MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR
|
|
- Karolina Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt sätt. Det finns inte någon enskild mekanism som kan skapa åldersjämlikhet. AGE välkomnar EU: s ramdirektiv (2000/78/EG) om jämlik behandling inom sysselsättning, arbete och utbildning, men enligt AGE behövs en kombination av åtgärder, inbegripet lagstiftning, verksamhet som främjar kulturella förändringar och sociala attityder samt tillhandahållande av tjänster under en lång tid för att man effektivt ska kunna få bukt med åldersdiskriminering. Vi anser också att man bör undersöka hur man kan åtgärda diskrimineringen på andra områden än inom sysselsättning. När det gäller närhetsprincipen anser AGE att EU och dess institutioner har en tydlig roll när det gäller att effektivt motverka åldersdiskriminering. Befolkningens åldrande medför en väsentlig förändring av vår inställning till ålder och våra politiska och kulturella ramar behöver anpassas som svar på detta. MER INFORMATION Hela dokumentet på engelska Towards a European Society of All Ages ( Mot ett europeiskt samhälle för alla åldrar ) finns på AGE:s webbplats article.php3?id_article=449. Om du vill veta mer kan du kontakta Policy Officer Rachel Buchanan på AGE:s sekretariat, tfn e-post rachel.buchanan@age-platform.org. MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR Europeiska kommissionens program Handlingsprogram mot diskriminering ( ) har understött denna publikation. Programmet startades för att effektivt införa den nya EU antidiskrimineringslagstiftningen. För närmare information se: UTTALANDE FRÅN FORUMET FÖR ÄLDRE PERSONER I EUROPA (AGE) FÖR DET EUROPEISKA ÅRET FÖR LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA 2007 Informationen i denna publikation återger inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikt eller ställningstagande. AGE önskar tacka Centralförbundet för de Gamlas Väl för översättningen av denna broschyr till svenska. The European Older People s Platform La Plate-forme européenne des Personnes âgées
2 MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR BEFOLKNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN BLIR ÄLDRE OCH MER MÅNGFALDIG Äldre personer utgör en stor och växande andel av befolkningen i Europeiska unionen. Omfattningen av denna befolkningsutveckling säkerställer att den viktiga frågan om samhällets åldrande börjar få en central position i den politiska debatten i Europa. Fram till idag har diskussionen haft en tendens att behandla äldre personer som en homogen grupp, och den har förbisett det faktum att personer som är 50 år eller äldre är en mycket mångfacetterad grupp som kännetecknas av många olika faktorer, inte bara av sin ålder. Följden av att de äldre invånarna blir allter är att mångfalden inom denna befolkningsgrupp ökar. Det finns alltså ett trängande behov av att de politiska linjer som fokuserar enbart på ålder anpassas till de nya förhållandena. Att befolkningen blir allt äldre har stora effekter för samhället, och denna förvandling kräver en omfattande utvärdering och omarbetning av den ekonomiska och sociala politiken. För att Europa ska kunna bli ett samhälle där människor i alla åldrar har lika möjligheter behöver de sociala attityderna ändras för att äldre människors rättigheter inte bara ska kunna skyddas utan också stärks. ÅLDRANDE, DISKRIMINERING OCH OJÄMLIKHET Åldersdiskriminering kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara både direkt och indirekt eller visa sig som juridiska eller politiska hinder, stereotyper, fördomar eller trakasserier. Diskrimineringen kan drabba en enskild person eller en grupp av personer. Detta är en stor utmaning för äldre personer och är ofta orsaken till många av de problem de ställs inför. Äldre personer är tvungna att hantera utmaningar som orsakas av negativa bilder och stereotyper och felaktiga antaganden om deras ekonomiska förmåga, produktivitet, färdigheter och behov av inkomst. Dessa förutfattade meningar innebär att den enorma kulturella och sociala resurs som äldre personer utgör och deras kompetens inte får det erkännande som krävs, vilket inte är acceptabelt på 2000-talet. VIKTEN AV ATT MOTVERKA ÅLDERSDISKRIMINERING Diskriminering på grund av ålder påverkar inte bara den enskilda individen. Det finns tydliga bevis på att åldersdiskriminering orsakar stora kostnader för hela samhället till exempel i form av förlorad produktivitet från äldre arbetare och på lång sikt som hälsovårdskostnader för dem som uteslutits ur ekonomisk verksamhet. Det handlar dock inte bara om pensioner, hälsovårdskostnader, sysselsättningsgraden för äldre arbetare eller försörjningsbördan för äldre. Dessa frågor är viktiga att ta ställning till och de utgör nyckelområden inom AGE:s arbete, men det är lika viktigt att arbeta med de kvalitativa förändringar som behövs inom samhällets ekonomiska, sociala, kulturella och politiska strukturer. Åldersdiskriminering finns i alla delområden av livet. Utvecklingen av politiska åtgärder inom olika områden såsom sysselsättning, pensioner, social integration, hälsa, transporter, urbanisering, bostäder, forskning, utbildning och medborgarskap behöver koordineras bättre för att man ska kunna få en exakt uppfattning om vad en demografisk förändring innebär. På så sätt kan man stödja de rätta politiska besluten som gynnar rättvisa och solidaritet mellan generationerna.
3 MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR BEFOLKNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN BLIR ÄLDRE OCH MER MÅNGFALDIG Äldre personer utgör en stor och växande andel av befolkningen i Europeiska unionen. Omfattningen av denna befolkningsutveckling säkerställer att den viktiga frågan om samhällets åldrande börjar få en central position i den politiska debatten i Europa. Fram till idag har diskussionen haft en tendens att behandla äldre personer som en homogen grupp, och den har förbisett det faktum att personer som är 50 år eller äldre är en mycket mångfacetterad grupp som kännetecknas av många olika faktorer, inte bara av sin ålder. Följden av att de äldre invånarna blir allter är att mångfalden inom denna befolkningsgrupp ökar. Det finns alltså ett trängande behov av att de politiska linjer som fokuserar enbart på ålder anpassas till de nya förhållandena. Att befolkningen blir allt äldre har stora effekter för samhället, och denna förvandling kräver en omfattande utvärdering och omarbetning av den ekonomiska och sociala politiken. För att Europa ska kunna bli ett samhälle där människor i alla åldrar har lika möjligheter behöver de sociala attityderna ändras för att äldre människors rättigheter inte bara ska kunna skyddas utan också stärks. ÅLDRANDE, DISKRIMINERING OCH OJÄMLIKHET Åldersdiskriminering kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara både direkt och indirekt eller visa sig som juridiska eller politiska hinder, stereotyper, fördomar eller trakasserier. Diskrimineringen kan drabba en enskild person eller en grupp av personer. Detta är en stor utmaning för äldre personer och är ofta orsaken till många av de problem de ställs inför. Äldre personer är tvungna att hantera utmaningar som orsakas av negativa bilder och stereotyper och felaktiga antaganden om deras ekonomiska förmåga, produktivitet, färdigheter och behov av inkomst. Dessa förutfattade meningar innebär att den enorma kulturella och sociala resurs som äldre personer utgör och deras kompetens inte får det erkännande som krävs, vilket inte är acceptabelt på 2000-talet. VIKTEN AV ATT MOTVERKA ÅLDERSDISKRIMINERING Diskriminering på grund av ålder påverkar inte bara den enskilda individen. Det finns tydliga bevis på att åldersdiskriminering orsakar stora kostnader för hela samhället till exempel i form av förlorad produktivitet från äldre arbetare och på lång sikt som hälsovårdskostnader för dem som uteslutits ur ekonomisk verksamhet. Det handlar dock inte bara om pensioner, hälsovårdskostnader, sysselsättningsgraden för äldre arbetare eller försörjningsbördan för äldre. Dessa frågor är viktiga att ta ställning till och de utgör nyckelområden inom AGE:s arbete, men det är lika viktigt att arbeta med de kvalitativa förändringar som behövs inom samhällets ekonomiska, sociala, kulturella och politiska strukturer. Åldersdiskriminering finns i alla delområden av livet. Utvecklingen av politiska åtgärder inom olika områden såsom sysselsättning, pensioner, social integration, hälsa, transporter, urbanisering, bostäder, forskning, utbildning och medborgarskap behöver koordineras bättre för att man ska kunna få en exakt uppfattning om vad en demografisk förändring innebär. På så sätt kan man stödja de rätta politiska besluten som gynnar rättvisa och solidaritet mellan generationerna.
4 MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR BEFOLKNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN BLIR ÄLDRE OCH MER MÅNGFALDIG Äldre personer utgör en stor och växande andel av befolkningen i Europeiska unionen. Omfattningen av denna befolkningsutveckling säkerställer att den viktiga frågan om samhällets åldrande börjar få en central position i den politiska debatten i Europa. Fram till idag har diskussionen haft en tendens att behandla äldre personer som en homogen grupp, och den har förbisett det faktum att personer som är 50 år eller äldre är en mycket mångfacetterad grupp som kännetecknas av många olika faktorer, inte bara av sin ålder. Följden av att de äldre invånarna blir allter är att mångfalden inom denna befolkningsgrupp ökar. Det finns alltså ett trängande behov av att de politiska linjer som fokuserar enbart på ålder anpassas till de nya förhållandena. Att befolkningen blir allt äldre har stora effekter för samhället, och denna förvandling kräver en omfattande utvärdering och omarbetning av den ekonomiska och sociala politiken. För att Europa ska kunna bli ett samhälle där människor i alla åldrar har lika möjligheter behöver de sociala attityderna ändras för att äldre människors rättigheter inte bara ska kunna skyddas utan också stärks. ÅLDRANDE, DISKRIMINERING OCH OJÄMLIKHET Åldersdiskriminering kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara både direkt och indirekt eller visa sig som juridiska eller politiska hinder, stereotyper, fördomar eller trakasserier. Diskrimineringen kan drabba en enskild person eller en grupp av personer. Detta är en stor utmaning för äldre personer och är ofta orsaken till många av de problem de ställs inför. Äldre personer är tvungna att hantera utmaningar som orsakas av negativa bilder och stereotyper och felaktiga antaganden om deras ekonomiska förmåga, produktivitet, färdigheter och behov av inkomst. Dessa förutfattade meningar innebär att den enorma kulturella och sociala resurs som äldre personer utgör och deras kompetens inte får det erkännande som krävs, vilket inte är acceptabelt på 2000-talet. VIKTEN AV ATT MOTVERKA ÅLDERSDISKRIMINERING Diskriminering på grund av ålder påverkar inte bara den enskilda individen. Det finns tydliga bevis på att åldersdiskriminering orsakar stora kostnader för hela samhället till exempel i form av förlorad produktivitet från äldre arbetare och på lång sikt som hälsovårdskostnader för dem som uteslutits ur ekonomisk verksamhet. Det handlar dock inte bara om pensioner, hälsovårdskostnader, sysselsättningsgraden för äldre arbetare eller försörjningsbördan för äldre. Dessa frågor är viktiga att ta ställning till och de utgör nyckelområden inom AGE:s arbete, men det är lika viktigt att arbeta med de kvalitativa förändringar som behövs inom samhällets ekonomiska, sociala, kulturella och politiska strukturer. Åldersdiskriminering finns i alla delområden av livet. Utvecklingen av politiska åtgärder inom olika områden såsom sysselsättning, pensioner, social integration, hälsa, transporter, urbanisering, bostäder, forskning, utbildning och medborgarskap behöver koordineras bättre för att man ska kunna få en exakt uppfattning om vad en demografisk förändring innebär. På så sätt kan man stödja de rätta politiska besluten som gynnar rättvisa och solidaritet mellan generationerna.
5 SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt sätt. Det finns inte någon enskild mekanism som kan skapa åldersjämlikhet. AGE välkomnar EU: s ramdirektiv (2000/78/EG) om jämlik behandling inom sysselsättning, arbete och utbildning, men enligt AGE behövs en kombination av åtgärder, inbegripet lagstiftning, verksamhet som främjar kulturella förändringar och sociala attityder samt tillhandahållande av tjänster under en lång tid för att man effektivt ska kunna få bukt med åldersdiskriminering. Vi anser också att man bör undersöka hur man kan åtgärda diskrimineringen på andra områden än inom sysselsättning. När det gäller närhetsprincipen anser AGE att EU och dess institutioner har en tydlig roll när det gäller att effektivt motverka åldersdiskriminering. Befolkningens åldrande medför en väsentlig förändring av vår inställning till ålder och våra politiska och kulturella ramar behöver anpassas som svar på detta. MER INFORMATION Hela dokumentet på engelska Towards a European Society of All Ages ( Mot ett europeiskt samhälle för alla åldrar ) finns på AGE:s webbplats article.php3?id_article=449. Om du vill veta mer kan du kontakta Policy Officer Rachel Buchanan på AGE:s sekretariat, tfn e-post rachel.buchanan@age-platform.org. MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR Europeiska kommissionens program Handlingsprogram mot diskriminering ( ) har understött denna publikation. Programmet startades för att effektivt införa den nya EU antidiskrimineringslagstiftningen. För närmare information se: UTTALANDE FRÅN FORUMET FÖR ÄLDRE PERSONER I EUROPA (AGE) FÖR DET EUROPEISKA ÅRET FÖR LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA 2007 Informationen i denna publikation återger inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikt eller ställningstagande. AGE önskar tacka Centralförbundet för de Gamlas Väl för översättningen av denna broschyr till svenska. The European Older People s Platform La Plate-forme européenne des Personnes âgées
6 SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt sätt. Det finns inte någon enskild mekanism som kan skapa åldersjämlikhet. AGE välkomnar EU: s ramdirektiv (2000/78/EG) om jämlik behandling inom sysselsättning, arbete och utbildning, men enligt AGE behövs en kombination av åtgärder, inbegripet lagstiftning, verksamhet som främjar kulturella förändringar och sociala attityder samt tillhandahållande av tjänster under en lång tid för att man effektivt ska kunna få bukt med åldersdiskriminering. Vi anser också att man bör undersöka hur man kan åtgärda diskrimineringen på andra områden än inom sysselsättning. När det gäller närhetsprincipen anser AGE att EU och dess institutioner har en tydlig roll när det gäller att effektivt motverka åldersdiskriminering. Befolkningens åldrande medför en väsentlig förändring av vår inställning till ålder och våra politiska och kulturella ramar behöver anpassas som svar på detta. MER INFORMATION Hela dokumentet på engelska Towards a European Society of All Ages ( Mot ett europeiskt samhälle för alla åldrar ) finns på AGE:s webbplats article.php3?id_article=449. Om du vill veta mer kan du kontakta Policy Officer Rachel Buchanan på AGE:s sekretariat, tfn e-post rachel.buchanan@age-platform.org. MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR Europeiska kommissionens program Handlingsprogram mot diskriminering ( ) har understött denna publikation. Programmet startades för att effektivt införa den nya EU antidiskrimineringslagstiftningen. För närmare information se: UTTALANDE FRÅN FORUMET FÖR ÄLDRE PERSONER I EUROPA (AGE) FÖR DET EUROPEISKA ÅRET FÖR LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA 2007 Informationen i denna publikation återger inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikt eller ställningstagande. AGE önskar tacka Centralförbundet för de Gamlas Väl för översättningen av denna broschyr till svenska. The European Older People s Platform La Plate-forme européenne des Personnes âgées
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 20.4.2005 B6-0274/2005 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Vittorio Emanuele
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Det råder nu bred enighet om texten bland samtliga delegationer, med undantag av Storbritannien som vidhåller en granskningsreservation mot texten.
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2014 (OR. en) 15613/14 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 108 EDUC 327 SOC 791 JUR 854 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Föreg.
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för ett tillgängligt samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett tillgängligt samhälle Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Disposition - Hållbar utveckling
Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser
Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Programmet Ett Europa för medborgarna
Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår
SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet
SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,
Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
UNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Policy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE
Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,
Programmet Ett Europa för medborgarna för oss alla
Programmet Ett Europa för medborgarna för oss alla Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare.
1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och nådde en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser.
Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2015 (OR. en) 14391/1/15 REV 1 SAN 389 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Rådet Möte i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård
JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN
JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Exkluderande eller inkluderande mångfald? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)
25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),
Konferens FLER DELAR STADEN VERKTYG FÖR ATT SKAPA EN JÄMLIK STAD (DEL 2), WORKSHOP. Paul Lappalainen,
Konferens FLER DELAR STADEN 20171208 VERKTYG FÖR ATT SKAPA EN JÄMLIK STAD (DEL 2), WORKSHOP Paul Lappalainen, paul.lappalainen@gmail.com, 0705427513 2 Vilken är mest korrekt? Integration betyder att vi
Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,
West Sweden. 71 medlemmar 3 regioner och 68 kommuner. Kontor i Bryssel och Göteborg. Projektutveckling, lobbying, utbildning och information
Äldreomsorg i EU West Sweden West Sweden är en serviceorganisation för kommuner och landsting med uppgift att stimulera och stödja den lokala och regionala utvecklingen i Västsverige, med hjälp av de möjligheter
Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING
Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017
Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt
HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Minska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget
Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt
Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig
Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett
Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015
Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF
Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro
Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (
2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017
nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,
Intraservice Att arbeta i Dempati -branschen
Intraservice Att arbeta i Dempati -branschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? 5 Med mänskliga rättigheter
12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
15312/16 sa/ab 1 DGD 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT
Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498
Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration
Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet
Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter
Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet
Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter
Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,
Principer för offentlig tjänst
Europeiska ombudsmannen Principer för offentlig tjänst för EUförvaltningen 2012 SV Inledning De fem principerna för offentlig tjänst 1. Åtaganden gentemot Europeiska unionen och dess medborgare 2. Integritet
Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling
MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten
Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)
20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora
Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål
1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att
Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 4 Vad är värdegrunden
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram
Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt
Journalister Rubrik inte som andra
er Rubrik inte som andra Underrubrik Författare en undersökning av de svenska journalisternas inställning till jobbet, ekonomin timbro och framtiden Månad 1X Andreas Ericson och Torbjörn Sjöström timbro
Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Rådets rambeslut
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
Sociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi
Sociala krav vid offentliga upphandlingar April 2013 Ardalan Shekarabi Offentliga marknaden Upphandlas för 480-580 miljarder kr per år. Hela offentliga marknaden är värd 820 miljarder, ¼ av BNP. Offentliga
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? HÅLLBAR
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en) PUBLIC 14480/16 LIMITE MIGR 197 EDUC 381 JEUN 101 SPORT 82 CULT 114 SOC 713 EMPL 487 ASILE 78 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende:
Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Dennis de Jong, Merja Kyllönen, Kateřina Konečná, Jiří Maštálka, Sofia Sakorafa, Stelios Kouloglou, Kostadinka Kuneva för GUE/NGL-gruppen
6.2.2019 A8-0052/151 151 Dennis de Jong, Merja Kyllönen, Kateřina Konečná, Jiří Maštálka, Sofia Sakorafa, Stelios Kouloglou, Kostadinka Kuneva Skäl 1 (1) Den inre marknaden är en av unionens hörnstenar.
ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna
Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl
Uppföljning av funktionshinderspolitiken Emelie Lindahl Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer
RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!
RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess
Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030
Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter
Projektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
Program för Piteå kommuns integrationsarbete
Program för Piteå kommuns integrationsarbete Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Program för Piteå kommuns integrationsarbete Plan/Program 2012-02-20, 5 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Jämställdhets- och mångfaldspolicy
Jämställdhets- och mångfaldspolicy Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad 2012-02-02 av Kommunfullmäktige 7 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunstyrelsens förvaltning Giltighetstid Tills
Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den
Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
GF Tempo Ledarguiden 2016
GF Tempo Ledarguiden 2016 Förord Detta dokument är framtaget av ledare samt styrelsemedlemmar i GF Tempo. Dokumentet som kommer från riksidrottsförbundet (RF) bygger på ledarguiden som är utvecklat ifrån
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.
Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.
Likabehandlingspolicy för Region Skåne
Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som
ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2009/2205(INI) 1.7.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 Förslag till betänkande Sirpa Pietikäinen (PE442.890v01-00)
1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11
1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11 Försvarshögskolans studentkårs jämställdhets- och likabehandlingspolicy fastställdes av årsstämman 2015-05-11 och omfattar studentkårens alla
Integrationspolicy för Hällefors kommun
Integrationspolicy för Hällefors kommun 2(5) Innehåll 1 Målsättning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvarsfördelning... 4 3(5) 1 Målsättning Hällefors kommuns övergripande mål är att riva barriärer, bygga broar mellan
EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014
EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 Personer med funktionshinder uppgår till 80 miljoner människor i EU (16 % av befolkningen). En av fyra familjer i EU har en person med funktionshinder.
Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Diskrimineringsrätt och det sociala arbetet
Diskrimineringsrätt och det sociala arbetet Värdegrunden för våra utbildningar Vad händer med rättspraxis? Likabehandlingsprincip för vem/vilka? Vad menas med diskriminering? Utblick Juridiklärarträff
1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 maj 2011 (25.5) (OR. en) 10384/11 SAN 99 NOT från: till: Ärende: Rådets sekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING,
Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning
Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Konferens i arbetsmarknadsrelationer Krusenberg herrgård, Uppsala 24-25 oktober 2011 Artikel 19 FunktionsF (Artikel 13 EG
!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014
LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill
för psykisk hälsa och
Europeiskt fördrag för psykisk hälsa och välbefinnande Europeiska unionens högnivåkonferens «tillsammans för psykisk hälsa och välbefinnande Bryssel, 12-13 juni 2008 Slovensko predsedstvo EU 2008 Slovenian
Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv
GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING
Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola
Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola För alla elevers trygghet, trivsel, lika rättigheter och möjligheter Inom Vuxenutbildningen/Karlsborgs Gymnasieskola ska vi förebygga och
Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Barn- och utbildningsnämnden Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Postadress: E-post: barn.utbildningsforvaltningen@askersund.se Askersunds kommun Tel.nr.: 0583-810 00
ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter
ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/2091(INI) 5.5.2011 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om situationen för kvinnor som närmar sig pensionsåldern
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad