Lagstiftning, organisation och samverkan

Transkript

1 Lagstiftning, organisation och samverkan Nationell basutbildning Riskbruk, missbruk och beroende Eskilstuna Mikael Malm, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting Sektionen för vård och socialtjänst 1

2 En arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner, landsting och regioner med huvuduppgift att: vara en social- och sjukvårdspolitisk intressebevakare, främja och utveckla samverkan mellan huvudmännen, med hög kompetens bidra till utveckling av sjukvård och socialtjänst, väcka frågor, agera kraftfullt och skapa opinion, utgöra en nationell politisk arena för våra förtroendevalda, vara en mötesplats för medlemmarna. Vad är SKL? Sektionen för vård och socialtjänst 2

3 De viktigaste utmaningarna inom missbruksoch beroendevården Sektionen för vård och socialtjänst 3

4 De viktigaste utmaningarna Ökat och förändrat vårdbehov som kräver bättre samordning och samverkan samt ansvarsfördelning. Ökad psykisk ohälsa bland unga ökar risken för missbruk och beroende. Ökad användning av cannabis bland unga. Ökad dödlighet p.g.a. narkotika. Fler äldre med riskfyllda alkoholvanor vilket påverkar hälso- och sjukvård och socialtjänst. Fortsatt kunskapsutveckling krävs, bl.a. stöd i analys, metodutveckling och implementering; personal- och kompetensförsörjning. Hur ser det faktiska vårdlandskapet ut? skillnader i vårdutbud, förutsättningar och tillgänglighet mellan olika kommuner och landsting/regioner men också ojämlikheter i människors villkor Sektionen för vård och socialtjänst 4

5 Förekomst av samsjuklighet Risken att drabbas av psykisk sjukdom är mer än dubbelt så stor jämfört med för personer som inte har ett missbruk eller beroende. Bland personer som vårdas för sitt missbruk har procent en samtidig psykisk sjukdom: Vanligast är ångest- och depressionssjukdomar och personlighetsstörningar. Av dem med alkohol- eller drogmissbruk har drygt 20 procent också adhd. Omvänt är också missbruk och beroende vanligare bland personer med psykisk ohälsa än i befolkningen i övrigt. Omkring procent av de personer som är aktuella i vården på grund av psykisk ohälsa har samtidigt ett missbruk eller beroende. Inom den specialiserade psykiatrin är det personer med psykossjukdomar och bipolär sjukdom som har högst förekomst av samtidigt missbruk eller beroende. Källa: Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (Socialstyrelsen 2015) Sektionen för vård och socialtjänst 5

6 Disposition Lagstiftningen en översikt Socialtjänstlagarna Hälso- och sjukvårdslagarna Samverkan främjande och hindrande faktorer Sektionen för vård och socialtjänst 6

7 Vilka lagar är aktuella? Sveriges grundlagsstiftning Socialtjänstlag (2001:453), SoL Lag om vård av unga (1990:52), LVU Lag om vård av missbrukare (1988:870), LVM Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), OSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Patientlagen (2014:821) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Patientdatalag (2008:355) Lag om psykiatrisk tvångsvård/rättspsykiatrisk vård (1991:1128/1991:1129), LPT och LRV Sektionen för vård och socialtjänst 7

8 Vi har också föreskrifter, meddelandeblad, cirkulär och nationella riktlinjer Sektionen för vård och socialtjänst 8

9 Grundlagarna Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället: Vilka är det? Regeringsformen Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Sektionen för vård och socialtjänst 9

10 Skilda världar Socialtjänstlagen styr i hög grad nämndens verksamhet Politiskt valda ledamöter fattar beslut i enskilda ärenden Tjänstemännen arbetar på delegation Finns formella förvaltningsregler för handläggning, utredning, behovsbedömning och beslut Rätten för den enskilde att överklaga beslut Professionen fattar beslut i enskilda patientärenden Verksamhetens bas är vetenskap och beprövad erfarenhet Lagstiftning och Socialstyrelsens olika föreskrifter är starka styrmedel Stort ansvar åligger legitimerad personal Personalen kan åläggas disciplinpåföljd Medicinska beslut kan normalt inte överklagas Sektionen för vård och socialtjänst 10

11 Värdekonflikter utifrån HSL och SoL Vilken vågskål väger tyngst? Resonerar vi olika? Den svåra balansen mellan tvång och frivillighet Behovet av vård, behandling, hjälp och stöd Respekt för självbestämmande och integritet Hur kan vi tillgodose behovet och samtidigt respektera självbestämmande och integritet? Sektionen för vård och socialtjänst 11

12 Socialtjänstlagstiftningen Sektionen för vård och socialtjänst 12

13 Socialtjänstlagen (2001:453) Målinriktad ramlag med rättighetsinslag Ansökan, utredning och beslut Kommunens yttersta ansvar Vistelse- och bosättningskommun Samhälls- och strukturnivå Gruppnivå Enskild och individuell nivå Sektionen för vård och socialtjänst 13

14 Socialtjänstlagens grundläggande värderingar Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet Sektionen för vård och socialtjänst 14

15 God kvalitet i socialtjänsten Innebär att insatserna bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet, utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglas av kontinuitet, är kunskapsbaserade och effektivt utförda, och är tillgängliga och fördelade efter behov samt att myndighetsutövningen präglas av rättssäkerhet Sektionen för vård och socialtjänst 15

16 Socialtjänstlagen lyfter fram vissa grupper (5 kap) Barn och unga (inklusive familjer och familjerådgivning) Äldre människor Människor med funktionshinder Missbrukare Anhörigvårdare Brottsoffer Sektionen för vård och socialtjänst 16

17 Socialtjänstlagen (2001:453) Missbrukare: Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket, i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs Sektionen för vård och socialtjänst 17

18 Socialtjänstlagen (2001:453) Rätten till bistånd Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd), och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Förvaltningsbesvär: d.v.s. att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår Sektionen för vård och socialtjänst 18

19 Anmälningsskyldigheten som rör missförhållanden enligt Lex Sarah Lex Sarah gäller inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse Enligt bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänstlagen, SoL, och lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska anställda genast rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Sektionen för vård och socialtjänst 19

20 Anmälningsskyldigheten om missförhållanden som rör barn Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn: Uppmaning till alla Skyldighet för vissa arnfarilla Sektionen för vård och socialtjänst 20

21 Att diskutera: 1. Tar ni alltid reda på om de personer ni möter har barn? 2. Har ni den information ni anser er behöva när det gäller anmälningsskyldigheten vid missförhållanden som rör barn? Vart kan ni vända er för att få mer information? Finns det lokala rutiner? Sektionen för vård och socialtjänst 21

22 Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) När stöd och hjälp inte kan ges på frivillig väg: Miljöfall (barn <18 år) och psykisk eller fysisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen, eller något annat förhållande i hemmet Beteendefall (unga <20/21 år) missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet, eller något annat socialt nedbrytande beteende Sektionen för vård och socialtjänst 22

23 Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Föräldrarnas bestämmanderätt begränsas Barnet/den unges underkastas frihetskräkningar Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från Socialnämnden Vården upphör senast när barnet fyllt 18 år (miljöfall) eller 21 år (beteendefall) Översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, m.m., Dir. 2012:79 Slutbetänkande av Utredningen om tvångsvård för barn och unga (SOU 2015:71) Sektionen för vård och socialtjänst 23

24 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM När nödvändig vård inte kan ges på frivillig väg Syftar till att motivera till vård i frivilliga former LVM är tillämpbar om 1. missbruket är fortgående och endast kan brytas genom vård, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt SoL eller på något annat sätt, och 3. missbrukaren a. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b. löper en uppenbar risk att förstöra livet, eller c. kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående Sektionen för vård och socialtjänst 24

25 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från Socialnämnden Vård ges vid särskilda institutioner, s.k. LVM-hem, som drivs av SiS SiS har särskilda befogenheter gentemot dem som vårdas Vården får pågå under högst 6 månader Sektionen för vård och socialtjänst 25

26 Utvecklingen av missbruksoch beroendevården Missbruksutredningen (Dir 2008:48) Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruksoch beroendevården (Prop. 2012/13:77) Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) Diskussion och debatt om sprututbytesprogram Gerhard Larsson presenterar sitt slutbetänkande Sektionen för vård och socialtjänst 26

