Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö

Transkript

1 Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö Fastställt förvaltningsledningsgruppen

2 Bakgrund Utgångspunkten för dessa rutiner är den nationella strategin för samverkan Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa som är framtagen av Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen. Rapporten slår fast att en god och stabil samverkan förutsätter styrning, struktur och samsyn. Syftet med den övergripande strategin är att ta fram lokala strategier för samverkan. Myndigheter har enligt lag en skyldighet att samverka och det finns en särskild skyldighet att samverka kring barn och unga som far illa. För skolan och hälso- och sjukvården lagstadgades detta under Samtidigt kompletterades socialtjänstlagen med en bestämmelse att socialnämnden aktivt ska medverka till att samverkan kommer till stånd, och här betonas att samverkan även ska ske i övergripande frågor. Regeringen har slagit fast att samverkan behövs på alla samhällsnivåer, d v s på nationell, regional och lokal nivå. Nationell samverkan är samverkan mellan centrala myndigheter i syfte att undanröja hinder (genom t ex lagändring), tydliggöra verksamheters uppdrag, överbrygga gråzoner mellan myndigheter och stimulera till gemensamma utbildningsinsatser. Regional samverkan avser länsnivå som t ex länsstyrelse, landsting, landstingsregioner och polisens regionala organisation. De regionala aktörernas uppgift är att kommunicera med centrala myndigheter samt att underlätta implementering av ny kunskap. Lokal samverkan beskrivs som en strategiskt viktig fråga, och handlar om att hitta former för en samverkan så att barn och unga inte bollas mellan olika myndigheter. Exempel på samverkan kan vara rutiner för samverkan i basverksamheter, snabb konsultation från individ- och familjeomsorg och barnpsykiatri (BUP) samt rutiner för att upptäcka riskmiljöer. Strukturella och kulturella hinder för samverkan kan vara oklara mandat, avsaknad av politiska direktiv, vagt formulerade mål, oklar ansvarsfördelning, oklart regelverk, sekretess, etisk praxis, ekonomiska intressekonflikter, olika organisatoriska mål, stor arbetsbelastning, olika kunskapstraditioner, olika språkbruk, olika värderingar samt olika professionella mål och prioriteringar. Framgångsfaktorer i samverkan är aktivt ledarskap, tydlighet och struktur, samsyn, motivation, förtroende och god kommunikation samt en bra samverkanskompetens. Uppdraget Samverkansforum för psykisk hälsa i Malmö har gett en styrgrupp uppdraget att utveckla samverkan mellan barnpsykiatrin i Malmö och Malmö stad. Deltagare i styrgruppen är Annelie Larsson, stadsdelschef SDF Kirsebergs, Gethel Jadbäck, individ- och familjeomsorgschef SDF Limhamn-Bunkeflo, Mariana Thelander, barn och ungdomschef SDF Kirseberg samt Hans Brauer, verksamhetschef för Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö. Styrgruppen inledde arbetet med att göra en inventering av de problem som fanns i samarbetet mellan organisationerna Malmö stad ( IOF och Barn- och ungdom) och Barn- och ungdomspsykiatrin men också en beskrivning av vad som fungerade. Utifrån detta material tillsattes en arbetsgrupp med företrädare från berörda verksamheter för att ta fram rutiner för en bättre samverkan. Det var främst tre områden som behövde förbättras mellan organisationerna. Tydligare rutiner kring remisshantering, bättre återföring av utredningsmaterialet samt bättre information om organisationernas olika uppdrag. Styrgruppen har tillsammans med arbetsgruppen utvecklat föreliggande rutiner för samverkan. 2

3 Samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom (förskola och grundskola). Samverkan mellan organisationerna är viktig för att uppnå en bra kvalitet i arbetet med att sätta barns och ungas behov i fokus. Det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla insatser som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Samverkan ska ske i respektive stadsdel, både på handläggarnivå och på chefsnivå. Samverkan ska dels ske i syfte att lära av varandra och gemensamt hitta effektiva rutiner och arbetssätt, och dels fortlöpande i enskilda ärenden. Detta dokument beskriver en miniminivå av samverkan. Parallellt med detta arbete är det viktigt att det finns utrymme för organisationerna att även hitta andra modeller för att arbeta tillsammans kring gemensamma frågor. Målgrupp Barn och ungdomar upp till 18 år, som behöver tvärprofessionella insatser från verksamheterna. Samtycke Huvudprincipen är att allt samarbete och remissförfarande sker med samtycke av den/de som berörs. Detta innebär att samverkan mellan individ- och familjeomsorg, barn och ungdom och barn- och ungdomspsykiatrin inte får ske innan man har fått samtycke för detta från vårdnadshavare och ungdomarna själva. Anmälningsplikt Samtliga chefer måste vara tydliga med vilka skyldigheter som finns enligt lagen. Anmälningsplikten finns reglerad i Socialtjänstlagen 14 kap 1 : Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Det räcker med att man anar att ett barn far illa för att göra en anmälan. Sedan är det socialtjänsten som tar ställning till om utredning ska inledas. Varje enhet ska ha en handlingsplan med tydliga rutiner kring hur en anmälan sker och vart man ska vända sig. Ledningen är ansvarig för att en sådan plan finns och att all personal känner till den. Socialtjänsten kan fungera som ett anonymt bollplank för den som är osäker. Samverkansträffar Konsultationstider: Varannan vecka erbjuder BUP konsultationstider för individ- och familjeomsorg (IoF) och barn och ungdom (BoU). Avidentifierade ärendegenomgångar. Samverkansträffar: En gång per termin träffas en samverkansgrupp på stadsdelsnivå med IoF, BoU, elevhälsa och BUP. Representanter från barnhälsovården bjuds också in till dessa träffar. Syftet är i första hand att informera varandra om förändringar och nyheter inom respektive organisation samt uppmärksamma generella risker i barn och ungas utveckling i stadsdelen. De utsedda representanterna ska sedan föra informationen vidare i sin egen organisation. 3

