Bakgrund,beskrivning av arbetsmetodik och förutsättningar på Gotland finns redovisat i bifogad rapport.

Transkript

1 1(1) 8 december 2008 HSN 2008/184 Inrättande av ett arbetssätt enligt Barnahus-modell En arbetsgrupp med deltagare från Socialförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Rättsmedicinalverket har arbetat fram ett förslag på att införa ett arbetssätt enligt barnahus-modell. Bakgrund,beskrivning av arbetsmetodik och förutsättningar på Gotland finns redovisat i bifogad rapport. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdnämnden beslutar att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inför arbetssättet enligt barnahus-modell enligt beskrivningen i rapporten. Samarbetet konstitueras i ett myndighetsöverskridande avtal. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Stab-/administration Hälso- och sjukvården Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax ann_christin.kullberg@hsf_gotland.se Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hsf\hs\ diarie\ \ \dok1.doc :51

2 (10) Socialförvaltningen Britt Marie E Eriksson. Rapport Inrättande av arbetssätt enligt Barnahus-modell på Gotland. Utredningsuppdraget Socialförvaltningen och Hälso-och sjukvårdsförvaltningen i Gotlands kommun, Polismyndigheten Gotland, Åklagarmyndigheten i Visby och Rättsmedicinalverket har beslutat att utreda förutsättningarna för att inrätta ett arbetssätt enligt Barnahus-modell på Gotland. Ansvariga inom myndigheterna har lämnat direktiv med uppdrag och beslut om myndighetsövergripande organisation av projektet och utsett ansvariga i styrgrupp samt projektledning. Utredningens syfte har varit att klarlägga förutsättningarna för arbetssätt och metoder som innebär att barnet sätts i centrum för de samverkande myndigheterna i utredningar och insatser kring barn som misstänkts vara utsatta för allvarliga brott ge en grund för ett samverkansavtal som reglerar myndigheternas åtaganden Målet för utredningen har varit att ett samverkansavtal ska träda i kraft vid årsskiftet 2008/2009 som leder till att: Berörda samverkande myndigheter använder metoder som innebär att de utredningar och insatser som görs är anpassade efter barnens behov. Samarbete och samverkan sker på ett strukturerat sätt och utvecklas. Kvaliteten i berörda myndigheters utredningar och insatser förbättras. Utgångspunkt för utredningen har varit utvärdering av Barnahus - försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn. Utvärderingen visar att samverkan inneburit en förbättrad kvalitet ur ett barnperspektiv. Samverkan har blivit effektivare och mer strukturerad. Hindrande faktorer har funnits gällande geografiska ansvarsområden, tolkning av sekretessbestämmelser samt otydligheter kring ansvars- och kostnadsfördelning. Genomförande Utredningen har genomförts enligt projektplan.(bilaga 1). Postadress Besöksadress Telefon (växel) Telefax Internetadress E-postadress VISBY Bredgatan 2, Visby son@son.gotland.se

3 Utgångspunkter för arbetsgruppen Arbetsgruppen tog utgångspunkt i sitt arbete genom att kartlägga den nuvarande gemensamma processen när myndigheterna samverkar i utredningar och insatser kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. Vid en anmälan startar parallella processer hos myndigheterna och ett formaliserat samråd sker i vissa fall. Genom processkartläggningen synliggjorde vi de olika processerna och hur de hänger ihop samt hur samverkan går till i nuläget. Vi fick en gemensam karta över helheten och det blev tydligt vad som behöver utvecklas och förbättras. Processkartläggningen (Bilaga 2) ligger som grund för arbetsgruppens förslag till arbetsmodell för samråd och samverkan med utgångspunkt från barnets situation. Rikspolisstyrelsens, Rättsmedicinalverkets, Socialstyrelsens och Åklagarmyndighetens slutrapport Barnahus-försöksverkamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn har använts som ett stöd i arbetet. Stöd i lagstiftningen för samverkan mellan berörda myndigheter Det finns en allmän lagstadgad skyldighet för myndigheter att samverka i 6 förvaltningslagen (1986:223). Där anges att varje myndighet ska hjälpa andra myndigheter inom ramen för den egna verksamheten. Det finns en skyldighet för socialnämnden att samverka med andra verksamheter i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (5 kap. 1 a SoL). I sådana frågor ska socialnämnden samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. De viktigaste samarbetsparterna är skolan, förskolan, polisen samt hälso- och sjukvården, som har motsvarande bestämmelse i sina respektive lagstiftningar. Socialnämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Enligt polislagen ska polisen samarbeta med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten, t.ex. Åklagarmyndigheten (3 PolisL). Det åligger därvid särskilt polisen att fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och snarast underrätta dessa om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem. I hälso- och sjukvårdslagen anges att hälso- och sjukvården, på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, ska samverka med andra samhälls organ, organisationer och andra som berörs (2 f HSL). Det finns en motsvarande samverkansskyldighet för hälso- och sjukvårdspersonalen i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (2 kap. 1 a LYHS). Samverkande myndigheternas uppdrag - roller De samverkande myndigheterna har olika uppdrag, ansvar och kompetens. En samverkansmodell som sätter barnet i centrum och ökar kvaliteten i utredningar och insatser förutsätter att varje myndighets representant vid 2

4 samverkan agerar utifrån sitt ansvars- och kompetensområde och att myndigheternas olika uppdrag är tydliga och respekteras. I arbetsgruppen har myndigheterna beskrivit sina uppdrag och roller. Socialtjänstens uppgifter Inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Bedöma och tillgodose barnets behov av omedelbart skydd eller stöd. Ta ställning till om en polisanmälan ska göras. Samordna arbetet med andra myndigheter. Stödja barnet och familjen som helhet både under utredningstiden och mer långsiktigt. Bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga och barnets behov av insatser. Bedöma eventuellt behov av information till berörda Polisens uppgifter Upprätta polisanmälan och färdigställa förundersökningsprotokoll. Planera, förbereda, genomföra och dokumentera förhör med barn och andra bevispersoner. Planera och genomföra övriga utredningsåtgärder, exempelvis inhämta rättsintyg. Verkställa eventuella tvångsmedelsbeslut, till exempel kroppsbesiktning, hämtning till förhör och husrannsakan. Hantera och följa upp eventuella besöksförbud. Åklagarens uppgifter Värdera misstanken och besluta om en förundersökning ska inledas. Vid behov ansöka hos tingsrätten om en särskild företrädare eller målsägarbiträde för barnet samt om offentlig försvarare för den misstänkte. Bestämma hur förundersökningen skall bedrivas, till exempel besluta om rättsmedicinsk undersökning, och lämna direktiv till polisen. Besluta om eventuella tvångsmedel och besöksförbud. Besluta i åtalsfrågan. Driva processen i domstol. Hälso- och sjukvårdens uppgifter Utreda barnets somatiska status, bedöma förekomsten av skador. På begäran av förundersökningsledare utföra rättsmedicinsk undersökning inklusive spårsäkring och utfärda rättsintyg Utreda, bedöma och tillgodose barnets behov av somatisk och psykiatrisk medicinsk behandling. Bedöma och tillgodose barnets behov av krisbearbetning, psykoterapeutisk eller psykologisk insats. Bedöma och tillgodose de vuxnas behov av krisbearbetning och annan behandling (vuxensjukvården). Rättsläkarens uppgifter På uppdrag av polis eller åklagare: 3

