10 steg. för ny industrialisering av Sverige

Transkript

1 10 steg för ny industrialisering av Sverige

2 steg fo r ny industrialisering av Sverige Maj

3 Sverige behöver en långsiktig strategi för industrins vidareutveckling en strategi som fokuserar industrins och statens gemensamma insatser på innovationsförmåga, konkurrenskraft och nya industrijobb. När de svenska företagen möter den tuffaste konkurrensen på världsmarknaden handlar det om att kunna leverera de bästa, hållbaraste och mest användbara produkterna. Man måste kunna leverera i tid och till ett pris som motsvarar kundens förväntningar. Det kan låta självklart, men det kräver enormt skickliga företagsledare, exportsäljare, produktutvecklare, produktionstekniker, yrkesarbetare och alla andra som ingår i produktionskedjan från ax till limpa. Industrijobben Industrin Och svenska industriföretag är bra på det här! Vårt lilla 2013 land har lyckats utveckla världsledande företag inom en rad olika branscher. Från stora AB Volvo som är världens största tillverkare av tunga lastbilar, till det lilla nischföretaget Munkfors AB som tillverkar sågblad för bland annat styckning av kött, och många andra. Svensk industri har en stolt historia och rankas i dag bland de främsta när det gäller effektivitet, innovationsförmåga, kundanpassning och hållbarhet. För några år sedan upplevde industrin sin värsta kris sedan 1930-talet. Välskötta framgångsrika företag drabbades av en finanskris med vars konsekvenser vi fortfarande brottas. I dag har vi passerat det akuta skedet men ännu har företag svårare att få lån till investeringar de behöver göra och efterfrågan på företagens produkter är fortfarande inte helt tillbaka på nivån före krisen. Det vi framför allt ser är en arbetslöshet som envist biter sig fast runt åtta procent av arbetskraften. En strategi för att vidareutveckla svensk industri är en väsentlig del i hela Sveriges framtidsplan. Utan industriell styrka och förnyelse tappar Sverige förmåga att utveckla vårt land. Sverige måste öka sina investeringar i utrustning och anläggningar, i mänsklig kunskap och kompetens, i forskning och utveckling och i infrastruktur. IF Metall vill ha en aktiv industripolitik för jobben, för industrin och för Sveriges framtid. 1

4 Innehållsförteckning Behövs en aktiv industripolitik? Forskning och innovation Produktion som en kärnkompetens Utveckla starka industriella miljöer Kunskap och kompetensförsörjning En effektivare arbetsmarknad Skapa enighet kring industrin energibehov Bygg bort flaskhalsar i Sveriges infrastruktur Kapitalförsörjning Långsiktigt ägande Främja fri och rättvis handel Industrins utveckling Produktion Produktivitet Investeringar FoU Lönsamhet Sysselsättning Kommentar till industrins utveckling

5 Behövs en aktiv industripolitik? Alliansregeringen har under lång tid inte velat samtala med industrin om dess behov för att stå starka i konkurrensen med företag från andra länder. Under krisen 2008/2009 var Sverige bland de sämsta att stötta sin industri, de åtgärder som gjordes var ineffektiva och följden blev att svenska företag också hade svårare att ta vara på uppgången när den till slut kom. Regeringens analys var att företagen skulle klara krisen på egen hand, trots att det inte var hos industrin som orsakerna till finanskrisen fanns. Under 2000-talet har Sveriges tappat kraftigt inom framtidsbranscher som till exempel telekommunikation och läkemedel. Kontrollen över flera av våra stora företag har flyttat utanför Sverige och återväxten av ny industri har varit svag. Sverige behöver se om sitt hus och säkerställa att vi även i fortsättningen har en stark industri som kan bära upp vår fortsatta utveckling. Allt fler betonar nu vikten av en regering som skapar bra förutsättningar för sin industri. Industrins exportinkomster betalar en stor del av vår välfärd och när industrin sviktar får resten av ekonomin stora problem. Industrin behöver ett brett investeringsprogram i nya innovationer och anläggningar, i kunskaper och i utbyggnad av infrastruktur. Det fodrar samverkan mellan staten och företagen. Regeringens och statens roll är att skapa bra förutsättningar för företagens investeringar och att ta ett huvudansvar för att vi har ett utbildningssystem i toppklass. Här finns mycket kvar att göra. Det handlar om satsningar på forskning och innovationer som på kort och lång sikt kan omvandlas till nya material och produkter som företagen kan tillverka. I länder som USA, Storbritannien och Tyskland arbetar man med nationella strategier för att få industrin att växa. Det handlar också om goda möjligheter att handla med andra länder, en utbyggd infrastruktur och, till exempel, i våra storstadsområden om att bygga bostäder så att människor kan flytta dit jobben finns. En nyckelfråga är statens ansvar för en väl fungerande energiförsörjning. Stora delar av svensk industri är på ett avgörande sätt beroende av stabil tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Den nuvarande hållningen, att staten inte tar några initiativ för att säkra framtida energiförsörjning, måste brytas. En aktiv industripolitik betyder också att regeringen är beredd att stötta företag att agera långsiktigt även när de råkar i svårigheter. Ett exempel är den svenska personbildindustrin som hade det särskilt svårt under krisen för några år sedan. När de amerikanska ägarna GM och Ford deklarerade att Volvo och Saab skulle säljas var regeringen mycket snabb att meddela att den inte, i något läge, ville riskera några skattemedel för att få till stånd en bra industriell lösning. IF Metall tog samtidigt initiativ till de så kallade krisavtalen som kom att rädda uppemot jobb inom den svenska industrin. I det akuta läget avstod regeringen även här att agera för att stötta sin industri. IF Metall vill se en politisk insikt och en vilja hos Sveriges regering att engagera sig för långsiktig och hållbar utveckling av den svenska industrin. Därför föreslår vi 10 steg för en ny industrialisering i Sverige. 3

