o o o o

Transkript

1

2 o o o o

3 Rektor, Robert Sjödelius har övergripande ansvar för att förebygga alla former av kränkande behandling av elever och anställda. Rektor är ytterst ansvarig för att planen upprättas och utvärderas. Trygghetsgruppen ansvarar, tillsammans med rektor, för att ta fram ett förebyggande arbete. Det sker genom samtal med elever, vårdnadshavare och personal. Hagenskolans personal har ansvar för en god arbetsmiljö och för goda relationer bland personal, elever samt vårdnadshavare. Eleverna är med och utformar ordningsregler för skolan och fritidshemmet i början av varje hösttermin. Detta sker vid klassråd, elevråd och fritidsråd. Under höstterminen görs även en kartläggning av otrygga platser under handledning av skolans trygghetsgrupp. På vårterminen genomförs en enkät angående trygghet och arbetsmiljö med alla elever. Hagenskolan har två elevråd med elevrepresentanter från åk F-3 respektive 4-6. De träffas kontinuerligt var tredje vecka tillsammans med en till två lärarrepresentanter. Elevrådet har även kontinuerliga matråd där representanter från skolmatbespisningen deltar. Inför varje elevråd/matråd har varje klass klassråd, där aktuella frågor och funderingar tas upp. Elevenkäter genomförs årligen.

4 På vårterminen har vårdnadshavarna möjlighet att besvara en enkät kring barnens vistelse i skolan och på fritidshemmet. Vårdnadshavare uppmanas även att prata positivt om skolan med sina barn samt att de pratar om barnens trivsel. Vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal varje termin, där både elevens måluppfyllelse, samt trygghet och trivsel tas upp. Vårdnadshavare inbjuds till föräldramöten minst en gång per läsår. Där är trygghetsfrågor ett viktigt inslag. På vår webbaserade informationsportal InfoMentor får vårdnadshavare kontinuerlig information rörande skolan och dess verksamhet och där finns kontaktuppgifter och personalkontakt lättillgängligt. Vårdnadshavare uppmanas att ta kontakt med pedagog på skolan/fritidshemmet om de får kännedom om kränkningar eller trakasserier. All personal är med vid framtagande av planen genom att de ges möjlighet att påverka utformningen genom arbetslagplanering där förslaget på planen presenteras. Skolans trygghetsgrupp är delaktiga i upprättandet och översynen av planen. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och för en ökad trygghet och trivsel genomförs i enlighet med planen. Pedagogerna ansvarar för det främjande och förebyggande arbetet i barn- och elevgrupp. Utvärderingar av arbetet sker kontinuerligt på arbetslagskonferenser, klasskonferenser och bevakas av trygghetsgruppen som också följer dokumentationen kring kränkningar och konflikter. Alla pedagoger genomför verksamhetsskattningar och går igenom de skattningar som elever och föräldrar gör. På så sätt är personalen delaktig vid planens upprättande som de sedan har god kunskap om och arbetar utifrån. Pedagogerna genomför arbetet, tillsammans med eleverna, mot diskriminering och kränkande behandling och gör ökad trygghet och trivsel på skolan.

5 Planen presenteras på olika sätt för eleverna i skolan och för vårdnadshavarna i samband med föräldramöte, samt läggs ut på skolans hemsida och familjewebben på InfoMentor. Likabehandlingsarbetet/arbetet mot kränkande behandling finns med som en stående punkt vid personalens konferenser och arbetsplatsträffar. Utifrån enkäten ser vi att barnen trivs i klassen och på skolan. Enstaka elever har uttryckt oro men svårt att dra stora slutsatser utifrån detta. En förbättring till kommande år är att trygghetsgruppen granskar fritextsvaren i direkt anslutning till när enkäten genomförts. Då även en ny likabehandlingsplan upprättas. All personal på Hagenskolan arbetar för att eleverna ska känna sig trygga på skolan. Detta arbete sker kontinuerligt i klasserna. Tex. utvecklingssamtal, höstvandring, Hagendagen och avstämning på arbetslagsplanering. Elevens val har genomförts medvetet i blandade grupper vilket skapat förståelse och samhörighet. Skolan har haft ett rastvaktsschema där förbättringar gjordes efter tidigare års utvärdering. Detta medförde att rastvärdschemat kom igång tidigare på höstterminen. Rastvärdskapet har fungerat bra. Enkäten visar att de allra flesta elever känner att de har någon att vara med på rasterna. Fritidspersonal har genomfört rastskoj varje lunchrast. Detta har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt för att fler elever ska ha något meningsfullt att göra på rasterna samt att det främjar trivsel. Kartläggning av otrygga platser har genomförts ht Språkbruk har varit ett fokus på skolan, detta är ett arbete som behöver finnas kontinuerligt. Däremot har ingen särskild satsning gjorts mot detta område.

