MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR"

Transkript

1 SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt sätt. Det finns inte någon enskild mekanism som kan skapa åldersjämlikhet. AGE välkomnar EU: s ramdirektiv (2000/78/EG) om jämlik behandling inom sysselsättning, arbete och utbildning, men enligt AGE behövs en kombination av åtgärder, inbegripet lagstiftning, verksamhet som främjar kulturella förändringar och sociala attityder samt tillhandahållande av tjänster under en lång tid för att man effektivt ska kunna få bukt med åldersdiskriminering. Vi anser också att man bör undersöka hur man kan åtgärda diskrimineringen på andra områden än inom sysselsättning. När det gäller närhetsprincipen anser AGE att EU och dess institutioner har en tydlig roll när det gäller att effektivt motverka åldersdiskriminering. Befolkningens åldrande medför en väsentlig förändring av vår inställning till ålder och våra politiska och kulturella ramar behöver anpassas som svar på detta. MER INFORMATION Hela dokumentet på engelska Towards a European Society of All Ages ( Mot ett europeiskt samhälle för alla åldrar ) finns på AGE:s webbplats article.php3?id_article=449. Om du vill veta mer kan du kontakta Policy Officer Rachel Buchanan på AGE:s sekretariat, tfn e-post rachel.buchanan@age-platform.org. MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR Europeiska kommissionens program Handlingsprogram mot diskriminering ( ) har understött denna publikation. Programmet startades för att effektivt införa den nya EU antidiskrimineringslagstiftningen. För närmare information se: UTTALANDE FRÅN FORUMET FÖR ÄLDRE PERSONER I EUROPA (AGE) FÖR DET EUROPEISKA ÅRET FÖR LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA 2007 Informationen i denna publikation återger inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikt eller ställningstagande. AGE önskar tacka Centralförbundet för de Gamlas Väl för översättningen av denna broschyr till svenska. The European Older People s Platform La Plate-forme européenne des Personnes âgées

2 MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR BEFOLKNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN BLIR ÄLDRE OCH MER MÅNGFALDIG Äldre personer utgör en stor och växande andel av befolkningen i Europeiska unionen. Omfattningen av denna befolkningsutveckling säkerställer att den viktiga frågan om samhällets åldrande börjar få en central position i den politiska debatten i Europa. Fram till idag har diskussionen haft en tendens att behandla äldre personer som en homogen grupp, och den har förbisett det faktum att personer som är 50 år eller äldre är en mycket mångfacetterad grupp som kännetecknas av många olika faktorer, inte bara av sin ålder. Följden av att de äldre invånarna blir allter är att mångfalden inom denna befolkningsgrupp ökar. Det finns alltså ett trängande behov av att de politiska linjer som fokuserar enbart på ålder anpassas till de nya förhållandena. Att befolkningen blir allt äldre har stora effekter för samhället, och denna förvandling kräver en omfattande utvärdering och omarbetning av den ekonomiska och sociala politiken. För att Europa ska kunna bli ett samhälle där människor i alla åldrar har lika möjligheter behöver de sociala attityderna ändras för att äldre människors rättigheter inte bara ska kunna skyddas utan också stärks. ÅLDRANDE, DISKRIMINERING OCH OJÄMLIKHET Åldersdiskriminering kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara både direkt och indirekt eller visa sig som juridiska eller politiska hinder, stereotyper, fördomar eller trakasserier. Diskrimineringen kan drabba en enskild person eller en grupp av personer. Detta är en stor utmaning för äldre personer och är ofta orsaken till många av de problem de ställs inför. Äldre personer är tvungna att hantera utmaningar som orsakas av negativa bilder och stereotyper och felaktiga antaganden om deras ekonomiska förmåga, produktivitet, färdigheter och behov av inkomst. Dessa förutfattade meningar innebär att den enorma kulturella och sociala resurs som äldre personer utgör och deras kompetens inte får det erkännande som krävs, vilket inte är acceptabelt på 2000-talet. VIKTEN AV ATT MOTVERKA ÅLDERSDISKRIMINERING Diskriminering på grund av ålder påverkar inte bara den enskilda individen. Det finns tydliga bevis på att åldersdiskriminering orsakar stora kostnader för hela samhället till exempel i form av förlorad produktivitet från äldre arbetare och på lång sikt som hälsovårdskostnader för dem som uteslutits ur ekonomisk verksamhet. Det handlar dock inte bara om pensioner, hälsovårdskostnader, sysselsättningsgraden för äldre arbetare eller försörjningsbördan för äldre. Dessa frågor är viktiga att ta ställning till och de utgör nyckelområden inom AGE:s arbete, men det är lika viktigt att arbeta med de kvalitativa förändringar som behövs inom samhällets ekonomiska, sociala, kulturella och politiska strukturer. Åldersdiskriminering finns i alla delområden av livet. Utvecklingen av politiska åtgärder inom olika områden såsom sysselsättning, pensioner, social integration, hälsa, transporter, urbanisering, bostäder, forskning, utbildning och medborgarskap behöver koordineras bättre för att man ska kunna få en exakt uppfattning om vad en demografisk förändring innebär. På så sätt kan man stödja de rätta politiska besluten som gynnar rättvisa och solidaritet mellan generationerna.

3 MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR BEFOLKNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN BLIR ÄLDRE OCH MER MÅNGFALDIG Äldre personer utgör en stor och växande andel av befolkningen i Europeiska unionen. Omfattningen av denna befolkningsutveckling säkerställer att den viktiga frågan om samhällets åldrande börjar få en central position i den politiska debatten i Europa. Fram till idag har diskussionen haft en tendens att behandla äldre personer som en homogen grupp, och den har förbisett det faktum att personer som är 50 år eller äldre är en mycket mångfacetterad grupp som kännetecknas av många olika faktorer, inte bara av sin ålder. Följden av att de äldre invånarna blir allter är att mångfalden inom denna befolkningsgrupp ökar. Det finns alltså ett trängande behov av att de politiska linjer som fokuserar enbart på ålder anpassas till de nya förhållandena. Att befolkningen blir allt äldre har stora effekter för samhället, och denna förvandling kräver en omfattande utvärdering och omarbetning av den ekonomiska och sociala politiken. För att Europa ska kunna bli ett samhälle där människor i alla åldrar har lika möjligheter behöver de sociala attityderna ändras för att äldre människors rättigheter inte bara ska kunna skyddas utan också stärks. ÅLDRANDE, DISKRIMINERING OCH OJÄMLIKHET Åldersdiskriminering kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara både direkt och indirekt eller visa sig som juridiska eller politiska hinder, stereotyper, fördomar eller trakasserier. Diskrimineringen kan drabba en enskild person eller en grupp av personer. Detta är en stor utmaning för äldre personer och är ofta orsaken till många av de problem de ställs inför. Äldre personer är tvungna att hantera utmaningar som orsakas av negativa bilder och stereotyper och felaktiga antaganden om deras ekonomiska förmåga, produktivitet, färdigheter och behov av inkomst. Dessa förutfattade meningar innebär att den enorma kulturella och sociala resurs som äldre personer utgör och deras kompetens inte får det erkännande som krävs, vilket inte är acceptabelt på 2000-talet. VIKTEN AV ATT MOTVERKA ÅLDERSDISKRIMINERING Diskriminering på grund av ålder påverkar inte bara den enskilda individen. Det finns tydliga bevis på att åldersdiskriminering orsakar stora kostnader för hela samhället till exempel i form av förlorad produktivitet från äldre arbetare och på lång sikt som hälsovårdskostnader för dem som uteslutits ur ekonomisk verksamhet. Det handlar dock inte bara om pensioner, hälsovårdskostnader, sysselsättningsgraden för äldre arbetare eller försörjningsbördan för äldre. Dessa frågor är viktiga att ta ställning till och de utgör nyckelområden inom AGE:s arbete, men det är lika viktigt att arbeta med de kvalitativa förändringar som behövs inom samhällets ekonomiska, sociala, kulturella och politiska strukturer. Åldersdiskriminering finns i alla delområden av livet. Utvecklingen av politiska åtgärder inom olika områden såsom sysselsättning, pensioner, social integration, hälsa, transporter, urbanisering, bostäder, forskning, utbildning och medborgarskap behöver koordineras bättre för att man ska kunna få en exakt uppfattning om vad en demografisk förändring innebär. På så sätt kan man stödja de rätta politiska besluten som gynnar rättvisa och solidaritet mellan generationerna.