5 Utreda hastiga och oväntade samt onaturliga dödsfall. Undersöka personer som misstänks ha blivit utsatta för fysisk misshandel eller sexuella övergrepp och i vissa fall misstänkt gärningsman samt dokumentera skador och utfärda rättsintyg utifrån undersökningsresultatet. Utfärda rättsintyg utifrån journalhandlingar upprättade av andra läkare. Medverka vid rekonstruktioner. Medverka som sakkunnig vid domstolsförhandling (på uppdrag av åklagare eller domstol). Arbetsgruppens förslag på innehåll i ny arbetsmodell Målgrupp för samverkan Barn i åldern 0-18 år som misstänks vara utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp när barnet har en relation till förövaren och är i beroendeställning, t.ex. förälder eller annan vuxen, syskon. Motiveringen är att det är i fall då barnet har lojalitet med och är beroende av den misstänkte förövaren som samverkansmodellen i första hand behövs. Barn inbegrips i målgruppen eftersom det finns behov av samråd och gemensam planeringen av handläggningen även om barn över 15 år inte förhörs med videoteknik. Arbetsgruppen anser dock att man vid samrådsmötena ska ta upp alla anmälningar gällande misshandel och sexuella övergrepp mot barn upp till 18 år. Anledningen är att man vill få en gemensam syn på vad som anmäls och för att inget ärende ska "hamna mellan stolarna". Det kan även vara en lösning för att få en gemensam statistik. Vid samrådsmötena avgörs om alla myndigheter har en roll i den fortsatta processen. Avgränsing av målgruppen Barn som far illa av andra orsaker än misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp ska inte ingå i målgruppen för samverkan. Då skulle en stor mängd barn omfattas, som av olika skäl aktualiseras hos socialtjänsten p.g.a. anmälningsskyldighet enlig enligt socialtjänstlagen. Samverkansbehov med polis och åklagare finns inte i dessa fall. Barn remitteras till BUP enligt andra rutiner. Barn som bevittnat våld ska heller inte ingå i målgruppen för samverkan. Socialtjänsten har ett tydligt uppdrag och ansvar för att särskilt beakta barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående och håller på att utveckla arbetet med stödinsatser till barnen. Barnen förhörs inte som brottsoffer av polisen och kan aktualiseras hos BUP av socialtjänsten. Arbetsgruppen är överens om att det är viktigt att inte utvidga målgruppen utan att lägga kraften på att få en välfungerande samverkan kring de allvarliga 4

6 brotten, där alla samverkansparter har en roll, och att barn som utsätts för misshandel uppmärksammas. Målgruppens omfattning Socialtjänsten har kartlagt anmälningar om misstänkt barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 0-18 år som inkommit till socialtjänsten under 2007 och fram till 15 september Anmälningsorsak Misshandel Sexuella övergrepp Totalt Socialtjänsten har under samma period anmält misstanke om brott mot barn 0-18 år till polisen: Anmälningsorsak Misstänkt barnmisshandel 4 10 Misstänkt sexuella övergrepp 6 4 Misstänkt barnmisshandel och 1 1 sexuella övergrepp Totalt Polisen har kartlagt målgruppen med utgångspunkt från genomgång av uppgifter angående alla videoförhör som hållits 2007 och hittills Videoförhör hålls med barn upp till 15 år, men kan även förekomma med äldre barn i de fall barnet har ett begåvningshandikapp eller vid speciella tillfällen på åklagarens begäran. Videoförhör kan också hållas med offret vid andra brott än de som ingår i målgruppen för samverkan enligt Barnahusmodell, t.ex. brott av obekanta, när ett barn misshandlats av ett annat barn, olaga hot, rån, skadegörelse etc. Polisen registrerar inte misshandel eller sexuella övergrepp på ett sätt som gör det sökbart för åldersgruppen år. Genomgång av samtliga videoförhör 2007 och t.o.m. september 2008 ger nedanstående bild av målgruppen 0-15 år. Ett fåtal personer över 15 år ingår Totalt antal videoförhör 49 förhör 53 förhör Misshandel 9 personer 18 personer Sexuella övergrepp 11 personer 11 personer Totalt 20 personer 29 personer 5