6 Enkäten visar att ca 15 % av eleverna känner sig otrygga i omklädningsrummen. När vi pratat med elever kring detta lägger de ina andra bitar i detta som tex. Dåligt utförd städning, lukt i duschen. Eleverna har genom elevrådet uttryckt att de känner sig otrygga av att det ej finns väggar mellan duschar, duschdraperier samt att det är långt till handdukskrokarna. Eleverna har uttryckt att ljudnivån är hög i omklädningsrummen. Klassråd och elevråd har genomförts regelbundet. Elevrådet har genom sitt arbete förankrat skolans ordningsregler i samtliga klasser. Denna plan ska utvärderas senast: Genom elevenkäter Kartläggning av otrygga platser. Enkätundersökning för vårdnadshavare i år 2 och år 5 Personalen/trygghetsgruppen iakttar, diskuterar och drar slutsatser med utgångspunkt från planen. Personal och skolledning utvärderar genom samtal på arbetsplats-och arbetslagsträffar och utvärderar i det pedagogiska bokslutet. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Trygghetsgrupp tillsammans med rektor. Skolsköterskan har hälsosamtal med eleverna i förskoleklass, årskurs 2 och årskurs 4 samt med nyanlända. Trygghet och trivsel är en del av innehållet i samtalet.

7 Trygghetsgruppen har träffats en gång i veckan och består av Malin Olsson (skolkurator), Linnéa Dalteg (skolsköterska), Jeanette Helgeroth (Arbetslag f -3), Andreas Wallmyr (arbetslag 4 6) och Ulrika Martinsson (fritids). Rektor finns med i gruppen vid behov. Gruppen har träffats enligt planerat. Trygghetsgruppen har arbetat med: - Delgett samtliga klasser rättigheter och skyldigheter kopplat till skolans trygghetsarbete. Gäller både barn och vuxna. - Trygghetsgruppen gjorde en presentationen Sjyst som utgår ifrån likabehandlingsplanen och de rättigheter och skyldigheter man har som personal och elever har på skolan. Samtliga elever på skolan fick ta del av presentationen i sina klasser. - Gruppen har kopplats in vid några kränkningar, men till kommande år behöver en tydligare rutin när och hur trygghetsgruppen tar del och arbetar med kränkningsärenden. - samtalsgrupper och elevsamtal vid behov - planerat flertalet samtalsgrupper som genomförts av skolkurator och skolsköterska. - aktualiserar U:et för elever och personal U:et har visats och diskuterats i klasserna. U:et används som ett verktyg när konflikter utreds. - Kartläggning av otrygga platser har genomförts. - EQ-övningar har skickats ut till klasserna på skolan, hur det genomförts har varit upp till varje lärare. - Stödja lärare i arbetet med barnkonventionen har inte gjorts inte på ett organiserat sätt, däremot genomfördes det en övning kopplat mot barnkonventionen under gemensam hästvandring med samtliga elever. Rektor har aktualiserat förhållningssätt kopplat till skolans regler i samband med terminsstart. Gemensamma regler och förhållningssätt har haft en särskild agenda i arbetslagen.

8 Kartläggningsmetoder: elev- och föräldraenkäter muntlig kartläggning otrygga platser utvecklingssamtal Trygghetsgruppens redogörelser Personalens och elevernas observationer Skolsköterska delger trygghetgruppen resultat från hälsosamtal. Kartläggningen görs för att undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten riktade mot kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta för att kunna arbeta aktivt förebyggande och främjande. (SFS 2008:567, 3 kap 1 3 ) Kartläggningen genomförs också för att observera klimatet på skolan, var och när kränkningar och konflikter sker. Denna kartläggning ligger till grund för de förebyggande, men även främjande, insatser som genomförs på skolan. Se tidigare punkt om elevernas delaktighet Trygghetsgruppen sammanställer konfliktslappar som lämnats in och tar del av kränkningarna som registrerats i LISA (definition LISA - se sidan 11). De kränkningar, konflikter och incidenter som rapporteras jobbas med under året och åtgärder sätts in kontinuerligt. De konflikter som uppmärksammas blir en del av skolans allmänna, främjande arbete medan annat blir förebyggande. Se också tidigare punkt om delaktighet. Se tidigare punkt om vårdnadshavares delaktighetfrämjande insatser

9 Rektor genomför kommunens policy i arbetet med diskriminering och kränkande behandling som ligger i linje med kraven och intentionerna i Diskrimineringslagens 3 kap I samband med detta kartläggs också risker för diskriminering av elever utifrån diskrimineringsgrunderna. Kön (att någon är kvinna eller man), samt könsöverskridande identitet eller uttryck (Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Mål: Alla elever på Hagenskolan ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck. Ingen ska känna sig diskriminerad eller trakasserad på grund av sitt kön, könsöverskridande identitet eller uttryck eller med ord eller gester bli kränkt verbalt med anspelning på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck. Insats: Personalen motarbetar alla former av språkbruk som är nedsättande mot kön, könsöverskridande identitet eller uttryck. Alla elever, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, behandlas lika och erbjuds samma möjligheter. Ett normkritiskt perspektiv tillämpas i undervisningen för att problematisera stereotyper, bland annat vid val av läromedel och litteratur. Jämställdhetsfrågor lyfts i undervisningen. Sammanfattningsvis följer vi de krav som skolan har utifrån skollag och läroplan LGR11. Ansvarig: All personal på skolan och i fritidshemmet. Specifika uppgifter leds från trygghetsgruppen. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret Sexuell läggning (Bi, hetero- eller homosexuell läggning) Mål: Alla elever på Hagenskolan ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Ingen ska känna sig diskriminerad eller trakasserad på grund av sexuell läggning eller med ord eller gester bli kränkt verbalt med anspelning på sexuell läggning. Insats: Personalen motarbetar alla former av språkbruk som är nedsättande mot sexuell läggning. Alla elever, oavsett sexuell läggning, behandlas lika och erbjuds samma möjligheter. Ett normkritiskt perspektiv tillämpas i undervisningen för att problematisera stereotyper, bland annat

10 vid val av läromedel och litteratur. I undervisningen lyfts t.ex. att det finns olika typer av familjebildningar. Ansvarig: All personal på skolan och i fritidshemmet. Specifika uppgifter leds från trygghetsgruppen. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret Ålder (Uppnådd levnadslängd) Mål: På Hagenskolan ska inga diskrimineras, trakasseras, särbehandlas eller utsättas för kränkningar på grund av sin ålder. Insats: Alla elever, oavsett ålder, erbjuds lika möjligheter och stöd. Pedagoger lyssnar till och behandlar alla elever, oavsett ålder, som självständiga, tänkande individer värda att lyssna på. Elevernas tankar och åsikter, oavsett ålder, beaktas och lyfts fram vid de olika forum som finns för elevsamverkan (elevråd t.ex.). Skolan arbetar med att låta olika åldrar mötas i skolan för att öka förståelsen för varandra, genom t.ex. fadderverksamhet. Ansvarig: All personal på skolan och i fritidshemmet. Specifika uppgifter leds från trygghetsgruppen. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret Funktionsnedsättning (Varaktiga fysiska, psykiska och begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som följd av en skada eller sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå) Mål: Alla elever på Hagenskolan ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Ingen ska känna sig diskriminerad eller trakasserad på grund av funktionsnedsättning eller med ord eller gester bli kränkt verbalt med anspelning på funktionsnedsättning. Insats: Personalen motarbetar alla former av språkbruk som är nedsättande mot funktionsnedsättning. Alla elever, oavsett funktionsnedsättning, behandlas lika och erbjuds samma möjligheter. Alla elever på Hagenskolan erbjuds stöd och hjälp för att kunna delta på samma premisser i verksamheten. Skolans lokaler är anpassade efter olika funktionsnedsättningar. Vi har en öppenhet och nyfikenhet på funktionsnedsättningar och uppmuntrar människor med olika

