Ingenjörernas arbetsmarknad

Transkript

1 Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg

2 Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar med ersättning från AEA per månad jan dec 2012 Anm: Uppgifter fram till och med dec 1998 avser bara tidigare Civilingenjörsförbundet Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata Topparna syns beskedliga, men i enkäter till nyexaminerade 03 och 04 (c:a 50% svarsfrekvens), hade 12-14% inget jobb 1-1½ år efter examen. Nästan en tredjedel av de som hade fått arbete tyckte inte att det motsvarade utbildningens nivå. 1,5% 1,0% 0,5% 0,0%

3 Men orsakerna är flera, enligt SCBs rapport Ingenjörerna, och det är inte nödvändigtvis ett problem...(mer senare) Olle Dahlberg, Sveriges Ingenjörer

4 Aug 01 Dec 01 Apr 02 Aug 02 Dec 02 Apr 03 Aug 03 Dec 03 Apr 04 Aug 04 Dec 04 Apr 05 Aug 05 Dec 05 Apr 06 Aug 06 Dec 06 Apr 07 Aug 07 Dec 07 Apr 08 Aug 08 Dec 08 Apr 09 Aug 09 Dec 09 Apr 10 Aug 10 Dec 10 Apr 11 Aug 11 Dec 11 Apr 12 Aug 12 Dec 12 Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) Andel medlemmar med ersättning från AEA: Sveriges Ingenjörer samt AEA exkl. Sveriges Ingenjörer 4,5% Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata 4,0% 3,5% Sveriges Ingenjörer AEA exkl. Sveriges Ingenjörer 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Ingenjörsyrken dock utan tvekan ett fortsatt klokt val, jämfört med många andra (dock inte alla) akademikeryrken.

5 Andel ersättningsfall snabbt ned efter finanskrisen, medan andelen i program/anställningsstöd istället ökade något. Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram/anställning med stöd Per tertial från aug ,5% 2,0% Källa: AEA Program/anställning med stöd Ersättning från AEA 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Aug 08 Dec 08 Apr 09 Aug 09 Dec 09 Apr 10 Aug 10 Dec 10 Apr 11 Aug 11 Dec 11 Apr 12 Aug 12 Dec12

6 Typiskt sett en hängmatta, som accentueras vid svagare arbetsmarknad (nästa bild) Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram (aktivitetsstöd) och i anställning med stöd (ej aktivitetsstöd) December 2012 per åldersgrupp 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% Källa: AEA Ej Aktstöd Aktstöd Ers Företagen efterlyser främst yrkeserfarna ingenjörer. Yrkeserfaren i den riktigt positiva meningen är man dock i första hand upp till c:a 50 år. 0,0%

7 Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) Andel medlemmar med ersättning från AEA Per åldersklass. Tertial aug aug Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata 2,5% 2,1% Aug 08 Dec 08 Apr 09 Aug 09 2,0% 1,9% 1,5% 1,5% 1,3% 1,4% 1,6% 1,5% 1,1% 1,0% 0,5% 0,0% Olle Dahlberg, Sveriges Ingenjörer

8 Kemi relativt sett svagare under en följd av år. Industriell ekonomi något känsligare för konjunkturen. Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram och anställning med stöd. Civilingenjörer - större inriktningar samt totalt. Dec Källa: AEA/Sveriges Ingenjörer 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% 3,5% Data Lantmäteri Teknisk fysik&elektro Ersättning från AEA Program/anställning med stöd Väg- och vatten Maskin Övriga Teknisk fysik Elektro Industriell ekonomi Kemi TOTALT CI

9 Sveriges Ingenjörers (och SCBs) siffror visar att HI tenderar att ligga högre, men att arbetslösheten för CI och HI närmar sig varandra vid starkare konjunktur. Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram och anställning med stöd. Högskoleingenjörer - större inriktningar samt totalt. Dec Källa: AEA/Sveriges Ingenjörer 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% 3,5% Maskin Data Ersättning från AEA Program/anställning med stöd Elektro Bygg Övriga TOTALT HI SCBs Ingenjörerna visar också att arbetslösheten är 2-4 gånger högre bland både CI och HI för de med två utrikes födda föräldrar.

10 Yrke och utbildning Alla ingenjörer är inte ingenjörer (och vice versa) Olle Dahlberg, Sveriges Ingenjörer

11 Det är svårt att säga exakt vad en ingenjör arbetar med eftersom ingenjörer finns inom många branscher och har många olika arbetsuppgifter. KTH KTH:s startsida > Utbildning > Arbetsliv 11

12 Chalmerister är attraktiva på arbetsmarknaden och valmöjligheterna är i stort sett oändliga. Det är därför nästan omöjligt att generellt säga vad en chalmerist gör. Det kan handla om allt från spetsforskning till kodknackning, från nyföretagande till fondförvaltande. Chalmers

13 Utbildningsfördelning i ingenjörsyrken Förvärvsarbetande med yrkesuppgift 2010 Källa: SCB 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Civilingenjörer Ingenjörer/tekniker Ingenjörer totalt Folk- och grundskoleutbildning Övriga gymnasiala utbildningar Högskolep minst 1 termin Övriga omr - Ej examen Övriga eftergymn utbildningar Naturvetenskaplig gymnasial utbildning Högskolep minst 1 term NV/Mat/Data - Ej examen Eftergymnasial utb NV/Mat/Dat Övrig eftergymnasial utb Teknik och tillv. Högskolep minst 1 term Teknik - Ej examen Teknisk-industriell gymnasieutbildning Gymnasieingenjörsutbildning 2-3 år Gymnasieingenjörsutbildning 4 år Högskoleingenjörsutbildning Civilingenjörsutbildning Olle Dahlberg, Sveriges Ingenjörer

14 SCBs Ingenjörerna om att bara hälften av ingenjörerna har en ingenjörsutbildning* Detta tyder på att en stor andel av de som arbetar inom ingenjörsyrken skaffat sin ingenjörskompetens på annat sätt Det kan vidare tala för att en del yrken av de yrken som klassificerats som ingenjörs-/teknikeryrken till viss del har annat innehåll Det är inte heller ovanligt att en person rekryteras och börjar arbeta innan de tagit examen Likaså, om att räkna generella examina i teknik till de ingenjörsutbildade: Det verkar [ ] inte ha någon större betydelse om man har en yrkesinriktad eller en generell examen. Och så det som Aftonbladet (och andra) nappade på: En annan orsak kan vara att det varit brist på rätt kompetens och att man ersatt den med annan. * Till vilka även räknas Gymnasieingenjörer 4 år, 2-3 års äldre teknisk gymnasieutbildning samt generella högskolexamina inom teknikområdet.

15 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Yrkesspridning civil- och högskoleingenjörer Ingenjörsutbildade med yrkesuppgift Källa: SCB Yrken utan krav på utbildning 9 Yrken som normalt kräver gymnasiekompetens 4-8 Övriga yrken som normalt kräver eftergymnasial kompetens 2-3 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 3 Administratörer i offentlig förvaltning 2 Universitets- och högskolelärare 2 Företagsekonomer, marknadsförare och organisationsutvecklare 2 Fysiker, kemister m.fl. 2 Datatekniker och dataoperatörer 3 Dataspecialister 2 Ingenjörer och tekniker 3 Civilingenjörer 2 0% CI HI Ledande befattningsyrken Olle Dahlberg, Sveriges Ingenjörer

16 Vad betyder yrkesspridningen? Lite drygt hälften av de examinerade ingenjörerna befinner sig således i ingenjörs- och datayrken. De andra yrken i vilka ingenjörerna återfinns behöver självfallet inte vara dåliga (tex Universitets- och högskolelärare). SCB räknar med att 92% av CI och 84% av HI har ett adekvat yrke (personer med examen). Det innebär tex att även ingenjör och tekniker liksom datatekniker/-operatör anses som adekvata för CI, även om dessa yrken formella inte kräver civilingenjörsutbildning. Detta skulle kunna tyda på att det är brist på högskoleingenjörer snarare än på civilingenjörer. Samtidigt arbetar en viss andel av HI i civilingenjörsyrken och som dataspecialister, vilket även det skulle kunna uppfattas som ett symptom på brist. Å andra sidan är ju långt ifrån alla högskoleingenjörer i ett adekvat arbete och hela 12 % finns i arbeten som kräver högst gymnasiekompetens. Och i civilingenjörsyrken finns även de med 2-4 års teknisk gymnasieutbildning. Om behovet av ingenjörsutbildade just som ingenjörer är så stort, varför är det då inte fler som arbetar i ingenjörsyrken? Oavsett om de behövs, och vill arbeta inom andra yrken Slutsats: Ingen lätt uppgift att ur dessa uppgifter bilda sig en uppfattning om hur många som bör utbildas, på olika nivå och med olika inriktning.

17 På kort sikt Svagare men OK Olle Dahlberg, Sveriges Ingenjörer

18 Stor brist, men små yrken totalt 1940 personer (2010), varav 44% med 3 års eftergymnasial utbildning Bristindex ingenjörsyrken (enligt bedömning ett år före angiven tidpunkt) Källa: Arbetsförmedlingen 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 Ing. och tekniker gruv, metallurgi CI, gruv och metallurgi CI, bygg och anläggning CI, elkraft VVS-ingenjör Byggnadsing. och -tekniker CI, elektronik och teleteknik CI, maskin Eling. och -tekniker Ing. och tekniker elektronik, tele Maskining. och -tekniker GIS-ingenjörer Lantmätare CI, kemi Laboratorieing. Kemiing. och -tekniker Bedömning tom höst 2013 Bedömning tom vår 2013 Konkurrensen om jobben blir: Mycket stor Stor Balans Liten Mycket liten Här avses YRKEN

19 Skillnaden mellan nyexaminerade och yrkeserfarna vill aldrig riktigt ge med sig. Skillnaden mellan HI och CI växlar tecken efter mitten av decenniet CI Totalt Yrkeserfarna HI Totalt Yrkeserfarna CI Totalt Nyexaminerade HI Totalt Nyexaminerade Andel företag som anger brist på ingenjörer CI och HI Totalt Yrkeserfarna respektive Nyexaminerade Källa: SCB (ur Arbetskraftsbarometern) Här avses UTBILDNINGAR Olle Dahlberg, Sveriges Ingenjörer

20 Bristtalen är knappast obetydliga för övriga utbildningar i Arbetskraftsbarometern Andel företag som anger brist på ingenjörer CI, HI och Alla utb - Totalt Yrkeserfarna respektive Nyexaminerade Källa: SCB (Arbetskraftsbarometern) CI Totalt Yrkeserfarna HI Totalt Yrkeserfarna CI Totalt Nyexaminerade HI Totalt Nyexaminerade Alla YER Utbildningar i unders. Alla NYX Utbildningar i unders Här avses UTBILDNINGAR Olle Dahlberg, Sveriges Ingenjörer

21 "Barometerutslag" Avser CI och HI sammantagna Ingenjörer i Arbetskraftsbarometern Medelvärde barometerutslag (ovägt) nyexaminerade och yrkeserfarna Källa: SCB Yrkeserfarna Nyexaminerade Läget för erfarna under åren efter IT-kraschen enligt Arbetskraftsbarometern (liksom enligt AF:s bristindex) således i balans, vilket stämmer illa med den faktiska situationen. Här, som för de rena bristandelarna, är skillnaderna också stora år från år (även inom enskilda inriktningar på CI och HI). Det är därför inte självklart hur måtten bör tolkas, eller följaktligen att låta antagningen styras av toppåren.

22 På lång sikt Positivt men inte entydigt Olle Dahlberg, Sveriges Ingenjörer

23 I SCBs Ingenjörerna beräknas ett överskott till 2030 på 3000, från ett underskott på 7000 här (2011), beroende på ändringar i nybörjartal och genomströmning. SCB:s Trender o prognoser 2011 Civilingenjörer Här avses UTBILDNINGAR (examinerade).

24 Enligt SCBs Ingenjörerna beräknas ett underskott på per 2030, från här (2011). I prognosen 2008 beräknades underskottet till HI (+tekn. kand.) utgör bara en fjärdedel av gruppen. Av övriga utgör hälften vardera T4 och 2-3 års (äldre) tekniskt gymnasium. SCB:s Trender o prognoser 2011 Gymnasie- och högskoleingenjörsutbildning Här avses UTBILDNINGAR (examinerade).

25 1990: 1/6 högskoleutbildade (främst CI) 2009: 50% högskoleutbildade, varav 1/3 CI 2030: 85% högskoleutbildade, varav hälften CI Tillgång på ingenjörer Källa: SCB (prognos) TG = tekniskt gymnasium 2-3 år; GI = gymnasieingenjör 4 år. TG GI HI CI

26 Färre examinerade ingenjörer, men andra grupper växer: Utan examen, >30hp. Fler än de c:a HI m.fl Ospecificerad (främst utländsk) eftergymnasial teknisk utbildning Tillgång och efterfrågan 2030 (prognos) Källa: SCB Efterfrågan Tillgång Tillgång (detaljerad) TG = tekniskt gymnasium 2-3 år; GI = gymnasieingenjör 4 år. TG GI HI CI HI/GI/TG CI

27 Så hur är det med ingenjörsbristen? ÄR ingenjörerna helt enkelt för få, av de flesta slag och sorter? Eller utgör bristtalen alltför svårkvantifierbara mått på efterfrågan? Eller förmår långtidsprognoserna inte ta tillräcklig hänsyn till faktiska kompetensbehov i olika yrken och med vilka utbildningar de kan tillgodoses? Eller är det delvis ett rekryteringsproblem till följd av otillräckligt lockande målyrken, imageproblem för vissa branscher, anställningsvillkor, eller regionala försörjningsproblem som fler utbildade i storstäderna inte löser? Eller är fördelningen mellan inriktningar och/eller utbildningsnivå inte den optimala? Eller är det fler än vi tror av de som vill utbilda sig till ingenjörer som inte vill vara ingenjörer egentligen? Eller saknar för många relevanta kunskaper? Eller har för många fel personliga egenskaper eller fel bakgrund? Eller?

28