Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Transkript

1 Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig (exv. mellan myndigheter) - Privat (exv. avtal, partnerskap) Inter-sektoriell (privat-offentlig, offentlig-ideell, privatoffentlig-ideell) Samverkan - i olika grad formaliserad 1

2 Behovet av samverkan - integration Möta samhällets komplexa behov. Ökad specialiserings, fragmentering och antal organisationer som producerar välfärdstjänster bristande helhetssyn och rundgång mellan org. Organisatoriskt lärande och förändring 2

3 Vad är samverkan? Aktiviteter med ett specifikt syfte och där någon form av gräns överskrids. Innebär att man samtidigt överskrider gränser som upprätthåller dem 3

4 Svårigheter med samverkan Samtidigt innebär samverkan spänningar, konflikter och dilemman. Bristande förtroende för varandra Parallellprocesser (attityder som fortplantas från ledningsnivå till övriga nivåer och vice versa) Över- och underordnade mål inom ingående organisationer prioriterar åtgärder olika Centralt att identifiera gemensam målsättning för att få till stånd samverkan Innebär samtidigt kompromisser med den egna organisationens målsättningar 4

5 Vanliga främjande faktorer och hinder Hinder: - Vag formulerade målformuleringar - Oklar roll- och ansvarsfördelning - Olika synsätt/perspektiv - Olikheter i språk - Olika regelverk - Olika organisatoriska strukturer och ekonomiska intressen - Hög personalomsättning/stor arbetsbelastning 5

6 Vanliga främjande faktorer och hinder Främjande faktorer: - Huvudmannaskaps- och funktionsgränser bestämts på lämpligt sätt - Samlokaliserade verksamheter - Administrativ och politisk ledning och finansiering samordnad - Innefattar alla nivåer i de organisationer som ska samverka - Ömsesidig respekt och förtroende föreligger - Ekonomiska stimulanser/tvingande lagstiftning 6

7 Osäkra effekter Generellt sett visar tidigare forskning om samverkan på osäkra effekter och svårigheter att nå uppsatta mål 7

8 Avhandlingsstudie Samverkan i en kontext av barnahus nära samverkan under ett gemensamt tak mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis- och åklagarmyndigheter kring utredningar av misstänkta brott mot barn Operativ och övergripande samverkan - samrådsmöten och medhörning av förhör (operativ) - styr-, referens- och arbetsgruppsmöten (övergripande) 8

9 Barnahusidén Barnanpassade utredningar i barnvänlig miljö nära samverkan, kontinuerligt utbyte av information och kunskap metodutveckling och förhöjd utredningskvalitet bättre underlag för rättsprocessen och för samhällets fortsatta insatser leder till ökad lagföring och minskar risken för dubbelarbete samhällets insatser används mer effektivt kunskapen om barn i utsatta situationer ökar 9

10 Avhandlingssyfte Att kritiskt studera samverkansprocesser och dess konsekvenser Fokus på rättens och maktens betydelse för: - Variationer i samverkansorganisering mellan barnahusen - Hur spänningsförhållanden, dilemman och tolkningsprocesser påverkar samverkan - Hur samverkansparterna påverkar och påverkas av varandra - Vilka konsekvenser påverkan får för innehållet i samverkan samt för parternas roller och arbetssätt 10

11 Nyinstitutionell organisationsteori (Powell & DiMaggio, ed. 1991, et. al) Organisationers beroende av omgivningen Betonar organisationers informella organisationspraktiker snarare än formella organisationsstrukturer (dvs diskrepensen mellan idé och praktik) Kulturell påverkan på beslutsfattande och formella strukturer Kulturella normer, regler, värden, idéer och logiker påverkar hur organisering sker, praktiker tar form och beslut fattas i organisationer (och i samverkan mellan organisationer/parter) Idéspridningsstudier hur populära organisationsmoden sprids (utan påvisbara effekter) och implementeras (och transformeras) lokalt variationer 11

12 Institutionell maktanalys av samverkansprocesser I samverkan sker förhandlingar och maktspel mellan organisationsparter utifrån skilda institutionella logiker Institutionella logiker utgör tankestrukturer och modeller för handlande/beslutsfattande Institutionell maktanalys hur påverkar och påverkas organisationsparter genom samverkan (tankesätt och handlande) medvetet och omedvetet Vilka institutionella förändringar leder samverkan till på gott och ont 12

13 Dimensioner av makt tydliga och diffusa maktformer Makt ömsesidiga relationer inom vilka vi påverkar varandras tänkande och handlande (relationer av ömsesidig påverkan och påverkansförsök) Steven Lukes (1974, 2008): - Endimensionell makt (formell beslutandemakt över olika frågor) - Tvådimensionell makt (makten att t.ex. kontrollera vilka som inkluderas/exkluderas, vilka frågor som behandlas och inte etc.) - Tredimensionell makt (diffus maktform som handlar om makten att sätta dagordningen i en vidare bemärkelse genom problemförståelse och definition, inta tolkningsföreträde etc.) 13

14 Spänningsförhållanden mellan olika logiker Straffrätt - socialrätt Effektiviserad rättsprocess förbättrat skydd och stöd Förundersöknings om brottsmisstanken social utredning om barnens behov av skydd och stöd Straffrättslig logik socialrättslig behandlingslogik Polis och åklagare blickar bakåt (ex post) socialtjänst och BUP blickar framåt (ex ante) 14

15 Skillnader mellan idé och praktik oavsedda konsekvenser Samverkan i praktiken komplext: - förändringar, spänningsförhållanden och dilemman Mot bakgrund av: - målen med samverkan (effektivisera rättsprocessen förbättra skydd och stöd) - olika regelverk, rättsliga uppdrag och sekretessbestämmelser - avvägningar mellan olika intressen och beslutslogiker - straff behandling - barnskydd familjestöd - brottsoffer misstänkt 15

16 Variationer mellan barnahusen Graden av integration Inkluderingar/exkluderingar av myndigheter/professioner - samråd - medhörning av förhör Inkluderingar/exkluderingar av målgrupp - barn/familj/misstänkt förövare/syskon 16

17 Maktspel och maktbalans Turordningen av arbetsinsatser avspeglar vad som får tolkningsföreträde och prioritet (brottsutredningen eller skydd och stöd/behandling) Maktbalansen avspeglas vidare i hur och i vilken grad arbetssätten för respektive myndigheter har förändrats i och med samverkan 17

18 Juridifiering och maktförskjutning (1) Den straffrättsliga logikens tolkningsföreträde framför behandlingslogiken. Förskjutning mot och övertagande av den straffrättsliga logiken. Exempelvis: - om socialtjänsten inväntar polis och åklagares insatser (för att bevis ska kunna säkras) och undviker att informera vårdnadshavare om att utredning har inletts, polisanmälan gjorts och förhör kommer hållas oavsedda konsekvenser för det direkta och fortsatta samarbetet med familjen ur ett helhetsperspektiv kan exv. leda till att samtycke till stöd och behandling inte ges etc. 18

19 Juridifiering och maktförskjutning (2) Innehållsmässig fokusering på vad som har varit (ex post) snarare än vad som ska följa (ex ante) m.a.o. de misstänkt begångna brotten snarare än utredning av behov och hur barnens och familjernas framtida situation kan förbättras genom stöd/behandling Socialtjänstens huvud- och förstahandsansvar för barnens välfärd och utveckling mot polis och åklagares brottsutredande arbete Maktförhållandet är inte rättsligt givet 19

20 Kritisk analys av samverkan visar på vikten av att uppmärksamma: Det konkreta innehållet i samverkan Vilka roller samverkansparterna intar i samverkan Vilka förändringar samverkan leder till exempelvis genom förskjutningar och övertaganden av logiker Avsedda och oavsedda konsekvenser 20

21 Om roller, ansvar och samsyn Samverkan innebär att man ska överskrida gränser samtidigt som man ska upprätthålla gränser. - Kan leda till förtydligande av roller men också till rollförvirring Gemensamma mål (trots målträngsel ), kompromisser och samsyn: - I vilken mån är det rimligt i förhållande till sitt eget uppdrag (och i förhållande till målgruppen för samverkan)? 21

22 Diskussionsfrågor Egna erfarenheter av samverkan och motstridiga institutionella logiker och maktspel? Ledarskapets betydelse för att överkomma dilemman i samverkan? 22