REGIONALT MÖTE, LULEÅ 6 OKTOBER 2016

Transkript

1 REGIONALT MÖTE, LULEÅ 6 OKTOBER 2016

2 Så utvecklar vi industrin - agenda Kl Inför löneförhandlingarna om Avtal17 Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna förutsättningar och vad som ger företagen långsiktigt bättre konkurrenskraft Kl Konjunkturutvecklingen Mats Kinnwall, chefekonom Industriarbetsgivarna Utgångspunkter i lönebildningen The New Normal Lägre produktivitetstrend ger lägre trend för företagsvinster och löner Fortsatt svag global konjunktur Utvecklingen för Norrbottems ekonomi Kl Vägen till industriell utveckling går via kunskap Per Braconier, kommunikationschef Industriarbetsgivarna Sverige har halkat efter i industriell utveckling efter finanskrisen, trots en i grunden god potential och tradition. Vad vi måste göra och förändra för att vända utvecklingen. Kl Utmaningar i BillerudKorsnäs och Martinsons - Charlotta Engman, platschef BillerudKorsnäs, Karlsborg och Lars Martinson, koncernchef Martinsons Kl Företagsklimatet för industrin i regionen och i Sverige Christer Östlund, Svenskt Näringsliv Kl Lunch Kl Slut

3 AVTAL 17 INDUSTRIARBETSGIVARNAS FÖRHANDLINGAR I KOMMANDE AVTALSRÖRELSE LULEÅ 6 OKTOBER

4 Avtal 17 - Bakgrund Ca 2 miljoner löntagare berörs direkt nästa års avtalsrörelse De första (märkessättande) avtalen löper ut den 31 mars 2017 Alltjämt osäkert ekonomiskt läge i omvärlden Svag produktivitetsutveckling Historiskt hög reallöneutveckling Industriarbetsgivarna utgår i sin verksamhet och sina förhandlingar från förbundens gemensamma Arbetsgivarpolitiska plattform och Industriavtalet

5 Industriavtalets förhandlingssystem - Syften Stärkt internationell konkurrenskraft och god löneutveckling Långsiktig stabilitet och en väl fungerande lönebildning Konstruktiva och ordnade förhandlingar Balanserade resultat utan stridsåtgärder Träffa avtal på förbundsnivå men samordnat inom industrin Etablera ett kostnadsmärke som utgör norm även för övriga parter

6 Processen

7 Industriarbetsgivarnas medlemmars förutsättningar Exportberoende, internationellt konkurrensutsatta, högt nettoexportvärde, känsliga för makroekonomiska svängningar Kapitalintensiva, svåra att flytta, stora investeringar, långa planeringshorisonter Kontinuerliga processer, pågår dygnet året runt, hög automatisering, känsliga för driftsstopp Råvarubaserade verksamheter, närhet till och priset på råvaror är fundamental, liten möjlighet påverka dessa faktorer Kompetensintensiva, hög teknisk utveckling och stora värden ställer höga krav på flexibilitet och kompetens Konfliktkänslighet, kontinuerliga och kapitalintensiva verksamheter, extremt känsliga för arbetsmarknadskonflikter, företagen används ofta som arena för andra fackliga organisationers stridsåtgärder 7

8 Industriavtalet Avtalsutfallen Period Månader Utfall Fördelning Årstakt mån 7,3 % 38 mån 8,5 % 36 mån 7,3 % 36 mån 10,2 % 22 mån 3,2 % 2,0 % + 0,5 % ATK 1,9 % + 0,5 % ATK 1,9 % + 0,5 % ATK 2,7 % + 0,5 % ATK 2,2 % + 0,5 % ATK 2,1 % + 0,5 % ATK 2,5 % 2,2 % 2,1 % + 0,5 % ATK 3,7 % 3,5 % 3,0 % 0,9 % 2,3 % 2,37 % 4 jan 2,68 % Datum för tecknande 22 jan Inför slutlig hemställan 2,43 % 17 mars 36 mån, 6,9 % (2,2 %, 2,1 %, 2,1 % + 0,5 % ATK), årstakt 2,3 %, 16 mars 3,4 % 15 mars 36 mån, 9,2 %, årstakt 3,07 %, 9 mars 1,75 % 25 mars 14 mån 3,0 % 2,57 % 12 dec 36 mån 6,8 % 12 mån 2,2 % 1,9 % 2.1 % + 0,2 % DP 2,3 % + 0,3 % DP 2,2 % 2,0 % + 0,2 % DP 2,27 % 2 april 2,2 % 31 mars 18 mån, 2,4 %, årstakt 1,6 %, 6 mars 12 mån, 1,2 %, årstakt 1,2 %, 13 mars 18 mån, 2,6 %, årstakt 1,73 %, 19 mars 22 mån, 3,9 % (2,0 %, 1,9 %), årstakt 2,13 %, 16 nov 13 mån, 2,6 %, årstakt 2,4 %, 29 nov 36 mån, 6,0 %, (1,8 %, 1,8 %, 1,9 % + 0,5 % DP), årstakt 2,0 % 14 mars 36 mån, 6,6 %, (1,9 %, 2,1 %, 2,1 % + 0,5 % DP), årstakt 2,2 % 31 mars

9 Gemensamma övergripande mål IA Stärkt internationell konkurrenskraft kostnadskontroll Avtal som möjliggör långsiktiga planeringshorisonter och stabila förutsättningar Företagsanpassade villkor avseende arbetstid/lön/bemanning Nej till förkortad arbetstid tvärtom öka antalet arbetade timmar (avlösen ATK) Harmonisering av avtal och utsuddade gränser mellan arbetare/tjänstemän. Verksamheternas behov ska vara avgörande vid användandet av kompetens, inte fackliga organisationsstrukturer.

10 Märket Svenskt Näringsliv: Acceptans för att internationellt konkurrensutsatt sektorn sätter märket, i praktiken betyder det att Industriavtalet ska vara normerande. Oklart om LO får ihop samordningen 6 F Medlingsinstitutet har i sitt uppdrag att tillse att lönebildningen följer märket.

11 REGIONALT MÖTE, NORRBOTTEN, MATS KINNWALL

12 Agenda 1. The New Normal Lägre produktivitetstrend implicerar lägre trend för företagsvinster och löner 2. Fortsatt svag global konjunktur 3. Basindustrins roll i Sverige 4. Norrbottens ekonomiska struktur 5. Basindustrin i Norrbotten

13 The New Normal Räkna med persistent lägre produktivitetstillväxt

14 Årlig procentuell förändring The New Normal Systematiska prognosfel efter finanskrisen 5,5 5 4,5 4 3,5 IMFs igelkott BNP-prognoser Global BNP Våren 2012 Våren 2013 Våren 2014 Våren 2015 Våren 2016 Våren 2011 Vikande produktivitetstrend sedan mitten av 00-talet 90-talet: Uppdämd effekt av ITK, globalisering & tillväxtekonomiers entré, avregleringar utdraget nivåskift i produktiviteten Lågt hängande frukter har nu plockats produktivitetstrenden viker Baksmällan efter finanskrisen späder på svag produktivitet Flertalet prognosmakare som IMF, KI, m fl, har begått systematiska prognosfel under senare år Modellbaserade prognoser har överskattat återhämtningen eftersom utgår från historiska samband och därmed antagande om återgång till The Old Normal

15 Fortsatt svag global konjunktur

16 Brexit Omedelbara paniken blåste snabbt över

17 Global konjunktur New Normal biter hårt på konjunkturen

18 Global industrikonjunktur Inga tecken på acceleration

19 Sverige Avkylning på gång

20 Svensk industrikonjunktur Ballongen tappar luften

21 Sverige Riksbankens chockterapi raketbränsle för byggandet

22 Sverige Än kan inte Riksbanken andas ut

23 Snabb tjänstefiering efter finanskrisen men delvis en chimär

24 Basindustrin lider efter finanskrisen

25 Sysselsättningen inom basindustrin Accelererande fall efter finanskrisen

26 Norrbottens ekonomiska struktur

27 Norrbotten Goda år men fallande malmpriser ett hot

28 Norrbotten Väldiga lokala inkomstskillnader

29 Noorbotten Ökande tjänsteandel

30 Norrbotten Urstark arbetsmarknad

31 Procent Norrbotten Stora lokala variationer på arbetsmarknaden 8 Norrbotten: Olika sysselsättningsutveckling ( ) 6,00% Norrbotten: Stora skillnader i arbetslöshet augusti ,00% 4 4,00% 2 3,00% ,00% 1,00% 0,00% -6

32 Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Norrbotten Skogsindustrin viktig men inte avgörande 3000 Norrbotten, skogsindustrin 3800 Norrbotten, skogsindustrin, andel av näringslivet ,5 8 7, , ,5 5 4, , Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde

33 Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Norrbotten Gruvindustrin genererar gigantiska värden 4800 Norrbotten, gruvindustrin Norrbotten, gruvindustrin, andel av näringslivet Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde

34 Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Norrbotten Metallindustrin inte jättestor 3500 Norrbotten, metallindustrin 2500 Norrbotten, metallindustrin, andel av näringslivet 6, , ,5 4 3, , Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde

35 Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Norrbotten Basindustrin en dominerande sektor Norrbotten, basindustrin Norrbotten, basindustrin, andel av näringslivet Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde

36 Procent Procent Norrbotten Basindustrin mycket tyngre än i riket som helhet Basindustrin, Norrbotten vs Riket Basindustrin, Norrbotten vs Riket Norrbotten, sysselsättning Riket, sysselsättning Norrbotten, förädlingsvärde Riket, förädlingsvärde

37 VÄGEN TILL INDUSTRIELL UTVECKLING LULEÅ 6 OKTOBER 2016

38

39

40 Multiplikatoreffekt Enrico Moretti: Den högteknologiska sektorn driver på jobbskapande Svensk studie av Moretti och Per Thulin: varje kvalificerad jobb i exportindustrin ger ytterligare 3 jobb i icke-exporterande näringar

41

42 Dyr nota för tappet

43

44 Strukturomvandling under krisen?

45 Flertal utvecklade länder har lyckats bättre än Sverige Exempel från Västeuropa: Belgien, Österrike, Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland Massiv tillväxt i Slovakien, ett redan från början förhållandevis rikt land

46 Sydkorea, Israel och USA återhämtade sig snabbt

47 Från off-shoring till re-shoring Trots krisen har USA vuxit genom nya industrier och re-shoring Konkurrensfördel: expertis, näringsklimat, infrastruktur, energiförsörjning Många amerikanska/brittiska företag intresserade eller aktiva med re-shoring

48

49 Re-shoring i Sverige?

50

51

52 "Business Swedens intervjuer i utlandet ger inte bilden av Sverige som ett attraktivt tillverkningsland. Men intervjuerna med tillverkande företag på plats visar att Sverige generellt erbjuder bra förutsättningar för tillverkningsindustrin". - Business Sweden, 2015

53 Förbättringar av näringsklimatet krävs för att realisera re-shoring Satsningar på forskning och utveckling Infrastruktur, näringsklimat, energiförsörjning och andra grundfaktorer Kompetensutveckling: Teknikcollege, ingenjörsutbildningar Handläggningstid kring beslut om tillståndsärenden Plug-and-play koncept för att attrahera nya industrier

54

55 Företagsklimatet 2016 Industrin Luleå

56 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 56

57 På företagsnivå 57

58 Förändring av den totala arbetslösheten, som andel av arbetskraften, procentenheter Fler företagsamma människor minskad arbetslöshet 0,5 Utveckling av företagsamhet och arbetslöshet i 290 kommuner, Grupp 1= fjärdedel kommuner med starkast utveckling av företagsamheten Grupp 4 = fjärdedel kommuner med svagast utveckling av företagsamheten 0,2 0,0-0,5 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4-1,0-1,5-1,2-1,1-2,0-2,0-2,5 Förändring av antalet företagsamma människor, som andel av befolkningen (16-74 år), procentenheter Källa: Arbetsförmedlingen och UC 58

59 Kommunens attityder till företagande Utmärkt 6 Toppbransch Sverige Industri Mycket bra 5 Bra Godtagbart 4 3 Information, IT 3,7 Information, IT 3,5 3,6 3,5 Inte helt godtagbart 2 Dåligt 1 Kommunpolitikernas attityder (-0,2) (-0,2) Tjänstemännens attityder 59 (+/-) = Förändring jämfört med 2015 Bransch: Industri

60 Kompetensförsörjning och infrastruktur Utmärkt 6 Toppbransch Sverige Industri Mycket bra 5 Bra Godtagbart 4 3 Handel 3,1 2,9 Information, IT 3,5 3,2 Fastigheter 4,1 3,6 Inte helt godtagbart 2 Dåligt 1 Tillgång till medarbetare med relevant kompetens (+/-0) (-0,1) (+/-0) Vägnät, tåg och flyg Tele- och IT-nät 60 (+/-) = Förändring jämfört med 2015 Bransch: Industri

61 Sammanfattande omdöme - Bransch Information, inkl IT Industri Tjänster till företag Besöksnäring Personliga tjänster Fastigheter Vård och omsorg Handel Jord- och skogsbruk Skola, utbildning Bygg Transportföretag Dåligt 3,2 3,2 3,2 3,1 3,6 3,5 3,5 3,4 3,4 3,4 3,4 3, Inte helt godtagbart Godtagbart Bra Mycket bra Utmärkt 61 Bransch: Industri

62 Alla enkätfrågor för Industri Enkätfråga Betyg 2016 Jämfört med Sverige Jämfört med 2015 Sammanfattande omdöme 3,5 +0,2-0,1 Konkurrens från kommunverksamheter 4,3 +0,5 +/- 0 Allmänhetens attityder 3,9 +0,1-0,1 Skolans attityder 3,9 +0,1-0,1 Företagens egna initiativ 3,7 +/- 0-0,1 Kommunpolitikernas attityder 3,6 +0,2-0,2 Medias attityder 3,6 +/- 0-0,1 Tele- och IT-nät 3,6 +0,1 +/- 0 Tjänstemännens attityder 3,5 +0,2-0,2 Tillämpning av lagar och regler 3,4 +0,3-0,1 Dialog med kommunledningen 3,4 +0,3-0,1 Service till företagen 3,3 +0,2-0,1 Kommunens information 3,2 +0,2-0,1 Vägnät, tåg och flyg 3,2 +/- 0-0,1 Upphandling 2,9 +0,2-0,1 Tillgång till relevant kompetens 2,9 +/- 0 +/ Företagarnas betyg sätts på skalan: 1 = Dåligt 2 = Inte helt godtagbart 3 = Godtagbart 4 = Bra 5 = Mycket bra 6 = Utmärkt Bransch: Industri

63 Sammanfattande omdöme Företagsklimatet i Sverige Information, inkl IT Fastigheter Besöksnäring Tjänster till företag Industri Handel Skola, utbildning Bygg Vård och omsorg Personliga tjänster Transportföretag Jord- och skogsbruk Dåligt 3,0 2,9 3,5 3,4 3,3 3,3 3,3 3,2 3,2 3,2 3,2 3, Inte helt godtagbart Godtagbart Bra Mycket bra Utmärkt 63 Bransch: Industri

64 Viktigaste åtgärderna i Sverige En mer flexibel arbetsmarknad, så att det blir enklare att anställa och säga upp personal 66 Minska företagens regelbörda 60 Ökad förståelse bland politik och allmänhet för företagens villkor och betydelse 51 Sänkt skatt på arbete Bevarat eller utökat RUToch ROT-avdrag Mer långsiktighet och förutsägbarhet i näringslivsfrågor Förbättrad matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare 22 Sverige Industri Sänkt skatt på kapital 16 Annat, vad % 64 Bransch: Industri

65 Rankingens olika delar Företagsklimat 2016

66 Ranking Norrbottens län 66

67 Ranking Västerbottens län 67

68 68