11 funktionsnedsättningar att tala om dem för att öka acceptansen för att vi är olika. I undervisningen lyfts också funktionsnedsättningar med en nyfiken och öppen attityd. Ansvarig: All personal på skolan och i fritidshemmet. Specifika uppgifter leds från trygghetsgruppen. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret Etnisk tillhörighet (Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande) samt religion eller annan trosuppfattning (2 kap. 1 RF Varje medborgare har rätt att utöva sin religion. Personliga övertygelse även agnosticism, ateism och buddhism omfattas) Mål: Alla elever på Hagenskolan ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ingen ska känna sig diskriminerad eller trakasserad på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller med ord eller gester bli kränkt verbalt med anspelning på etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Insats: Personalen motarbetar alla former av språkbruk som är nedsättande mot etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Alla elever, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, behandlas lika och erbjuds samma möjligheter. Vi har en öppenhet och nyfikenhet gentemot etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och uppmuntrar människor med olika etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning att tala om deras kultur för att öka acceptansen för att vi är olika. I undervisningen lyfts också etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning med en nyfiken och öppen attityd. Temadagar, arbete i samband med FN-dagen, olika högtidsdagar och andra schemabrytande aktiviteter används för att lyfta fram värdet av att vi har olika etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. All personal får under året en komptensutvecklingsföreläsning kring interkulturellt förhållningssätt. Ansvarig: All personal på skolan och i fritidshemmet. Specifika uppgifter leds från trygghetsgruppen. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret

12 Elevutbildning kring diskriminering och kränkande behandling samt U:et BILAGA1 genomförs i skolans samtliga årskurser av mentorer. Samtalsgrupper skapas vid behov för att diskutera värdegrundsfrågor. Kartläggning av otrygga platser genomförs i december av personal i förskoleklass och årskurserna 1-6. Sammanställning av otrygga platser. Analys av kartläggning och återkoppling till klasserna Vi har alltid ute vuxna på skolgården för att stötta och hjälpa elever i leken och den fria tiden. Arbetet som rastvärdarna gör kan se olika ut. Ibland punktmarkeras enskild elev, ibland behöver enskild elev hjälp att komma in i leken, ibland behöver personalen befinna sig i närheten av vissa platser osv. allt för att skapa en trygg miljö. Skolan har faddergrupper som tillsammans gör saker vid bestämda dagar eller vid vissa lektioner. Detta bland annat för att skapa en känsla av samhörighet på skolan och göra äldre elever till positiva förebilder för de yngre. Under samtliga rubriker nedan berörs följande områden av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