7 Arbetsgruppen bedömer att målgruppen för samråd kan röra sig om c:a 50 ärenden per år. Arbetsgruppen har vid sin granskning av underlaget i kartläggningarna konstaterat att polis och hälso- och sjukvård står för en liten andel av anmälningar till socialtjänsten. Socialtjänsten har gjort polisanmälan i liten omfattning i de ärenden i målgruppen som aktualiserats hos socialtjänsten. Polisen har gjort anmälan till socialtjänsten endast av en liten andel av de ärenden där förhör hållits med barn under 15 år. Detta tyder enligt arbetsgruppens bedömning på att det finns anledning att informera och utbilda internt i och mellan verksamheterna om anmälningsskyldighet enligt SoL och möjlighet att polisanmäla allvarliga brott. Arbetsgruppens bedömning är att ett samråd enligt den modell som arbetsgruppen nu föreslår kommer att ge erfarenheter som bidrar till att ärenden inte riskerar att hamna mellan stolarna. Inledande samråd Socialtjänsten kallar till samråd som inleds när ett ärende blir känt. De andra myndigheternas anmälningsskyldighet till socialnämnden innebär att socialtjänsten alltid ska få kunskap om ärendet och socialtjänsten har det tydliga samordningsuppdraget. Alla berörda i samrådsgruppen kan initiera att socialtjänsten sammankallar. Socialtjänsten ansvarar för att göra en helhetsbedömning och har ett ansvar för utredning enligt socialtjäntslagen även i de fall samrådet bedömer att det inte är aktuellt att göra polisanmälan. En fast tid för samråd och tid för akuta ärenden Samtliga verksamheter ansvarar för att sätta av en fast tid för samråd varje vecka. Socialtjänsten kallar samrådsgruppen varje tisdag kl. 12:30-13:30 vare sig något nytt ärende aktualiserats eller ej. Tisdag förmiddag reserveras av deltagarna för möjlighet att delta vid planerade videoförhör. När ärenden blir aktuella bör det inledande samrådet ske så fort som möjligt och samtliga myndigheter ansvarar därför för att utöver den fasta tiden ha beredskap att delta på kallelse av socialtjänsten när behov uppstår på grund av akuta ärenden. Arbetsgruppen bedömer att den gemensamma fasta tiden är viktig för att bygga upp och utveckla samverkan enligt det avtal som upprättas, att ha ett forum för gemensamt lärande samt för metodutveckling och uppföljning. Samrådsgruppen Vid samrådsmöten deltar för Socialtjänsten: 1:e socialsekreterare för respektive barn- och ungdomsenhet samt berörd handläggare i aktuella ärenden. Polismyndigheten: En polis. Åklagarmyndigheten: Åklagare Barn- och ungdomspsykiatriska klinken: En utsedd psykolog eller kurator Barn- och ungdomskliniken: Läkare 6

8 Rättsmedicinalverket deltar i förekommande fall i samrådet genom telefon. Socialtjänsten ansvarar för dokumentation av samrådet. Samrådet i praktiken Samrådet i ett aktuellt ärende inleds genom att den aktuella anmälan presenteras vilket sker anonymt. Samrådet bedömer barnets situation och innehållet i anmälan, bedömer om polisanmälan ska göras och om förundersökning ska inledas. Socialtjänsten fattar beslut om polisanmälan och om att inleda utredning enligt SoL. Samrådet bedömer om det är aktuellt med krisbearbetning. En bedömning görs av skyddsbehovet när det gäller barnet. En gemensam planering görs sedan av vem som gör vad och i vilken ordning. Följande frågor diskuteras under planeringen: Behovet av särskild företrädare för barnet. Förhör med berörda och tid för dessa. Hur och när vårdnadshavare ska informeras om anmälan, samråd och planerade åtgärder. Behov av akut placering av barnet. Eventuell begränsning av umgängesrätt. Läkarundersökning av barnet och tid för den. Behov av krisstöd och akuta behandlingsinsatser från BUP. Behov av insatser från vuxenpsykiatrin. Videoförhör med barn under 15 år Åklagaren deltar som förundersökningsledare och fattar beslut om vilka som kan delta som medhörande vid videoförhören. Socialtjänsten deltar för att få den information som behövs för att bedöma barnets situation ur ett helhetsperspektiv och för att barnet ska slippa upprepa sin berättelse i samband med socialtjänstens utredning. BUP deltar som konsult och sakkunnig och är ett stöd för andra myndigheter. Samrådet bedömer om det finns behov av att läkare deltar vid videoförhör. Dokumentation av samrådet Samrådet dokumenteras av socialtjänsten. Av dokumentationen framgår avidentifierat det som planerats vid samrådet och vilka som deltagit. Socialtjänsten ansvarar för den gemensamma dokumentationen. Varje myndighet ansvarar för dokumentation i ärendet enligt respektive lagstiftning. Uppföljning Dokumentation av samråd och fast tid för samrådsmöten bedöms ge möjlighet att följa upp de gemensamma ärendena kontinuerligt. 7

9 Samordning och metodutveckling Arbetsgruppen har konstaterat att de hinder som kan finnas när det gäller samverkan har sitt ursprung bl.a. i myndigheternas olika regelverk och brist på kunskap om dessa. Det finns ett behov av att utveckla samsyn för att kunna hantera dessa olikheter. Arbetsgruppen bedömer att en gemensam handbok för samråd ska utarbetas där regelverken och varje myndighets arbetsuppgifter beskrivs utförligt. Representanterna i samrådsgruppen har ett gemensamt ansvar för att med utgångspunkt från erfarenheterna från arbetet med de individuella ärendena utveckla metoderna för samråd. Arbetsgruppen bedömer att en fast samrådstid i en gemensam lokal ger möjlighet till samordning och metodutveckling. Sekretess Arbetsgruppen har, liksom myndigheterna i slutrapporten om Barnahus, konstaterat att sekretesslagstiftningen kan vara svår att tillämpa vid den typ av samverkan som samrådet innebär. Sekretesslagen ger inte självklart och entydigt stöd för att alla informeras om allt som rör den enskilde. Det finns intressekonflikter mellan straffrätt och socialrätt t.ex. när det gäller att underrätta vårdnadshavare om att en utredning har inletts. Det kan uppstå konflikt mellan förundersökningssekretess och parters rätt till insyn vid utredning enligt SoL. Utbildningsbehov Arbetsgruppen har konstaterat att det finns behov utbildning om sekretessfrågor, anmälan enlig SoL och polisanmälan för personal som handlägger barnärenden och som kan bli aktuella för samråd. Utbildning kan genomföras i samband med att den nya arbetsmodellen införs och ge en presentation av roller, uppdrag och samspel mellan myndigheterna. Utbildningen ska rikta sig till socialsekreterare, personal på BUP, barnläkare, distriktsläkare, personal vid Ungdomsmottagning, poliser, åklagare, c:a 100 personer. Lokal för samråd BUP har tillgång till lokaler som erbjuder en trygg och barnanpassad miljö. Lokalerna är avskilda från övrig verksamhet och kan nås via separat ingång. Med vissa anpassningar finns goda möjligheter att göra videoförhör med medhörning. Det finns även barnanpassad lokal för föräldrar och syskon som följer med och möteslokal för samrådet. Arbetsgruppen har även tittat på en lokal i anslutning till domkyrkoförsamlingens verksamhet i Visby innerstad. Arbetsgruppens bedömer, att det är till fördel både ur ett barnperspektiv och för utveckling av samverkan enligt Barnahus-modell, att samråd och 8

10 inledande kontakter med berörda barn sker i en gemensam lokal. Storleken på målgruppen för samverkan motiverar inte en lokal som enbart inrymmer samverkan enligt Barnahus-modell. De befintliga lokalerna på BUP bedöms vara lämpliga för ändamålet och kan anpassas utan omfattande kostnader. BUP kan avvara lokalerna i den utsträckning som arbetsgruppen anser behövs. De finns i en verksamhet som redan riktar sig till barn och där personal i huset är införstådda med sekretess och myndighetsutövning och tar ansvar för lokaler och utrustning. Personalbehov Varje myndighet ansvarar för att ansvariga i samråd enlig ovanstående förslag till samrådsgrupp kan sätta av tid för samråd på fasta tider en timme per vecka och vid akut behov. Socialtjänsten ansvarar för gemensam dokumentation av samråd Det är inte motiverat med tanke på målgrupp att avsätta särskild resurs som samordnare. Utöver det samordningsansvar som finns hos socialtjänsten ansvarar varje myndighet utifrån det samverkansavtal som upprättas. Kostnader Investeringskostnader Teknisk utrustning Utrustning för videoförhör inkl installation c:a 200 tkr. Anpassning av lokaler Ljudisolering av dörrar och ev. vägg för att undvika störande ljud vid inspelning. Färgsättning i inspelningsrum. Komplettering möbler och utrustning Viss komplettering av möbler; fåtöljer och litet bord till inspelningsrum. Bord och stolar för c:a 10 personer till medhörnings-/mötesrum. Driftskostnader Lokalhyra Kostnad för lokaler på BUP Utbildningskostnader Föreläsning för berörd personal, halvdag för två grupper c:a 20 tkr. Förslag till fördelning av kostnader: Polismyndigheten ansvarar för teknisk utrustning. Socialtjänsten och hälsooch sjukvården fördelar övriga kostnader mellan sig. Styrgrupp för arbetsmodellen En särskild styrgrupp för samverkan på ledningsnivå behöver finnas för att styra samverkan mot gemensamma mål och kontinuerligt ta del av uppföljning av samrådsgruppen arbete och besluta om förändringar i 9

11 verksamheten. Styrningen av den myndighetsövergripande samverkan bör regleras i samverkansavtalet. Britt Marie E Eriksson Socialförvaltningen Monika Lindblad Sekreterare Polismyndigheten 10