4 Enhetschefsträffar: En till två gånger per termin träffas representanter från IoF, BoU och BUP inom respektive stadsdel i syfte att tydliggöra ansvarsfördelningen i gemensamma frågor och tillsammans hitta rutiner för ett professionellt arbetssätt. Sammankallande i varje stadsdel är IoF. Styrgrupp för samverkan Malmö stad och BUP: En till två gånger per år träffas styrgruppen som diskuterar övergripande frågor och ansvarar för att rutinerna för samverkan kommuniceras ut och följs upp. Remisshantering Individ- och familjeomsorg Den mall som BUP har utvecklat ska användas (se bilaga). Remisserna bör ha ett begränsat antal frågeställningar. Vid remiss från IoF till BUP bör alla parter kallas till ett första samtal för genomgång av uppdraget i remissen. När IoF remitterat ett barn till BUP, men det är lång väntetid innan barnet erbjuds vård, kan konsultationstiden användas. BUP ska informera IoF om barnet uteblir. Om föräldrar avbryter kontakten med BUP i ett remitterat ärende ska IoF informeras om detta. I samband med att IoF översänder sin remiss gör BUP antingen en barnpsykiatrisk bedömning eller barnpsykiatrisk utredning. Barnpsykiatrisk utredning är en tvärvetenskaplig utredning, där det ingår fler olika delbedömningar utförda av personer som står för barnpsykiatrins olika kompetensområden. Remisshantering Barn och unga Det är rektors ansvar att elevs behov av särskilda stödåtgärder utreds av skolan. Visar utredningen att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Elev och vårdnadshavare ges möjlighet att delta. Detta regleras i grundskoleförordningen 5 kap 1 och avser skolsituationen. Rektor är ansvarig för att utredningsarbetet sker, men kan delegera samordningsansvaret till en annan aktör i elevvårdsteamet. I skolan finns skolhälsovård och elevvård. Den omfattar oftast specialpedagogisk verksamhet, psykologisk, social och medicinsk kompetens. Elevvårdens utredningar ska ge en fördjupad kunskap om elevens behov och vara ett underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan. Skolhälsovården regleras i 14 kap 2 skollagen. Skolhälsovården utför sin verksamhet utifrån Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård. Det kan vara skolläkare, skolsjuksköterska eller psykolog som skickar remiss till BUP. Detta sker alltid med samtycke från vårdnadshavaren. Om föräldrar avbryter kontakten med BUP i ett remitterat ärende ska BoU informeras om detta. Remissvar från BUP till IOF och Barn- och ungdom. BUP har tydliga riktlinjer för hur svar ska skickas 1. När remiss kommer: Skriftligt svar till remittent 2. Efter remisskonferens: Skriftligt besked om beslut och väntetid. 3. När behandling startar: Skriftligt besked om planering 4. När den barnpsykiatriska bedömningen alternativt utredningen är klar meddelas utredningen skriftligt och muntligt till remittent och familjen 4

5 Samråd I det enskilda ärendet är det viktigt med samråd mellan de olika organisationerna. En organisation ska aldrig lova vad den andra organisationen kan eller ska utföra. BUP bör i det pågående behandlingsarbetet tidigt bjuda in IoF/BoU i samtalet med familjen för att IoF/BoU ska ha möjlighet att informera familjen om vilka insatser man kan erbjuda. Detta under förutsättning att familjen vill ha hjälpinsatser. BUP och IoF När BUP har kontakt med ett barn där det är sannolikt att barnet är i behov av insatser från IoF är det viktigt med en bra framförhållning och ett tidigt samråd. Detta gäller särskilt vid anmälan. BUP ska återföra till IoF om en remitterad familj avbryter kontakten med BUP. I de fall då både IoF och BUP har insatser i familjen ska IoF återföra till BUP om familjen avbryter kontakten med IoF. BUP och BoU BUP planerar tillsammans med familjen och den unge hur utredningen skall återföras till skolans remittent och i förekommande fall till skolans elevvårdskonferens. Efter en BUP-utredning ska samråd ske mellan representanter från BUP och BoU innan rekommendation görs från BUP om lämpliga åtgärder som ska tillämpas i skolan. I enskilda ärenden där psykolog från BUP och psykolog från BoU är inkopplade, ska en samordning av insatserna ske. Betalningsansvar För barn och ungdomar som vårdas inom barnpsykiatrisk slutenvård kan bestämmelserna i Lag 1990:1404 om kommunens betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård bli tillämpliga. Principen för kostnadsfördelning utgår ifrån huvudmännens ansvar enligt lagstiftningen. 5