6 1. Forskning och innovation Satsningar på forskning och innovation hör till överlevnadsvillkoren för industrin. Företag som misslyckas med produktutveckling och att ta tillvara fördelar av ny teknik slås obönhörligen ut. Sverige har länge haft en tätplats bland världens länder när det gäller både företagens satsningar och den forskning som staten bedriver vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Under de senaste åren har Sverige dock fallit tillbaka. Flera av de största företagen har gjort neddragningar eller koncentrerat sin forskning och utveckling (FoU) till andra länder. Staten har inte i tillräcklig omfattning värnat om att företagen behåller forskning i Sverige och företagens ledningar har inte haft Sverige som en självklar prioritering i dessa strukturbeslut. Vi behöver se till att Sverige inte fortsätter att tappa avancerad forskning och i stället öka de gemensamma satsningarna mellan företagen och staten. Inte minst behövs bättre verktyg för att få små och medelstora företag att satsa mer på forskning och produktutveckling. Industriforskningsinstituten spelar en mycket viktig roll både som utvecklingspartner till de större företagen inom viktiga teknikområden och för de mindre företagen som hubbar att hämta ny teknik till produkter och produktionsteknik. IF Metall vill utveckla samarbetet mellan universitet, industriforskningsinstitut och industriföretag för att öka Sveriges innovationskraft. Ett nationellt innovationsråd som initierar och leder diskussionen om nationella prioriteringar inom innovations- och forskningsområdet. Samverkan med näringslivet ska vara en viktig faktor vid statlig resurstilldelning till tillämpad forskning vid högskolor. Tydligare förutsättningar för industriforskningsinstituten att utveckla demonstrationsmiljöer och stödfunktion för företagens deltagande i EUforskningssamarbete. Stärk de strategiska innovationsområdena (SIO) som modell för samverkansprogram med industrins behov i fokus. Utforma en handlingsplan för offentlig upphandling av innovationer. Regeringen bör ställa tydliga krav på användning av innovationsupphandling. Forskning inom försvarsteknik bör öka för nationell säkerhet och industriell nytta. 4

