Är färre och större universitet alltid bättre?

Transkript

1 Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, , under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade resonemang. Är färre och större universitet alltid bättre? 1 (6) En enkel jämförelse visar att så inte är fallet. Men långt viktigare än antalet universitet är satsning på starka forsknings- och innovationsmiljöer. Detta är nödvändigt för akademins och näringslivets internationella konkurrenskraft. Därför behöver vi, som i Finland, att staten satsar 1% av BNP på civil FoU. Det finns en rad exempel i världen på mindre universitet och högskolor, som byggt upp internationellt stark forskning, t.ex.. Stanford är stark inom forskning och innovation men inte stor inom grundutbildningen. Låt oss titta på konkurrenskraften om FoU-medel och jämföra de största universiteten i Sverige med de mindre universiteten och högskolorna. Staten fördelar direkt, utan konkurrensutsättning, sk fakultetsanslag och motsvarande till landets universitet och högskolor. Dessa direkta anslag utgör ca 4 % av svenska statens totala anslag till FoU. (I Finland är motsvarande andel ca 25 % varför en större del av statens FoU-medel är konkurrensutsatta i Finland än i Sverige!) Den svenska statens direkta anslag till universitet och högskolor uppgick 25 till ca 1 miljarder. De 1 största universiteten fick ca 85 % (85.7 %) av dessa direkta anslag och ca 15 % (14.3 %) gick till de övriga universiteten och högskolorna. Se figur 1 nedan. Figur 1 FoU-finansiering från direkta statsanslag () och andel av de direkta statsanslagen (Procent) 14 13,1% ,9% 11,4% 1,8% De 1 största lärosätena får 85,7 procent av de direkta statsanslagen 8 8,5% 7,9% 7,9% 6 5,7% 5,% 4 3,6% 3,8% 2 2,2% 1,5% 1,4% 1,4% 1,35,7%,6%,6%,4%,4%,2% Vilken grupp är starkast att konkurrera om medel från forskningsråd, VINNOVA, statliga myndigheter och offentliga forskningsstiftelser? De 1 största får också här ca 85 % (84.8 %) av medlen medan ca 15 % (15.2 %) går till de övriga mindre universiteten och högskolorna.

2 2 (6) Se figur 2 nedan. Även när man också räknar in övriga FoU-medel från bl a företag och internationella finansiärer blir resultatet likartat (87.7 % resp %). Se figur 3 nedan. Figur 2 FoU-finansiering från forskningsråd, VINNOVA, statliga myndigheter och offentliga forskningsstiftelser () och andel av finansiering från dessa aktörer (Procent) 8 13,% ,% 9,6% 8,9% 8,3% 8,1% 7,3% 6,8% 6,% 5,8% De 1 största lärosätena får 84,8 procent av finansieringen från forskningsråden, VINNOVA, statliga myndigheter och offentliga forskningsstiftelserna 6,1% ,3%,9%,9%,8%,7%,7%,7%,7%,6%,5%,4% Figur 3 Extern FoU-finansiering () och andel av extern finansiering (Procent) 2 14,%14,% ,3% De 1 största lärosäten får 87,7 procent av den externa FoU-finansieringen ,3% 8,% 7,3% 6,5% 6,3% 5,8% 5,2% 6 3,9% 4 2,3% 2,9%,8%,8%,7%,6%,6%,5%,5%,5%,3% Mittuniversitet

3 Slutsats: De 1 största universiteten i vårt system är inte mer konkurrenskraftiga än de övriga! Sedan kan man naturligtvis välja ut någon eller några finansiärer som viktigast och få andra resultat åt båda hållen. Räknar man konkurrenskraften för enbart medlen från forskningsråden, dvs Vetenskapsrådet, FAS och Formas, blir resultatet ca 94 % resp. ca 6 %. Se figur 4 nedan. I detta främst inomvetenskapliga fält vinner de 1 största utrymme relativt de övriga. De har alltså här större konkurrenskraft än de övriga, allt normerat utifrån statens direkta anslag, dvs fakultetsmedel eller motsvarande. Figur 4 FoU-finansiering från forskningsråden () och andel av finansiering från forskningsråden (Procent) 4 16,4% 3 (6) ,% 12,1% 1,7% 1,3% De 1 största lärosätena får 94,1 procent av finansieringen från forskningsråden ,1% 6,6% 6,4% 5,5% 5,1% 1 5,8%,7%,5%,5%,4%,2%,2%,2%,2%,2%,1% Om man i stället tittar på medlen från VINNOVA och statliga myndigheter blir resultatet ca 81 % resp. ca 19 %. Se figur 5 nedan. Inom detta mer behovsmotiverade område är förhållandena alltså omvända, dvs de 1 största förlorar utrymme relativt de övriga. Man kan därför här säga att de övriga här har större konkurrenskraft än de 1 största. 2,1%

4 4 (6) Figur 5 FoU-finansiering från VINNOVA och andra statliga myndigheter () och andel av finansiering från VINNOVA och andra statliga myndigheter (Procent) ,6% 1,5% 9,8% 8,7% 8,4% 6,8% 6,7% 6,5% 6,3% 6,1% 4,1% De 1 största lärosätena får 81,3 procent av finansieringen från VINNOVA och andra statliga myndigheter 5,2% 5 1,3% 1,3% 1,1% 1,1% 1,1% 1,%,8%,8%,4%,4% Bleking tekniska högskola Man kan också särstudera de offentliga stiftelserna på samma sätt. Resultatet blir ca 69 % resp. 31 %, dvs även här vinner de övriga i konkurrenskraft relativt de 1 största universiteten. Se figur och tabell 6 nedan. Figur 6 FoU-finansiering från offentliga forskningsstiftelser () och andel av finansiering från offentliga forskningsstiftelser (Procent) De 1 största lärosätena får 68,8 procent av finansieringen från offentliga forskningsstiftelserna. 2,5% ,4%11,4% 1,6% 8,3% 6 4 6,5% 6,5% 5,3% 5,1% 2 2,% 1,7% 1,7% 1,5% 1,2% 1,2% 1,1% 1,%,9%,9%,7%,4%,% Mittuniversitet

5 Not: I kategorin ingår Södertörn som 25 erhöll 128 i finansiering från de offentliga forskningsstiftelserna. Detta motsvarar 15,9 % av de offentliga forskningsstiftelsernas totala FoU-finansiering. 5 (6) Det finns dock en del metodproblem med denna statistik som bör påpekas. Förutsättningarna är annorlunda för Chalmers och Jönköping som är stiftelser med eget kapital i stiftelsen samt som har enskild huvudman. Södertörn kan också sägas förfoga över en egen stiftelse. Man kan här hävda att en stor del av de medel som tillförs den egna högskolan kanske borde jämföras med och klassificeras som direkta anslag från staten, dvs fakultetsmedel och motsvarande. Nämnas kan också att viss del av KK-stiftelsens medel är reserverade för de nya högskolorna och universiteten. Dessa reservationer bör därför finnas med när man studerar jämförelserna. Presenteras för varje universitet och högskola hur FoU-anslagen fördelar sig mellan de olika grupperna av finansiärer kan man utläsa var man är mest konkurrenskraftig och hur mycket man förmerar i konkurrens statens direkta anslag. Se figur 7a och 7b nedan. Vi bortser från att diskutera Chalmers, Jönköping, och Södertörn av metodologiska skäl enligt anmärkning ovan. Störst andel externa medel relativt direkta anslag från staten har, Lärarhögskolan i Stockholm, och KTH. Samtliga dessa har mindre än 4 % av sina FoU-medel direkt från staten. Omvänt förhållande gäller för,, Högskolan i Gävle, Högskolan i Kristianstad samt Högskolan Väst. I den senare gruppen utgör alltså de direkta medlen mer än 6 % av totala FoU-medlen. Är då den första gruppen att betrakta som mer konkurrenskraftiga än den andra? Inte säkert då ämnesprofilerna är olika. Medicin och teknik dominerar Karolinska resp. KTH och teknik gäller också för. Däremot är profilen mer mot samhällsvetenskap och humaniora för Örebro och. Detta kan vara en del av förklaringen till skillnaderna. Figur 7a Finansieringsprofil för FoU, procent av lärosätens totala finansiering 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% Andra finansieringskällor EU Utländska företag Svenska företag Privata icke-vinstdrivande sektorn i Sverige Landsting och kommuner Offentliga forskningsstiftelser VINNOVA/Statliga myndigheter Forskningsråd Direkta statsanslag 1% % Mittuniversitet

6 Figur 7b Finansieringsprofil för FoU, procent av lärosätens totala finansiering 6 (6) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% Andra finansieringskällor EU Utländska företag Svenska företag Privata icke-vinstdrivande sektorn i Sverige Landsting och kommuner Offentliga forskningsstiftelser VINNOVA/Statliga myndigheter Forskningsråd Direkta statsanslag 1% % Södertörns högskola Högskolan i Gävle Högskolan i Kristianstad Högskolan Väst Lärarhögskolan i Stockhom Högskolan i Halmstad Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Det avgörande är ökad internationell konkurrenskraft för akademi och näringsliv! Vi måste då fokusera på uppbyggnad av ett antal internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer vid universitet och högskolor. Med all respekt för rektorer, ledare och administratörer så är den producerande enheten dessa miljöer. Här är Mathias Uhléns grupp på KTH, Lars Hultmans grupp i Linköping och SAFER (fordons- och trafiksäkerhet) i Göteborg exempel på starka miljöer med bred finansiering och externt engagemang. Långt viktigare än antalet universitet är: 1. långsiktig statlig finansiering av civil FoU, på nivån 1 % av BNP som i Finland 2. satsning på internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer 3. internationella FoU-program, även utanför EU 4. FoU-program för samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle Vi bör koncentrera oss på detta. Även administrativt mindre högskolor och universitet kan bygga upp få men starka forsknings- och innovationsmiljöer där man som i USA undervisar även utanför sitt forskningsområde, samarbetar med näringsliv och samhälle samt med andra ledande miljöer internationellt och nationellt. Det var min inriktning som rektor för Blekinge Tekniska Högskola. I flera fall vinner mindre över större! Inom VINNOVAs satsning på starka forsknings- och innovationsmiljöer, VINN Excellence Center, var framgångsrikt inom transportområdet. Inom Nyckelaktörsprogrammet, som syftar till professionalisering av samverkansuppgiften, befanns efter behandling av bedömningspaneler och programråd med internationella experter, flera stora universitet vara icke konkurrenskraftiga medan Karlstad klarade sig bättre. Färre och större universitet är inte alltid bättre men en satsning på starka forskningsoch innovationsmiljöer är avgörande för akademins och näringslivets konkurrenskraft. Prof. Per Eriksson Generaldirektör för VINNOVA