27 Hälso- och sjukvårdslagstiftningen Sektionen för vård och socialtjänst 27

28 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) HSL är en målinriktad ramlag som ger landstingen stort utrymme att utforma vården efter lokala och regionala behov och förutsättningar Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna Sektionen för vård och socialtjänst 28

29 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Målet för hälso- och sjukvården: En god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Sektionen för vård och socialtjänst 29

30 Målen för god vård 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2. Säker hälso- och sjukvård 3. Patientfokuserad vård 4. Effektiv hälso- och sjukvård 5. Jämlik hälso- och sjukvård 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Källa: Socialstyrelsen (2006). God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Sektionen för vård och socialtjänst 30

31 Barns behov av information, råd och stöd Enligt HSL ska hälso- och sjukvården särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider Sektionen för vård och socialtjänst 31

32 Primärvårdens uppdrag enligt HSL Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens Sektionen för vård och socialtjänst 32

33 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Enligt 18 HSL ska kommunen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem 1. som bor i särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre 2. som bor i bostad med särskild service för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning 3. som bor i någon av ovanstående boendeformer, där boendet efter särskilt tillstånd bedrivs som enskild verksamhet 4. som efter beslut om rätten till bistånd vistas i dagverksamhet Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar inte läkarinsatser Sektionen för vård och socialtjänst 33

34 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Hälso- och sjukvård och Socialtjänst m.m. (25-26 kap.) Sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Innehåller bestämmelser om samtycke och om när sekretess får brytas Sektionen för vård och socialtjänst 34

35 Sekretessreglering enligt OSL och PDL Sekretessregleringen innebär att det finns en sekretessgräns runt en myndighet, runt en självständig verksamhetsgren inom en myndighet. Inre sekretess och behörighetsstyrning Sektionen för vård och socialtjänst 35

36 Samtycke enligt OSL Sekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en annan myndighet, om den enskilde samtycker till det. Om den enskilde p.g.a. hälsotillståndet eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar inte sekretessen att uppgiften lämnas ut om det anses nödvändigt för att den enskilde ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd Sektionen för vård och socialtjänst 36

37 Angående samtycke: Finns inga formella krav på att samtycken ska vara skriftliga kan dock vara att föredra Även om medgivande finns gäller det att sätta sig in i patientens/klientens situation Kanske ångrar sig? Vill återkalla ett tidigare lämnat samtycke Inte medveten om innehållet i journalen och vilka uppgifter som ska lämnas ut Partiellt samtycke Man bör tänka sig för och inte utan vidare ta ett medgivande för givet om man inte är säker på att patientens/klientens beslut är väl övertänkt Man bör löpande diskutera saken med patienten/klienten Sektionen för vård och socialtjänst 37

38 Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT Förutsättningen för intagningsbeslut för tvångsvård är att ett vårdintyg har utfärdats. Av vårdintyget måste det framgå att patienten 1. lider av en allvarlig psykisk störning (APS), 2. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård, 3. motsätter sig sådan vård. Vid bedömning av vårdbehovet ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Inget krav på diagnos när vårdintyg utfärdas eller prövas Ingen nedre åldersgräns Sektionen för vård och socialtjänst 38

39 Samverkan främjande och hindrande faktorer Sektionen för vård och socialtjänst 39

40 Förälskelse Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Sektionen för vård och socialtjänst 40

41 Francesco Alberoni* jämför förälskelse med revolutionen och kärleken samt äktenskapet med institutionen Förälskelse drabbas vi av kärleken skapar vi och får arbeta hårt för att bevara! Förälskelse och kärlek *Förälskelse och kärlek (1979) Sektionen för vård och socialtjänst 41

42 Vad har det med samverkan att göra? Psykiatrireformen och handikappreformen 1995 var något av en revolution som ifrågasatte det gamla och som ställde krav på förändring precis som en förälskelse kan göra! Psykiatrireformen kom över oss samverkan skapar vi och får arbeta hårt för att bevara! Sektionen för vård och socialtjänst 42

43 Behovet av samverkan ökar Sjukvården och socialtjänsten blir mer specialiserad och fragmentiserad Vi får fler utförare inom vård- och omsorgssektorn Befolkningen blir äldre och vi ser fler personer med samsjuklighet och komplexa behov Den psykiska ohälsan är omfattande och ökar Våra samhällsekonomiska resurser är begränsade vilket ställer krav på ökad effektivitet, kortare väntetider, minskat glapp mellan olika vård- och stödinsatser, kontinuitet i vårdkedjan Lagstiftning ställer allt större krav på samverkan och samordning Sektionen för vård och socialtjänst 43