12 Projektplan Inrättande av arbetssätt enligt Barnahus-modell på Gotland Bakgrund och projektorganisation Försöksverksamhet med Barnahus , där berörda myndigheter samverkar under ett gemensamt tak i utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott som misshandel eller sexuella övergrepp har utvärderats. Utvärderingen visar att samverkan inneburit en förbättrad kvalitet ur ett barnperspektiv. Samverkan har blivit effektivare och mer strukturerad.. Hindrande faktorer har funnits gällande geografiska ansvarsområden, tolkning av sekretessbestämmelser samt otydligheter kring ansvars- och kostnadsfördelning. Socialförvaltningen och Hälso-och sjukvårdsförvaltningen i Gotlands kommun, Polismyndigheten Gotland, Åklagarmyndigheten i Visby och Rättsmedicinalverket har beslutat att utreda förutsättningarna för att inrätta ett arbetssätt enligt Barnahus-modell på Gotland. Ansvariga inom myndigheterna har lämnat direktiv (bilaga) med uppdrag och beslut om myndighetsövergripande organisation och utsett ansvariga i styrgrupp samt projektledning. Syfte Utredningen syftar till att klarlägga förutsättningarna för arbetssätt och metoder som innebär att barnet sätts i centrum för de samverkande myndigheterna i utredningar och insatser kring barn som misstänkts vara utsatta för allvarliga brott att ge en grund för ett samverkansavtal som reglerar myndigheternas åtaganden Mål Ett samverkansavtal träder i kraft vid årsskiftet 2008/2009 som leder till att: Berörda samverkande myndigheter använder metoder som innebär att de utredningar och insatser som görs är anpassade efter barnens behov. Samarbete och samverkan sker på ett strukturerat sätt och utvecklas. Kvaliteten i berörda myndigheters utredningar och insatser förbättras. Tidplan Förslag och synpunkter från arbetsgruppen lämnas till styrgruppen Projektets organisation Styrgrupp, projektledare och sekreterare är utsedda i samband med beställning. ns ansvar:

13 Adjungerad i styrgruppen och utarbetar projektplan. Ansvarar för att projektet genomförs enligt direktiv och anvisningar från styrgruppen. Sammankallar arbetsgruppen och ansvarar för ledning av arbetsgruppen. Sekreterarens ansvar: Ansvarar för dokumentation av utredning ens minnesanteckningar. Arbetsgruppen: De samverkande myndigheterna är representerade med ansvariga för berörda myndigheter och ansvarar för att ta fram underlag, fatta beslut och för att informera i sin organisation i frågor som rör utredningen. Direktiv Utredningen skall presenteras i en rapport och innehålla förslag på: En arbetsmodell med ett flödesschema som beskriver när, var, hur, för vem och på vilket sätt som myndighetssamverkan ska bedrivas. Drift- och investeringskostnader Ansvarsfördelning gällande samordning, dokumentation metodutveckling Gemensam utbildning Därutöver skall det särskilt beröras i vilken utsträckning som kraven på sekretess och dokumentation kan utgör ett hinder i samverkan, samt vilka personella resurser som krävs från respektive myndighet. Rapporten skall ligga till grund för ett samverkansavtal, som reglerar myndigheternas åtaganden. Aktivitetsplan Aktivitet Vad När Ansvar Flödesschema Förbereda intern kartläggning av process och förbättringsområden inom varje myndighet Klart till 26.8 Respektive representant i arbetsgruppen Processkartläggning Definiera kritiska områden i den gränsöverskridande processen 26.8 halvdag Analysera och beskriva hur kritiska områden kan åtgärdas September Arbetsmodell Beskriva arbetsmodell för myndighetssamverkan September-oktober

