Forskning och utbildning inom ITS-området
|
|
- Jonas Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete mellan alla olika aktörer inom ITS-sektorn, helt enligt Triple Helix synsättet. I det inledande arbetet har beslutats att Forskning och utbildning ska vara en s k horisontell aktivitet och ses som ett möjliggörande område för framgångsrik utveckling av ITS. Svenska lärosäten, universitet och högskolor, kan bidra till utvecklingen inom ITS-området på flera olika sätt. I samtliga fall är samarbeten med Industri och samhälle viktiga. Transportforskning är till sin natur tillämpad, och utbildning och forskning kan inte bli framgångsrik utan ett nära samarbete med externa aktörer. Lärosäten kan bidra med Kunskapsförsörjning Sverige behöver många välutbildade personer som arbetar med ITSfrågor och visionen är att erbjuda en utbildning i toppklass med relevans inom ITS som attraherar de bästa studenterna som sedan får åtråvärda positioner i yrkeslivet. Utbildning kan här vara både grundutbildning och forskarutbildning. Kunskapsuppbyggnad Forskningen vid lärosätena i samarbete med externa aktörer ger kunskaper, resultat och erfarenheter som kan användas både i ett kort och ett långt perspektiv. Forskningen bedrivs ofta som doktorandprojekt och förutom projektresultat är även doktoranden själv ett bidrag till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden genom dennes framtida arbete och påverkan på samhället. Kunskapsöverföring Lärosätena och dess forskare besitter kunskaper och har tillgång till kunskaper genom de naturliga nätverk som finns inom den akademiska världen. Dessa kunskaper kan överföras och nyttiggöras genom ett systematiskt samarbete med olika aktörer. Även personer som efter avslutade studier går ut i yrkeslivet bidrar förstås till kunskapsöverföringen. Kunskapsförsörjning genom grundutbildning Kunskapsförsörjning till ITS-sektorn kan ske genom att vi utbildar studenter med kunskaper inom områden som är relevanta för sektorn. Utbildningen kan ske på både kandidatnivå och på mastersnivå. Det kan t ex handla om civilingenjörsutbildningar men även om utbildningar med samhällsvetenskaplig inriktning. Tyvärr finns det förhållandevis få utbildningar i Sverige som har ett direkt fokus på transportsektorn, och kompetensförsörjningen måste därför ske från många olika håll, även på utbildningar där transporter eller tillämpningar inom transportområdet inte alls behandlas. Men ju fler studenter som redan i sin utbildning (program, profil eller kurs inom program) får kunskaper som är ITSrelevanta, desto bättre är det förstås. För att kunna öka sådana utbildningar i antal krävs starka
2 forskarmiljöer och ledande forskare som kan driva på ett fokus på transporter inom sina respektive lärosäten. Det finns en intern konkurrens om utbildningsplatser och kurser på våra lärosäten. Det är ofta svårt att skapa utrymme för ökat fokus på transportrelaterat innehåll. ITS-sektorn måste visa att det är viktigt med utbildade människor inom sin sektor för att på så sätt hjälpa lärosätena i deras interna kamp. Olika aktörer inom ITS-området kan också hjälpa till med att marknadsföra transportsektorn, och speciellt ITS-sektorn, som en spännande bransch att arbeta inom, och att visa på behovet av kompetens och vilka framtidsutsikter som finns för utbildade personer, för att på så sätt få fler sökande till relevanta utbildningar. Det är också uppenbart att det finns en konkurrens mellan olika samhällssektorer om de skarpaste hjärnorna. Om ITS-sektorn vill att de bästa personerna ska arbeta inom sin sektor måste alla aktörer gemensamt känna ansvar för att rekryteringen av unga människor till sektorn blir så bra som möjligt. Bara om vi arbetar tillsammans kan vi få en utbildning i toppklass. Forskning som kunskapsuppbyggnad och kunskapsförsörjning Den kanske viktigaste uppgiften för våra lärosäten i utvecklingen och genomförandet av ITS är att bidra till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och kunskapsförsörjningen. Genom forskning uppnår vi flera saker. På kort sikt får vi resultat som direkt kan användas och komma till praktisk nytta eller resultat som kan vara en grund för fortsatt forskning och utveckling. Oftast utförs forskningen av en doktorand inom ramen