Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län

Transkript

1 Samverkan Fallgropar och möjligheter Per Germundsson Samordningsförbundet i Kalmar län Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering för att de ska kunna återgå i arbete är bristfälliga och splittrade. [ ] Det största problemet i sammanhanget är dock att samordningen mellan de olika aktörernas insatser är undermålig. Detta riskerar också att underminera den enskildes inflytande på sin egen rehabilitering. (Nationell psykiatrisamordning, slutbetänkande 2006) 1

2 Five common shortcomings of health-care delivery Fragmented and fragmenting care. The excessive specialization of health-care providers and the narrow focus of many disease control programmes discourage a holistic approach to the individuals and the families they deal with and do not appreciate the need for continuity in care. (WHO, World Health Report, 2008) Den framtida styrningen av sjukhusen En effekt av bland annat vårdval, avtalsutveckling och mångfald är en vårdorganisation med allt fler vårdgivare och huvudmän. Sjukvårdens ökade fragmentisering är ett problem, eftersom verksamhetens effektivitet inte bara beror på enskilda vårdgivares eller klinikers insatser. I dagsläget följs varken avtalskravet eller ägardirektivet om samverkan i vårdprocesser upp systematiskt. Hur bättre samverkan ska uppnås i vårdprocesser och mellan olika funktioner/vårdgivare är därför något som behöver utvecklas ytterligare i landstingets styr- och ledningsmodell. (Landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting, Rapport 12/2009) Motkrafter Kunskapsområdet Helhetssyn Ett biopsykosocialt synsätt Administrativt/organisatoriskt Interprofessionell samverkan 2

3 Samverkan medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte (Danermark) any situation in wich people are working across organizational boundaries towards some positive end (Huxham & Vangen) en process där någon eller några tillför sina specifika resurser kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att utföra (Boklund) Integrering Olika aktörer eller aktiviteter förs samman till en större helhet Horisontell integrering Vertikal integrering - Samordning Kontraktsstyrning Samverkan Samarbete (Axelsson & Axelsson) 3

4 Samverkan ett sampel mellan olika dimensioner Organisatorisk/juridisk Psykologisk Diskursiv (kunskap- och förklaringsmodeller) Varför samverka? Tillgång till varandras resurser Riskspridning Effektivitet - ekonomi - koordination, sömlöshet Lärande Moralisk plikt det finns inget annat sätt 4

5 Varför inte samverka? Resurskrävande - tid - pengar Osäkerhet - organisatoriskt - vad blir resultatet? Vem ska bestämma vad? - makt Olika perspektiv olika förväntningar Ovanifrån-perspektiv Effektivare Bättre Billigare Kompetensutveckling Tidsbrist Oklara uppgifter och mandat Underifrån-perspektiv Förändring mot det okända 5

6 Ideal vs verklighet Klientens bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Utveckling Ökad effektivitet Organisationens intresse Personliga intressen Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar Interaktion Tre förhållanden av central betydelse för samverkansprocessen Regelverk - Det regelverk som styr de inblandade aktörerna Organisation - Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat - Hur samverkan mellan aktörerna är organiserad Synsätt - Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen 6

7 Regelverk Regelverk Delegation - gå igenom regelverket för att identifiera motstridiga och hindrande regler - förändra eller ge tydliga instruktioner - delegera så att beslut i samverkansprocessen underlättas (inom ramen för regelverket) Organisation Målformulering Resurser Kommunikation - formulera övergripande och mätbara mål - förankra målen (verksamhets-, ledningsoch politisk nivå) - identifiera resursflödet (ekonomistyrningen) och de delar som kan verka hämmande på samverkan - avsätt resurser för kommunikation mellan aktörerna - skapa naturliga mötesplatser 7

8 Organisation Engagemang och motivation - planera för kontinuitet (långsiktighet) - utveckla relevanta belöningssystem Uppföljning - gå igenom olika organisationsmodellers styrkor och svagheter - välj en lämplig organisationsmodell - skapa mätbara kriterier - följ och dokumentera löpande Synsätt (kunskap) Helhetssyn Organisationsmodell Samverkanskompetens Tillit - definiera grundläggande begrepp - tydliggör varje aktörs syn på samverkansobjektet - betrakta samverkan som ett specifikt kunskapsområde - förbered genom kompetensutveckling - uppdatera nytillkommen personal - skapa ett klimat som stödjer medarbetare i utvecklingen av nya arbetsformer 8

9 Jozef Sedmak Dreamstime.com Jason Stitt Dreamstime.com Sociala representationer Sociala representationer Föreställningar om objekt i vår omvärld vardagsvetande Delas av medlemmarna i en grupp Sociocentrerad kunskap Tillfredsställer en grupps behov, önskemål och intressen Andra behov, önskemål och intressen annan social representation 9

10 Martin Applegate Dreamstime.com Alexander Raths Lisa F. Young Neverhood? Erik Reis Dreamstime.com Modellsvag möter modellstark? Expertkunskap Överlägsen och ska därför dominera över alla andra sociala representationer. 10

11 Skilda synsätt (olika diskurser) Bakom vårt handlande finns en rad antagande om verkligheten. Människan är en helhet (ett bio-psyko-socialt synsätt) Olika kunskapsområden möts Oenighet om vad som är sanning Skillnader i makt (vem definierar problemet?) Skillnader i språk Lärare, socialsekreterare och barn som far illa Om sociala representationer och interprofessionell samverkan Per Germundsson 11