14 Bestämma målgrupp för samverkan Klargöra myndigheternas roller och uppdrag Definiera i vilka fall arbetsmodellen är tillämplig. Ålder? Avgränsningar? Barn som bevittnat våld ingå? Föräldrar? Uppskatta målgruppens omfattning? Dokumentera myndigheternas olika roller och ansvarsområden - villkor och förutsättningar September Skiss klar 26.8 Respektive representant i arbetsgruppen Diskutera och klarlägga respektive myndighets olika definitioner av barn, barnperspektiv, mål och syfte med handläggning och insatser. September Sekretess Dokumentation Klargöra vad som gäller för respektive myndighet Klargöra hinder och möjligheter Vilka lösningar behövs för att samverkan skall fungera Utbildningsbehov? Klarlägga respektive myndighets yrkesgrupps dokumentationsskyldighet September-oktober Oktober Hur ska en gemensam dokumentation av det gemensamma arbetssättet utformas för att underlätta uppföljning och utvärdering och med beaktande av sekretessbestämmelser Behov av lokal Bedöma om ett barnanpassat arbetssätt enligt Barnahusmodell kräver en gemensam fristående lokal. Oktober Samordning och metodutveckling Klarlägga samordning av det praktiska arbetet i arbetsmodellen Klarlägga ansvar för utveckling av arbetsmodellen Oktober

15 Klarlägga om särskild resurs krävs för samordning och metodutveckling Utbildning Definiera och planera gemensamt utbildningsbehov September-Oktober Behov av externa utbildare? Personalbehov Kostnader Rapport Beskriva vilka personella resurser som krävs från respektive myndighet Ta fram kostnader vid genomförande av arbetsmodellen Sammanställning av utredningen Oktober Oktober Oktober Sekreterare och projektledare För att genomföra aktiviteterna beräknas fyra-fem möten med arbetsgruppen under september-oktober. Budget Projektet genomförs inom myndigheternas befintliga budgetramar. Behov av resurser under utredningen avsätts efter beslut av styrgruppen. Informationsplan Representanterna för de samverkande myndigheterna i arbetsgruppen ansvarar för att informera i sina organisationer. Riskanalys I samband med att projektdirektiven lämnades visade det sig att semesterperioden började för representanter i arbetsgruppen vilket lett till att ett första möte kan ske först i andra halvan av augusti. Det kan bli svårt att planera in täta möten med upptagna ansvariga i arbetsgruppen. Det finns risk för att utredningstiden behöver förlängas. Konsekvensen blir att ett samverkansavtal blir försenat och att införandet av nytt arbetssätt därför senareläggs. Projektslutrapport Rapport med förslag och synpunkter sammanställs och lämnas till styrgruppen. Britt Marie E Eriksson Utvecklingsledare Utvecklingsteamet Socialförvaltningen

16 Processkartläggning samverkan kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott RMV Åklagare Olika syn på akut Svårt att få med BUP Samråder hos åklagare Olika handläggare från socialtjänsten Planering hålls inte alltid Ingen dokumentation av samrådet Ger rådgivning och konsultation per telefon Polis Endast sexuella övergrepp Socialtjänsten föredrar ärendet anonymt Soc.tj samråd angående Ja H o S Kallar till Endast soc.tjänsten kallar till samråd och bara vid osäkerhet om polisanmälan Polis och åklagare överlägger snabbt angående polisanmälan 1 dag-2 veckor Lämnar besked polisanmälan Polisanmälan Nej Nej Ja Muntlig planering socialtjänst och HoS Muntlig planering Ingen återkoppling eller uppföljning Sekretess kultur

17 RMV Sker sällan Remiss till RMV Mål till domstol 0 6 månader Ja Åklagare Polis Soc.tj HoS Vid polisanmälan från BUP otillräcklig information, sekretess Ingen rutin att alltid dokumentera Dokumenterar i personakt Dokumenterar inte i journal För magert innehåll - rutin behövs Upprättar skriftlig polisanmälan samma dag BUM undersöker barnet 1 dag 1 v Åklagare tar emot anmälan nästa dag Polis tar emot anmälan samma dag Lämnar anmälan till polis nästa dag Skriver på begäran rättsintyg Begär läkarintyg Beslut inleda förundersökning samma dag Nej Utreder enligt SoL 1 3 mån Remitterar till BUP Tar lång tid Ja Polisen utreder enligt? 1 mån 1 år Ärendet läggs ner Lämnar direktiv till polis Samma dag Begär journaler Soc o HoS Lång utrednings -tid Fattar beslut och vidtar åtgärder Barnets berättelser är olika Brister i kommunikation BUP - Soc Beslut om åtal 1v-2 mån Utredning avslutas Sekretess oklar Osäkert när och hur BUP erbjuder eventuellt krisbearbetning Eventuell medverkan RMV? BUM eller BUP utfärdar läkarintyg Tid?? BUP påbörjar behandling 1 v 2 mån Avskrivs snabbt om familjen inte kommer