4 MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR BEFOLKNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN BLIR ÄLDRE OCH MER MÅNGFALDIG Äldre personer utgör en stor och växande andel av befolkningen i Europeiska unionen. Omfattningen av denna befolkningsutveckling säkerställer att den viktiga frågan om samhällets åldrande börjar få en central position i den politiska debatten i Europa. Fram till idag har diskussionen haft en tendens att behandla äldre personer som en homogen grupp, och den har förbisett det faktum att personer som är 50 år eller äldre är en mycket mångfacetterad grupp som kännetecknas av många olika faktorer, inte bara av sin ålder. Följden av att de äldre invånarna blir allter är att mångfalden inom denna befolkningsgrupp ökar. Det finns alltså ett trängande behov av att de politiska linjer som fokuserar enbart på ålder anpassas till de nya förhållandena. Att befolkningen blir allt äldre har stora effekter för samhället, och denna förvandling kräver en omfattande utvärdering och omarbetning av den ekonomiska och sociala politiken. För att Europa ska kunna bli ett samhälle där människor i alla åldrar har lika möjligheter behöver de sociala attityderna ändras för att äldre människors rättigheter inte bara ska kunna skyddas utan också stärks. ÅLDRANDE, DISKRIMINERING OCH OJÄMLIKHET Åldersdiskriminering kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara både direkt och indirekt eller visa sig som juridiska eller politiska hinder, stereotyper, fördomar eller trakasserier. Diskrimineringen kan drabba en enskild person eller en grupp av personer. Detta är en stor utmaning för äldre personer och är ofta orsaken till många av de problem de ställs inför. Äldre personer är tvungna att hantera utmaningar som orsakas av negativa bilder och stereotyper och felaktiga antaganden om deras ekonomiska förmåga, produktivitet, färdigheter och behov av inkomst. Dessa förutfattade meningar innebär att den enorma kulturella och sociala resurs som äldre personer utgör och deras kompetens inte får det erkännande som krävs, vilket inte är acceptabelt på 2000-talet. VIKTEN AV ATT MOTVERKA ÅLDERSDISKRIMINERING Diskriminering på grund av ålder påverkar inte bara den enskilda individen. Det finns tydliga bevis på att åldersdiskriminering orsakar stora kostnader för hela samhället till exempel i form av förlorad produktivitet från äldre arbetare och på lång sikt som hälsovårdskostnader för dem som uteslutits ur ekonomisk verksamhet. Det handlar dock inte bara om pensioner, hälsovårdskostnader, sysselsättningsgraden för äldre arbetare eller försörjningsbördan för äldre. Dessa frågor är viktiga att ta ställning till och de utgör nyckelområden inom AGE:s arbete, men det är lika viktigt att arbeta med de kvalitativa förändringar som behövs inom samhällets ekonomiska, sociala, kulturella och politiska strukturer. Åldersdiskriminering finns i alla delområden av livet. Utvecklingen av politiska åtgärder inom olika områden såsom sysselsättning, pensioner, social integration, hälsa, transporter, urbanisering, bostäder, forskning, utbildning och medborgarskap behöver koordineras bättre för att man ska kunna få en exakt uppfattning om vad en demografisk förändring innebär. På så sätt kan man stödja de rätta politiska besluten som gynnar rättvisa och solidaritet mellan generationerna.

5 SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt sätt. Det finns inte någon enskild mekanism som kan skapa åldersjämlikhet. AGE välkomnar EU: s ramdirektiv (2000/78/EG) om jämlik behandling inom sysselsättning, arbete och utbildning, men enligt AGE behövs en kombination av åtgärder, inbegripet lagstiftning, verksamhet som främjar kulturella förändringar och sociala attityder samt tillhandahållande av tjänster under en lång tid för att man effektivt ska kunna få bukt med åldersdiskriminering. Vi anser också att man bör undersöka hur man kan åtgärda diskrimineringen på andra områden än inom sysselsättning. När det gäller närhetsprincipen anser AGE att EU och dess institutioner har en tydlig roll när det gäller att effektivt motverka åldersdiskriminering. Befolkningens åldrande medför en väsentlig förändring av vår inställning till ålder och våra politiska och kulturella ramar behöver anpassas som svar på detta. MER INFORMATION Hela dokumentet på engelska Towards a European Society of All Ages ( Mot ett europeiskt samhälle för alla åldrar ) finns på AGE:s webbplats article.php3?id_article=449. Om du vill veta mer kan du kontakta Policy Officer Rachel Buchanan på AGE:s sekretariat, tfn e-post rachel.buchanan@age-platform.org. MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR Europeiska kommissionens program Handlingsprogram mot diskriminering ( ) har understött denna publikation. Programmet startades för att effektivt införa den nya EU antidiskrimineringslagstiftningen. För närmare information se: UTTALANDE FRÅN FORUMET FÖR ÄLDRE PERSONER I EUROPA (AGE) FÖR DET EUROPEISKA ÅRET FÖR LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA 2007 Informationen i denna publikation återger inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikt eller ställningstagande. AGE önskar tacka Centralförbundet för de Gamlas Väl för översättningen av denna broschyr till svenska. The European Older People s Platform La Plate-forme européenne des Personnes âgées

6 SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt sätt. Det finns inte någon enskild mekanism som kan skapa åldersjämlikhet. AGE välkomnar EU: s ramdirektiv (2000/78/EG) om jämlik behandling inom sysselsättning, arbete och utbildning, men enligt AGE behövs en kombination av åtgärder, inbegripet lagstiftning, verksamhet som främjar kulturella förändringar och sociala attityder samt tillhandahållande av tjänster under en lång tid för att man effektivt ska kunna få bukt med åldersdiskriminering. Vi anser också att man bör undersöka hur man kan åtgärda diskrimineringen på andra områden än inom sysselsättning. När det gäller närhetsprincipen anser AGE att EU och dess institutioner har en tydlig roll när det gäller att effektivt motverka åldersdiskriminering. Befolkningens åldrande medför en väsentlig förändring av vår inställning till ålder och våra politiska och kulturella ramar behöver anpassas som svar på detta. MER INFORMATION Hela dokumentet på engelska Towards a European Society of All Ages ( Mot ett europeiskt samhälle för alla åldrar ) finns på AGE:s webbplats article.php3?id_article=449. Om du vill veta mer kan du kontakta Policy Officer Rachel Buchanan på AGE:s sekretariat, tfn e-post rachel.buchanan@age-platform.org. MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR Europeiska kommissionens program Handlingsprogram mot diskriminering ( ) har understött denna publikation. Programmet startades för att effektivt införa den nya EU antidiskrimineringslagstiftningen. För närmare information se: UTTALANDE FRÅN FORUMET FÖR ÄLDRE PERSONER I EUROPA (AGE) FÖR DET EUROPEISKA ÅRET FÖR LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA 2007 Informationen i denna publikation återger inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikt eller ställningstagande. AGE önskar tacka Centralförbundet för de Gamlas Väl för översättningen av denna broschyr till svenska. The European Older People s Platform La Plate-forme européenne des Personnes âgées

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 20.4.2005 B6-0274/2005 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Vittorio Emanuele

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Det råder nu bred enighet om texten bland samtliga delegationer, med undantag av Storbritannien som vidhåller en granskningsreservation mot texten.

