Perspektiv på kunskapssamhället: Nyansering och problematisering. Olof Hallonsten Vetenskapssociolog, Göteborgs Universitet 3 oktober 2013

Transkript

1 Perspektiv på kunskapssamhället: Nyansering och problematisering Olof Hallonsten Vetenskapssociolog, Göteborgs Universitet 3 oktober 2013

2 Två teman 1. Sverige som kunskapsnation: Bortom siffrorna 2. Problematisering av demokrati, expertis och kunskapssamhälle

3 Sverige som kunskapsnation FoU-utgifter utgör 3.46% av BNP (2011); Sverige intar plats fyra i världen (efter Israel, Finland, Korea) Ca 2/3 av utgifterna (2.28% av BNP 2011) är den privata sektorns; återstående 1/3 är nästan uteslutande högskolesektorns År 2012 hade 28% av Sveriges 35-åringar minst treårig högskoleexamen Ca 3% av befolkningen i åldern har doktorsexamen

4 Bakom siffrorna: Höga FoU-utgifter Kostnad är ett generellt dåligt mått på utfall Privata sektorns FoU är beroende av ett fåtal stora företag, sårbarheten är stor. Minskning sedan 2001 beror på neddragningar i ett fåtal storföretag (AstraZeneca, Ericsson, SAAB ) Offentliga sektorns FoU domineras av universitet och högskolor vars organisation och kvalitetsutvärdering är svåröverskådlig och sannolikt ineffektiv

5 Forskning vid universitet och högskolor 5 miljarder kronor [har] tillförts i nivåhöjning för perioden Huvuddelen av dessa medel har tillförts universitet och högskolor som har fått ökade resurser för forskning med cirka 25 procent under perioden. (Prop. 2012/13: 30 Forskning och Innovation, s 28)

6 Forskning vid universitet och högskolor Exempel: Lunds Universitet har ett myndighetskapital på ca 1.6 miljarder kr. European Spallation Source (ESS) har ont om pengar och LU täcker upp med 284 miljarder från myndighetskapitalet. Rektor Per Eriksson kommenterar: forskningen kommer inte att påverkas. Exempel: Akademiska hus gjorde en vinst före skatt (2012) på ca 2.5 miljarder kronor; av externa forskningsanslag används inte sällan kring 10% till lokalkostnader

7 Alltså: Kostnad dåligt mått på utfall Hur mäter vi då utfall? Olika typer av excellensmått: Externa anslag Publikationer och citeringar Antal examinerade studenter Granskning av utbildningskvalitet Men vad är det vi mäter? Näringslivsnytta vs. inomvetenskaplig produktion En bredare och djupare samhällsroll There is applied science and there is not yet applied science

8 Mätproblemen och känslan av otillräcklighet är symptom Privata sektorn: Ett fåtal stora aktörer, dåligt entreprenörsklimat (historiska politiska prioriteringar) Offentliga sektorn: Ensidig akademisk dominans, oklar roll för universiteten (expansion och mission overload ), akademisk frihet nytta demokratisk insyn

9 Vad innebär kunskapssamhället? If knowledge is a key defining aspect of contemporary and future societies we should also expect knowledge to become an increasingly politically laden concept and one on which a range of social interests try and make a claim. (Sörlin and Vessuri, 2007, Knowledge Society vs. Knowledge Economy)

10 Strukturomvandling Tiofaldig ökning av studentantal i högre utbildning ( third cycle ) i Europa Global industriell konkurrens och tillväxt i kunskapsintensiva sektorer Välfärdsstatens kris och ekonomisk stagnation på 70- och 80-talen New Public Management och snabbare/ tydligare avkastning i all offentlig verksamhet Ny syn på innovation och teknisk utveckling

11 Resultat av strukturomvandlingen Kunskapsekonomin är ett faktum Kunskap som drivmedel för ekonomisk tillväxt Ansvarsutkrävande i kunskapsinstitutionerna Kunskapssamhället är ett ideal Kunskap skall dominera såsom jordbruk och industri dominerat i tidigare samhällen Men kunskap är inte en handelsvara såsom varor, tjänster och information (jfr. informationssamhället)

12 Demokrati, expertis och kunskapssamhälle (1) Demokratisering av kollegiala och expertstyrda system medför trivialisering, utvärderingshysteri och lekmännens styre över experten Expertstyre och kollegiala strukturer är slutna, elitistiska och ojämlika/ojämställda Kunskapssamhället ställer frågan på sin spets: Var går gränsen?

13 Demokrati, expertis och kunskapssamhälle: Konflikter Rätt använda skattemedel Transparens Konkurrens Demokratiskt inflytande Forskningsfrihet och utbildningsfrihet Arbetsro Kollegialitet och självbestämmande Inte bara NPM och byråkrati utan också beprövade garanter för effektivt resursutnyttjande Inte bara eviga värden utan också beprövade garanter för kvalitet

14 Alltså: Kunskapssamhället är en svårfångad företeelse Kvantitativa mått tar oss bara så långt Fundamentala samhällsfrågor lurar under ytan i debatten om kunskapssamhället: Vem är expert och vem har rätt till inflytande? Var går gränsen mellan demokrati och elit?