REGIONALT MÖTE, VÄXJÖ 27 SEPTEMBER 2016

Transkript

1 REGIONALT MÖTE, VÄXJÖ 27 SEPTEMBER 2016

2 Så utvecklar vi industrin - agenda Kl Inför löneförhandlingarna om Avtal17 Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna förutsättningar och vad som ger företagen långsiktigt bättre konkurrenskraft Kl Konjunkturutvecklingen Mats Kinnwall, chefekonom Industriarbetsgivarna The New Normal Lägre produktivitetstrend implicerar lägre trend för företagsvinster och löner Fortsatt svag global konjunktur Basindustrins roll i Sverige Småland ekonomiska struktur Basindustrin i Småland Kl Vägen till industriell utveckling går via kunskap Per Braconier Sverige har halkat efter i industriell utveckling efter finanskrisen, trots en i grunden god potential och tradition. Vad vi måste göra och förändra för att vända utvecklingen. Kl Vidas utmaningar - Santhe Dahl, koncernchef Vida Kl Företagsklimatet för industrin regionalt och i Sverige Christer Östlund, Svenskt Näringsliv Hur företagsklimatet står sig för industrin i Sverige och det lokala företagsklimatet i regionen. Kl Lunch Kl Slut

3 REGIONALT MÖTE, VÄXJÖ, 27/9-16 MATS KINNWALL

4 Agenda 1. The New Normal Lägre produktivitetstrend implicerar lägre trend för företagsvinster och löner 2. Fortsatt svag global konjunktur 3. Basindustrins roll i Sverige 4. Skånes ekonomiska struktur 5. Basindustrin i Skåne

5 The New Normal Räkna med persistent lägre produktivitetstillväxt

6 Årlig procentuell förändring The New Normal Systematiska prognosfel efter finanskrisen 5,5 5 4,5 4 3,5 IMFs igelkott BNP-prognoser Global BNP Våren 2012 Våren 2013 Våren 2014 Våren 2015 Våren 2016 Våren 2011 Vikande produktivitetstrend sedan mitten av 00-talet 90-talet: Uppdämd effekt av ITK, globalisering & tillväxtekonomiers entré, avregleringar utdraget nivåskift i produktiviteten Lågt hängande frukter har nu plockats produktivitetstrenden viker Baksmällan efter finanskrisen späder på svag produktivitet Flertalet prognosmakare som IMF, KI, m fl, har begått systematiska prognosfel under senare år Modellbaserade prognoser har överskattat återhämtningen eftersom utgår från historiska samband och därmed antagande om återgång till The Old Normal

7 Globala trender Avtagande produktivitetstillväxt i utvecklade länder

8 Globala trender Avtagande produktivitetstillväxt även i tillväxtländerna

9 Fortsatt svag global konjunktur

10 Brexit Omedelbara paniken blåste snabbt över

11 Global konjunktur New Normal biter hårt på konjunkturen

12 Global industrikonjunktur Inga tecken på acceleration

13 Sverige Avkylning på gång

14 Svensk industrikonjunktur Ballongen tappar luften

15 Sverige Riksbankens chockterapi raketbränsle för byggandet

16 Sverige Än kan inte Riksbanken andas ut

17 Basindustrins roll i Sverige

18 Snabb tjänstefiering efter finanskrisen men delvis en chimär

19 Basindustrin lider efter finanskrisen

20 Sysselsättningen inom basindustrin Accelererande fall efter finanskrisen

21 Kronobergs ekonomiska struktur

22 Kronoberg Något lägre medelinkomst än rikssnittet

23 Kronoberg Fortfarande industritungt

24 Kronoberg Tydlig Ikea-effekt för Älmhult

25 Kronoberg Traditionellt en stark arbetsmarknad

26 Procent Procent av arbetskraften Kronoberg Stora lokala variationer på arbetsmarknaden 20 Kronoberg: Olika sysselsättningsmönster ( ) 9 8 Kronoberg: Stora skillnader i arbetslöshet

27 Basindustrin i Kronobergs län

28 Personer Miljoner SEK Procent av näringslivert Skogsindustrin i Kronoberg 2400 Kronoberg, skogsindustrin 1850 Kronoberg, skogsindustrin, andel av näringslivet , , , , Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde

29 Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Gruvindustrin i Skåne 145 Kronoberg, gruvindustrin 115 Kronoberg, gruvindustrin, andel av näringslivet , , , , , , Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde

30 Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Metallindustrin i Kronoberg 3500 Kronoberg, metallindustrin 2200 Kronoberg, metallindustrin, andel av näringslivet , , , Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde

31 Antal Miljoner SEK Procent av näringslivet Basindustrin i Kronoberg 6000 Kronoberg, basindustrin 4100 Kronoberg, basindustrin, andel av näringslivet , , , , Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde

32 Procent Procent Kronoberg Basindustrin har fortfarande stor betydelse 12 Basindustrin, Kronoberg vs Riket Basindustrin, Kronoberg vs Riket ,5 10,5 9,5 8 8,5 7 7,5 6 6, , Kronoberg, sysselsättning Riket, sysselsättning Kronoberg, förädlingsvärde Riket, förädlingsvärde

33

34 VÄGEN TILL INDUSTRIELL UTVECKLING VÄXJÖ 27 SEPTEMBER 2016

35

36

37 Multiplikatoreffekt Enrico Moretti: Den högteknologiska sektorn driver på jobbskapande Svensk studie av Moretti och Per Thulin: varje kvalificerad jobb i exportindustrin ger ytterligare 3 jobb i icke-exporterande näringar

38

39 Dyr nota för tappet

40

41 Strukturomvandling under krisen?

42 Flertal utvecklade länder har lyckats bättre än Sverige Exempel från Västeuropa: Belgien, Österrike, Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland Massiv tillväxt i Slovakien, ett redan från början förhållandevis rikt land

43 Sydkorea, Israel och USA återhämtade sig snabbt

44 Från off-shoring till re-shoring Trots krisen har USA vuxit genom nya industrier och re-shoring Konkurrensfördel: expertis, näringsklimat, infrastruktur, energiförsörjning Många amerikanska/brittiska företag intresserade eller aktiva med re-shoring

45

46 Re-shoring i Sverige?

47

48

49 "Business Swedens intervjuer i utlandet ger inte bilden av Sverige som ett attraktivt tillverkningsland. Men intervjuerna med tillverkande företag på plats visar att Sverige generellt erbjuder bra förutsättningar för tillverkningsindustrin". - Business Sweden, 2015

50 Förbättringar av näringsklimatet krävs för att realisera re-shoring Satsningar på forskning och utveckling Infrastruktur, näringsklimat, energiförsörjning och andra grundfaktorer Kompetensutveckling: Teknikcollege, ingenjörsutbildningar Handläggningstid kring beslut om tillståndsärenden Plug-and-play koncept för att attrahera nya industrier

51

52