för en forskarutbildning. Det innebär att en person utbildas till forskare med en specialkunskap inom något område. Efter utbildningen (disputationen) kan personen fortsätta och arbeta med forskning och utveckling. Det långsiktiga resultatet av forskningsprojektet blir alltså en kompetent person som kan bidra med kvalificerat arbete under många år framöver. Tyvärr fokuseras nästan uteslutande på det konkreta projektresultatet vid ansökningar och utvärderingar av forskningsprojekt. Erfarenheten visar att den genom projektet utbildade personen/forskaren oftast är det värdefullaste resultatet av projektet. ITS-forskning är tillämpad forskning och kräver oftast ett nära samarbete med en extern aktör. Det kan vara företag, myndighet (t ex Trafikverket) eller annan organisation. Samarbetet kan ha olika former. Det kan handla om direkt forskningssamarbete och implementering av forskningsresultat, men även om problemformulering och medverkan i referens- och styrgrupper. Det finns en stor potential till ökat och förbättrat forskningssamarbete mellan svenska lärosäten och olika externa aktörer. Naturligtvis är finansieringen av forskningen en avgörande fråga för en framgångsrik utveckling, men det handlar inte bara om pengar utan även om skapandet av livskraftiga forskningskonstellationer. Med relevanta frågeställningar som har formulerats i nära samarbete med olika intressenter brukar finansieringsfrågan oftast hitta en lösning. Kunskapsöverföring och rådgivning Forskare vid våra lärosäten kan bidra genom att kartlägga behov av forskning och överföra kunskap och forskningsresultat från egen eller internationell forskningsmiljö. Svenska forskare kan vara spanare mot omvärlden för att ha kontroll på vad som händer på den s k forskningsfronten och därmed förse Sverige med relevant kunskap. Ofta krävs en anpassning till svenska förhållanden när forskningsbaserade produkter och tjänster ska överföras, och där kan forskarna ha en viktig roll att spela. Ska Sverige ha ambitionen att bli internationellt framstående måste de många internationella kontakter som finns hos forskare på våra lärosäten utnyttjas. Vi måste lära av omvärlden.
3 Det bör vara självklart att forskare vid våra lärosäten involveras som rådgivare och medverkande i projekt, utredningar och andra sammanhang som ligger inom forskarens/forskningsgruppens kompetensområde. Starka forskningsmiljöer För att de akademiska lärosätena ska kunna bidra med kunskapsförsörjning, kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring krävs det starka forskningsmiljöer. I en sådan miljö kan utbildningen (program, profiler, kurser) göras mer relevant och forskningsnära, forskningen och de forskande lärarna har bättre möjligheter att hjälpa till och locka fler och bättre studenter till utbildningarna, doktorander bedriver tillämpningsnära forskning tillsammans med sina handledare och externa samarbetspartners, forskarna deltar i det internationella kunskapsutbytet och forskarna har en naturlig och stark ställning både på sitt eget lärosäte och i det omgivande samhället. För att kunna uppnå dessa resultat på kort och lång sikt behövs förstås finansiella medel för att kunna utföra forskning. Det handlar främst om löner till seniora forskare och till doktorander. Det är då viktigt att förstå att sådana medel inte finns hos lärosätena själva utan måste komma från någon extern finansiär. Det kan handla om forskningsråd, EU, myndigheter, företag m fl. De så kallade fakultetsmedel som varje lärosäte erhåller från regeringen och fritt förfogar över, används främst till allmän uppbyggnad av infrastruktur för forskning och forskningsledning. Om medel tilldelas enskilda forskare eller forskargrupper handlar det ofta om en medfinansiering under förutsättning att huvuddelen av finansieringen kommer från en extern finansiär. Den forskningsmiljö som har förmåga att dra in externa medel kan alltså få ytterligare stöd från egna lärosätet. Men utan externa medel blir det heller inga medel från universiteten. Ledningen vid våra lärosäten resonerar enligt principen att mängden externa medel som tillförs ett område avspeglar hur viktigt området är, och att det blir störst utväxling och nyttiggörande av skattemedel om även lärosätenas fria medel tillförs samma områden. Här råder tydliga marknadsförhållanden där den starkare får mer och den svagare i bästa fall får nöja sig med små subventionerande medel. Man kan ha åsikter om detta förhållande, både principiellt och ur ett effektivitetsperspektiv, men sådana är förutsättningarna. En slutsats är alltså att om ITS-sektorn tror på att Forskning och utbildning är ett möjliggörande område för utveckling, måste det också på något sätt tillföras medel för forskning och forskarutbildning för att skapa starka forskningsmiljöer. Och dessa medel måste i huvudsak komma från sektorn själv, representerat av forskningsråd, myndigheter eller industrin. Starka forskningsgrupper uppmärksammas också på lärosätena, och de kan därmed genom sin ställning på olika sätt påverka lärosätets agerande och satsningar som främjar utvecklingen inom transportområdet och ITS-området. ITS Forskarskola ITS Forskarskola startade som ett initiativ inför ITS World Congress i Stockholm Syftet var att stärka kopplingen mellan akademin och ITS-sektorn. Forskarskolan fungerar som ett nätverk mellan lärosäten, forskare och doktorander inom ITS-området. Det finansiella stöd som forskarskolan har från Vinnova och Trafikverket omfattar inga medel till löner för doktoranderna utan tillförda medel går till gemensamma aktiviteter såsom doktorandkurser, internat, studiebesök, konferensdeltagande, seminarier mm. Syftet med forskarskolan är att ge en bättre forskarutbildning
4 och ge doktoranderna breda och multidisciplinära kunskaper om ITS. Forskningen utförs i nära samarbete med aktörer inom industri och samhälle. Viktigt för forskarskolan är att skapa en tillhörighet till ITS-sektorn så att doktoranderna fortsätter att verka inom sektorn efter avslutade forskarstudier. Forskarskolan utgör en bra plattform för en fortsatt utveckling inom ITS-området. Det finns fler lärosäten, forskare och doktorander som skulle kunna knytas till forskarskolan. Det är dock viktigt att komma ihåg att varje lärosäte måste själva hitta finansiering till sina doktorander. Här finns förstås den största flaskhalsen för en positiv utveckling. En viktig fråga inför framtiden är hur vi inom ramen för forskarskolan kan hitta former och mekanismer för ett samarbete mellan lärosäten, problemägare och finansiärer. Samarbetet ska resultera i projekt som både ger ett mer omedelbart, relevant och nyttigt projektresultat, och som bidrar till framtida kunskapsuppbyggnad via de doktorander som deltar och utbildas i projektet. Förslag på initiativ Tydliggör vem som ansvarar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Det finns idag i Sverige inte någon tydligt utpekad ansvarig för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom transportområdet eller inom ITS-området. Därmed finns heller ingen som tar ett helhetsansvar för finansiering av forskningsinsatser och forskarutbildning inom transportområdet. Vinnova tar ett ansvar inom vissa delområden, och Trafikverket tar ett praktiskt ansvar inom många områden trots att de inte har något formellt direktiv att ta ett sådant ansvar. Att hitta en lösning på detta problem är kanske den enskilt viktigaste frågan för en långsiktigt positiv utveckling. Tydliggör vilken myndighet som för varje prioriterat område (PO) är ansvarig för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Skapa ett forskningsprogram för stöd till forskning inom ITS-området. Programmet ska ha en definierad ram med medel, formulerade programmål och en tydlig process för hur projekt ska initieras. En förebild skulle kunna vara de forskningscentra med koppling till Trafikverket som idag finns inom andra delar av transportsektorn. Skapa ett forskningsprogram som stödjer industridoktorander. Doktoranden arbetar helt eller delvis (50%) på ett företag och företaget tar ett stort ansvar både för problemformulering och finansiering av doktoranden. Fortsätt stödet till ITS Forskarskola. Forskarskolan har visat sig ha viktig roll under se ca 10 år som den funnits, och det känns självklart att den fortsätter sin verksamhet. Den kan dock utvecklas på olika sätt utifrån dagens roll. Representation från lärosätena. Se till att forskare från lärosätena blir representerade i olika samverkansorgan som driver utvecklingen inom ITS-området.
5
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merKK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016
KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016 Avans Finansiering till utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå. Syftet är att dels förnya forskningsbaserade utbildningsmiljöer vid nya lärosäten, dels
Läs merFÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI
FÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI Fem lärosäten i samverkan erbjuder tillsammans med KK-stiftelsen forskarutbildning för industriverksamma inom fokusområdet Smart Industri. UTMANINGAR FÖR SVENSK TILLVERKNINGSINDUSTRI
Läs merMålbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2017-10-20 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt KONTAKTPERSON: Claes Annerstedt claes.annerstedt@ped.gu.se
Läs meren rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus
en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5
Läs merStrategisk plan för Lunds Tekniska Högskola
BESLUT 1 2007-05-08 Dnr LTH 2007/549 Rektor Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola 2007 2011 LTH:s strategiska plan baseras på LTH:s fyra huvuduppgifter: utbildning på grundnivå och avancerad nivå,
Läs merFörfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen
Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.
Läs merBedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR
Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merSvenskt Vatten Utveckling
Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan
Läs merdin väg in till Högskolan i Skövde
Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING
Läs merBRA FORSKNING GER UTDELNING
BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå
Läs merIndustridoktorandprogram - LivsID. Webbsänt informationsmöte
Industridoktorandprogram - LivsID Webbsänt informationsmöte 2017-10-31 Agenda för mötet 9 ca 9.40 Presentation av programmet, bakgrund, urvalsprocess, formalia 9.40 10 Frågestund. För de som medverkar
Läs merITS Forskarskolan. Christer Karlsson Roberto Bauducco
ITS Forskarskolan Christer Karlsson Roberto Bauducco Innehållet Bakgrund Resultat Förslag till fortsättning 2 2011-08-25 Visioner och mål Stärka den akademiska delen av utvecklingen inom ITS-området Forskarskolan
Läs merDitt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.
Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan
Läs merAkademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera
Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2018-2020 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande
Läs mer1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Föredragande: Per Larsson
PROTOKOLL LINKÖPINGS UNIVERSITET Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten Dekanus Närvarande: Ulf Nilsson dekanus Per Larsson föredragande Maria Boberg sekr 1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer
Läs merHi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning
Hi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning A Holistic and Improved Infrastructure for Increased Industrial Impact of research Agendan Deltagare,
Läs merForskningspolicy Region Skåne
Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential
Läs merAvsiktsförklaring. Bakgrund
Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merFrågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning
Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning Fakultetsnämnden har för avsikt att i kommande möten resonera kring vad som kännetecknar god kvalitet inom forskning. Under 2018 kommer därför forskningsledarna
Läs mer- en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor. Johan Woxenius
Logistikforskning k i - en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor, Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik 1 Våra styrkeområden Godstransporter!
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik
Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter
Läs mersamverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Läs merKK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016
KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016 Program Förklaring Sista ansökningsdag Finansiering Avans Finansiering till utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå. Syftet är att dels förnya forskningsbaserade
Läs merHandlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (7) Bilaga 2 Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås målbild är att utvecklas till universitet. Att bli ett
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010
INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merForskningspolitiskt program
Forskningspolitiskt program Forskningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde är
Läs merSynergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:
Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merInitiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda
Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka
Läs merRemiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen
2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merSUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering
SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering Vetenskapsrådets organisation Vetenskapsrådet styrs av lag och förordning 1 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande
Läs merVARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg
VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan
Läs merForskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning
Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning Maria Eriksdotter Prefekt, Professor i geriatrik Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Överläkare Tema
Läs merCMB:s FORSKNINGSSATSNING
CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten
Läs merRättsmedicinalverkets forskningspolicy
POLICY (PO) 1 (5) Rättsmedicinalverket Beslutsdatum Dnr Robert Kronstrand Beslutsfattare Ikraftträdande Version Lars Werkström 2019-01-29 1.0 - Godkänd Rättsmedicinalverkets forskningspolicy Syfte med
Läs merHANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM: 2019-01-21 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se Innehållsförteckning SAMTLIGA LÄRARE OCH
Läs merHISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Läs merSyfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
Läs merFöljande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.
Jan Lif Prefekt FUS 1 / 7 2012-05-21 Institutionsstyrelsen Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli 2012 30 juni 2014. Allmänt En
Läs merVerksamhetsplan 2013
Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos
Läs merHANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2014
HANDLINGSPLAN 2014-2016 & VERKSAMHETSPLAN 2014 KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN DATUM: 2013-11- 06 Fastställt av Fakultetsstyrelsen 6 november. KONTAKTPERSON: Ingrid Elam Ingrid.Elam@konst.gu.se FORSKNING SOM PÅVERKAR
Läs merRamverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss
Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss Åsa Kettis Avdelningen för kvalitetsutveckling Uppsala universitet Utveckling av kvalitetssystem för forskningen V SUHF 2018-05-13 Disclaimer Idéskissen
Läs merULFförsöksverksamhet. - uppdrag
ULF-AVTAL ULFförsöksverksamhet - uppdrag Försöksverksamheten syftar till att skapa långsiktigt hållbara strukturer som vilar på tre ben: Forskning - skolverksamhet - lärarutbildning Att planera och genomföra
Läs merUmeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap
Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå
Läs merDen finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007
Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom
Läs merDet bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning
Det bästa av två världar Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Företagsforskarskolor är ett program hos KK-stiftelsen som syftar till att tillgodose näringslivets behov av forskningskompetens
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merHandlingsplan 2017 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (8) Bilaga 2 Dnr 695-16 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplan 2017 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås målbild är att utvecklas till universitet. Att bli ett
Läs merMyndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar
Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet
Läs merSamhällsvetenskapliga fakultetens forskningsstrategi LUNDS UNIVERSITET
Samhällsvetenskapliga fakultetens forskningsstrategi 2014-2017 LUNDS UNIVERSITET BESLUT 2014-05-15 Dnr STYR 2014/217 Styrelsen Forskningsstrategi 2014 2017 Samhällsvetenskapliga fakulteten Inledning Samhällsvetenskapliga
Läs merInstitutionen för kulturvetenskaper
UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2015 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2016-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin, prefekt KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs
Läs merDialogmöten om UKÄ:s vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning
2019-04-10 111-252-18 1 (6) PM Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers +46 8 563 086 67 agnes.ers@uka.se Dialogmöten om UKÄ:s vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskning
Läs merMål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016
UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett
Läs merDen attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten
Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga
Läs merForskarstudier för lärare i Stockholms stad
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/2709 SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Mats Westin Telefon: 508 33 012 Till Utbildningsnämnden 2009-05-14 Forskarstudier för lärare
Läs merAkademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera
Dnr 695-16 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2017-2019 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande
Läs merInformation om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik
1(5) Handläggare Pernilla Helander 08-686 14 93 pernilla.helander@sll.se Trafiknämnden 2014-02-11, info-punkt 27 Information om K2 nationellt forskningscentrum för kollektivtrafik Bakgrund Hösten 2012
Läs merFORSKA TILLSAMMANS samverkan för lärande och förbättring
FORSKA TILLSAMMANS samverkan för lärande och förbättring (SOU 2018:19) Betänkande av Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan Särskild utredare Cecilia Christersson UPPDRAGET Ökad samverkan
Läs merBetänkandet Mer innovation ur transportforskning (SOU 2010:74) N2010/7567/TE
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2011-02-28 Dnr V-2010-0756 Doss 22 Betänkandet Mer innovation ur transportforskning (SOU 2010:74) N2010/7567/TE KTH välkomnar utredningen KTH anser att det är mycket
Läs merSTRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik. 1. Ämnesbeskrivning. 2. Utbildningens mål
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i elektronik Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14. 1. Ämnesbeskrivning Elektronikämnet spänner över ett stort område, alltifrån
Läs merODONTOLOGISKA FAKULTETEN: SÖKSTRATEGIER Odontologiska fakultetens strategiska prioriteringar för forskning
(Dnr. Led 2016/570) 1 (av 5) Malmö högskola, Odontologiska fakulteten, ODONTOLOGISKA FAKULTETEN: SÖKSTRATEGIER 2018-2020 Detta dokument är den sökstrategi som arbetats fram vid Odontologiska fakulteten
Läs merMål och strategier för Centrum för polisforskning
Beslut 1(5) 2011-01-17 Bo Wennström Professor Centrum för polisforskning Center for Police Research Box 512 SE-751 20 Uppsala Gamla torget 6 Telefon/Phone: 018-471 76 75 +46 18 471 7675 Telefax/Fax: 018-471
Läs merNationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
Läs merEn färdplan för svensk forskarutbildning
Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav
Läs merEtt nytt sätt att skapa, ta hand om och sprida resultat. Lisa Hörnsten Friberg, FOI
Ett nytt sätt att skapa, ta hand om och sprida resultat Lisa Hörnsten Friberg, FOI Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen Ett projekt inom 2:4 Krisberedskap Agenda Syfte Struktur Förutsättningar Ansvar
Läs merInternationaliseringsstrategi vid Röda Korsets Högskola
Internationaliseringsstrategi vid Röda Korsets Högskola 2017 2020 Innehåll Inledning... 1 Övergripande målsättning... 1 Nuläge... 1 Internationalisering inom utbildningsverksamheten... 2 Internationalisering
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing)
FAKULTETEN FÖR HÄLSA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAP Studieplan för utbildning på forskarnivå i omvårdnad - (Doctoral studies in Nursing) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för samhälls-
Läs merLTH:s strategiska forskningssatsningar
LTH:s strategiska forskningssatsningar 1 2014-11-25 Dnr Anders Axelsson Rektor LTH LTH:s strategiska forskningssatsningar 1. Inledning I samband med budgetarbete sammanställs de strategiska satsningarna
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merPsykologiska Institutionen
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Psykologiska Institutionen DATUM: 2017-12-05 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Kompetensförsörjning sker i syfte
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merProcess för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar. Jonny Ullström. Bild 1
Process för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar Jonny Ullström Bild 1 Tidshorisont för uppföljning, utvärdering och effektmätning Effekter Samhällsekonomiska effekter Effektlogikprövning:
Läs merStrategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT
Rektor UPPDRAG 2017-12-20 Dnr HSK 2017/28 Strategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT 1 Inledning Dessa strategiska direktiv baseras på de mål som uttrycks i INFINIT:s verksamhetsplan
Läs merForskarstation Östra Norrbotten
Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan
Läs merStrategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola
Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på
Läs merUppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet
Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska
Läs merAnn-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:
för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning
Läs merForskningsprofiler 15
Sida 1 (11) UTLYSNING Forskningsprofiler 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprofiler. Programmet syftar till att vara ett avgörande
Läs merStrategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012
17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka
Läs merSamproduktion inom området hälsa & välfärd
Samproduktion inom området hälsa & välfärd Per Tillgren, professor Cecilia Vestman, verksamhetsledare Kalmar 2014-05-29 per.tillgren@mdh.se cecilia.vestman@mdh.se Vägen fram till det samproducerande lärosätet
Läs merForskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018
2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska
Läs merKriterier för lönesättning vid Designhögskolan
Designhögskolan Umeå universitet SE-901 87 Umeå www.uid.umu.se Lönekriterier 25 september 2013 Sid 1 (5) Kriterier för lönesättning vid Designhögskolan En ny lönepolicy för Umeå universitet antogs 2013,
Läs merVision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
Läs merMälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012
Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH
Läs merSTIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden
STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING Forskning som formar framtiden BAKGRUND OCH ÄNDAMÅL Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är en oberoende forsk nings finansiär som har till ändamål att stödja natur
Läs merYttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet
Yttrande Dnr 16-0096 12 januari 2017 TCO Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående slutbetänkandet från Entreprenörskapsutredningen
Läs merHandlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013
Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma
Läs merÖkad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige
Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige Presentation av SOU 2018:78 21 november 2018 Internationaliseringsutredningen 1 Utredningens uppdrag Nya mål och ny nationell strategi för internationalisering
Läs merBLI FORSKARE PÅ DELTID
BLI FORSKARE PÅ DELTID FORIC FORSKARSKOLA VI SÖKER FÖRETAG...... som har ett intresse av att medverka i den regionala bioekonomin och samtidigt utveckla företagets kompetens och verksamhet. Företagen bör
Läs merVälkommen till pitch-event 25/2-2019
Välkommen till pitch-event 25/2-2019 Agenda: 10-10.30 Info från Programledning 10.30-12 Inspirationsföredrag 13-16: Projektidéer Mingel Syfte med dagen: Skapa en mötesplats för partners i konsortiet och
Läs mer15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221
15 Utökat samarbete med Högskolan i Halmstad för att stärka den akademiska nivån på sjuksköterskeutbildningen vid Campus Varberg RS170221 Ärendet Som ett led i att säkra den framtida kompetensförsörjningen
Läs mer