13 Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling,, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål: Alla elever ska fortsätta känna sig trygga i idrottens omklädningsrum. Åtgärd: Vi schemalägger så att vuxna är i omklädningsrummen samtidigt som eleverna. Viktigt är också att vi vuxna vid frånvaro inte missar att påminna våra vikarier om värdskap i omklädningsrummet. Allt värdskap ligger tydligt utlagt på personalens schema. Motivering: Vi anser att detta är ett prioriterat utifrån elevenkäten. Ansvarig: Berörd personal. Organiseras av rektor och intendent. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret. Mål och uppföljning: Fortsätta skapa en trygg och rolig lekmiljö för eleverna när de har rast. Åtgärd: Lekbod för utlåning av leksaker är öppen under raster. Rastskoj anordnas. Det är aktiviteter för alla och ett schema för detta finns. Rastvärdar som cirkulerar på skolgården och använder orangea västar för att synas bra. Vi har extra koll på de platser som elever kan uppleva som otrygga. Allt rastvärdskap ligger tydligt utlagt på personalens schema Se över att tydliga spelregler finns för t.ex. king, fotbollen och bandyn. 15 minuter innan skolstart finns personal på skolgården för att välkomna elever inför skolan. Motivering: Rasten är en situation som vi vet kan medföra risker för elevernas trygghet. Ansvarig: All personal. Leds av trygghetsgruppen. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret.

14 Klassråd genomförs regelbundet i alla årskurser: Vid föräldramöten informeras det kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammansdagar arrangeras av skolans elevråd ansvar. Motivering: Genom att låta eleverna vara delaktiga ökar vi deras medvetenhet kring trygghetsarbete. Ansvarig: All personal. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret. Elevvård ska vara en obligatorisk punkt på dagordningen vid samtliga skolans arbetslagsplanering. Motivering: För att systematiskt upptäcka och förebygga kränkningar och konflikter. Ansvarig: All personal. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret. Diskriminering och kränkande behandling är en stående punkt på dagordningen för EHG Motivering: För att systematiskt upptäcka och förebygga kränkningar och konflikter. Ansvarig: All personal. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret.

15 Trygghetsgruppen ansvarar för att kontinuerligt följa upp främjande insatser och förebyggande åtgärder. Policy: Vi har nolltolerans mot all form av kränkningar och trakasserier på Hagenskolan. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleven kan uppleva det som kränkande. (Prop. 2009/10:165) Vid en händelse som kan bedömas som diskriminering eller annan kränkande behandling sker information enligt följande: För eleverna gäller: - informerar klasslärare/fritidshemspersonal/trygghetsgruppen eller annan personal på skolan För personalen gäller: - informera klasslärare/fritidshemspersonal. - informera trygghetsgruppen - informera rektor. Vårdnadshavare uppmanas ta kontakt med skolan om barnet berättar om kränkningar eller trakasserier. Grundregeln är att det är pedagogen som får reda på kränkningen som håller i ärendets alla steg. Rektor tar alltid upp ärendet via trygghetsgruppen och kan genom detta forum besluta att någon eller några andra håller i ärendet. I första hand klassläraren och ansvarig fritidspedagog Alternativet trygghetsgruppen

16 Ärenden som kommer till personals kännedom lämnas omgående till rektor. Rektor utreder vad som hänt och hanterar ärendet i enlighet med LAS (Lagen om anställningsskydd). Samt i enlighet med Skollagen 6 kap 10. Alla fall av diskriminering/kränkande behandling ska dokumenteras skriftligt. Använd blanketterna "Rapport om kränkande behandling" och "Diskriminering kränkande/behandling". Blanketterna scannas in i LISA. Anmälan behandlas och följs upp på trygghetsgruppsmöte. Vid behov sammankallas trygghetsgruppen med kort varsel. Vid mindre konflikter används dokumentation vid konflikt som samtlig personal har tillgång till. Arbetsgång kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. SL 6 kap. 10 Anmäla U Da ut Kommunicera Ansvar Personal ansvarar för att anmäla om ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Rektor/förskolechef och huvudman får meddelande via Lisa om att en anmälan är registrerad och skickad. Ansvar Samråd med vårdnadshavare, elevhälsa m.m. Lärare ansvarar för att kontakta alla berörda vårdnadshavare per telefon. Rektor beslutar om vem som ansvarar för vidare utredning samt vilken personal som ska informeras om händelsen. Elevhälsogruppen? Mentor? Övrig Hur Registrera och spara/skicka anmälan i programmet Lisa. Länk finns på Intranätet/självservice Hur Noteras i Lisa i samband med anmälan eller på blanketten Dokumentation diskriminering och