44 Samtidigt finns det företeelser som verkar i motsatt riktning och som inte främjar samverkan I tider med begränsade ekonomiska resurser ökar behovet och intresset av gränsdragningar mellan olika huvudmän och frågor om uppgiftsoch ansvarsfördelning ställs på sin spets Sektionen för vård och socialtjänst 44

45 Kraven på samverkan har stärkts På organisationsnivå På individnivå Vilka insatser som behövs? Vilka åtgärder vidtas av någon annan? Vem gör vad? Vem av huvudmännen ska ha det övergripande ansvaret? SIP enligt HSL och SoL Sektionen för vård och socialtjänst 45

46 Samverkan är ett samspel mellan olika dimensioner Diskursiv (kunskaps- och förklaringsmodell) Olika bilder av verkligheten Vi definierar problem olika Organisatorisk/juridisk Regelverk och uppdrag Psykologisk Möten mellan människor från olika professioner Sektionen för vård och socialtjänst 46

47 Modell för samverkan Samverkan Samarbete Personer Relationer Metoder Interaktion Samspel Samordning Resurser Organisation Styrning Ledning Värdegrund, värderingar, etik

48 Idealet möter verkligheten I den bästa av världar Brukarens bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Professionalism Utveckling Ökad effektivitet I verkligheten Organisationens intresse Personliga intressen Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar Sektionen för vård och socialtjänst 48

49 Skilda synsätt (olika diskurser) Människan är en helhet (ett bio-psyko-socialt synsätt) Olika kunskapsområden möts Oenighet om vad som är sanning Skillnader i makt (vem definierar problemet?) Skillnader i språk Sektionen för vård och socialtjänst 49

50 Möten mellan olika professioner Inre bilder av yttre händelse, situation, problematik Möte mellan en socialsekreterare och läkare Fördelar och nackdelar med diagnos? Sektionen för vård och socialtjänst 50

51 Modellsvag möter modellstark? Möte mellan olika professioner Sektionen för vård och socialtjänst 51

52 Faktorer som påverkar och styr samverkan Organisation Struktur Uppdrag Ekonomi och resurser Regelverk och styrning Graden av ledning och styrning Formella och informella regler Ansvar och makt (delegation) vilket mandat har jag? Administrativa rutiner Mötet mellan olika professioner Kultur Geografiska förhållanden Sektionen för vård och socialtjänst 52

53 Framtidsvison vad behöver vi göra? Kunskapsområdet Ett biopsykosocialt synsätt (tvärvetenskap) Våra kunskapsområden ska integreras Behovsanpassad kunskapsstyrning och en samordnad statlig myndighetsstruktur Ändamålsenliga lagar och regler Administrativt och organisatoriskt Skapa hållbara strukturer, lokalt och regionalt Interprofessionell samverkan Ekonomi och styrning Sociala investeringar Ersättningssystem som främjar samverkan Sektionen för vård och socialtjänst 53

54 Samverkan kan jämföras med kärlek och äktenskap Olika synsätt och värderingar ska integreras istället för att motverka varandra Vilja att komma överens Gemensam målsättning Gemensamt ansvar Tillit Tolerans och respekt Förtroende Kronprinsessan Victoria och prins Daniel Sektionen för vård och socialtjänst 54

55 Några äktenskapliga råd. Identifiera problemgenererande faktorer och hinder Undanröj (t.ex. okunskap) eller Parera (t.ex. tydliga instruktioner) och Lev med dem (t.ex. respektera olika bilder) Gilla läget! Sektionen för vård och socialtjänst 55

56 .. och avslutningsvis! re:member att också samverkan behöver underhållas Sektionen för vård och socialtjänst 56

57 Kontakt Huvudansvar psykiatrifrågor: Mikael Malm Tel: e-post: Huvudansvar missbruk- och beroendefrågor: Anneli Jäderland Tel: e-post: Process- och utvecklingsledare i kommuner och landsting Sektionen för vård och socialtjänst 57