verksamhet. Vi ska utgå från och prata om vår värdegrund på möten och vid utvecklingssamtal. Med
Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR
POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR Typ av dokument: Policy Datum: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Arbetsmiljö och lika villkor Ansvarig förvaltningsenhet: Personalenheten Ersätter dokument: Arbetsmiljöpolicy
Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU
Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans
Framgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Tillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson
Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig
Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap
Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens
Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren
Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar
TEAM OCH TEAMLEDARSKAP
TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,
ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?
ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger
Ingenting om oss utan oss
Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning Sarah Granberg, PhD, Lecturer, Audiologist Audiologiskt forskningscentrum, USÖ, Örebro Institutet för handikappvetenskap, Örebro
Stockholms stads personalpolicy
Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart
PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG?
PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG? Insamlade perspektiv ifrån 29 samtal Arbetsmaterial för arbetet med att medskapa hållbara, systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering i Luleå
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier? Johanna Kumlin och Anneli Marttila Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen
Digitalisering i välfärdens tjänst
Digitalisering i välfärdens tjänst Katarina L Gidlund professor och digitaliseringsforskare FODI (Forum för digitalisering) ÖPPNINGAR Förändra för att digitalisera Digitalisera för att förändra Skolan
2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.
Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande
Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning
VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt
VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat
UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision En förskola för alla, där
Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?
Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)
2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation
Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar
Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)
REMISSVAR 1 (7) ERT ER BETECKNING 2015-03-24 S2015/1554/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Statskontoret tar ställning till förslag
Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete
Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete ullakarin.schon@socarb.su.se 190410 Varför brukarmedverkan och delat beslutsfattande? Investera
Skolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Vad innebär att stå i skottlinjen? 2018-11-19 Namn Efternamn 2 Vad är
2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunikationförutsättningar för goda relationer på jobbet Maria Nordin Institutionen för psykologi 1 Goda relationer - för individ & organisation Goda relationer leder till
Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se
Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun orebro.se SOCIALFÖRVALTNINGENS VÄRDEGRUND UR ETT BARNPERSPEKTIV: Vi stödjer barn i deras vardag. Vi är till för
Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Diskursiv arbetsmiljö
Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén Doktorand CEFIN, KTH Finansförbundet lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se Organisatorisk arbetsmiljö?!? Ledning och styrning Kommunikation Delaktighet, handlingsutrymme
Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap
Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop
Stockholms stads personalpolicy
Stockholms stads personalpolicy Produktion: Blomquist Tryck: Edita Bobergs Artikelnummer: 13742 Stadsledningskontoret 2016-11 Antogs av kommunfullmäktige, 5 september 2016 Ett Stockholm för alla Stadens
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier
Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola
Etik för socialt arbete Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Varför bör vi bedriva socialt arbete och hur bör det utformas? Frågan hur? är dels en kunskapsfråga,
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden
Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se
Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om
Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:
Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15 TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: 09.00-10.30 Totalt antal
Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén
Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se Organisatorisk arbetsmiljö?!? Ledning och styrning Kommunikation Delaktighet, handlingsutrymme Fördelning av arbetsuppgifter och Krav,
Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN
Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»
Torgeir Alvestad Fil. Dr.
Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen
Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling
Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Värdegrund för äldreomsorgen
Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.
Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd
Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd Linköping 6 september 2017 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Göteborgs Universitet och Natur & Kultur Vår bok Samverkan
Vad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018
SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 Under heldagen den 12 november om ledarskap och organisatoriska mellanrum ägnades eftermiddagen åt gemensam work shop.
Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv
Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%
Socialpolitik och välfärd
Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet
Tillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten
Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning
Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning Behovet av förbättrad samordning har lyfts de senaste 25 åren Ökad specialisering av de verksamheter som stöttar barn med
Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015
Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och
Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-
Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna
Diskursiv arbetsmiljö
Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén Doktorand CEFIN, KTH & Finansförbundet CTA, Malmö högskola lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se Min ambition Erbjuda en grundläggande idé om: vad diskursiv arbetsmiljö
Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar?
Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar? Staffan Johansson 2012-02-08 Varför detta fokus på samverkan inom vård och omsorg? Antalet människor
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så