17 personal inom verksamheten? annan kränkande behandling Utreda Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder. SL 6 kap. 10 Ansvar Huvudmannen har enligt skollagen ansvar för att en utredning skyndsamt inleds. Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att en utredning skyndsamt inleds. Hur Blanketten Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Rektor utser ansvarig/ansvariga för dokumentationen. Beskrivning av händelsen. Vad har skett? Vilka är inblandade? Plats och tid? Vilken är den aktuella situationen för de inblandade? Åtgärda Huvudmannen ska se till att det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. SL 6 kap 8 Ansvar Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att åtgärder vidtas. Rektor utser vem som genomför åtgärderna. Huvudmannen ska i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Hur Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Följa upp utvärdera

18 Ansvar Rektor/förskolechef har på delegation från huvudmannen ansvaret för att en uppföljning/ utvärdering av åtgärderna sker. Uppföljningen/ utvärderingen ska innehålla: Nuläge. Hur är situationen mellan de berörda eleverna nu? Åtgärder. Vilket resultat har genomförda åtgärder haft? Vidare arbete kring åtgärder? Uppföljning med vårdnadshavare. Har uppföljning skett, när och med vilka? Hur Dokumentation diskriminering och annan kränkande behandling används. Denna blankett registreras i Lisa av rektor/förskolechef. Huvudmannen ska årligen uppdatera föreliggande plan och sammanställa genomförda insatser i verksamheten. Utvärdering av Hagenskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan ska utvärderas senast: Hur planen ska utvärderas: Planen utvärderas på så sätt som delaktigheten redovisas i tidigare punkt i dokumentet. Det betyder bland annat att: Eleverna deltar genom elevenkäter samt ny kartläggning av otrygga platser. Vårdnadshavare deltar genom enkäter. Trygghetsgruppen håller koll på planen under året och genomför och utvärderar insatser kring trygghet, trivsel och diskriminering och kränkande behandling Personal och skolledning utvärderar genom samtal på arbetsplats- och arbetslagsträffar och utvärderar i det pedagogiska bokslutet. Rektor kartlägger skolans verksamhet i enighet med kommunens riktlinjer kring diskriminering och kränkande behandling.

19 Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor med trygghetsgrupp FN: s konvention om barns och ungdomars rättigheter, som godkändes av Sverige 1990, är en rättighetslag för barn och ungdomar. I konventionen påtalas bl. a. att ingen kränkning av barn och ungdomar får ske. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk och en förordning. Skollagen (2010:800) kapitel 6 handlar om åtgärder mot kränkande behandling och att det ska finnas en plan mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) säger att vi ska bedriva ett aktivt arbete riktat mot diskrimineringsgrunderna samt att det ska dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt tidsättas. Förordning (2006:1 083) handlar om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Enligt dessa lagar råder det: förbud mot kränkande behandling. förbud mot diskriminering p.g.a. kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. förbud mot trakasserier. förbud mot repressalier. Förskolans och skolans läroplaner En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen.

20 Lgr Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och

21 samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Rektorns ansvar Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har då, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Arbetsmiljölagen (AFS 1993:17) Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS: 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2 arbetsmiljöförordningen). Socialtjänstlagen Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna är alla anställda inom myndigheten skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp. Förklaring av begrepp

22 Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man genom att behandla alla lika diskriminerar. Eftersom vi har olika förutsättningar kan inte alla behandlas helt lika. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Repressalier är när en elev utsätts för straff eller annan form av negativ behandling av skolans personal p.g.a. att eleven eller vårdnadshavaren anmält skolan. Mobbning är när någon gång på gång under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer.

23 Linnea Dalteg, skolsköterska Malin Olsson, kurator Ulrika Martinsson, fritidspedagog Jennie Walkendorff, fritidspedagog Jeanette Helgeroth, lärare Andreas Wallmyr, lärare Petter Wållren, lärare