PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Laggets förskola

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Laggets förskola

2 Vår vision: Alla barn ska känna sig trygga och vår förskola ska vara fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla barn ska ha lika rättigheter och möjligheter i all vår verksamhet. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år. Ansvariga för planen: Förskolechef tillsammans med personal på förskolan. Planen gäller från: Planen gäller till: Barnens delaktighet: Vi samtalar och arbetar kontinuerligt med barnen kring värdegrundsfrågor och trivselregler vid våra samlingar och i den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna förväntas ställa sig bakom förskolans värdegrund och trivselregler samt arbeta tillsammans med personalen för barnens bästa. Detta sker genom daglig kontakt samt vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Personalens delaktighet: Vi arbetar med en kartläggning under september/oktober och sammanställer den på en arbetsplatsträff i oktober. Till viss specifik insats finns målvakter. Förankring av planen: Planen finns med som en stående punkt på våra arbetsplatsträffar. Likabehandlingsplanen presenteras i samband med ett föräldramöte. Planen läggs ut på förskolans hemsida och presenteras för nyanställd personal. Ett exemplar finns även i tamburen på varje avdelning.

3 Utvärdering Utvärdering av föregående plan: Planen utvärderades av personalen i det pedagogiska bokslutet. Uppföljning skedde kontinuerligt och utvärdering av föregående plan ägde rum på UFA-dagen. Personalen för ständiga diskussioner i arbetslagen och på arbetsplatsträffarna om vårt förhållningssätt mot barnen och varandra. Delaktiga i utvärderingen av föregående plan: Förskolechef, barn och personal. Resultat av utvärderingen av föregående plan: Vi har arbetat med temaveckor runt Barnkonventionen. De äldsta barnen har arbetat med boken Alla barns rätt som anknyter till Barnkonventionen och även de yngre barnen har fått ta del av den utefter sin mognad under våra temaveckor. Arbetet föll väldigt väl ut och vi kommer att fortsätta med våra temaveckor även under pågående läsår. Likabehandlingsplanen har hållits levande genom att vi tagit upp den för diskussion på varje arbetslagsträff. Vi har även haft många givande samtal om kränkande behandling barn emellan. Materialet kompisböckerna har även under detta läsår hållits levande och använts kontinuerligt. Denna plan ska utvärderas senast: nov Hur planen ska utvärderas: Personalen diskuterar på veckoplaneringar/arbetsplatsträffar och utvärderar i det pedagogiska bokslutet. Personalen genomför även kartläggning över otrygga platser på förskolan tillsammans med barnen. Vårdnadshavare deltar genom utvecklingssamtal samt daglig kontakt med personalen. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Personalen tillsammans med förskolechef. Främjande insatser Främjande arbete som ständigt pågår Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Alla barn ska känna sig trygga och välkomna på vår förskola. Uppföljning sker kontinuerligt på våra planeringar och arbetsplatsträffar. Insats: På vår förskola är vi pedagoger närvarande i barnens lek. Vårt förhållningssätt i vardagen är att vara tydliga och att sätta gränser för barnen. Vår miljö med glasdörrar och fönster gör att vi kan ha bra överblick även om dörrarna är stängda. Vi pratar dagligen med barnen hur man är en bra kompis. Vi har ett öppet klimat på förskolan som gör att vi kan bryta olika konstellationer bland barnen om det behövs. Personalen för ständiga samtal med barnen när det har hänt saker som behöver redas ut. Ibland ger vi barnen alternativ till hur man kan gå till väga i en konflikt. Detta leder till att de själva lättare kan lösa problem som uppstår. Skulle det vara så att det har hänt ett barn något tar vi upp det med vårdnadshavarna direkt. Ibland kan det räcka med ett samtal i tamburen, annars sätter vi oss ner med vårdnadshavarna i ett längre samtal i lugn och ro. Ansvarig: Arbetslagen Målvakter: Jessica och Ulrika

4 Främja likabehandling genom ökad självkänsla hos barnen Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Barnen ska få en ökad självkänsla och känna sig trygga med barn och personal. Stärka barnens integritet genom att använda materialet Stopp min kropp. Uppföljning sker på planeringar och arbetsplatsträffar. Insats: Genom olika gruppsammansättningar får barnen en ökad förståelse för sina kompisar och det egna självförtroendet stärks då de vågar gå till en annan avdelning och leka. Även vi pedagoger får en ökad kunskap om barnen i olika situationer och grupperingar. Vi pedagoger ska använda de nya verktygen som Stopp min kropp ger. Ansvarig: Arbetslagen Målvakter: Ann-Margaret, Jenny, Sofia och Annelie Sa Främja likabehandling genom ökad kunskap bland personalen Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Vi ska lära oss mer om hur man pratar med barnen om kroppen och gränser, barns integritet. Uppföljning sker på arbetsplatsträffarna. Insats: Vi använder oss av material från Rädda barnen som heter Stopp min kropp. Ansvarig: Arbetslagen Målvakter: Ann-Margaret, Jenny, Sofia och Annelie Sa Främja likabehandling genom värdegrundsarbete Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: Uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Uppföljning sker kontinuerligt på APT och avdelningsplaneringar. Insats: Arbeta med barnkonventionen under tema veckor (v. 43 och v. 10). Under dessa veckor kommer vi ibland annat att arbeta med boken Alla barns rätt på storbild med efterföljande diskussioner och reflektioner. Vi har också material kring Barnkonventionen och värdegrunden som vi arbetar med. Ansvarig: Arbetslagen Målvakter: Eva och Helena

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder: Samtal och diskussioner i arbetslagen och med barnen samt barnobservationer. Intervjufrågor har genomförts med de äldsta barnen. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Hur barnen har involverats i kartläggningen: Genom samtal och att vi vuxna observerar barnen. Intervjuer med de äldsta barnen. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Personalen sammanställer intervjufrågorna till barnen rörande kränkande behandling. Resultat och analys: Enligt enkätsvaren kan vi utläsa att några barn är oroliga för våra brandövningar, vi förbereder barnen extra innan. Det finns inte heller något barn som uttrycker att de är rädda för att leka på någon speciell plats på förskolan. Av enkäten kan vi inte utläsa att vi har några förebyggande åtgärder som vi behöver arbeta särskilt med. Vi fortsätter att arbeta med att hålla våra trivselregler levande. Förebyggande åtgärder Motverka diskrimineringar, kränkningar och trakasserier genom att hålla våra trivselregler levande. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och ålder. Mål och uppföljning: I augusti och september uppdaterar vi våra trivselregler i våra grupper. De ska under året hållas levande genom att alla pedagoger hänvisar till våra trivselregler i samtal och vid olika händelser i verksamheten. Åtgärd: Prata med barnen vad reglerna innebär och påvisa dem i vardags situationer. Trivselreglerna med bilder finns uppsatta på olika platser i huset. Motivera åtgärd: Trivselreglerna ska bli väl förankrade hos barnen. Ansvarig: All personal Målvakt: Helén och Annelie St.

6 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: -Personalen är uppmärksam på kränkande/diskriminerande ord och handlingar och ingriper omgående när sådant inträffar. -Personalen gör barnobservationer och har samtal med barnen. -Personalen har daglig kontakt med barnens vårdnadshavare. Det är det utsatta barnet som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om barnet kan uppleva det som kränkande. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Förskolans personal, specialpedagog eller förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Förskolans personal -samtalar enskilt med de berörda barnen. -informerar arbetslag, vårdnadshavare, specialpedagog och förskolechef. -överlämnar vid behov ärendet till specialpedagog. -upprättar vid behov en handlingsplan. -arbetar aktivt med de kränkningar som uppstått. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Ärenden som kommer till personals kännedom lämnas omgående till förskolechef. Förskolechef utreder vad som hänt och hanterar ärendet i enlighet med Skollagen 6 kap 10. Rutiner för uppföljning: När det gäller barn-barn har personalen uppföljningssamtal med de berörda barnen inom en vecka och informerar vårdnadshavare. Personalen gör även barnobservationer. Vid ärenden personal - barn har förskolechef uppföljningsansvar. Rutiner för dokumentation: Anmälan om diskriminering och annan kränkande behandling görs på blanketten med samma namn (finns på SharePoint Barn och utbildning personal Gemensamma blanketter och dokument ) av ansvarig personal och förskolechef. Åtgärder dokumenteras på blanketten Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling (finns på SharePoint Barn och utbildning personal Gemensamma blanketter och dokument ) av ansvarig personal. Minnesanteckningar från händelseförlopp, samtal och åtgärder med datum och namn på inblandade barn ska bifogas med blanketten. Dokumentationen arkiveras hos förskolechef. Ansvarsförhållande: Ansvariga för - tidig upptäckt av trakasserier och kränkande behandling: all personal och vårdnadshavare - utredning och åtgärdande när barn kränks av annat barn: förskolans personal - utredning när barn kränks av personal: förskolechef - uppföljning: förskolans personal, specialpedagog och förskolechef - dokumentation: förskolans personal, specialpedagog och förskolechef

7 Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen. Lpfö 98 (rev 2010) 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet,

8 stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp.

9 Förklaring av begrepp Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse. Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan. Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i förskolan - handledning (2013) Diskrimineringsombudsmannen DO