Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning
|
|
- Bengt Sundström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det bästa av två världar Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning
2 Företagsforskarskolor är ett program hos KK-stiftelsen som syftar till att tillgodose näringslivets behov av forskningskompetens inom relevanta och väl definierade områden via forskarutbildning som bedrivs i samproduktion. I rapporten Det bästa av två världar Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning av L. Gustavsson och J. Söderlind, maj 2014, har en analys gjorts av effekterna för de företag som haft doktorander i tre företagsforskarskolor. Programmet ställer som krav att företagsforskarskolan ska genom föras som en sammanhållen forskar skola, med doktorander vilka är företagsanställda.
3 Företagsforskarskolor som har analyserats i rapporten: Företagsforskarskolan Mekmassa, Mittuniversitetet Målet för företagsforskarskolan Mekmassa var att i samarbete mellan aka demi och skogsindustribolag skapa förutsättningar för kostnadseffektiv användning av höga andelar mekaniska och kemimekaniska massor i befintliga och nya fiberbaserade produkter av hög kvalitet. Forskarskolan hade tre in riktningar inom mekanisk massatek no logi: Energieffektiv tillverkning; Styrning av massa- och produktkvalitet samt Högljusa, ljushetsstabila produkter. Företagsforskarskolan CAPE, Högskolan Väst Fokus för företagsforskarskolan CAPE var virtuell produktionsutveckling. Utgångsläget för forskarskolan var vikten av att utveckla produktionskompetens då en stor del av industrin är beroende av förstärkt kunskap inom produktion. Centrala övergripande utmaningar var krav på kostnadsminskningar, krav på ökad flexibilitet, en stark strävan mot mindre satser och produktion i mindre serier liksom snabbare kundleveranser och ökad robusthet i produktionen. Företagsforskarskolan RAP, Örebro universitet Företagsforskarskolan RAP omfattade områdena Intelligenta system för robotik, automation och processtyrning. Den fokuserade på intelligenta system och i synnerhet intelligenta robotar, sensorsystem och simuleringsmiljöer. Industriell IT ingick också som ett kompletterande forskningsområde.
4
5 Sammanfattning Analysen av företagsforskarskolorna visar viktiga resultat och effekter. För individen den forskarstuderande kan man se att den kunskap och de kontakter som erhållits genom företagsforskarskolorna är viktiga för individens fortsatta karriärutveckling och ger ett värdefullt nätverk både inom akademi och inom branschen. På företagsnivå ger det ökade in flödet av forskare verksamheten en ökad legitimitet genom den akademiska underbyggnaden. Företagsforskarskolorna har även bidragit till att vidareutveckla kontakter mellan akademi och näringsliv, vilka inte sällan ligger till grund för fortsatt samverkan. Dessutom har de relationer som skapats mellan deltagande företag resulterat i såväl teknikspridning som nya affärskontakter. Trots att skolorna nyligen av slutats ser vi effekter på branschnivå såsom kompetensutveckling inom branschen, bidrag till branschens kompetensförsörjning och grunder för nya branschgemensamma forskningsprojekt. Kunskap och kompetensförsörjning är centrala drivkrafter till samverkan, och framstår också som en av de viktigaste effekterna för företagen. Dessutom framkommer det att en majoritet av de forskarstuderande stannar kvar i branschen, och hälften finns kvar i sina företag. Det här är alltså i allra högsta grad en kompetensförsörjningsinsats som bidrar till kompetens där närings livet har behov. I tabellen nedan sammanfattas information om de tre företagsforskarskolorna MEKMASSA Mitt universitetet CAPE Högskolan Väst, Chalmers, Jönköping och Skövde RAP Örebro universitet, Mälardalen, Halmstad och Skövde Antagna forskarstuderande Doktorsexamina (planerade*) 3 (5) 11 7 (2) Licentiatexamina (planerade*) 11 (2) 22 5 Avbrutna studier Antal vetenskapliga artiklar Antal konferensbidrag Företagspartners
6 Effekter av deltagandet i företagsforskarskolan: Ny kunskap Den viktigaste effekten av deltagandet i en företagsforskarskola är att få en vetenskaplig analys av för företaget viktiga områden och ökad förståelse för dessa, och i flera fall en högre vetenskaplig höjd inom företaget i stort. Att ha doktorander på företag genererar tillgång till riktiga data istället för simulerade. Genom att kunna göra analyser på plats i industrin ges tillgång till värdefull information som är viktig för forskningen och gör forskningsresultaten direkt relevanta för industrin i dess utveckling av produkter och processer och till och med en ny generation av produkter. Kunskapen genererar därut över flerfaldiga signifikanta förbättringar av nuvarande produkter och potentiella produkter. Som ett resultat av ett forskningsprojekt inom CAPE lyckades man i princip eliminera behovet av prototypfordon genom att utveckla nya metoder för utbildningen av monteringsoperatörer. Detta har resulterat i ett helt nytt utbildningskoncept som även ska tillämpas hos ytterligare en fordonstillverkare.
7 Skapa nätverk med andra företag De nätverk som bildas mellan doktoranderna och företagen är något som lyfts fram. Konkret har det inneburit att nya kundrelationer uppstått där företagen börjar köpa tjänster eller produkter av varandra, och det förekommer även att företagen har startat forskningssamarbeten med varandra. I andra fall har utvecklingssamarbeten för ny produkt inletts. Ett exempel på företagssamarbeten är ESAB och ABB som genom samarbetet som initierades i företagsforskarskolan idag har en färdigutvecklad produkt, en svetsrobot, som man säljer tillsammans. Deltagande företag har fått en större förståelse och kunskap om sin bransch såsom kunskap om leverantörers och kunders behov. Genom att doktorander har kunnat testa produkter direkt ute hos potentiella kunder har tillverkaren fått möjlighet att se sin produkt/process i det sammanhang den ska verka i. Man beskriver även spillover-effekter, där forskarskolan gett kunskap om forskningsprojekt hos andra företag vars resultat kan vara tillämpbara även i det egna företaget. SCA berättar att de, genom forskarskolan, fått kännedom om teknik som utvecklats inom ett annat forskningsprojekt inom forskarskolan som man planerar att implementera i sin egen verksamhet. Starkare band mellan akademi och näringsliv Man kan föreställa sig att det finns vissa spänningar i relationen mellan akademin och näringslivet i och med att de utgör två olika typer av organisationer som har olika mål, men med verkan i en forskarskola syftar till att samarbeta och dra nytta av varandras styrkor. För flertalet företag har forskarskolan varit ett sätt att fördjupa samarbetet med lärosätet. Forskarskolan har för företagen varit en möjlighet att göra mer långsiktiga satsningar, något som normalt innebär ett större risktagande som inte alltid är möjligt att göra i ett företag. Starkare band och flera samarbeten med högskolan innebär höjd vetenskaplig nivå på arbetet som bedrivs på företaget.
8 Kompetensutveckling Företagsforskarskolor genererar inte enbart produkter och nätverk utan utgör framför allt en utbildning med syftet att höja kunskapsnivån och kompetensen hos deltagarna i skolan. För flertalet företag har det inneburit unika kompetenslyft, vilket lett till att företaget som sådant arbetar mer metodiskt både i sitt interna utvecklingsarbete men också med samarbeten med högskolor på olika nivåer. Flera av doktoranderna framhåller betydelsen av den överblick man får som deltagare i en företagsforskarskola. Doktorandernas kompetensutveckling har varit mycket uppskattad på företagen, personerna har beskrivits som en mycket duktig forskare som kommit in i gänget eller en nyckel person på före taget efter avslutad utbildning. Företaget Flexlink framhåller att forskarskolan har bidragit till att höja den vetenskapliga nivån på företaget, men också ökat viljan att ta in examensarbetare och att samarbeta i andra projekt med högskolan. ESAB Kompetenslyft gav företaget rymdprojekt ESAB är ett världsledande företag inom svetsning och skärning. Företaget har cirka anställda (2010) och bedriver utvecklings- och produktionsverksamhet både i Sverige och globalt. Doktoranden på ESAB som ingick i företagsforskarskolan RAP utvecklade en ny robot för friktionssvetsning som kan sammanfoga mycket tunna metaller utan att använda tillsatstråd. Tack vare denna kompetens har man kunnat erhålla ett kontrakt med NASA i syfte att bygga bränsletankarna till NASA:s nya rymdraket.
9 Engagemang för framgångsrik samverkan slutsatser Framgångsrik samverkan i forskarutbildning ställer stora krav på alla del tagande parter. Från företagens sida krävs engage mang, tid samt förståelse för den arbets börda som det innebär att bedriva forskar studier. Företaget måste tillåta den forskarstuderande att avsätta tid, 80 % av en heltid, för doktorandstudierna. Övriga 20 % är doktoranden på företaget. Det bästa av två världar Företaget måste även klara av det resursmässiga åtagande som det innebär att ha en forskarstuderande som be driver studier på avlönad arbetstid, samt ha tålamod att vänta in de olika resultaten. Om effekterna ska infinna sig måste företagen även kunna tillvara ta möjligheterna som företagsforskarskolorna erbjuder till nätverkande med andra företag. Företagsforskarskolor ger möjligheten att få det bästa av två världar. Som deltagare i en företagsforskarskola ges möjligheten att skapa nätverk inom både akademi och näringsliv. På samma sätt ges möjlighet att få djup akademisk kunskap samt företagsspecifik och branschövergripande kunskap. Detta gäller för såväl de forskarstuderande som för företaget. I båda fallen kommer resultaten näringslivet till godo. Effekter för lärosätet av samverkan i forskarutbildning slutsatser För deltagande lärosäten har forskarskolorna resulterat i examinerade doktorer/licentiater samt ett stort antal publikationer. Vi har även sett att kontakterna mellan lärosätet och näringsliv stärkts. Vi har kunnat konstatera att det i mindre utsträckning handlar om helt nya kontakter som skapats mellan lärosäte och näringsliv, utan att det i första hand är en fördjupning av befintliga kontakter som vidareutvecklas till stadiga relationer. Samarbetet med forskarskolor har stärkt de forskarmiljöer som omfattats både i omfattning och kvalitet. I många fall fortlever forskningssamverkan i nya projekt men även inom ramen för nya forskarskolor. Behållningen från samarbetet i forskarskolorna har även gett lärosätena insikt i behov av kompetensutveckling för näringslivet inom relevanta forskningsområden.
10 Sammanställning av resultat och effekter för doktorand (blå), företag (gul) samt bransch (cerise). Aktiviteter Resultat Kortsiktiga effekter Långsiktiga effekter Doktorandprojekt Doktorer/ licentiater Akademisk kunskap Karriärutveckling Nya arbets - möjligheter Kompetensutveckling Nätverk Nätverk Kurser Företags- och branschspecifik kunskap (Nytt)/stärkt sam arbete med lärosäte Nya affärsmöjligheter Nya/fördjupade akademiska kontakter (Nytt)/stärkt samarbete med företag Industriell förnyelse/utveckling Seminarier Nya/fördjupade näringslivs - kontakter Ökad legitimitet för verksamheten Stärkt konkurrenskraft Teknikspridning Platsbesök Nya/vidare utvecklade produkter/ processer Publikationer/ avhandlingar Tillskott av forskare Stärkta forskningsmiljöer vid lärosätena Kompetens - försörjning Nya branschgemensamma forskningsprojekt
11 Grafisk formgivning: Yra Foto: Johan Olsson, Istockphoto Tryck: Åtta.45, 2014
12 KK-stiftelsen, högskolornas forskningsfinansiär, finansierar framför allt forskning vid Sveriges högskolor och nya universitet, när den sker i samverkan med näringslivet. Stiftelsen verkar bland annat för att lärosätena ska bygga internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer, arbeta långsiktigt kring strategisk profilering och öka samarbetet mellan akademi och näringsliv. KK-stiftelsen har sedan starten 1994 satsat 8,4 miljarder kronor i fler än projekt. Mäster Samuelsgatan 60, plan Stockholm Telefon
Rapport 2009:33 R. Kartläggning av utbildning inom entreprenörskap och innovation
Rapport 2009:33 R Kartläggning av utbildning inom entreprenörskap och innovation Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se
2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv
2014:27 Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv MISSIV DATUM DIARIENR 2014-12-01 2013/257-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-11-14 U2013/6713/JÄM Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
FÖR SVENSK FRAMGÅNG INOM FORSKNING OCH INNOVATION 2013 2016
FÖR SVENSK FRAMGÅNG INOM FORSKNING OCH INNOVATION 2013 2016 FÖR SVENSK FRAMGÅNG INOM FORSKNING OCH INNOVATION 2013 2016 Underlag till forsknings- och innovationsproposition från Vetenskapsrådet, VINNOVA,
Ett lyft för den som vill
2010:12 Ett lyft för den som vill Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare MISSIV DATUM DIARIENR 2010-05-24 2008/23-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-01-24 U2008/450/S Regeringen Utbildningsdepartementet
Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer VINNOVA
Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer av VINNOVA Förord VINNOVA har i regleringsbrevet för budgetåret 2011 fått i uppdrag att analysera behoven av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer
Ledning för kvalitet i forskarutbildningen. Maja Elmgren, Eva Forsberg, Åsa Lindberg-Sand & Anders Sonesson
Ledning för kvalitet i forskarutbildningen Maja Elmgren, Eva Forsberg, Åsa Lindberg-Sand & Anders Sonesson Ledning för kvalitet i forskarutbildningen Maja Elmgren, Eva Forsberg, Åsa Lindberg-Sand & Anders
Vad gör försteläraren?
Vad gör försteläraren? 2 Förord År 2013 tog Skolverket fram rapporten Vem är försteläraren? i syfte att besvara frågor om reformens införande och att beskriva vilka som anställts som förstelärare. Nu är
HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?
HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående
MADE IN SWEDEN 2030 Strategisk innovationsagenda för svensk produktion
MADE IN SWEDEN 2030 Strategisk innovationsagenda för svensk produktion INNEHÅLL Nationell kraftsamling och innovation för produktion i Sverige...3 Produktion i Sverige 2030 en vision för svenskt välstånd...4
FORSKNING FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET
FORSKNING FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET Slutrapport från IVA-projektet Agenda för forskning Agenda för FORSKNING KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska
Alla vinner. genom samverkan inom den kliniska forskningen! Slutrapport från Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen
Alla vinner genom samverkan inom den kliniska forskningen! Slutrapport från Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen Innehåll Alla vinner utan att någon förlorar 4 Kommittédirektiv 6 Röster
Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science
Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Uppdraget 5 3. Vad är Life Science-sektorn? 6 4. Om företagen 7 5. Demografisk utveckling 9 6. Hur har vi utfört uppdraget
FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR
FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs
Om behovet av ingenjörer
PM Om behovet av ingenjörer Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmning för högskolans ingenjörsutbildningar Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48, Tel 08-613
OM OFFENTLIG SEKTOR. Överenskommelser som styrmedel
OM OFFENTLIG SEKTOR Statskontoret, 2014 Innehåll Sammanfattning 5 En studie om överenskommelser 9 Vad är en överenskommelse? 9 Ett komplement till traditionell styrning 9 Ett styrmedel i tiden 11 Andra
Samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling
Samverkan mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola inom området hållbar utveckling En översiktlig kartläggning 2011 Jenny Göransson Gun From Consulting AB jenny@gfconsulting.se
Vad avgör företagens FoU-investeringar?
Vad avgör företagens FoU-investeringar? 1 2 Innehåll Förord...5 Sammanfattning... 7 Håller företagens forskning och utveckling på att försvinna från Sverige?... 10 Svag tillväxt av FoU i Sverige...10 Färre
riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare?
riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? rir 2014:18 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att
insatser för unga inom Finsam
insatser för unga inom Finsam en studie om samordnat stöd till unga Joakim Tranquist December 2014 [ Tranquist Utvärdering Insatser för unga inom Finsam] 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa
Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa Företagande som verktyg mot arbetslöshet, med fokus på arbetsintegrerande sociala företag Rapport 0130 En rapport från
UPPDRAG KOMPETENSFÖRSÖRJNING ROLLEN SOM INTERMEDIÄR
UPPDRAG KOMPETENSFÖRSÖRJNING ROLLEN SOM INTERMEDIÄR Gerry Andersson, Mats Holmquist, Erik Jakobsson, Fredrik Jönsson, Henrik Kock, Malin Ljungzell, Andreas Wallo, Carina Åberg Redaktör: Malin Ljungzell
Den nationella innovationsstrategin
Den nationella innovationsstrategin Produktion: Näringsdepartementet Illustrationer: Johan Hallnäs/Svenska Grafikbyrån Foto Elliot Elliot/Johnér, omslag, Morgan Karlsson/Johnér, s 4, Kari Kohvakka/Johnér,
Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin v u xen utbi ld n i ng
Kvalitetsgranskning Rapport 2009:4 Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin v u xen utbi ld n i ng www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:4 Diarienummer 2008:376 Stockholm
Handlingsplan för svensk miljöteknik
Handlingsplan för svensk miljöteknik 1 innehåll Förord... 5 Sammanfattning...7 1 Ett framtidsområde... 10 1.1 Ett nytt näringsliv behöver ta plats... 11 1.2 Miljöteknikområdet...12 1.3 Swentecs uppdrag...15
10 steg. för ny industrialisering av Sverige
10 steg för ny industrialisering av Sverige steg fo r ny industrialisering av Sverige Maj 2014 0 Sverige behöver en långsiktig strategi för industrins vidareutveckling en strategi som fokuserar industrins
Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna
Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna genom att kontinuerligt omorganisera eller införa nya organisationsformer. För att nå framgång blir det nödvändigt att
Vad har vi lärt i halvtid?
Vad har vi lärt i halvtid? Vad har vi lärt i halvtid är en i vissa avseenden ovanlig rapport. Den utgör ett försök till en syntes av ett stort antal utvärderingar och följeforskningsinsatser. Dessa är
Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter
Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen
Rapport Hållbar utveckling i skolan var god dröj. En kunskapsöversikt över lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner
Ge oss kraft att förändra Pg. 90 1909-2 Rapport Hållbar utveckling i skolan var god dröj En kunskapsöversikt över lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner Rapporten är framtagen av Naturskyddsföreningen
Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor. Helena Francke på uppdrag av Svensk Biblioteksförening 2013
Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor Helena Francke på uppdrag av Svensk Biblioteksförening 2013 World Trade Center Box 70380 107 24 Stockholm Tel: 08-545 132 30 info@biblioteksforeningen.org