12 Avhandlingen är en monografi som handlar om de uppfattningar lärare och socialsekreterare har om varandra och om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Lärare och socialsekreterare som varit engagerade i olika samverkansprojekt kring denna målgrupp har tillfrågats vad de associerar till när de hör uttrycket barn som far illa eller riskerar att fara illa och då de tänker på den andra yrkesgruppen. Resultatet har analyserats utifrån teoribildningen kring sociala representationer. Syfte Att utifrån teoribildningen sociala representationer fördjupa kunskaperna kring mötet mellan yrkesgrupperna socialsekreterare och lärare vid samverkan kring målgruppen barn som far illa eller riskerar att fara illa. Avhandlingen avser fånga parternas uppfattningar om varandra och det man samverkar kring samt diskutera möjliga konsekvenser av dessa uppfattningar i kontexten interprofessionell samverkan kring barn som far illa. 12

13 Material och metod Empiriska data samlades in genom en associationsstudie. Informanterna utgjordes av 200 lärare och socialsekreterare som deltagit i olika samverkansprojekt kring målgruppen barn som far illa. Totalt insamlades associationer inom fyra associationsområden. I syfte att organisera och hantera den omfattande mängden associationer delades de in i olika kategorier. Figur 1. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=442) som ingår i respektive kategori då socialsekreterare tänker på barn som far illa. Figur 2. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=474) som ingår i respektive kategori då lärare tänker på barn som far illa. 13

14 Figur 3. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=385) som ingår i respektive kategori då socialsekreterare tänker på lärare. Figur 4. Sammantagen värdeladdning för samtliga associationer (n=429) som ingår i respektive kategori då lärare tänker på socialsekreterare. Figur 5. Lärarnas respektive socialsekreterarnas syn på varandra. 14

15 Resultat och analys Studien visar att de båda yrkesgrupperna har likartade representationer om barn som far illa. Respondenterna associerar i mycket ringa omfattning till faktorer på strukturell nivå i det omgivande samhället då de tänker på barn som far illa. Representationerna är övervägande negativt värdeladdade och främst relaterade till faktorer som har med individen, familjen och den organisatoriska omgivningen att göra. Socialsekreterarnas representationer om lärarna är huvudsakligen positivt värdeladdade. Lärarna uppfattas i många fall sakna kunskap kring socialsekreterarna och deras arbetsfält. De flesta associationerna är individrelaterade och handlar om lärarnas personliga egenskaper. Lärarnas representationer om socialsekreterarna är i betydligt större utsträckning färgade av negativt laddade associationer. Den negativa bilden är främst relaterad till socialtjänsten som organisation, inte till socialsekreteraren som individ. De lagar och regler, inte minst sekretessen, som styr socialtjänstens verksamhet upplevs som negativa och hindrande i arbetet kring barn som far illa. 15

16 Diskussion Analytisk modell för samverkan (ROS) som fokuserar tre grundläggande förhållanden som är av central betydelse för samverkansprocessen: Det regelverk som styr de inblandade aktörerna. Dessa utgörs av bland annat lagar och förordningar, anvisningar och interna regler men innehåller även det informella regelsystemet Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen (Danermark & Germundsson, 2007) I diskussionen argumenteras för att synsätt och kunskap om varandra kan uttryckas i termer av sociala representationer, uppfattade som gruppers gemensamma mentala bilder eller vardagskunskap om varandra. 16

17 Begreppet tillit (i denna kontext tolkat som att lita på någon) förs in i diskussionen, liksom ståndpunkten att tillit är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att samverkan ska fungera; man samverkar inte med en part som man inte litar på. En sådan för samverkansprocessen nödvändig tillit kan skapas genom ömsesidig kommunikation och dialog som utvecklar den oumbärliga kunskapen om varandra, under förutsättning att mötet mellan individerna karaktäriseras av en önskan att ta hänsyn till och acceptera den andres perspektiv. Figur 6. Preliminär processmodell som beskriver samspelet mellan sociala representationer, tillit och kommunikation. 17

18 Konklusion I förhållande till sakområdet interprofessionell samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa tyder studien på att de involverade parternas sociala representationer spelar en betydande roll i samverkansprocessen. Av studiens empiriska resultat framgår att de båda yrkesgrupperna har en till stora delar gemensam representation om barn som far illa eller riskerar att fara illa och att det är små skillnader inom yrkesgrupperna. Däremot framträder under analysen en fundamental skillnad i synen på varandra. Mot bakgrund av att lärare och socialsekreterare har likartade representationer om barn som far illa bör synen på barnen inte utgöra ett hinder i samverkan. I det fall yrkesgrupper med andra representationer involveras i samverkan är det dock rimligt att anta, att risken ökar för maktkamper kring vilken grupps representationer som ska dominera över de andras. Samverkan är en komplex process som samtidigt påverkas av faktorer inom dimensionerna regelverk, organisation och synsätt. Samverkanskompetens Kunskap om processen och varandras villkor Kunskapsområdet/ ämnet Samverkan Social process Arbetsprocess 18

19 Kunskap om hindrande och främjande faktorer inom: Regelverk Organisation Synsätt Exempel: - Att arbeta med mål - Uppföljning/utvärdering - Hantera gränsdragningsproblem - Kulturella skillnader - Makthierarkier - Olika förklaringsmodeller - Sekretess/integritet Samverkanskompetens Kräver ett målmedvetet utvecklingsarbete Ledningen har en framträdande roll och ett stort ansvar 19

20 Huvudbudskap Skapa strukturella betingelser för samverkan Skapa respekt och förståelse Best. nr: Distribution: Liber Forskning Publikationer och avhandlingar 20