Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser"

Transkript

1 Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) LLP DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou Översättning Laila Niklasson This project has been funded with support from the European Commission. This publication reflects the views only of the author, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.

2 Sammanhang Sammanfattning från -de 8 nationella läroplansanalyserna tillgängliga på websiten för projektet PAMINA - i enlighet med den metod som beskrivs i rapporterna Resultaten behöver förstås -i det sammanhang som finns för varje nationellt utbildnings- och läroplanssystem (med olikhet i relation till statlig läroplanskontroll) -inom det sammanhang som varje dokument som analyserats finns i (några länder med långa detaljerade d dokument, andra med mycket korta, övergripande läroplansdokument)

3 Översikt från kvantitativ analys(innehållsanalys) y( y) Land Ämne Geografi Historia Samh. kunskap Religion/Etik/ filosofi Ekono mi Learning for life and work LLW Tvärläroplan (Eur.dim) Sociala studier Nordirland Cypern Tyskland Hauptschule 10 (10) (10) Realshule (22) 0 (22) Gymnasium Polen Sverige Frankrike Grekland Sloveniien (18) Totalt Värdegrunds Sociologi Totalt (f) Att notera: Symbolen - indikterar frånvaro av ämnet i läroplanen Siffror inom parentes räknas inte eftersom dessa referenser fanns i kombination med två eller tre ämnen och därför enbart räknades en gång

4 Kvantitativ analys Olikheter i frekvens mellan länder och ämnen I de flesta länder fanns de flesta referenserna i ämnet historia Den högsta frekvensen fanns i Grekland och Grek Cypriotiska läroplanen, emellertid, den kvalitativa analysen indikerade d att den höga frekvensen inte fanns för att förstärka en europeisk identitet som sådan, utan För att nationell intresse placerades i ett europeiskt sammanhang För att europeiska händelser et cetera sågs från ett nationellt och ethnocentriskt perspektiv p För att hellenism uppfattades som grund för Europa Grek Cypriotiska läroplanen innehöll många referenser till Grekland

5 Representationer av Europa Rumslig placering - representationer av Europa var förhållandevis starka genomgående i läroplanerna, även i icke geografiska ämnen, men det fanns också förbindelser med andra representationer såsom klar separering från Asien (t.ex. Slovenien, Cypern) olikhet gällande regioner (t.ex. Slovenien, Cypern) Kulturella representationer: nära förbindelser eller förstärkta via historiska representationer grundat på religiöst innehåll i hög grad: möjlig exkludering? Politiska representationer Grundat på EU och dess institutioner Mänskliga rättigheter, demokrati, medborgarskap som europeiska idéer Aktivt, demokratiskt, europeiskt medborgarskap Kunskap om politiska system på nationell och europeisk nivå EU expansion som problem (t.ex Frankrike, Cypern) vs möjlighet (t.ex. Tyskland)

6 Representationer aveuropa Historiska representationer Starka förbindelser med kulturella representationer Förhållandevis exklusiva eller elitistiska eller patriarkaliska i hur viktiga personer presenteras Presentation av utveckling eller framåtskridande : kritik? Presentation av idéer t.ex. Franska revolutionen har förhållandevis stark närvaro Stark närvaro av tidigare konflikter såsom Världskrigen och händelser under medeltiden Blir fiende den andre och allierad - själv (t.ex. Cypern, Grekland) Blir den andre i relation till Afrika och Asien (t.ex Cypern, Frankrike, Grekland) Stark närvaro av hur EU skapades (t.ex. Tyskland och andra) Rötter i Rom and kristendom t.ex. Cypern, Tyskland, Grekland, Polen Slovenien Ekonomiska representationer: I huvudsak grundat på EU, men också globala ekonomiska utmaningar också kåsom en ekonomisk ikoch hkl kolonial ilmakt kt(t.ex Frankrike, kik Cypern)

7 Europeisk uopes och nationell identitet tet och medborgarskap ap I de flesta länder fanns inte några direkta referenser eller definitioner av begreppen -till exempel Nordirland, Sverige, Cypern Emellertid blev dess innehåll uppenbart genom läroplanens syfte och det innehåll som väljs för att undervisa om Europa Europeisk identitet och medborgarskap behandlas vid nationella behov vid olika historiska perioder i de olika länderna i konsortiet Till exempel Cypern: förhandlingsperioden: men i högre grad europeisk identitet än medborgarskap Nordirland: I högre grad europeisk medborgarskap än identitet i jämförelse med tidigare läroplan Polen: boom innan och efter anslutning till EU vs nuvarande relativ frånvaro Slovenien: tonvikt efter anslutning 2004 Europa såsom en smidig eller flexibel konstruktion, sträcker ut och snävar in för att adressera lokala-nationella intressen och frågor t.ex. i Nordirland för att komma bort från rasism och gruppbildningar g (från europeisk identitet till europeiskt medborgarskap) På Cypern både negativt och positivt i enlighet med nationella intressen (men skapar uppdelning och uteslutning)

8 Europeisk identitet och medborgarskap Europeisk identitet: främst understött av kulturella och historiska representationer Europeiskt medborgarskap: främst understött av politiska och ekonomiska k representationer ti Europeisk identitet och medborgarskap som icke-hot för nationell motsvarighet Europeiskt medborgarskap som del av vidare lokala debatter om mening med medborgarskap, deltagande, demokrati, det globala, kritiskt och aktivt medborgarskap t.ex Sverige, Nordirland, Grekland- som motsats till förändringar uppifrån och ner, tvärs över läroplan

9 Ytterligare diskussion bidrag till litteraturen Diskussion av europeisering av läroplan: vilka skillnader finns mellan länderna i hur de har introducerat europeiska teman i respektive läroplaner? På Cypern (ny EU medlem): - förhållandevis indirekt: största delen av läroplanen publicerades före anslutningen till EU men under förhandlingsperioderna: så Europa förefaller att ha trätt fram starkt i alla fall -indikerande en kolonial eller halvt dold kolonial relation som innebar beroende av grekiska läroplanen: europeisering stärkte/stärker ethnonationalism I Nordirland, en konkret ansträngning att introducera en europeisk dimension 1992 I Polen ett tvärgående tema i läroplanen om europeisk dimension Metodologisk fråga: låga frekvenser ur kvantitativ aspekt betyder inte nödvändigtvis frånvaro av europeiskt innehåll; faktum är att att i några länder förväntas den europeiska nivån bli behandlad d parallellt llt med lokala l och globala l nivån, men det finns relativ frihet att göra det t.ex. Nordirland, Tyskland

10 Implikation/frågor för sammanfattande rapport och fortsatta analyser Förväntad användning? En produkt från projektet eller också en förväntad publikation? Ytterligare krav Att förklara val inom arbetsuppgiften: läroplanens relevans för varje åldersgrupp för att stödja lärare, särskilt i länder där staten har stark kontroll över läroplanen Förbindelse med enkätundersökningens resultat Att förklara varför enkäten behövs (lärd/upplevd läroplan) Att delvis förklara/tolka resultat från enkät

Older Women in Learning and Enterprise 50+

Older Women in Learning and Enterprise 50+ Older Women in Learning and Enterprise 50+ This project has been funded with support from the European Commission. This presentation reflects the views only of the author, and the Commission cannot be

Läs mer

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! HISTORISKA ANLÄGGNINGAR & VATTENKRAFT Det finns en outnyttjad potential för mer småskalig vattenkraft i Europas tusentals historiska kvarnar, vattenhjul,

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 Min bild av Europa TEMA historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 SO Mål och betygskriterier Du är godkänd om du kan berätta om viktiga händelser, förändringar, personer och idéer

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och

Läs mer

Historien i politiken

Historien i politiken Historien i politiken Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990 1994 Erik Axelsson Summary: History in politics: the use of history in the Norwegian and Swedish debates on membership in the

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Vinden i ansiktet Saltstänkta klippor och bensin i vattnet...

Vinden i ansiktet Saltstänkta klippor och bensin i vattnet... NATURSKYDDSFÖRENINGEN 2015 TRYCK: MAJORNAS GRAFISKA FORM OCH PRODUKTION: MARIA LYCKE FORM The sole responsibility for the content of this booklet lies with the authors. It does not necessarily reflect

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology Heat exchangers -Terminology Värmeväxlare - Terminologi The European Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of with a Swedish translation. This

Läs mer

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma) Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila

Läs mer

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 3834-5:2005 Fastställd 2005-12-22 Utgåva 1 Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material Del 5: Referenser med vilka överensstämmelse är nödvändig för att hävda överensstämmelse

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. [email protected] 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Europa Direkt-nätverk För att informera lokalt ute i landet har EU-kommissionen byggt upp i alla 28

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014 SVENSK STANDARD SS-EN 1993-1-1:2005/A1:2014 Fastställd/Approved: 2014-05-12 Publicerad/Published: 2015-04-01 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.010.30; 91.070.03; 91.070.50; 91.070.60;

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS)

Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 626/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer