Vi vill att vår skola ska vara en plats där alla barn och vuxna mår bra, trivs och känner sig trygga. På vår skola är det viktigt att alla bemöts på ett sätt som gör att man känner sig värdefull. Rektor, Robert Sjödelius har övergripande ansvar för att förebygga alla former av kränkande behandling av elever och anställda. Rektor är ytterst ansvarig för att planen upprättas, följs upp och utvärderas. Trygghetsgruppen ansvarar tillsammans med rektor för att ta fram ett förebyggande arbete. Det kan ske genom samtal med elever, vårdnadshavare och personal. Hagenskolans personal har ansvar för en god arbetsmiljö och för goda relationer bland personal, elever samt vårdnadshavare. Eleverna får vid läsårets början ta del av planen genom en förenklad presentation av likabehandlingsplanen samt trygghetsgruppens arbete. Dessutom görs en genomgång av skolans arbete kring mobbning med hjälp av U:et. Denna illustreras på bild i varje klassrum. Eleverna är delaktiga genom att tillsammans med personal tagit fram ordningsregler för skolan och fritidshemmet. Detta sker vid klassråd, elevråd samt fritidsråd. Eleverna gör en kartläggning av otrygga platser under handledning av skolans trygghetsgrupp. Detta görs en gång om året. På våren genomför eleverna en enkätundersökning. Denna enkät berör bland annat frågor om elevernas upplevelse av trygghet på skolan. Vårdnadshavare är delaktiga genom att planen finns tillgänglig på skolans hemsida samt att trygghetsfrågor är ett inslag på föräldramöte och utvecklingssamtal.
Vårdnadshavare ska samarbeta med skolan i arbetet mot kränkande behandling och de uppmanas att ta kontakt med skolans personal om de får kännedom om kränkande behandling av någon elev. Vårdnadshavare uppmanas även att prata positivt om skolan med sina barn samt att de pratar om barnens trivsel. Vårdnadshavare till elever i år 2 och 5 får även under våren erbjudande om central enkätundersökning som genomförs i hela kommunen. Denna enkät berör bland annat frågor om hur de upplever sina barns trygghet på skolan. All personal är med vid framtagande av planen genom att de ges möjlighet att påverka utformningen vid en APT då förslaget på planen presenteras. All personal är skyldig till att sätta sig in i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling så snart den är fastställd. All personal ska eftersträva att nå målen i planen. Skolans trygghetsgrupp är delaktiga vid upprättandet och översynen av planen. Uppföljning Trygghetsgruppen ansvarar för att kontinuerligt följa upp främjande insatser och förebyggande åtgärder. Planen utvärderats av skolans trygghetsgrupp tillsammans med rektor i juni månad. Utifrån enkäten ser vi att barnen trivs i klassen och på skolan. All personal på Hagenskolan arbetar för att eleverna ska känna sig trygga på skolan. Detta arbete sker kontinuerligt i klasserna. Tex. utvecklingssamtal, höstvandring, Hagendagen och avstämning på arbetslagsplanering.
Skolan har haft ett rastvaktsschema som överlag har fungerat bra men det tog tid innan alla raster var täckta av personal. Enkäten visar att de allra flesta elever känner att de har någon att vara med på rasterna. Fritidspersonal har genomfört rastskoj varje lunchrast. Detta har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt för att fler elever ska ha något meningsfullt att göra på rasterna samt att det främjar trivsel. Rastvärdar ska bära en orange väst men det har framkommit genom elevråd och kartläggning av otrygga platser att personalen inte alltid ha följt detta. Kartläggning av otrygga platser har genomförts ht 2016. Språkbruk har varit ett uppmärksammat fokus på skolan, detta är ett arbete som behöver finnas kontinuerligt. Enkäten visar att ca 15 % av eleverna känner sig otrygga i omklädningsrummen. Eleverna har genom elevrådet uttryckt att de känner sig otrygga av att det ej finns väggar mellan duschar, duschdraperier samt att det är långt till handdukskrokarna. Eleverna har uttryckt att ljudnivån är hög i omklädningsrummen. Denna plan ska utvärderas senast:2018-06-21 Genom elevenkäter Kartläggning av otrygga platser. Enkätundersökning för vårdnadshavare i år 2 och år 5 Personalen/trygghetsgruppen iakttar, diskuterar och drar slutsatser med utgångspunkt från planen. Personal och skolledning utvärderar genom samtal på arbetsplats-och arbetslagsträffar och utvärderar i det pedagogiska bokslutet. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Trygghetsgrupp tillsammans med rektor.
Skolsköterskan har hälsosamtal med eleverna i förskoleklass, årskurs 2 och årskurs 4 samt med nyanlända. Trygghet och trivsel är en del av innehållet i samtalet. Trygghetsgruppen träffas en gång i veckan och består av Malin Olsson (skolkurator), Linnéa Dalteg (skolsköterska), Jeanette Helgeroth (Arbetslag f -3), Andreas Wallmyr (arbetslag 4 6) och Ulrika Martinsson (fritids). Rektor finns med i gruppen vid behov. Trygghetsgruppen arbetar med: - Delge samtliga klasser kring rättigheter och skyldigheter kopplat till skolans trygghetsarbete. Gäller både barn och vuxna. - kränkningsärenden - samtalsgrupper och elevsamtal vid behov - aktualiserar U:et för elever och personal - Kartläggning av otrygga platser. - EQ-övningar som klasserna kan genomföra - Stödja lärare i arbetet med barnkonventionen Rastskoj på lunchrasterna som alla elever kan ta del av Rastvärdar på samtliga raster Vuxna i samtliga omklädningssituationer Klassråd och elevråd Språkbruk och bemötande är ständigt pågående arbete på skolan Temadagar (Höstvandring, Hagendagen, elevrådetsdag, SYV-dag mm.) Elevens val i blandade grupper Eleverna är med i framtagandet av regler på skolan Rektor aktualiserar förhållningssätt kopplat till skolans regler i samband med terminstart,
Vi använder oss av: elev- och föräldraenkäter muntlig kartläggning otrygga platser utvecklingssamtal Trygghetsgruppens redogörelser Personalens och elevernas observationer Skolsköterska delger trygghetgruppen resultat från hälsosamtal. Elevutbildning kring diskriminering och kränkande behandling samt U:et BILAGA1 genomförs i skolans samtliga årskurser av mentorer. Samtalsgrupper skapas vid behov för att diskutera värdegrundsfrågor. Kartläggning av otrygga platser genomförs i december av personal i förskoleklass och årskurserna 1-6. Sammanställning av otrygga platser. Analys av kartläggning och återkoppling till klasserna Klassråd genomförs regelbudnet i alla årskurser: Vid föräldramöten informeras det kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammansdagar arrangeras av skolans elevråd ansvar. Hög vuxennärvaro i skolans inom- och utomhusmiljö med prioritering på otrygga platser. 15 minuter innan skolstart finns personal på skolgården för att välkomna elever inför skolan. Schema för rastvärdar finns och är väl känt av personal, Rastvärdar bär orange väst på skolgården.
Schema för omklädningsrum finns och är väl känt av personal. Elevvård ska vara en obligatorisk punkt på dagordningen vid samtliga skolans arbetslagsplanering. Diskriminering och kränkande behandling är en stående punkt på dagordningen för EHG Policy: Vi har nolltolerans mot all form av kränkningar och trakasserier på Hagenskolan. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Vid en händelse som kan bedömas som diskriminering eller annan kränkande behandling sker information enligt följande: För eleverna gäller: - informerar klasslärare/fritidshemspersonal/trygghetsgruppen eller annan personal på skolan För personalen gäller: - informera klasslärare/fritidshemspersonal. - informera trygghetsgruppen - informera rektor. Vårdnadshavare uppmanas ta kontakt med skolan om barnet berättar om kränkningar eller trakasserier. I första hand klassläraren och ansvarig fritidspedagog Alternativet trygghetsgruppen Alla fall av diskriminering/kränkande behandling ska dokumenteras skriftligt. Använd blanketterna "Rapport om kränkande behandling" och "Diskriminering kränkande/behandling". Blanketterna
lämnas till rektor. Anmälan behandlas och följs upp på trygghetsgruppsmöte. Vid behov sammankallas trygghetsgruppen med kort varsel. Vid mindre konflikter används dokumentation vid konflikt som samtlig personal har tillgång till. Arbetsgång kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. SL 6 kap. 10 Anmäla U Da ut Kommunicera Ansvar Personal ansvarar för att anmäla om ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Rektor/förskolechef och huvudman får meddelande via Lisa om att en anmälan är registrerad och skickad. Samråd med vårdnadshavare, elevhälsa m.m. Hur Registrera och spara/skicka anmälan i programmet Lisa. Länk finns på Intranätet/självservice Utreda Ansvar Lärare ansvarar för att kontakta alla berörda vårdnadshavare per telefon. Hur Noteras i Lisa i samband med anmälan eller på blanketten Dokumentation diskriminering och Rektor beslutar om vem som ansvarar för vidare utredning samt vilken personal som ska informeras om händelsen. Elevhälsogruppen? Mentor? Övrig personal inom verksamheten? annan kränkande Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna behandling och i förekommande fall vidta åtgärder. SL 6 kap. 10 Ansvar Huvudmannen har enligt skollagen ansvar för att en utredning skyndsamt inleds. Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att en utredning skyndsamt inleds. Hur Blanketten Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används.
Rektor utser ansvarig/ansvariga för dokumentationen. Beskrivning av händelsen. Vad har skett? Vilka är inblandade? Plats och tid? Vilken är den aktuella situationen för de inblandade? Åtgärda Huvudmannen ska se till att det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. SL 6 kap 8 Ansvar Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att åtgärder vidtas. Rektor utser vem som genomför åtgärderna. Huvudmannen ska i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Hur Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Följa upp utvärdera Ansvar Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att en uppföljning/ utvärdering av åtgärderna sker. Uppföljningen/ utvärderingen ska innehålla: Nuläge. Hur är situationen mellan de berörda eleverna nu? Åtgärder. Vilket resultat har genomförda åtgärder haft? Vidare arbete kring åtgärder? Hur Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Denna blankett registreras i Lisa av rektor/förskolechef.
Uppföljning med vårdnadshavare. Har uppföljning skett, när och med vilka? Huvudmannen ska årligen uppdatera föreliggande plan och sammanställa genomförda insatser i verksamheten. Ärenden som kommer till personals kännedom lämnas omgående till rektor. Rektor utreder vad som hänt och hanterar ärendet i enlighet med Skollagen 6 kap 10. Rektor ansvarar för att anställda och uppdragstagare i verksamheten följer de skyldigheter som anges i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen.
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har då, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram Rektorn har ansvaret för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen).
Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp., som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. diskrimineringsgrunderna. säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier.
Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Repressalier är när en elev utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av skolans personal p.g.a. att eleven eller vårdnadshavaren anmält skolan. Mobbning är när någon gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Ur: Lika rättigheter i skolan - handledning (2012) Diskrimineringsombudsmannen DO
Linnea Dalteg, skolsköterska Malin Olsson, kurator Ulrika Martinsson, fritidspedagog Jeanette Helgeroth, lärare Andreas Wallmyr, lärare