Om behovet av ingenjörer
|
|
- Jan Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM Om behovet av ingenjörer Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmning för högskolans ingenjörsutbildningar Box 1419, Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48, Tel
2 2 (11) I korthet Arbetslivsanknytning Ingenjörsutbildningar har av naturliga skäl ett närmare förhållande till studenternas arbetsmarknad än många andra. Det hindrar inte att detta både kan och bör utvecklas ytterligare i både civil- och högskoleingenjörsutbildningen. Med samverkan menas här inte kontakter mellan lärosäte och näringsliv inom forskningen. Inte minst viktigt är att utbildningsanordnarna följer upp om i vilken grad de examinerade upplever att arbete och utbildning motsvarade förväntningarna. Civilingenjörer och högskoleingenjörer Den samlade antagningen till civil- och högskoleingenjörsutbildningarna bör inte nödvändigtvis vara högre än dagens nivåer. Detta framgår bland annat vid en analys av efterfrågeläget som det kommer till uttryck i SCBs Arbetskraftsbarometer. Det är dock fortfarande viktigt att vidmakthålla ett högt intresse för teknik. Därigenom kan de tekniska högskolorna uppnå ett starkt söktryck, till både civil- och högskoleingenjörsutbildningarna, vilket i sin tur borgar för ett urval av de bästa studenterna. Flera skäl talar för att åstadkomma en förskjutning av studentströmmarna från civil- till högskoleingenjörsutbildningarna. ledtiderna i utbildningssystemet förkortas, de långsiktiga bedömningarna indikerar att en eventuell framtida brist i första hand gäller ingenjörer med kortare utbildning, högskoleingenjörsutbildningarna har en bredare spridning över landet, och är därför bättre ägnade att tillgodose de regionala behoven av teknisk kompetens. Genomströmning Genomströmningen faller på såväl civil- som högskoleutbildningarna, vilket är problematiskt av flera anledningar: Studenter utan fullföljd utbildning saknar de kunskaper som krävs för ett framgångsrikt yrkesliv, och får en svagare ställning på arbetsmarknaden, Näringslivet går miste om den kompetens som en fullföljd examen är avsedd att ge, Kvaliteten på undervisningen kan bli lidande om studierna upplevs vara för krävande av en betydande andel av studenterna, Kvalitetsutvärderingarna blir bristfälliga, när studenter som lämnar utbildningen inte omfattas av bedömningarna av examensarbeten, Utbildningarnas attraktionskraft kan påverkas negativt när de förknippas med stora avhopp.
3 PM 3 (11) Om behovet av ingenjörer Ingenjörer vill se mer arbetslivsanknytning I en enkät 2009 riktad till medlemmar i Sveriges Ingenjörer med civil- och högskoleingenjörsexamen 2005 eller 2006, undersöktes hur de examinerade ingenjörerna såg på utbildningen efter några års yrkeserfarenhet, och hur den svarat upp mot de krav arbetslivet ställer. Det tydligaste beskedet från ingenjörerna var att utbildningarna i långt större utsträckning måste kopplas till yrkeslivet. Av direkta frågor och frisvar framgår att framför allt följande efterlystes: Bättre möjligheter till praktik Karriär- och studievägledning som ger besked om vad arbetsmarknaden kräver Ökade kontakter med företag och näringsliv Mer verklighetsanpassade tillämpningsövningar Entreprenörskapskompetens På fyra direkta frågor om samverkansrelaterade aspekter fördelade sig andelen positiva svar per högskola som följer (för vissa var antalet svar för litet): Högskola Hur bedömer du din utbildning vad beträffar Praktik Studievägl. Karriärvägl. Samverkan Väst 69% 35% 27% 37% Jönköping 17% 43% 36% 60% KTH 18% 43% 21% 74% Gävle 13% 35% 30% 73% Chalmers 11% 50% 26% 47% Luleå 34% 45% 17% 35% Mälardalen 14% 47% 16% 39% Karlstad 17% 29% 13% 54% Linköping 11% 35% 21% 43% Lund 12% 42% 14% 34% Halmstad 16% 26% 13% 26% Umeå 10% 30% 11% 30% Uppsala 14% 26% 8% 20% Dalarna 25% 10% 10% 22% Totalt (alla svar) 16% 40% 19% 37% Summa andel svar "mycket bra" och "ganska bra" på respektive delfråga. Sorterat fallande efter summan av andelarna per högskola. Det kan tilläggas att så många som en tredjedel av de svarande upplevde att sambandet mellan kurser och utbildning som helhet ( den röda tråden ) var mycket eller ganska dåligt. På utbildningar som leder till yrkesexamina måste detta betraktas som anmärkningsvärt. Inte heller uppgav fler än tre av tio att deras tidigare högskola kontaktat dem efter examen för att få veta hur de såg på utbildningen eller på arbetsmarknaden.
4 4 (11) Värt att märka är att enkäten riktades till studenter som fullföljt utbildningen med examen. Vad den icke obetydliga andel ansåg som lämnade utbildningen i förtid (se vidare avsnittet om genomströmning) är öppet för spekulation. Arbetslivsanknytning genom samverkan Som framgått ovan har ingenjörsstudenter ett uppenbart intresse av att högskolornas utbildningar har en tydlig arbetsmarknadskoppling. Det gäller även de företag och organisationer som i framtiden behöver deras kompetens. Ansvaret för att åstadkomma detta är delat. Högskolor har ett ansvar för att ta tillvara det intresse som företagen visar för samarbete, men bör även bidra till att väcka sådant intresse där det saknas. En särskild uppgift för lärosätena är att kontinuerligt följa utvecklingen på arbetsmarknaden för de examinerade. Ett viktigt redskap här är att göra återkommande alumniuppföljningar, och att omsätta erfarenheterna från dessa i utbildningarna. Företag kan inte begränsa sitt engagemang till tider när konjunktur och efterfrågan på arbetskraft är som hetast. Önskemål om långsiktig samverkan riskerar naturligtvis att höja tröskeln för medverkan ytterligare, men med tanke på de tre till fem år en ingenjörsutbildning tar i anspråk, måste den insikten finnas om samarbetet ska bära frukt. Man bör ha likaså ha i åtanke att aktörerna till vilka självfallet även studenterna räknas utöver frågan om kvalitet i utbildningen delvis kan ha olika mål för sitt engagemang i frågan. Högskolan kan vilja säkra en god tillströmning av studenter genom att kunna peka på olika former av utåtriktad samverkan. Företag kan också vilja påverka en utbildning i en riktning som bäst gagnar den egna verksamheten, eller på ett behändigt sätt testa potentiella kandidater för anställning. Studenterna kan på samma sätt vilja öka chanserna till anställning, men de kan också sträva efter att få en bättre uppfattning om hur utbildningen omsätts i praktiken, för att kunna välja kurser för fördjupning och breddning med större träffsäkerhet. Samverkan bidrar utan tvekan också till att stärka studenternas motivation och öka chanserna för att de fullföljer utbildningen. Det är därför viktigt att de tre aktörernas motiv för en utökad samverkan klargörs tidigt i processen. Därigenom skapas förutsättningar för att de insatser som vidtas blir ändamålsenliga, och får en väl avvägd omfattning. Samverkan bör dock inte ses som det enda svaret på frågor om ingenjörsutbildningarnas nytta och kvalitet. Högskolans uppdrag att förmedla ämnes- och metodkunskaper med bredd och djup är centralt. Det kan i olika utsträckning kompletteras och stödjas genom olika former av samverkan, men aldrig ersättas av dem. Civilingenjörer och högskoleingenjörer De sökande till civilingenjör är idag nära dubbelt så många som till högskoleingenjör, och studentunderlaget för högskoleingenjörsutbildningarna så lågt på vissa program och orter att det påverkar möjligheten att alls erbjuda vissa utbildningar. Försök med civilingenjörsutbildningar på nya högskolor har dessutom fått magert genomslag. Det hindrar inte att ytterligare högskolor strävar efter att få rätten att examinera civilingenjörer. Vi menar att långt viktigare än att lägga ytterligare en prestigeexamen till lärosätets me-
5 PM 5 (11) ritlista, är att vårda och utveckla högskoleingenjörsprogrammens kvalitet och attraktionskraft. Samtidigt har genomströmningen i civilingenjörsutbildningarna fallit sedan lång tid tillbaka, och på högskoleingenjörsutbildningarna är och har den varit än lägre. I båda fallen finns en rad förklaringar av olika tyngd, bland annat att en viss andel av de som slutar i förtid får arbete inom utbildningen, men trenden bidrar till att väcka frågor om dimensioneringen av utbildningarna. Viktigare än att öka antagningen ytterligare, är därför att verka för en ökad genomströmning. Detta innebär också att i större utsträckning anta studenter som har kapacitet att faktiskt fullfölja utbildningen. Ett ofta anfört skäl till att satsa särskilt på civilingenjörsutbildningen, är att Sverige behöver ingenjörer med tekniskt spetskunnande. Även om detta givetvis är riktigt, talar ett par saker emot en ytterligare förstärkning av just civilingenjörsutbildningen. Långt ifrån alla civilingenjörer har ett arbete där sådan kompetens krävs, även om det till del beror på de enskilda ingenjörernas egna preferenser. Det faktum att civilingenjörer har en bred arbetsmarknad är självfallet en styrka, vilket är särskilt värdefullt i en svag konjunktur, men det innebär inte med nödvändighet att dimensioneringen av utbildningarna ska ta höjd för detta. Dessutom har civilingenjörernas andel av ingenjörskåren ökat dramatiskt sedan början av 90-talet, vilket framgår av följande sammanställning av uppgifter ur SCBs Trender och prognoser (olika årgångar) Tillgång på ingenjörer Källa: SCB (prognos) Tekniskt gymnasium 2-3 år Gymnasieingenjör Högskoleingenjör (m.fl.) Civilingenjör Från att ha utgjort ungefär en femtedel av samtliga ingenjörer 1990, utgjorde civilingenjörerna en tredjedel Enligt SCBs beräkningar kan de vara nära hälften vid prognosperiodens slut, samtidigt som de i allt större utsträckning kommer att ha fem års högskoleutbildning bakom sig inte 4 eller 4½ år som majoriteten idag. Men redan 2009 hade totalt sett hälften av ingenjörerna en högskoleutbildning. Framme vid 2030 förväntas de utgöra 85 procent, i vad som måste betraktas som ett gigantiskt kompetenslyft. Diagrammet visar samtidigt att det totala antalet ingenjörer tvärtom kommer att ha minskat. Skälet är att civil- och högskoleingenjörsutbildningarna inte ens tillsammans förmår ersätta de stora skaror av gymnasieutbildade ingenjörer som nu lämnar arbetsmarknaden (även om behovet av dessa samtidigt beräknas minska något under perioden se mer nedan). Detta blir alltså utfallet trots den kraftiga utbyggnaden av högskolan
6 6 (11) och de många satsningar som genomförts för att öka intresset för teknik och naturvetenskap. Det förefaller därför osannolikt att den kompetensnivå som kan komma saknas framför allt skulle gälla civilingenjörer. Men bilden är inte komplett. SCB räknar uttryckligen bara på examinerade ingenjörer, men de låga genomströmningstalen har samtidigt skapat en stor och växande grupp på arbetsmarknaden med oavslutad teknisk högskoleutbildning fanns c:a personer med sådan utbildning (minst 30hp) fler än de examinerade högskoleingenjörerna, varav 45 procent arbetade inom ingenjörs- och datayrken. Till 2030 beräknas antalet ha stigit till , det vill säga nära nog lika många som civilingenjörerna vid samma tidpunkt. SCB beräknar, möjligen något teoretiskt, att det kommer att finnas ett överskott på ungefär personer med sådan oavslutad utbildning, varav alltså knappt hälften kan antas utgöra ett potentiellt bidrag till ingenjörskåren. Därtill kommer ett beräknat överskott av c:a personer med ospecificerad eftergymnasial teknisk utbildning (främst utrikes födda med utländsk utbildning). Antalet ingenjörer kan därför ligga nära efterfrågan 2030, och totalt sett trots allt ha ökat till c:a från (1990). I positiv mening skulle tillskottet från dessa båda grupper alltså kunna betraktas som en ersättning för de gymnasieutbildade ingenjörer som nu successivt lämnar arbetsmarknaden med den skillnaden att de inte dyker upp i tillgångsstatistiken. Men också om utbudet i denna tappning skulle vara tillfyllest, är det knappast en positiv utveckling att allt fler inte genomför hela utbildningen. Behovet av teknisk kompetens kan till del även tillgodoses av andra utbildningsgrupper, som inte heller de ingår i underlaget för SCBs beräkningar. Yrkeshögskolan (liksom föregångaren KY), utbildar ett betydande antal personer inom teknik och tillverkning, inte sällan under beteckningen ingenjörsutbildningar. Av totalt studerande 2011, läste närmare på utbildningar mot samhällsbyggnad/byggteknik samt teknik och tillverkning. Bland inriktningarna fanns elektronikingenjör, driftingenjör, elingenjör, installationsingenjör och ett trettiotal andra. Yrkeshögskolans utbildningsanordnare är fördelade över hela landet, men det största antalet ingenjörsinriktade utbildningar återfanns i Stockholm, Västra Götaland och Skåne 1. Om försöket med ett fjärde tekniskt år på gymnasiet faller väl ut, vad gäller såväl företagens som studenternas intresse, kan även det komma att bidra med ett nettotillskott av teknisk kompetens. Efterfrågan fram till idag Efterfrågan på såväl civil- som högskoleingenjörer har varit god under en följd av år. IT-bubblan utgör ett undantag med en kraftig ökning av arbetslösheten under 2003 och Finanskrisen däremot satte inga djupa spår i arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar. IT-kraschen drabbade framför allt nyexaminerade andelen arbetslösa från ingenjörsutbildningarna var procent upp till ett år efter examen. Även för yrkesverksamma 1 Presentation av Gunilla Eken, YH, maj 2011.
7 PM 7 (11) var effekterna kraftiga: andelen med a-kassa gick upp till 3,5 procent, och uppskattningsvis ytterligare 0,5-1,0 procent fick aktivitetsersättning. Arbetslösheten bland i vart fall yrkesverksamma kan förefalla måttlig, men bubblan ledde till ett kraftigt och långvarigt fall i intresset för högskolestudier inom data. Samtidigt fortsatte teknikintresset att vika i en trend som bröts först Sviterna av detta lever vi med idag, då ett rekordlågt antal civil- och högskoleingenjörer examineras från högskolorna. Läsåret 2002/ /06 examinerades totalt över 7000 civil- och högskoleingenjörer. 2011/12 var antalet under 5000, en minskning med en tredjedel och för högskoleingenjörer var minskningen nära 40 procent. Under perioden förändrades också förhållande mellan examinerade civil- och högskoleingenjörer från c:a 1,3:1, till 2,0:1 ( CI/HI examinerade i diagrammet). Examinerade civil- och högskoleingenjörer Källa: HSV , , , , , ,0 CI Examinerade HI Examinerade CI/HI Examinerade Som vi återkommer till under nästa punkt, finns en del av förklaringen att söka i att andelen nybörjare som fullföljer utbildningarna med examen har minskat under perioden. Men lika viktigt är att konstatera att när svårigheterna att hitta arbete stiger för nyexaminerade, påverkas attityden till utbildningarna. Detta får i sin tur negativa effekter på försörjningen av ingenjörer på längre sikt. Effekten blir självfallet starkare, när efterfrågan framställs som hög, och utsikterna till spännande och välavlönade arbeten som närmast outtömliga. Som framgår av diagrammet nedan, baserat på uppgifter från SCBs Arbetskraftsbarometer, är den bilden inte helt övertygande. Inte heller gör det något för att bibehålla värdet av det varumärke som civilingenjörsutbildningarna åtnjuter och som högskoleingenjörsutbildningarna måste sträva efter att förstärka. Och det sista svenskt näringsliv behöver, är ett bakslag för ansträngningarna att öka teknikintresset. Idag kan vi konstatera att efterfrågan på ingenjörer har legat högt i vart fall sedan ett decennium tillbaka, mätt med de index som tas fram av Arbetsförmedlingen (avser yrken) och i SCB:s Arbetskraftsbarometer (avser utbildningar). Båda måtten, som i allt väsentligt skuggar varandra, bygger direkt eller indirekt på uppgifter i första hand från företag.
8 "Barometerutslag" 8 (11) Det finns därför skäl att fästa uppmärksamheten på att de aktuella bristtalen främst avser yrkeserfarna ingenjörer. En enkel medelvärdesberäkning (ovägd) av Arbetskraftsbarometerns utslag över tid för yrkeserfarna och nyexaminerade ger följande bild: Ingenjörer i Arbetskraftsbarometern Medelvärde barometerutslag (ovägt) nyexaminerade och yrkeserfarna Källa: SCB Yrkeserfarna god tillgång balans brist - på arbetskraft Nyexaminerade Uppenbart är att skillnaden i efterfrågan på nyexaminerade och yrkeserfarna är betydande och bestående. Vid tiden för IT-kraschen befann sig de yrkeserfarna ingenjörerna i balans enligt barometern, medan efterfrågan på nyexaminerade var den lägsta under perioden. Som framgått ovan var arbetslösheten hög bland nyexaminerade, men det finns knappast något som ger stöd för att de yrkeserfarna skulle ha befunnit sig i balans. Det är svårt att tolka barometerns mått på efterfrågan på annat sätt än att det ur den enskilde ingenjörens perspektiv utgör en betydande överskattning av rekryteringsläget. I synnerhet för nyexaminerade är arbetsmarknadsläget rimligt först med ett barometerutslag som motsvarar en inte obetydlig brist på yrkeserfarna. Dimensioneringen av utbildningarna bör således inte blint bygga på efterfrågan på yrkeserfarna ingenjörer. Efterfrågan på sikt SCB publicerar vart tredje år en beräkning av tillgång och efterfrågan för ett femtiotal utbildningsgrupper. Den senaste bedömningen togs fram under 2011 och sträcker sig fram till SCB är noga med att poängtera att beräkningarna bygger på en serie antaganden vid prognostidpunkten, och att utvecklingen måste betraktas som ett scenario givet att dessa antaganden om t.ex. antagning och examination inte rubbas. En tillbakablick visar också på förhållandevis stora förändringar mellan tidigare prognoser. För stora växlar bör således inte dras av resultaten, framför allt mot prognostidpunktens slut. Civilingenjörer redovisas för fem större utbildningsgrupper samt totalt, enligt nedan.
9 PM 9 (11) Civilingenjörsutbildning totalt. Källa: SCB På lång sikt syns således ett visst underskott av civilingenjörer kunna uppkomma. Detta hänför sig främst till den beräknade efterfrågan på civilingenjörer inom maskinteknik. Av ovan nämnda skäl bör skillnaden mellan utbud och efterfrågan så långt fram i tiden dock inte tillmätas någon överdriven betydelse. I den tidigare prognosen (2008) var för övrigt kurvorna omkastade, och pekade istället mot ett visst överskott av civilingenjörer för såväl civilingenjörer totalt som för maskiningenjörer. Högskoleingenjörer ingår som en del i den större gruppen Gymnasie- och högskoleingenjörer. Till Högskoleingenjörer räknas även vissa andra tekniska högskoleutbildningar. Detta till trots utgör denna kategori idag bara en knapp fjärdedel av den samlade gruppen, som domineras (till lika delar) av gymnasieingenjörer och personer med 2-3 års teknisk gymnasieutbildning. Diagrammet utgör således långt ifrån någon renodlad illustration av utbud och efterfrågan på just högskoleingenjörer. Gymnasie- och högskoleingenjörsutbildning. Källa: SCB
10 10 (11) Genomströmning I SCBs senaste rapport över genomströmningen i högskolan 2 placerar sig civil- och högskoleingenjörsutbildningarna sist (med arkitekt mittemellan) bland tjugotalet redovisade yrkesexamina. Av nybörjarna till civilingenjör 1998 hade 62 % tagit examen på programmet åtta år senare (9 % hade tagit en annan examen). För nybörjarna fyra år senare hade andelen med examen på programmet sjunkit till 51 % (annan examen steg till 11 %). För högskoleingenjörsutbildningarna har inga större förändringar skett över de senaste åren, men det innebär att inte mer än en tredjedel tar examen på programmet efter sex år (tidigare uppföljning för kortare utbildning). Här minskade samtidigt andelen som istället tar ut en annan examen från 13 till 8 %. Enligt SCB påverkas inte andelarna med examen mer än marginellt om man räknar bort avhoppen under första terminen. Kvinnor har generellt en högre examenfrekvens än män (totalt +5%), och ingenjörsutbildningarna är inga undantag. För de senast redovisade nybörjarna på civilingenjörsprogrammen (2002/03), var andelen med examen på programmet 59 % för kvinnor och 49 % för män, och skillnaden har ökat. Kvinnor tar också i större utsträckning ut en annan examen istället, vilket drygar ut skillnaden i examina totalt till 16 procentenheter. Skillnaden var mindre till kvinnornas fördel på högskoleingenjörsutbildningarna: 36 respektive 32 % med examen på programmet för nybörjare 2004/05. Även här var andelen kvinnor som istället tog ut en annan examen högre än för männen med 12 jämfört med 8 procent. Fenomenet är alltså inte nytt. Högskoleverket har vänt och vridit på tidigare års statistik vid flera tillfällen, men som regel utan att betrakta det som något större problem. Skälen för detta har t.ex. varit att många som lämnar högskola utan ingenjörsexamen i vart fall tagit ett försvarligt antal poäng till och med tillräckligt för examen, att några slutar så tidigt att de inte riktigt borde räknas, att planerade studieuppehåll förskjuter studietiderna, eller att en viss andel trots allt tagit ut en annan examen. Det främsta argumentet brukar dock vara att de som saknar examen ändå får arbete, ofta inom rätt område och att många själva väljer att sluta av just det skälet. Detta tas upp till förnyad betraktelse i HSVs rapport Orsaker till studieavbrott (2010:23 R), där ett antal yrkesexamina med särskilt låga examensfrekvenser studerats. Rapporten bygger till del på äldre uppgifter, men är särskilt belysande eftersom den är baserad på enkäter och således kan visa hur de icke-examinerade fördelar sig mellan dessa och andra förklaringar. Där framgår bland annat att 19 procent av de som avbröt en civilingenjörsutbildning gjorde det för att de fick ett arbete. Tre av fyra fick ett som matchade utbildningen. Motsvarande andel för högskoleingenjörer var 29 procent, och av dessa fick 80 procent ett matchande arbete. 2 Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10, UF 20 SM 1103
11 PM 11 (11) Svaren på frågan när studierna avbröts fördelade sig med 39 procent på tidigt, 29 procent på senare men med mer än en termin kvar och med 31 procent på en termin eller mindre kvar. Å andra sidan utmärker sig de båda ingenjörsutbildningarna genom att ha de högsta andelarna (flera svar var möjliga) som angivit jag uppnådde inte de studieresultat jag hoppats och utbildningen var för svår. Inom civilingenjörsutbildningarna var andelarna 27 respektive 18 procent; inom högskoleingenjörsutbildningarna 22 respektive 16 procent. I slutsatserna hänvisas sedan till att förhållandevis höga andelar avbryter sent (31 procent), att många (men alltså inte mer än högst procent) angav arbete som skäl för avbrottet och att detta oftast låg inom utbildningen samt slutligen att en avlagd examen, dvs. ett examensbevis, inom dessa områden varken är nödvändigt eller särskilt betydelsefullt för att få ett arbete. Ett annat synsätt är att utbildningarna för många upplevs som för svåra, och för andra strängt taget inte är nödvändig för att få ett arbete. Hur resultaten än tolkas är det därför svårt att inte ställa frågan om utbildningarnas syfte och mål verkligen uppfylls med så låga examensfrekvenser, om de som antas har tillräckliga förutsättningar för studierna, och om dimensioneringen är rimlig i förhållande till arbetsmarknadens behov av ingenjörer med tre eller fem års komplett högskoleutbildning. Den bedömargrupp som på HSVs uppdrag genomförde utvärderingen av civilingenjörsutbildningarna 2005 såg också betydligt allvarligare på genomströmningsfrågan. Även om de förmildrande förklaringarna även då fanns med i rapporten i form av svar från lärosätena, lämnade bedömarna flera förslag på hur genomströmningen skulle kunna ökas. Vid HSVs uppföljning 2011, framgick av de svar verket fick in från lärosätena att åtgärder av olika slag också hade vidtagits sedan dess. De exempel som nämndes var ökat stöd i matematik, en mer aktiv studievägledning eller skärpta (men snarare återställda) förkunskapskrav. Detta har knappast kunnat påverka resultaten för de nybörjare som nu redovisas, så vilken effekten blir återstår att se är det så åter dags för utvärdering av ingenjörsutbildningarna, och i det nya systemet kommer störst vikt att läggas vid studenternas examensarbeten. Frågan är bara vad det kommer att säga om utbildningarna, om högst hälften av nybörjarna över huvud taget tar examen på programmet (inom de ändå generösa ramarna åtta respektive sex år). Det kan i vart fall konstateras att det spelar liten roll hur många som börjar studera till civil- och högskoleingenjör om en stadigt minskande skara kommer ut med examen åtminstone om kompetensförsörjningen är beroende av examinerade ingenjörer.
Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske
Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030
Läs merIngenjörernas arbetsmarknad
Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar
Läs merNya ingenjörer om utbildning och arbete
Nya ingenjörer om utbildning och arbete en enkätundersökning riktad till civil- och högskoleingenjörer i Sveriges Ingenjörer med examen 2005 eller 2006 Rapporten Nya ingenjörer om utbildning och arbete
Läs merIngenjörernas arbetsmarknad
2013-11-22 Olle Dahlberg Ingenjörernas arbetsmarknad Hösten 2013 med blickar framåt och bakåt Mer om ingenjörer finns alltid att läsa på Ingenjörsbloggen (ingenjorsbloggen.se) Box 1419, 111 84 Stockholm,
Läs merRapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006
Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen
Läs merPM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09
Olle Dahlberg Utredare 08-613 81 09 olle.dahlberg@sverigesingenjorer.se 2009-12-21 1 (5) PM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09 I SCB:s Arbetskraftsbarometer 09 redovisas för 72 utbildningsgrupper
Läs merIngenjörernas arbetsmarknad. Vintern 2014/15 med några blickar båkåt och framåt
Ingenjörernas arbetsmarknad Vintern 2014/15 med några blickar båkåt och framåt SAMMANFATTNING Arbetslösheten var under 2014 fortsatt låg för yrkesverksamma medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Liksom 2013
Läs merFärre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007
Läs merRedovisning av basårutbildningen våren 2005
Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket
Läs merHögskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Läs merDemografiska utmaningar för högskolepolitiken
Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de
Läs merAntalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola
STATISTISK ANALYS Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/13 Lärarutbildningen 2005/06: Antalet examina ökar men för få är
Läs merFärre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade
Läs merFramtida utbildning och arbetsmarknad
2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.
Läs merArbetsmarknadsinformation december 2010
Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp
Läs merBlandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet
Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-
Läs merMånga utländska doktorander lämnar Sverige efter examen
STATISTISK ANALYS 1(7) Avdelning / löpnummer 2019-02-25 / 1 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom
Läs merArbetsmarknadsläget för ingenjörer
Kort om Arbetsmarknadsläget för ingenjörer ember 2017 1 OLLE DAHLBERG 2018-04-09 Riktigt kort: Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar totalt var 1,1 procent i december 2017, den lägsta nivå
Läs merLite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU
Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade
Läs merArbetsmarknadsläget för ingenjörer. December 2015
Arbetsmarknadsläget för ingenjörer ember 2015 Sammanfattning Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar totalt var 1,4 procent i december 2015. Arbetslösheten har därmed praktiskt taget legat stilla
Läs merFler börjar studera vid universitet och högskolor igen
1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära
Läs merElektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är
Läs merFortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)
STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet
Läs merStatistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12
Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor
Läs merStudenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
Läs merLärosätenas årsredovisningar: Färre helårsstudenter trots pågående utbyggnad
STATISTISK ANALYS 1(11) Avdelning / löpnummer 2019-03-26 / Nr 4 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom
Läs merUtbildning och arbetsmarknad
Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras
Läs merSjunkande prestationsgrader i högskolan
Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2010-08-31 2010/10 Sjunkande prestationsgrader i högskolan Under den senaste femårsperioden har studenternas
Läs merStudentenkäten 2015. Synen på examensarbete, examen och eget företagande
Studentenkäten 2015 Synen på examensarbete, examen och eget företagande SAMMANFATTNING Sveriges Ingenjörer gjorde under vintern 2014/15 en kvantitativ studie över hur förbundets studerandemedlemmar ser
Läs merEffektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Läs merNytillskott och rekryteringsbehov
Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar
Läs merUniversitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014
UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat
Läs merYTTRANDE Vårt datum Ert datum Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över Vändpunkt Sverige (SOU 2010:28)
1 (7) YTTRANDE Vårt datum 2010-10-11 Ert datum 2010-06-23 Vårt Dnr: U2010/3415/G Ert Dnr: U2010/3415/G Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Vändpunkt Sverige (SOU 2010:28) Inledning
Läs merTEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD
TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST 16 UKÄ ÅRSRAPPORT 218 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Högre utbildning ökar chansen på arbetsmarknaden och
Läs merKan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer?
Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer? Workshop 3 2017-11-09 Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer Jan Persson Analytiker på Tillväxtverket Varför studera civilingenjörsutbildning
Läs merKompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020
Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen
Läs merKompetensbehov inom teknik och tillverkning
Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Vad säger de regionala matchningsindikatorerna om gymnasieingenjörer och datautbildade? REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 5 MAJ 2017 Jan Persson
Läs merBlivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet
Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information
Läs merBehöriga förstahandssökande och antagna
Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt
Läs merNytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader
Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter
Läs merÖver nya examinerade vid universitet och högskolor
STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2006-01-17 Över 40 000 nya examinerade vid universitet och högskolor Under läsåret 2004/05 avlade 41 737 individer sin första examen vid universitet och högskolor. Det betyder
Läs merFortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor
Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare
Läs merStudentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå
2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete
Läs merTillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen
Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020 Den regionala modellen Regionala prognoser Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalandsregionen Horisontår 2020 Överfört prognosmodellen från Trender
Läs merArbetsmarknadsläget för ingenjörer
Kort om Arbetsmarknadsläget för ingenjörer usti 2016 Riktigt kort: Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar totalt var 1,4 procent i augusti 2016. Arbetslösheten ligger därmed praktiskt taget
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merStatistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm
Läs merLön och karriär för utlandsfödda ingenjörer
Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk
Läs merFärre examinerade jämfört med föregående läsår
STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpnummer 2018-02-20/ 2 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom Aija
Läs merArbetsmarknadsläget för ingenjörer
Kort om Arbetsmarknadsläget för ingenjörer December 2016 Riktigt kort: Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar totalt var 1,3 procent i december 2016. Arbetslösheten har förändrats obetydligt
Läs merBlir det brist eller överskott på gymnasielärare?
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var
Läs merArbetsmarknadsinformation april 2007
Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan
Läs merVem kan rädda den svenska välfärden?
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd
Läs merBehörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning (U2018/02165/UH)
1 (6) Vårt datum 2018-07-06 Ert datum 2018-05-15 Vårt Dnr: 38.18 Ert Dnr: 38.18 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning (U2018/02165/UH) Sammanfattning I
Läs merPositionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad
180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan
Läs merÅrsrapporten på webben uka.se/arsrapport
Årsrapporten på webben uka.se/arsrapport 18 UKÄ ÅRSRAPPORT 219 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Kompetensförsörjning diskuteras alltmer och är en viktig fråga inför framtiden,
Läs mer& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym
STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2004-03-10 Fler studenter men oförändrad forskningsvolym Antalet studenter vid landets universitet och högskolor fortsätter att öka, men forskningsvolymen är i stort sett
Läs merLärarutbildningen nybörjare och examinerade
Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2012-02-07 2012/2 Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Antalet nybörjare på lärarutbildningen
Läs merMatchning och attraktionskraft i Örebro län
Matchning och attraktionskraft i Örebro län Fredrik W Andersson nationalekonom, fil. dr, SCB Agneta Blom kommunfullmäktiges ordförande i Örebro (S) Susanne Gullberg Brännström sakkunnig, SCB Pernilla Norlin
Läs merForskande och undervisande personal
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar
Läs merAllt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Alltfler till högskolan Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux Ewa Foss 3 Genom utbyggnaden av högskolan och ett ökat intresse
Läs merTekniskt basår med fokus på tjejer
Tekniskt basår med fokus på tjejer Den här korta rapporten är en delrapport om basårsutbildningar med fokus på kvinnor. I en fortsatt studie under våren 2017 kommer detta material att kompletteras med
Läs merÖver nya examinerade under läsåret 2005/06
STATISTIK OCH ANALYS Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/14 Över 43 000 nya examinerade under läsåret
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD
ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan
Läs merAvhopp från lärarutbildningen
STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning /löpnummer 2016-04-19 / 6 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en
Läs merArbetsmarknadsläget augusti 2013
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form
Läs merUniversitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012
UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012
Läs merÖvergång mellan utbildningar
Övergång mellan utbildningar Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Det var idrott naturligtvis! Karin, 46 år Det roligaste är matte och syslöjd. Fast matte är min favorit. Sara, 12 år Tyska var roligast
Läs merInformation om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna
~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi
Läs merFramskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell
Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013
Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska
Läs merYrkeshögskola - Högskola i västsvenskt perspektiv
Yrkeshögskola - Högskola i västsvenskt perspektiv 2018-03-14 Christer Bergqvist Myndigheten för yrkeshögskolan Yrkeshögskola - Högskola Kompetensförsörjning Möjligheter för individer - LLL Tydligare utbildningskarta
Läs merHögre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.
Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det
Läs merHÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014
HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 STOR BRIST PÅ HÖGSKOLEUTBILDADE YRKESGRUPPER ANTAL LEDIGA JOBB I EKONOMIN 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merFler studenter och större överskott än någonsin tidigare
Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2011-03-08 2011/2 Regnr: 63-17-2011 Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare Studentantalet
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014
Läs merFler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder
Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till
Läs merEn fördjupad redovisning av studietider i sfi
PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merUtbildningspolitiskt program
Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande
Läs merTrender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT
Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2015 7 De senaste åren har forskningen växt inom högskolan medan utbildning på grundnivå och avancerad nivå har minskat i omfattning och det får genomslag
Läs merHandels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns
Läs merRekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson
Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet
Läs merKTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.
Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3
Läs merUtflöde och rekryteringsbehov en jämförelse
Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Modell för jämförelsen Utflödet från utbildningsväsendet till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt
Läs merUppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14
STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2016-10-11/8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av
Läs merTeknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin helhet i Skolverkets
Läs merOrsaker till studieavbrott
Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott www.hsv.se Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post
Läs merSammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn
Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa
Läs merArbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna
Läs merINFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt
Läs merHögre utbildning under 20 år SOU 2015:70
1 (8) YTTRANDE 2015-11-09 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 Utredningen i sin helhet är intressant och läsvärd, men känns ibland inte fullgången trots ymnigt
Läs merUrank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.
Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan
Läs merInresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.
STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013
11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013
11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 532 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 318. Det är en ökning
Läs mer