7 2. Produktion som en kärnkompetens Många företag har under senare decennier valt att outsourca delar av sin verksamhet till andra företag i stället för att utföra den i egen regi. Ibland kan fördelar uppnås genom att mer specialiserade företag är effektivare inom vissa delar av produktionskedjan. Andra gånger baseras outsourcingbeslutet tyvärr på dåliga underlag där företaget inte riktigt vet vilka verksamheter som är mest avgörande för den egna lönsamheten och därmed strategiskt viktiga att själv kontrollera. Erfarenheterna av outsourcing har varit blandad och i dag ser vi exempel på hur företag väljer att flytta hem verksamhet igen. En ny trend av återindustrialisering kan ses i flera länder och man börjar återupptäcka att förmåga att själva kunna tillverka kan vara central för företagets utveckling. Fler har fått upp ögonen för nackdelarna av att en så stor del av produktionen tidigare flyttats till låglöneländer. När produktionen försvunnit har också grunden för forskning och utveckling och även företagens huvudkontor försvagats. Den utvecklingen har inte gynnat Sverige som industriland. Trenden behöver vändas, men det är inte de gamla jobben som kommer tillbaka. De företag som satsar på låga löner och relativt enkla jobb kommer att slås ut i konkurrensen. Framtidens industriarbeten måste vara mer kvalificerade än de som försvann. Produktionsjobben kräver redan i dag mer utbildning av de som utför dem när organisation och teknik har förändrats. Arbetsorganisationen betonar alltmer allas medverkan i förbättrings- och utvecklingsarbete. IF Metall arbetar tillsammans med arbetsgivare och industriföretag för att med flaggskeppsfabriker som föredömen få andra företag att utveckla konkurrensfördelar inom organisation och kompetens. IF Metall vill se satsningar på avancerad industriproduktion och hållbara arbeten där anställda kan utvecklas. Utmana de globala företagen att investera i avancerad produktion i Sverige med utgångspunkt i kvalificerade yrkeskunskaper, världsledande automationsteknik och avancerat systemkunnande. Samla högskolans och forskningsinstitutens resurser inom produktionssystem och produktionsteknik till ett nationellt virtuellt kompetenscentrum för produktionskunnande i världsklass. Utveckling av arbetsorganisationen med bredare ansvar och utvecklingsuppgifter skapar hållbara industriarbeten och mer konkurrenskraftiga företag. Ett forsknings- och innovationsprogram där företag och akademiinstitut tillsammans finansierar utveckling av avancerade produktionssystem. Satsa på utveckling av produktivitet och kvalitet i mindre företag som driver egna produkter eller är underleverantörer. Utbildningssatsning inom produktionssystem på olika nivåer, bland annat yrkesarbetare, produktionstekniker och ingenjörer. 5

8 3. Utveckla starka industriella miljöer I högre grad än i de flesta länder finns industrin i Sverige utspridd över stora delar av landet. Det går tillbaka på vår industriella historia med stark koppling till utvinning och förädling av råvaror, men det har också starkt bidragit till att Sverige har förhållandevis låga inkomstskillnader mellan olika regioner. Industrin är i regel navet för den regionala ekonomin och när en region drabbas av en större industrinedläggning sätter det stora spår i utvecklingen för övriga sektorer. Det finns ett starkt intresse att utveckla och underhålla den industriella miljön som gör att det är attraktivt för industriföretag att fortsätta att utveckla sin verksamhet på de orter där de finns i dag. Ofta har större företag på en ort genom strukturomvandlingen, till exempel outsourcing, delats upp. Typiskt finns därför en växande andel mindre och några medelstora företag på varje ort som tidigare dominerades av en eller ett fåtal arbetsgivare. Bland dessa företag finns ofta några som är riktigt framgångsrika och som utövar en positiv påverkan på regionen runt omkring. Dessa företag är en viktig kraft och brygga för andra industriföretags utveckling. Som dragloksföretag kan de bidra till att fler företag i regionen tar steget till världsklass, exempelvis genom att ställa krav på utveckling av sina underleverantörer. Det kan handla om ökat ansvar för produktutveckling, effektivare produktion och ökad kompetens hos de anställda. När många företag tillsammans har ambitionen att lyfta sig inom dessa områden skapas en positiv effekt som alla har nytta av. Detta genom högre målsättning för den egna verksamheten och genom att gemensamt skapa en mer avancerad och varierad arbetsmarknad för välutbildad personal. Med kommunens och de regionala myndigheternas och företagsorganisationernas samverkan bygger man på så sätt en industriell miljö med världsklass som mål. I ett längre perspektiv blir regionen intressant, både för nyetableringar och utveckling av befintliga industriföretag med starka spridningseffekter till andra sektorer och företag. IF Metall vill verka för att utveckla starka industriella miljöer med många olika typer av industri- och tjänsteföretag. Förtydliga dragloksföretagens roll och egenintresse av att bidra till utveckling av fler kvalificerade industriföretag i regionen. Samla de företagsstödjande organisationerna så att det skapas resurser för samordning av initiativ som stärker de industriella miljöerna. Viktiga åtgärder handlar om bättre utbildningsmöjligheter, tätare kontakter med forskning, bättre infrastruktur och ett närmare samarbete mellan företagen, både i leverantörsförhållanden och kring andra typer av gemensamma behov. En naturlig utgångspunkt för kommuner, myndigheter och organisationer ska vara de behov som definieras av företagen själva. 6

9 4. Kunskap och kompetensförsörjning Industrin har problem att rekrytera tillräckligt många unga för att klara de kommande årens behov av nya medarbetare. Svårigheterna finns i ungdomars insikter om vad industrijobben innebär för möjligheter och att gymnasieskolans yrkesutbildningar tappat i attraktionskraft efter gymnasiereformen Industrin bär en del av ansvaret för ungdomarnas ointresse och måste förbättra industriarbetets attraktivitet. Företagen måste investera mer i sina anställda. Staten och kommunerna måste samtidigt se till att utbildningssystemet kan samverka nära med företagen och att resurser finns för gemensamt utvecklingsarbete. Industrins partsgemensamma arbete med Teknikcollege är ett föredöme och en utgångspunkt för ytterligare åtgärder som kan stärka industrins kompetensförsörjning. Brett erkända system för kompetenskartläggning och validering är en viktig förutsättning för industrins kompetensförsörjning och för en god matchning och rörlighet på arbetsmarknaden. Yrkesintroduktionsavtalen erbjuder en kompletterande rekryteringsväg för industrin genom att rekrytera unga vuxna som saknar teknisk yrkesutbildning. IF Metall har träffat dessa avtal med sina motparter inom flertalet av våra branscher. IF Metall anser att utbildningssystemet behöver ta en tydlig utgångspunkt i behoven i företagen och samarbeta med industrins parter. Det behövs en tydligare kommunikation med ungdomar och vuxna om hur utbildningsvägarna till yrken inom industrin ser ut, likaså hur den fortsatta yrkesutvecklingen och olika karriärsvägarna ser ut. Snabba åtgärder för att rätta till flaskhalsar i utbildningssystemet: permanenta Yrkesvux och utöka Yrkeshögskolan. Bjud in branscherna/parterna att tillsammans bidra med ett större gemensamt ansvarstagande för yrkesutbildningens kvalitet och arbetsmarknadsrelevans. Mer kompetensutveckling och betydligt större systematik i företagens arbete med utbildning av den egna personelen kommer att krävas när konkurrensen med andra sektorer om arbetskraften intensifieras. Branscher bör utveckla Validering av yrkeskunskaper som stöd för kompetensutveckling och en effektivare arbetsmarknad. Staten bör främja ett utvecklingsarbete inom validering. 7

10 5. En effektivare arbetsmarknad Arbetslösheten har stigit kraftigt i Sverige och i dag är allt fler långtidsarbetslösa med små möjligheter att få ett arbete. Samtidigt har många företag svårt att tillsätta de platser som faktiskt är lediga. Inom viktiga yrkesområden för industrin saknas arbetssökande med eftersökt erfarenhet eller kunskap. Många arbetslösa saknar i dag gymnasieutbildning vilket alltmer blivit en grundförutsättning för att kunna ta de flesta jobb som blir lediga. Arbetsmarknadspolitiken behöver liksom utbildningspolitiken mer utgå från arbetsplatsernas kompetensbehov. Betoningen att Arbetsförmedlingen ska prioritera de som står längst ifrån arbetsmarknaden gör att arbetsgivares intresse av att anställa den som kommer från Arbetsförmedlingen minskat. Så ska det inte vara! När Arbetsförmedlingen anvisar en arbetslös ska det bygga på att den personen har kompetens som passar det tilltänkta jobbet. Då kan också arbetsgivarnas förtroende återskapas. Många av de som står långt från arbetsmarknaden behöver få tillgång till grundläggande utbildning som byggs på med fördjupade insatser. Det behövs en annan arbetsmarknadspolitik som prioriterar kompetenshöjande åtgärder som hjälper arbetslösa att kunna ta ett ledigt jobb. Arbetsmarknadspolitiken ska samverka med utbildningspolitiken, inte ersätta denna. IF Metall anser att Arbetsförmedlingens fokus ska vara på att matcha arbetslösa mot de lediga jobben. Arbetsförmedlingen måste förbättra samarbetet med företag och fack och ges större frihet att utforma individanpassade åtgärder. Arbetsmarknadspolitiken ska skapa bra förutsättningar för omställning på arbetsmarknaden. A-kassan är en omställningsförsäkring som ska kunna kombineras med utbildning för en bättre matchning av arbetslösa med lediga jobb. Arbetsförmedlingen måste kunna stödja arbetsplatsernas kompetensbehov genom att även rikta åtgärder till arbetssökande som står relativt nära arbetsmarknaden. Ge arbetsförmedlarna större frihet att använda utbildning och andra insatser som hjälper företagen att snabbt tillsätta lediga platser. Återinrätta arbetssökandes möjlighet till omskolning genom så kallade bristyrkesutbildningar. Arbetsförmedlingen ska ges i uppdrag att samverka med arbetsmarknadens parter och de insatser för omställning, till exempel Trygghetsfonden (TSL) och Trygghetsrådet (TRR), som parterna arbetar med. 8

11 6. Skapa enighet kring industrin energibehov Sverige behöver som ett modernt samhälle stabil tillgång till energi. Brist på elenergi drabbar tillverkningsindustrin, men också många andra samhällssektorer. Därför är tillgången till elenergi avgörande för landets utveckling. Samtidigt vet vi att energiproduktion och användning har en mer eller mindre allvarlig miljöinverkan. Målkonflikter uppstår som skapar svårlösta dilemman för politiken. Dilemman som vi måste hitta lösningar på. Insatserna för att möta det globala klimathotet måste stärkas. Användningen av fossila bränslen måste minska radikalt. Eftersom detta är den största delen av jordens energiförbrukning blir utmaningen enorm. Länder som har kommit långt i sin ekonomiska och tekniska utveckling har ett större ansvar än andra. Klimat- och miljöhoten är globala. Alla länder, men också alla företag, måste ta ett ansvar för att ändra riktning på utvecklingen. En miljömässigt hållbar utveckling kan bli bestående om den också är ekonomiskt och socialt hållbar. Att förändra klimatpolitiken handlar om teknik och ekonomi men också om sociala hänsyn. Förändringar av den globala energianvändningen bäddar för sociala och politiska konflikter. Sverige som land och svenska företag kan spela en viktig roll på alla dessa områden. Samsyn om behov och möjligheter är nödvändigt. Ett nationellt kunskapsunderlag för energiförsörjningen behöver därför tas fram. Underlaget skapar grund för en gemensam strategi för vårt lands energiförsörjning och bidrar till klimatfrågans globala lösning. Sverige har förutsättningar att ibland gå före andra länder. Det ska ske med beaktande av värdet av att nå miljömålen och där nationella åtgärder gör verklig nytta, inte endast medverka till att miljöproblem flyttas från Sverige till andra länder. IF Metall vill se en bred nationell samling kring Sveriges och svensk industris energibehov, samt en gemensam satsning på utveckling av hållbar teknologi mellan industrin och staten. Samtal mellan industrin och staten om förutsättningarna för en långsiktig, stabil och konkurrenskraftig energiförsörjning måste inledas snarast. Staten behöver ta en aktiv roll i finansieringen av framtidens energiförsörjning. Sverige behöver en strategi för att slå vakt om sin världsledande roll inom kraftgenerering och överföring av kraft över stora avstånd. Staten bör använda sig av innovationsupphandling för att utveckla miljövänlig teknik, exempelvis batteriteknik för fordonsindustrin. Identifiera sådana spetsteknikområden inom energiförsörjning och energianvändning där Sverige kan utveckla världsledande teknik. 9

12 7. Bygg bort flaskhalsar i Sveriges infrastruktur Den moderna industrin är extremt beroende av att kunna transportera varor och material över stora avstånd och inte sällan under krävande förhållanden. Att utveckla teknik som minskar onödiga transportkostnader och som minimerar belastningen på miljön är nödvändigt. Regeringen berömmer sig för att göra stora satsningar på infrastruktur. En dominerande del av dessa ligger långt in i framtiden och finansieringen är i många fall osäker. Olika planerade projekt har i många fall fastnat i den konflikt som uppstått mellan miljöintressen och behovet av snabba och flexibla transporter av gods och människor. Ett problem är att miljökonsekvenser beskrivs ensidigt utifrån vad en utbyggnad i Sverige innebär medan miljökonsekvenser av en icke-utbyggnad naturligtvis är svårare att beräkna men inte desto mindre är relevanta. En sådan effekt är att företag väljer att investera i andra länder där infrastrukturen är bättre men, inte sällan, miljökonsekvenserna betydligt större. Satsningar på infrastruktur blir alltid en fråga om prioritering. Sverige behöver en utbyggnad av snabba förbindelser mellan de stora befolkningscentra, som har internationell konkurrenskraft, när det gäller globala industriinvesteringar. Snabbtågsförbindelser byggs nu i allt snabbare takt mellan stora städer i vår omvärld, men Skandinavien och inte minst Sverige ligger efter många jämförbara länder. Det andra behovet handlar om att åtgärda flaskhalsar i dagens väg- och järnvägsnät. Medelhastigheten för transporter av industrins varor och produkter är inte väsentligt högre än cykelfart. Jämfört med andra länder innebär det av Sveriges geografiska läge och avstånd blir en större nackdel än nödvändigt. Medel måste också finnas för ett bättre underhåll av befintlig infrastruktur så att balansen mot årligt slitage upprätthålls. Finansieringen av större projekt bör i ökad utsträckning ske genom olika gemensamma lösningar mellan privat och offentlig sektor. Arlandabanan, liksom Öresundsbron, är framgångsrika exempel med tydligt tillväxteffekt. En viktig del i infrastrukturen är att skapa effektiva omlastningsmöjligheter mellan olika transportslag så att respektive transportsätt används på ett optimalt sätt. IF Metall vill prioritera infrastrukturutbyggnad som stödjer tillväxt och hållbara transporter. Projektering av höghastighetsförbindelser mellan Sveriges största städer bör påskyndas. Staten bör genomföra ett investeringsprogram för att åtgärda de 100 största flaskhalsarna i den svenska infrastrukturen och som finansieras genom statlig upplåning. Forskning och utveckling av demonstratorer för transportteknik bör vara ett prioriterat satsningsområde för gemensamma statliga och privata insatser. 10

13 8. Kapitalförsörjning Alla företag har inte möjlighet till, eller vill inte finansiera sin utveckling över börsen. Det kan finnas flera skäl till det senare, men en viktig orsak har att göra med den kortsiktighet som ofta kännetecknar aktiemarknaden och som inte alltid går att förena med långsiktig industriell utveckling. En väl fungerande riskkapitalförsörjning är därför avgörande för att utveckla och ta industriella innovationer hela vägen fram till marknaden. Det handlar bland annat om små och kanske nystartade företag med svagt kassaflöde och liten möjlighet till självfinansiering, men även större företag kan ibland ha svårt att finansiera sin utveckling utanför börsen. I dag har staten flera olika organisationer för detta ändamål men fortfarande råder brist på riskvilligt kapital i tidiga skeden. Privata aktörer är obenägna att finansiera när framtidsutsikterna är osäkra. Många möjliga utvecklingsprojekt kommer därför inte till stånd. Statens insatser är samtidigt för splittrade och har ibland dålig träffsäkerhet. Företag behöver också ibland möjligheter att låna till expansion och för att investera i en ny marknad. Små företag har även här svårigheter att alltid låna i bank och ofta med höga räntor som belastar en i sig lönsam utveckling. Staten kan bära av en del av bankernas risker med lånegarantier mot framtida del i intäkterna. Staten ska ha en marknadskompletterande roll med fokus på finansiering i tidiga skeden. Ibland kan detta även innebära statligt ägarkapital under viktiga utvecklingsskeden i företag. Effektivisering och fokusering av det befintliga statliga riskkapitalet. Mjuka lån i det tidigaste skedet av innovations- eller företagsutveckling. Mobilisera privat kapital som tillsammans med staten kan investera i långsiktiga behov som större investeringar och expansion i SMF. AP-fonderna bör avsätta en del av sitt förvaltade kapital för investeringar i mindre onoterade företag och bygga upp egen kompetens för denna förvaltning. 11

14 9. Långsiktigt ägande Lönsam industrin förutsätter ofta kunskap och kapital som byggs upp och utvecklas över lång tid. Industriföretag är avancerade kunskapssystem som utvecklas successivt genom att pröva sig fram och komplettera med ny kunskap från forskning och marknader. Företagets kapital utvecklas på motsvarande sätt genom att nya investeringar läggs till de gamla. Industrins stora kapitalbas kräver lönsamhet under lång tid för att återbetala gjorda investeringar. I gengäld kan de ofta resultera i stora vinster. I dag har tidshorisonten för industriföretagen generellt blivit kortare. Aktieägare kräver snabbare och högre avkastning och är man missnöjd säljer man sina aktier snarare än engagerar sig i att förbättra företaget. När allt högre krav ställs blir konsekvensen därför att viktiga men osäkra investeringar inte blir av. Svensk industri behöver ägare med kunskap och uthållighet att utveckla långsiktiga konkurrensfördelar. Ägare och ledning behöver vara bra på att se möjligheter långt i förväg och de måste ha uthållighet att vänta in framtida intäkter. Det förutsätter kunskaper om och erfarenhet av hur industriföretagen och deras marknader fungerar. I många industriföretag har den kunskapen på senare år fått stå tillbaka för kunskaper om finansiella marknader. Den behövs också, men IF Metalls erfarenhet är att det industriella kunnandet ofta är för svagt bland ägare och i företagens styrelser. När en allt större del av aktiekapitalet ägs av pensionsfonder och andra institutionella ägare är det viktigt att även dessa utvecklar ett industriellt kunnande och kan bidra som aktiva ägare till företagets utveckling. IF Metall vill att våra gemensamma AP-fonder ska få större möjligheter att investera i svensk industri och säkerställa en bättre långsiktighet i hur företagen sköts. AP-fonderna bör etablera ett långsiktigt ägande i ett antal företag och bygga upp särskild kompetens för att ta en sådan roll. Möjligheterna att via skattesystemet eller på annat sätt gynna ett mer långsiktigt företagsägande bör undersökas. Den svenska företagskoden bör ses över i syfte att stärka långsiktighet hos styrelser och ägare i företagen. Styrelser bör ha ett bredare uppdrag som även beaktar andra intressenter än aktieägarna. Den ordningen finns redan i dag i exempelvis Storbritannien. 12

15 10. Främja fri och rättvis handel Sverige och den svenska industrin lever på att kunna exportera en hög andel av vår industriproduktion till andra länder. Sedan 1960-talet har exporten, mätt som andel av BNP, nära fördubblats. Inkomsterna från exporten lägger grunden för vårt välstånd och industriföretagens internationella verksamhet bidrar till en stor del av vår gemensamma kunskap om, och förståelse för, förhållanden och problem i vår omvärld. Det stora antalet utlandsanställda i de exporterande företagen spelar en viktig roll för bilden av Sverige i omvärlden. Sverige behöver som andra exportberoende länder verka för goda möjligheter till handel. IF Metall är för en internationell handel som grundas på rättvisa villkor för länder och människor som påverkas av handeln. Vi kräver att ILO:s och OECD:s regler och konventioner för transparens, mot korruption och barnarbete, liksom naturligtvis anställda fackliga och mänskliga rättigheter, respekteras. Bakom de stora exportföretagen finns oftast kedjor av underleverantörer inom varu- och tjänstesektor som har stor betydelse för våra exportfarmgångar, men som själva skulle kunna bli mer aktiva med egen export. Staten kan bistå fler av dessa företag genom en mer anpassad service hos Sveriges utlandsbeskickningar och genom att stärka kompetensutvecklingen av företagens personal här hemma. Många mindre företag behöver också hjälp att tränga igenom snåriga regelverk som hindrar dem att komma in på vissa marknader. Inte minst finns en oro hos mindre företag för att exponera sitt kunnande och sina eventuella patent och varumärken (så kallade intellektuella tillgångar, IPR). Ett litet företag har svårt att hävda dessa om det blir en tvist med större konkurrenter eller med regler som missgynnar utländska företag. IF Metall stödjer en fri och rättvis handel mellan länder Trimma statens insatser för att stötta företagens exportförmåga. Utbilda SMF i exportteknik. Förtydliga uppdraget för Sveriges ambassader att stötta företagen på respektive marknad och bemanna utlandsbeskickningarna med rätt kompetens för denna uppgift. Avsätt medel för rådgivning och mjuka lån för företag att exempelvis skydda IPR-rättigheter i konflikter med aggressiva konkurrenter. Se över behovet av exportkrediter som är anpassade till de mindre företagens behov. Sverige och Europa behöver ett frihandelsavtal med USA och Kanada som kan bidra till tillväxt och exportmöjligheter för svensk industri, och som bygger på respekt för ländernas lagstiftning och anställdas rättigheter. Business Sweden är en viktig samverkansform mellan exportföretagen och samhället/staten som kan utvecklas ytterligare för att främja företagens internationella kontakter och utländska företags etablering i Sverige. 13

16 Industrins utveckling Följande avsnitt utgör delar av en längre rapport om den svenska industrins utveckling efter 2006, som IF Metall presenterar i juni Valet av tidsperiod beror dels på den dramatiska utveckling svensk industri genomgått under denna tid och dels på att IF Metall, 2006, bildades genom samgående mellan Industrifacket och Metall. Den beskriver därmed utvecklingen för den svenska industrin under förbundets åtta första år. Perioden inleds med en högkonjunktur, på gränsen till överhettning, som hösten 2008 mycket hastigt övergår i den djupa kris som orsakas av den finansiella sektorns kollaps. Som framgår av följande diagram var fallet för industrins del synnerligen dramatiskt och kan i modern tid bara jämföras med 1990-talskrisen. Hastigheten i fallet var omkring dubbelt så snabbt som på 1990-talet och effekterna på industrins sysselsättning blev snabbt mycket allvarliga med varseltal inom förbundet på nära medlemmar per månad under vintern Produktion Produktion i tillverkningsindustrin, Sverige och EU 28, ,00 105,00 100,00 Index Basår 2006=100 95,00 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 EU 28 SE Källa: Eurostat Produktionsutvecklingen inom svensk industri låg i genomsnitt på 6,7 procent per år från mitten av 1990-talet och fram till När finanskrisen kom drabbades dock industrin hårt. Under 2008 och 2009 minskade produktionen med 25 procent, eller mer än 110 miljarder kronor. Det är unikt under hela efterkrigstiden. Finanskrisens slag mot industriproduktionen verkar ha förstärkt en pågående trend mot lägre produktionsökningstakt inom svensk industri. Trots en stark produktionsutveckling under 2000-talet och fram till finanskrisen kunde den inte mäta sig med 1990-talets produktionsexpansion. Sedan 2007 har produktionsutvecklingen inom svensk industri över lag varit svagare än i jämförbara länder. Det kan delvis hänföras till svensk industristruktur, med en stor andel branscher som producerar insats- och investeringsvaror, produkttyper som är mycket konjunkturkänsliga. 14

17 Produktivitet Produktiviteten mäter effektiviteten i produktionen. Produktivitetstillväxt frigör resurser som kan bidra till ökad vinst, högre löner eller prissänkningar och är således avgörande för industrins konkurrenskraft. Vanligast är att utgå ifrån arbetsproduktiviteten, dvs. värdet på produktionen i förhållande till antalet arbetade timmar. Årlig genomsnittlig arbetsproduktivitetsutveckling Procent 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 Sverige Danmark Tyskland Europa* Frankrike Storbitannien Norge Finland Källa: The Conference Board, *FI-sammanvägt snitt med KIX-vikter, inkluderar BE, FI, FR, IE, IT, NL, PT, ES, DE, AT, DK, UK, NO Svensk produktivitetsutveckling sett över hela 2000-talet har varit stark i jämförelse med utvecklingen i andra länder. Det kan bland annat tillskrivas jämförelsevis stora satsningar på FoU sett till andel av BNP och en generellt sett hög utbildningsnivå bland svenska industrianställda. Det är dock tydligt att produktivitetsutvecklingen har varit lägre under och efter finanskrisen i såväl Sverige som omvärlden. Hur framtida produktivitetsförändringar kommer se ut är starkt avhängigt investeringsutvecklingen. Fasta investeringar påverkar produktiviteten i form av en ökad kapitalintensitet och investeringar i FoU möjliggör för innovationer och uppfinningar som kan stärka produktiviteten. 15

18 Investeringar Investeringskvoten visar hur investeringarna utvecklats i förhållande till förädlingsvärdet som är det sätt man mäter produktionens värde. Investeringskvoten, Gruv och tillverkning Tillverkning Procent Källa: SCB, Företagens ekonomi Sedan början av 2000-talet har förädlingsvärdet inte återinvesterats på samma sätt som tidigare och investeringskvoten har därmed sjunkit. Med hur mycket beror på hur begreppen definieras. Enligt data från SCB:s företagsundersökning Företagens ekonomi handlar det om en minskning på mer än 24 procent mellan 2000 och Om man i stället utgår ifrån SCB:s nationalräkenskaper (NR) handlar det om 12 procent ( ). Skillnaden kommer utav att NR använder sig av ett bredare investeringsbegrepp. Tendenserna man ser i olika data är dock lika, investeringskvoten sjunker och främst inom tillverkningsindustrin. 16

19 FoU Utgifter för FoU i löpande priser och som andel av BNP Miljarder kronor ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Utgifter för FoU Andel av BNP (hö) Källa: SCB Utgifterna för FoU har ökat i absoluta tal sedan början av 2000-talet men minskat med nästan en femtedel sett till andel av BNP. Samtidigt ser andelen ut att öka i OECD och EU i stort. Sveriges FoU-investeringar som andel av BNP är fortfarande jämförelsevis höga men utvecklingen går i motsatt riktning som våra viktigaste konkurrentländer. Sveriges investeringar i FoU är beroende av storföretagens beslut. Företagssektorn står nämligen för drygt två tredjedelar av investeringarna i FoU, med ett litet antal storföretag som dominerar vad gäller FoU-satsningar. Samtidigt är konkurrensen om dessa investeringar stor. Storföretagen har ofta FoU-centra även utanför Sverige och många länder har dessutom program för att locka till sig investeringar i FoU. När något av storföretagen väljer att omfördela sina FoU-investeringar till något annat land får det stora konsekvenser för de totala nivåerna av FoU-investeringar i svensk industri. 17

20 Lönsamhet För att avgöra om ett specifikt företag är lönsamt bör man gärna ställa flera olika nyckeltal emot varandra. Här är syftet att visa tendenser på makronivå och därför används enbart rörelsemarginalen som indikator på lönsamhetsutvecklingen. Rörelsemarginalen tas fram genom att sätta rörelseresultat, intäkter minus kostnader, i relation till omsättning. Lönsamhet och vinst 10 8 Procent Rörelsemarginal Källa: SCB, Företagens ekonomi Under finanskrisen 2008/2009 minskade produktionen inom svensk industri kraftigt. Ändå låg genomsnittsnivån för rörelsemarginalen något högre under perioden 2008 till 2012 än under perioden 2000 till Trots att 2009 års finanskris var betydligt djupare än konjunkturnedgången i början av 2000-talet blev alltså ändå påverkan på lönsamheten något mildare. 18