Plan mot diskriminering/ kränkande behandling och för likabehandling Bränninge förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering/ kränkande behandling och för likabehandling Bränninge förskola

2 Vår vision: Alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Vår förskola ska vara en plats där man umgås med kamrater, känner gemenskap och lär sig vara en i gruppen. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år. Ansvariga för planen: Förskolechef tillsammans med personal på förskolan. Planen gäller från: Planen gäller till: Barnens delaktighet: Vi samtalar och arbetar kontinuerligt med barnen kring värdegrundsfrågor och trivselregler vid våra samlingar och i den dagliga verksamheten. Vi skapar trivselreglerna tillsammans med barnen. Barnen medverkar i intervjuer under september och maj månad. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna förväntas ställa sig bakom förskolans värdegrund och trivselregler samt arbeta tillsammans med personalen för barnens bästa. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Detta sker genom daglig kontakt samt vid utvecklingssamtal, vid föräldrarådsträffar och föräldramöten. En enkät skickas också ut varje år till vårdnadshavarna om förskoleverksamheten. Personalens delaktighet: Två pedagoger har det övergripande ansvaret för att upprätta planen tillsammans med övrig personal. Planen är en stående punkt på vårens andra APT för en djupare utvärdering. Förankring av planen: Likabehandlingsplanen presenteras i samband med höstens föräldramöte. Planen läggs ut på förskolans hemsida och presenteras för nyanställd personal. Ett exemplar finns även i tamburen på varje avdelning. Information ges vid inskolning om att det finns en plan på förskolan.

3 Utvärdering Föregående plan: Planen utvärderades av pedagogerna i det pedagogiska bokslutet. Uppföljning skedde kontinuerligt och utvärdering av föregående plan ägde rum på utvärderingsdagen. Pedagogerna för ständiga diskussioner i arbetslagen och på APT om vårt förhållningssätt mot barnen och varandra. Delaktiga i utvärderingen av föregående plan: Förskolechef, vårdnadshavare, barn och pedagoger. Resultat av utvärderingen av föregående plan: På Bränninge förskola sker det ett ständigt arbete med likabehandlingsplanen i vårt sätt att behandla barnen lika i förhållande till deras behov och intressen. På Äppelgården har några grupper skrivit trivselregler som barnen själva har bestämt. Det finns även gemensamma regler som gäller ute på vår gård. Vi arbetar i åldersindelade grupper till största del och försöker i den lilla gruppen att anpassa verksamheten efter de behov, intressen och förutsättningar barnen har. Det råder fortfarande ett utvecklingsarbete i att göra grupperna mer stabila, trygga och anpassade efter barnen. På Körsbärsgården känner man att barnen är trygga i sig själva och med all personal. Denna plan ska utvärderas senast: Hur planen ska utvärderas: Pedagogerna tar upp planen till diskussion på APT och den ägnas extra mycket tid under andra APT på våren och även i maj. Sedan utvärderas den i det pedagogiska bokslutet samt genom barnintervjuer. Vårdnadshavare deltar genom enkäter. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Personalen tillsammans med förskolechef. Främjande insatser Alla barn ska känna sig trygga och välkomna på förskolan. Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion Mål och uppföljning: Alla barn ska känna sig trygga och välkomna på förskolan. Uppföljning sker vid det andra APT varje termin samt när situation uppstår. Insats: Vi förändrar och anpassar innemiljön kontinuerligt för att möta barnens behov. Alla på förskolan arbetar med vår likabehandlingsplan och värdegrund. Vi använder oss av Barnkonventionens Kompisböcker Vi har gemensamma kompisregler Vi löser konflikter tillsammans med barnen genom att använda språket och ser till handlingen utan att skuldbelägga det enskilda barnet. Barnen får tid att prata om och reda ut konflikterna tillsammans med en vuxen.

4 Vi diskuterar vår värdegrund och vårt förhållningssätt gentemot vuxna och barn. Genom vårt förhållningsätt mot barn och vuxna blir vi de förebilder för hur man är mot varandra. Vi ser till barnens behov och inte deras ålder. Ansvarig: Arbetslaget Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden. Stärka barnets självkänsla Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion Mål och uppföljning: Stärka barnens självkänsla så att de kan bli trygga individer. Uppföljning sker vid det andra APT varje termin samt när situation uppstår. Insats: Vi utvecklar lekmiljöerna både inom- och utomhus för att barnen ska lockas till mer lek oavsett kön och inte fastna i könsbundna lekar. Vi har varierande lekmaterial som tilltalar olika personligheter. Vi använder ett könsneutralt språk och säger söt och tuff om både flickor och pojkar. Vi utmanar och ifrågasätter eventuella fördomar om exempelvis yrken och färger. Vi fångar upp barnens tankar och funderingar om sexuell läggning. Vi respekterar vårdnadshavare och personal oavsett sexuell läggning. Vi uppmuntrar alla barn att bli trygga i sig själva och skapa sin egen identitet. Ansvarig: Arbetslaget Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden. Alla barn ska kunna delta i förskolans verksamhet. Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion Mål och uppföljning: Barnen ska kunna delta i alla aktiviteter oavsett sin funktionsnedsättning efter varje enskilt barns förmåga och behov. Uppföljning sker vid det andra APT varje termin samt när situation uppstår. Insats: Vi anpassar miljön ute och inne efter individens behov. Vi fångar och lyfter barnens tankar och funderingar kring funktionshinder. Ansvarig: Arbetslaget Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden.

5 Utveckla barnets förståelse för alla människors lika värde. Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion Mål och uppföljning: Utveckla barnens förståelse för människors lika värde. Uppföljning sker vid det APT varje termin samt när situation uppstår. Insats: Vi fångar och lyfter barnens tankar och funderingar kring etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Vi ger alla barn möjlighet att uttrycka sig på andra sätt än de verbala, t ex genom rörelse, skapande eller drama. Ansvarig: Arbetslaget Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela perioden. Kartläggning Kartläggningsmetoder: Samtal och diskussioner i arbetslagen och med barnen samt barnobservationer. Intervjufrågor med de äldsta barnen. Samtal med vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet. Årlig enkät till vårdnadshavare som kommunen skickar ut. Områden som berörs i kartläggningen: kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion Hur har barn och vårdnadshavare involverats i kartläggningen: Genom samtal och att vi pedagoger observerar barnen. Intervjuer med de äldre barnen enskilt eller i grupp. Vårdnadshavare uppmuntras till att samtala med sitt barn om trygghet på förskolan. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Personalen har diskuterat på APT och planeringsdagar, gjort intervjuer och observationer.

6 Resultat och analys: Vi upplever inte att barnen lägger vikt vid kön, etnicitet, religion/trosuppfattning eller funktionsnedsättning när de nekar andra barn att delta i leken. De utesluter ingen kompis, men vill fortsätta leken ensamma. Vi har förändrat våra lekmiljöer mycket både på Körsbärsgården och Äppelgården. På Körsbärsgården har det blivit lugnare sedan det blev två avdelningar i augusti. Det är enklare att dela upp sig i små lekgrupper på Äppelgården nu, på grund av att miljöerna har blivit mer tilltalande för barnen. På Äppelgården har det också införts en cykelfri dag vilket har lett till bra lekar tillsammans mellan barnen och god sammanhållning i barngruppen. På Äppelgården fortsätter arbetet med kompisböckerna och kompisreglerna. I det stora hela fungerar det bra, men det finns områden att arbeta vidare på. Barnen påminner varandra om kompisreglerna ofta. Både på Äppel och Körsbärsgården ser vi att de äldre barnen hjälper de yngre med till exempel påklädning. Barnen på Äppelgården hämtar en vuxen när de ser att någon kompis till exempel har slagit sig. Förebyggande åtgärder Motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion Mål och uppföljning: Vårt mål är att förebygga all form av kränkande behandling på förskolan. Kontinuerlig uppföljning sker genom samtal med barn, vårdnadshavare och all personal på förskolan. Åtgärder: Vi anpassar ute och innemiljön för att barnens lekmiljöer ska bli så trygga som möjligt. Vi har gjort kompisregler tillsammans och pratat om hur det känns när någon inte tillåts vara med. Personalen kommer att ha extra tillsyn över de platser i verksamheten som upplevs otrygga. Vi pedagoger pratar med berörda vårdnadshavare när kränkande behandling uppstår. Motivera åtgärd: Vi ser ett behov av att utveckla barnens sociala kompetens och ansvarskänsla. Ansvarig: All personal, se till att även vikarier informeras. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår hela tiden.

7 Rutiner för akuta situationer Policy: All personal ingriper omgående för att stoppa en kränkning. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Barn som blivit kränkt eller känner till någon kränkning ska snarast ta kontakt med en vuxen. Vid lek utomhus finns vuxna med. Vid lek inomhus finns vuxna med. Observationer av barns lek och klimatet i barngruppen. Samtal med barnen om trivsel och trygghet. Samtal med barnen om att det är bra att berätta för vuxna. Samtal vid arbetslagsplanering om barns trivsel och trygghet. Information från vårdnadshavare som uppkommer vid daglig kontakt. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till: Förskolans personal, specialpedagog eller förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Ansvarspedagog lyfter händelsen i arbetslaget. Arbetslaget vidtar lämpliga åtgärder. Förskolechef och specialpedagog informeras. Förskolechef anmäler till huvudman. Samtal med berörda barn och vårdnadshavare genomförs av ansvarspedagog och specialpedagog. Samtal i arbetslaget. Dokumentation sker skriftligt. Om kränkningarna fortsätter kallar förskolechef vårdnadshavare, ansvarspedagog och specialpedagog till möte. Handlingsplan upprättas vid behov. Vid behov sker anmälan till socialtjänst. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: All personal ingriper omgående aktivt för att stoppa en kränkning och meddelar förskolechefen om händelsen. Om barnet ger uttryck för att han/hon känner sig kränkt av någon personal, till personal eller vårdnadshavare överlämnas detta till förskolechefen. Förskolechef anmäler till huvudman. Förskolechefen ansvarar för att en utredning görs där båda parter får komma till tals, dokumenterar och följer upp ärendet. Rutiner för uppföljning: Uppföljningssamtal genomförs av ansvarspedagog och specialpedagog inom 2-4 veckor efter första samtalet. Har kränkningarna inte upphört tas kontakt med förskolechef för vidare beslut Ytterligare kontakt med vårdnadshavare tas av ansvarspedagogen för att bekräfta att kränkningarna upphört och ärendet kan avslutas tas en tid efter uppföljningssamtalet. Om förskolechef kallat till möte sköts uppföljning av specialpedagog och förskolechef.

8 Rutiner för dokumentation: Arbetslaget dokumenterar vid händelser som inträffat. Blanketter finns i kvalitetshandboken, flik 6. - Rapportering om kränkande behandling, vid upprepad kränkning. - Anmälan om diskriminering och kränkande behandling. - Genomförda kommunikationer och åtgärder i samband med diskriminering och annan kränkande behandling. Dokumentation skall arkiveras hos förskolechefen. Ansvarsförhållande: All personal ansvarar för att stoppa kränkningar. Arbetslaget ska vidta åtgärder vid uppmärksammande kränkningar. Förskolechef informeras och ansvarar för dokumentation när kränkningar inte upphört Vad säger styrdokumenten? FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska ha en likabehandlingsplan och beskriver även diskrimineringsgrunderna. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen.

9 Lpfö 98 (rev 2010) 2.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. 2.7 Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter

10 om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förelämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Förklaring av begrepp Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Anställda kan kränka ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse.

11 Repressalier är när ett barn utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av förskolans personal p.g.a. att barnet eller vårdnadshavaren anmält förskolan. Mobbning är när ett barn gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskrimineringsgrunderna Kön - pojke eller flicka. Även transsexuella personer, d.v.s. personer som ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas utifrån denna diskrimineringsgrund. Könsidentitet eller könsuttryck Alla människor har könsidentitet och könsuttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Skyddet blir extra viktigt för personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Etnisk tillhörighet - nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund. Religion eller annan trosuppfattning - religionsfrihet Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt som exempelvis allergi och dyslexi. Sexuell läggning - homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Ålder- uppnådd levnadsålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla. (Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.) Ur: Lika rättigheter i förskolan - handledning (2013) Diskrimineringsombudsmannen DO