Det råder nu bred enighet om texten bland samtliga delegationer, med undantag av Storbritannien som vidhåller en granskningsreservation mot texten. Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2014 (OR. en) 15613/14 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 108 EDUC 327 SOC 791 JUR 854 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Föreg.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för ett tillgängligt samhälle

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för ett tillgängligt samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett tillgängligt samhälle Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Disposition - Hållbar utveckling

Disposition - Hållbar utveckling Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Policy för. Arbetsmarknad

Policy för. Arbetsmarknad Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna för oss alla

Programmet Ett Europa för medborgarna för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna för oss alla Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare.

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och nådde en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och nådde en överenskommelse om utkastet till rådets slutsatser. Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2015 (OR. en) 14391/1/15 REV 1 SAN 389 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Rådet Möte i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN

JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN I EUROPEISKA UNIONEN Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Exkluderande eller inkluderande mångfald? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)

SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI) 25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),

Läs mer

Konferens FLER DELAR STADEN VERKTYG FÖR ATT SKAPA EN JÄMLIK STAD (DEL 2), WORKSHOP. Paul Lappalainen,

Konferens FLER DELAR STADEN VERKTYG FÖR ATT SKAPA EN JÄMLIK STAD (DEL 2), WORKSHOP. Paul Lappalainen, Konferens FLER DELAR STADEN 20171208 VERKTYG FÖR ATT SKAPA EN JÄMLIK STAD (DEL 2), WORKSHOP Paul Lappalainen, paul.lappalainen@gmail.com, 0705427513 2 Vilken är mest korrekt? Integration betyder att vi

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,

Läs mer

West Sweden. 71 medlemmar 3 regioner och 68 kommuner. Kontor i Bryssel och Göteborg. Projektutveckling, lobbying, utbildning och information

West Sweden. 71 medlemmar 3 regioner och 68 kommuner. Kontor i Bryssel och Göteborg. Projektutveckling, lobbying, utbildning och information Äldreomsorg i EU West Sweden West Sweden är en serviceorganisation för kommuner och landsting med uppgift att stimulera och stödja den lokala och regionala utvecklingen i Västsverige, med hjälp av de möjligheter

Läs mer

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,

Läs mer

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING

Läs mer

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Minska löneskillnaderna mellan könen.

Minska löneskillnaderna mellan könen. Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian Intraservice Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en kommun? 2 3 Demokratins två pelare Legalitetsprincipen : Lagar, demokratiskt fattade beslut, policys, riktlinjer,

Läs mer

Intraservice Att arbeta i Dempati -branschen

Intraservice Att arbeta i Dempati -branschen Intraservice Att arbeta i Dempati -branschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? 5 Med mänskliga rättigheter

Läs mer

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté

Läs mer

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,

Läs mer

Principer för offentlig tjänst

Principer för offentlig tjänst Europeiska ombudsmannen Principer för offentlig tjänst för EUförvaltningen 2012 SV Inledning De fem principerna för offentlig tjänst 1. Åtaganden gentemot Europeiska unionen och dess medborgare 2. Integritet

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 4 Vad är värdegrunden

Läs mer

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

Journalister Rubrik inte som andra

Journalister Rubrik inte som andra er Rubrik inte som andra Underrubrik Författare en undersökning av de svenska journalisternas inställning till jobbet, ekonomin timbro och framtiden Månad 1X Andreas Ericson och Torbjörn Sjöström timbro

Läs mer

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område? GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Rådets rambeslut

Läs mer

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens

Läs mer

Sociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi

Sociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi Sociala krav vid offentliga upphandlingar April 2013 Ardalan Shekarabi Offentliga marknaden Upphandlas för 480-580 miljarder kr per år. Hela offentliga marknaden är värd 820 miljarder, ¼ av BNP. Offentliga

Läs mer

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? HÅLLBAR

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en) Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en) PUBLIC 14480/16 LIMITE MIGR 197 EDUC 381 JEUN 101 SPORT 82 CULT 114 SOC 713 EMPL 487 ASILE 78 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende:

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Dennis de Jong, Merja Kyllönen, Kateřina Konečná, Jiří Maštálka, Sofia Sakorafa, Stelios Kouloglou, Kostadinka Kuneva för GUE/NGL-gruppen

Dennis de Jong, Merja Kyllönen, Kateřina Konečná, Jiří Maštálka, Sofia Sakorafa, Stelios Kouloglou, Kostadinka Kuneva för GUE/NGL-gruppen 6.2.2019 A8-0052/151 151 Dennis de Jong, Merja Kyllönen, Kateřina Konečná, Jiří Maštálka, Sofia Sakorafa, Stelios Kouloglou, Kostadinka Kuneva Skäl 1 (1) Den inre marknaden är en av unionens hörnstenar.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl

Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl Uppföljning av funktionshinderspolitiken Emelie Lindahl Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Program för Piteå kommuns integrationsarbete

Program för Piteå kommuns integrationsarbete Program för Piteå kommuns integrationsarbete Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Program för Piteå kommuns integrationsarbete Plan/Program 2012-02-20, 5 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Jämställdhets- och mångfaldspolicy Jämställdhets- och mångfaldspolicy Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad 2012-02-02 av Kommunfullmäktige 7 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunstyrelsens förvaltning Giltighetstid Tills

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

GF Tempo Ledarguiden 2016

GF Tempo Ledarguiden 2016 GF Tempo Ledarguiden 2016 Förord Detta dokument är framtaget av ledare samt styrelsemedlemmar i GF Tempo. Dokumentet som kommer från riksidrottsförbundet (RF) bygger på ledarguiden som är utvecklat ifrån

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2009/2205(INI) 1.7.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-87 Förslag till betänkande Sirpa Pietikäinen (PE442.890v01-00)

Läs mer

1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11

1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11 1 (5) Jämställdhets- och likabehandlingspolicy. 2015-05-11 Försvarshögskolans studentkårs jämställdhets- och likabehandlingspolicy fastställdes av årsstämman 2015-05-11 och omfattar studentkårens alla

Läs mer

Integrationspolicy för Hällefors kommun

Integrationspolicy för Hällefors kommun Integrationspolicy för Hällefors kommun 2(5) Innehåll 1 Målsättning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvarsfördelning... 4 3(5) 1 Målsättning Hällefors kommuns övergripande mål är att riva barriärer, bygga broar mellan

Läs mer

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 Personer med funktionshinder uppgår till 80 miljoner människor i EU (16 % av befolkningen). En av fyra familjer i EU har en person med funktionshinder.

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

Diskrimineringsrätt och det sociala arbetet

Diskrimineringsrätt och det sociala arbetet Diskrimineringsrätt och det sociala arbetet Värdegrunden för våra utbildningar Vad händer med rättspraxis? Likabehandlingsprincip för vem/vilka? Vad menas med diskriminering? Utblick Juridiklärarträff

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 maj 2011 (25.5) (OR. en) 10384/11 SAN 99 NOT från: till: Ärende: Rådets sekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING,

Läs mer

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Konferens i arbetsmarknadsrelationer Krusenberg herrgård, Uppsala 24-25 oktober 2011 Artikel 19 FunktionsF (Artikel 13 EG

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

för psykisk hälsa och

för psykisk hälsa och Europeiskt fördrag för psykisk hälsa och välbefinnande Europeiska unionens högnivåkonferens «tillsammans för psykisk hälsa och välbefinnande Bryssel, 12-13 juni 2008 Slovensko predsedstvo EU 2008 Slovenian

Läs mer

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola För alla elevers trygghet, trivsel, lika rättigheter och möjligheter Inom Vuxenutbildningen/Karlsborgs Gymnasieskola ska vi förebygga och

Läs mer

Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Barn- och utbildningsnämnden Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Postadress: E-post: barn.utbildningsforvaltningen@askersund.se Askersunds kommun Tel.nr.: 0583-810 00

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/2091(INI) 5.5.2011 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om situationen för kvinnor som närmar sig pensionsåldern

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer