Kvalitetsredvisning Barn- ch utbildning Gagnefs kmmun läsåret 2016/2017 I Gagnefs kmmun lämnar alla elever sklan med gd självkänsla ch känner trygghet ch tillförsikt inför livet
Innehållsförteckning Organisatin... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Planer mt diskriminering ch kränkande behandling.... 4 Kunskaper/ utveckling ch lärande... 5 Förskla... 5 Grundskla... 5 IKT-utveckling... 7 Barn/ elevers ansvar ch inflytande... 7 Förskla... 7 Grundskla... 8 IM ch vuxenutbildningen... 8 Nrmer ch värden (trygghet ch studier)... 8 Förskla... 8 Grundskla... 8 Gymnasiet, Vux ch SFI... 9 Lärarbehörighet i förskla ch grundskla... 9 Förskleklassen ch fritidshemmet... 9 IM, SFI, ch vuxenutbildningen, studieresultat ch genmströmning... 9 Kultursklan... 10 Initierade utvecklingsmråden under nästa läsår 2017/18 i kmmunens barn- ch utbildningsverksamhet 11 Förutsättningar måluppfyllelse... 11 Områden att utveckla för huvudmannen... 12 2
Kmmunens sklrganisatin Kmmunens utbildningsverksamheter har sju förskleverksamheter ch sju familjedaghem. Försklan leds av en avdelningschef ch fyra försklechefer. Förutm försklrna i kmmunal regi finns en fristående förskla samt annan pedaggisk verksamhet i enskild regi. I Gagnefs kmmun finns sju grundskleenheter sm leds av fyra rektrer ch två biträdande rektrer. Grundsärsklan är placerad i Mckfjärdssklan ch det är rektrn på Mckfjärdssklan sm ansvarar för denna verksamhet. Gagnefs kmmun samverkar kring gymnasieutbildningar inm GYSAM. Mckfjärdssklan erbjuder två av ungdmsgymnasiets intrduktinsprgram, individuellt alternativ samt språkintrduktin. Vuxenutbildningen mfattar kmmunal vuxenutbildning på grundläggande samt gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna ch utbildning i svenska för invandrare. Verksamheten leds av en rektr. Kmmunen driver en kulturskla riktad till åldrarna 7 15 år. Här finns ckså Familjens hus där den öppna försklan är belägen. Krta fakta förskla ch skla augusti 2017 2017 2016 2015 Antal barn i kmmunal förskla 1 5 år: 434 (-63) 497 463 Antal barn i pedaggisk msrg 29 (-8 ) 37 50 Antal barn i fristående försklr 20 (+6 ) 14 14 Antal barn i fritidshem 476 (+24) 452 431 Barn/elever i förskleklass åk 9 1215 (+16) 1199 1182 Elever i musik- ch danssklan 686 (Vt-17) 646 Ca.700 Antal elever i särskla 6-15 år/träningssärskla 10 14 12 Antal öppna försklr 1 1 1 IM IND/ IM Språk 46 Vuxenutbildning 74 Särskild utb. För vuxna 12 Antalet barn i försklan har minskat ht-17 jmf. med förra hösten. Däremt har inskrivna barn i fritidshemmet ökat har ökat de senaste åren medan elevantalet inm grundsklan är i strt sett förändrat. Enligt den senaste prgnsen förväntas antalet elever vara relativt stabilt mellan läsåren 2015/16 ch 2019/20 Systematiskt kvalitetsarbete Inm barn- ch utbildningsförvaltningen bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete både på enhetsnivå ch på huvudmannanivå. En central del i det systematiska kvalitetsarbete är de kvalitetsredvisningar sm upprättas av verksamheterna i samband med uppföljningen av det gångna läsåret/arbetsåret. Sm stöd för verksamheternas kvalitetsarbete finns ett antal kmmungemsamma mråden sm ska redvisas. Dessa har varit pririterade av barn- ch utbildningsnämnden ch redvisas av alla verksamheter. Syftet är att stödja 3
dkumentatinen av det systematiska kvalitetsarbetet, värna m likvärdighet, tydligt arbeta utifrån styrdkument samt synliggöra den gda kvaliteten i våra verksamheter. Detta följs sedan upp mer detaljerat i förvaltningens kvalitetsredvisning ch årsbkslut. En genmgång av verksamheternas kvalitetsredvisningar görs på Barn- ch utbildningsnämndens verksamhetsdag under ktber månad. Nämnden kan sedan göra nödvändiga pririteringar utifrån de underlag sm redvisats. Verksamheternas kvalitetsarbete följs upp av barn- ch utbildningschef ch utvecklingsledare två ggr/år. Gagnefs kmmuns sklr har arbetat med kvalitetsutvecklingsprgrammet PRIO 2015 2018 där sklrnas utvecklingsbehv har kartlagts. Under 2016/17 har arbetet med att förenkla ch förbättra dkumentatinen av det systematiska kvalitetsarbetet frtsatt. Genm både nya dkument samt förändringar i befintliga har vi kmmit ännu närmare verksamheternas resultat ch måluppfyllelse. Förändringarna har kmmunicerats ch utbildningsinsatser har genmförts med pedagger, övrig persnal samt försklechefer ch rektrer i alla verksamheter. Försklechefs/rektrs kvalitetsrapprt är dkument sm analyserar, sammanfattar ch pririterar utvecklingsbehv utifrån lärplaner samt verksamheternas lkala arbetsplaner. I rektrs kvalitetsrapprt finns även möjlighet att tydligt göra pririteringar för förskleklass, fritidshem, skla ch elevhälsateam. Alla dessa dkument fungerar sedan sm ett av många underlag för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Vi kan i årets kvalitetsredvisningar se ett fkus ch en strategisk hållning sm är flerårigt. Allt förändringsarbete tar tid, ch man måste vara tålmdig ch uthållig för att lyckas. För några sklr har arbetet frtsatt med ett kllegialt lärande där man läser/diskuterar/prvar ch sedan diskuterar resultatet. Den metdiken har visat sig sm mycket framgångsrik ch när man pratar med lärarna framgår detta tydligt. De ser sitt egna lärande ch de får möjligheter att diskutera sina erfarenheter med varandra ch hitta best practice. En faktr sm kmmer igen i alla kvalitetsredvisningar är kmpetensen ch förmågan till att göra en analys av uppnådda resultat. Här har sklans ch försklans pedagger tillsammans med rektr tagit analysarbetet ett steg framåt. Frågan Varför blev det sm det blev, när vi gjrde sm vi gjrde? har varit central! Försklans arbete med vad ch hur man skall dkumentera har utvecklats under det gångna året. I ledningsgruppen har vi haft ett fkus på utvecklandet av undervisnings- ch lärandeprcessen, vilket är en av de mest centrala frågrna i den pedaggiska verksamheten. Trts klara förbättringar i analysteknik ser vi att det är ett mråde sm behöver utvecklas på alla nivåer varvid vi kmmer att frtsatta med frtbildningsinsatser på analysmetdiken. Det viktigaste sm har betydelse för att nå högre kvalité på undervisningen är kvalitén på pedaggens arbete i klassrummet Dylan Williams, Att följa lärande 2013 Planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Alla verksamheter upprättar årligen en handlingsplan mt kränkningar ch diskriminering. Det förebyggande ch främjande arbetet har knkretiserats ch är idag en självklar del i det dagliga värdegrundsarbetet ute i verksamheterna. När sklinspektinen var på besök i kmmunen aug-17 framkm att en del persnal hade en klar bild m hur de ska gå till väga vid anmälan m kränkningar till rektr/försklechef. Detta har diskuterats i ledningsgruppen ch cheferna har förtydligat ärendegången för sin persnal. 4
Kunskaper/ utveckling ch lärande Förskla Förskleavdelningarna har utifrån inhämtad kunskap m barngruppen, valt ut några av lärplanens mål ch beskrivit, i sin lkala arbetsplan (LAP), hur de arbetat med dessa för att barnen ska få möjlighet att utveckla sina förmågr, färdigheter ch förståelser. Mycket av det arbetet har skett inm ramen för temaarbete. Metder ch aktiviteter väljs så att barnen får möjlighet att utveckla sina förmågr med så många uttryckssätt sm möjligt. Dkumentatinen i de lkala arbetsplanerna har utvecklats under läsåret men vi ser att det frtfarande finns behv av kmpetensutveckling kring analysdelen. Hur blev resultatet av vår undervisning/aktivitet? Varför blev det sm det blev? Vad ser jag för lärande hs barnen? Vad är min rll sm pedagg i resultatet? Analysbergeppet, ch hur man kan se utveckling, blir ett utvecklingsmråde sm försklrna kmmer att fkusera på kmmande läsår. Försklrna använder sig i lika grad av IKT i sin undervisning ch frtbildning kring It- verktygens användning i pedaggiskt syfte är en annan utvecklingsdel för försklans pedagger. Grundskla År 3: Elevresultaten i år 3 på de NP i svenska ch matematik visar på gd måluppfyllelse i båda ämnena. Det sm lärarna pekar ut sm utvecklingsmråde är främst prblemlösning i matematik. Resultaten varierar från sklrna ch rektrerna har identifierat ch analyserat detta i sina kvalitetsredvisningar. Även i kursplanens övriga ämnen för år 3 har de flesta eleverna klarat måluppfyllelsen. De elever sm inte har klarat målen har en studie anpassad sklgång. Deras skriftliga förmåga men även läsförmågan behöver tränas mer intensivt i de lägre åldrarna då resultaten på de NP är lägre i år 3 än år 6. Med en ännu tidigare satsning i de tidiga åren brde måluppfyllelsen bli ännu bättre. År 6: Eleverna i år 6 hade vt-17 ca: 95 % gdkända betyg. S- ch N ämnena sticker ut betygsmässigt där endast två elever i kmmunen fått ett A. De flesta eleverna, ca: 65%, ligger på ett C eller D betyg. På Djurås skla har ca: 65% av eleverna ett E i betyg. Det finns anledning att titta på rsakerna till de relativt låga betygsresultaten över lag i kmmunen i dessa ämnen! Slöjd, musik ch hem- ch knsumentkunskap sticket ut sm de ämnen sm har högst andel elever med A ch B i betyg. Djurås skla står för 50% av de högre betygen i musik. Engelska är även i år det kärnämne sm ligger i tpp bland elevernas betyg. Jämfört med förra årets resultat har vi färre elever sm når de högre betygen A ch B. På Mckfjärds skla har flera elever fått ett F i engelska (20%) ch matematik (25%). Tre av kmmunens F-6 sklr genmförde läsåret 2015-2016 utbildningen Läslyftet (sklverkets satsning) ch upplever att den frtbildningen varit mycket gynnsam ch utvecklande för pedaggernas egen undervisning. I år presterar dessa sklrs sexr bättre på de Natinella prven än föregående år ch ckså någt bättre än övriga sexr i kmmunen. Vi har valt att jämföra ämnena matematik, engelska ch svenska. Eftersm vi sett att en del sklr har många elever på betygsskalan A-B medan andra sklr har fler elever på D ch E, föranleder det till frtsatta diskussiner kring betyg ch bedömning bland lärarna i år 4 6. 5
År 6 Antal elever i % Svenska vt-16 Svenska vt-17 Matematik vt- 16 Matematik vt- 17 Engelska vt-16 A 9 8 11 11 19 10 B 13 18 18 12 15 18 E 28 19 28 20 27 22 F 5 8 3 6 8 8 Engelska vt-17 I år har NP prvbetygen ch betygen i år 6 krrelerat bra. Detta kan ber på ett mer strukturerat samarbete i kllegiet när det gäller rättning av natinella betyg ch diskussiner i arbetslagen vid betygssättning. Man har helt enkelt fått en större tilltr för det kllegiala arbetet ch ser vinsten med pedaggiska samtal kring betyg ch bedömning. Alla sklr har kmpetensutvecklats kring betyg ch bedömning ch här har Dylan Williams, Helen Timperley ch Christian Lundahls pedaggiska terier kring kllegialt lärande ch lärarens rll i klassrummet kpplat till frmativ bedömning legat till grund för det kllegiala samarbetet. Även kunskaperna lärarna fått från läslyftet trs har bidragit till ökad måluppfyllelse i många ämnen. år 9 Ca: 80% av eleverna har i år nått gdkända betyg. Det är 18% färre än förra året. Flera elever sm har svårigheter att klara teretiska ämnen når målen i de praktiska. Här finns tankar runt att lika ämnen behöver lära av varandra vad gäller metder ch arbetssätt så att samtliga elever når så långt sm de har förmåga till. Eleverna sm inte nått gdkända betyg i vissa ämnen är identifierade i klasserna ch har fått anpassningar ch stöd av klasslärare ch elevhälsans persnal. Vi har ändå inte lyckats att få eleverna att nå gdkända betyg men de flesta har ändå fått en grundläggande behörighet. En utmaning från förra kvalitetsredvisningen var att minska skillnaden mellan pjkar ch flickrs resultat. Vi kan se att gapet har minskat i vårterminens betyg. I Mckfjärd har pjkarna i årets nir ett högre meritvärde än flickrna. I år har rektrerna diskuterat med persnalen m varför det tidigare har varit så str skillnad i betyg mellan pjkar ch flickr ch vad man behöver tänka på i undervisningssammanhang för att kmma till rätta med detta. Lärarna säger att medvetenheten ch den kmpetensutveckling de fått lett till ändrade undervisningsmetder ch vi kan i år kan vi se att betygen mellan pjkar ch flickr varierar mellan de lika ämnena men är förhållandevis små. En del ämnen ger väldigt få höga betyg, framförallt A ch anledningen till detta har varit föremål för diskussin ute på sklrna. Det är två möjliga anledningar sm tas upp ch sm måste analyseras mera, dels rädslan för betygsinflatin sm då skulle göra att betygen hålls nere dels bristen på utmanade uppgifter sm verkligen ger eleverna möjligheter att visa kunskaper på de högsta betygsnivåerna. Ett arbete finns att göra på ämnesnivå ch generellt kring betygsättning, då vi i uppföljningar sett att de högre betygen har varit svåra för eleverna att nå i flera ämnen. I årets analys av de natinella prven i alla ämnena (sv, ma, eng, s/n) framkm att många elever hade svårigheter att läsa, tlka ch förstå lika texter samt läshastigheten vilket var ett hinder för högre betyg. På Mckfjärdssklan finns en tydlig diskrepans mellan resultat på natinella prv ch ämnesbetyg, vilket förklaras av undervisande lärare med att man har stöd för dessa bedömningar, utifrån vad eleverna har visat för förmågr i undervisningen. Därtill lyfts att de natinella prven inte mäter alla delar ch att flera elever missat någn del av del natinella prven ch därför vinklar statistiken. Djurås skla har tidigare haft en mycket hög andel elever sm fått ett högre slutbetyg än resultat på det natinella prvet inm matematik men de första analyserna av årets resultat visar på en minskad differens. Vi har försökt förstå vad det är sm gör att vi har så str andel elever sm får ett högre betyg än resultat på NP. Det framkmmer frågr runt de natinella prv sm genmförs tidigt under vårterminen då flera äm- 6
nen upplever att undervisningen inte behandlat allt centralt innehåll. Frågeställningar höjs m detta påverkar resultaten berende på det natinella prvets innehåll. Dck måste vi ha i åtanke att detta är någt sm är det samma för alla landets sklr ch därmed en faktr att beakta. Någt sm försvårar bedömningen är att så str andel sm 14 % av eleverna inte gjrt årets prv till full. Detta i sig kan givetvis påverka resultaten berende på nivån på de elever sm inte gjrt prven. Behv föreligger kring frtsatt diskussin kring de natinella prven ch hur vi t ex ska minimera att någn elev missar en del. Med de nya rutiner sm finns kring uppföljning av natinella prv så kmmer frågan att belysas ch här behöver implementeringsarbetet frtgå under kmmande läsår. Utifrån de resultat vi sett ch sm presenterats i respektive sklrs kvalitetsredvisning har barn- ch utbildningschef, utvecklingsledare ch rektrer gemensamt beslutat att undervisningens kvalitet ch prcesser frtfarande är ett pririterat utvecklingsmråde sm kmmer att följas upp i kmmande kvalitetsredvisning. Kmmunens grundsklr har haft frtsatt fkus på undervisningsprcessen ch lärarnas kmpetensutveckling har behandlat hur eleverna lär på bästa sätt ch hur man sm pedagg kan utveckla sin undervisning för att stimulera eleverna till lärande ch delaktighet. Uppdraget kring betyg ch bedömning har ckså ingått i lärarnas kmpetensutveckling ch vi har under våren- 17 lagt mycket tid på analyser av elevernas resultat. Andel behöriga till gymnasiet I Gagnef har 10 elever av 124 (8 %) inte nått behörighet till ett gymnasieprgram i år. Alla är inskrivna på kmmunens IM prgram. IKT-utveckling Utmaningarna att implementera sklans digitalisering utifrån de nya skrivningarna i den reviderade lärplanen är stra ch därför har sklan ch försklan gjrt en skattning av persnalens digitala kmpetens med hjälp av ATEA samt SKL:s självskattningsverktyg LIKA. Underlaget kmmer att ligga till grund för sklrnas ch försklrnas handlingsplaner för att utveckla den digitala kmpetensen hs pedaggerna. Även rektrerna ch försklecheferna deltar i frtbildningsinsatser för att öka sina kunskaper genm att delta i sklverkets satsning att leda digitalisering. Vår rganisatin för IT-frågr i sklan För att hantera den mängd av frågr på lika nivåer har vi beslutat m en rganisatin för sklans IT-frågr sm ser ut enligt följande: IT-styrgrupp här sitter samtliga skl/förskle-chefer ch där tas beslut av strategisk karaktär. Det IT-pedaggiska rådet består av lärare ch försklepersnal sm hanterar ch beslutar m frågr av mer praktisk ch daglig karaktär Barn/ elevers ansvar ch inflytande Förskla Försklecheferna beskriver i sina kvalitetsredvisningar att arbetet med barns inflytande fungerar väl ute på försklrna. Det finns ett medvetet förhållningssätt hs persnalen ch en genmtänkt planering för att utveckla barnens förmågr att delta i demkratiska prcesser. Föräldrarna uppger ckså vid egentillsynen på försklrna att de ser att försklan har en planerad verksamhet där barnens intressen ch åsikter tas 7
tillvara. Försklan ville förra året utveckla sina metder för att ge barnen möjlighet att delta ch se sin rll ch möjlighet att få tycka till. Barnintervjuernas önskemål ch intressen behövde tas tillvara mer ch leda vidare till nya aktiviteter. Detta mål har uppnåtts enligt försklechefernas kvalitetsredvisningar. Grundskla Klassråd ch elevråd genmförs regelbundet på alla sklr. I undervisningen ges eleverna inflytande i frm av val av redvisningsfrmer ch i viss mån arbetsfrm ch arbetssätt. Förra året upplevde eleverna att de ville ha mer inflytande ch delaktighet över sin sklsituatin. I årets elevenkäter ser vi at eleverna anser att detta ha ökat under året. Sklrna vill utveckla en tydlighet mt eleverna kring kunskapskraven ch vad de kan påverka samt vad de inte kan påverka i verksamheten. Arbetet kring elevers delaktighet bygger på att eleverna ska lära sig den demkratiska beslutsprcessen ch hur man kan påverka på ett bra sätt. Det är därför viktigt att de får se lyckade resultat av sitt påverkansarbete ch att de ckså förstår att med möjlighet att påverka kmmer ckså ansvar. IM ch vuxenutbildningen Både vuxenutbildningen ch IM har individuella studieplaner. Studieplanerna följs upp ch eventuellt krrigeras av studie- ch yrkesvägledaren. Studieplanerna är i de flesta fall kpplade till CSN så har hen inte klarat sina päng utgår inget studiemedel ch inte heller någt betyg. Eleverna på IM SPRÅK ch vuxenutbildningen är ftast väldigt studiemtiverade ch tar ett strt ansvar för sina studier. Nrmer ch värden (trygghet ch studier) Förskla De flesta avdelningar beskriver vikten av att vara nära barnen så mycket det går, för att finnas till hands för att stödja ch hjälpa barnen i deras relatiner till varandra, ch att lösa ev. knflikter. När det gäller att diskutera genusfrågr ch vilka värderingar vi har, så finns det många gda exempel. Dessvärre kan man ändå höra kmmentarer sm visar att inte alla alltid är medvetna m, hur det man säger, påverkar barnen i deras utveckling av att bryta könsmönster. Några pedagger beskriver att de lyft känsliga frågr i kllegiet sm synliggör att vi inte alltid tänker ch säger lika. Vilka regler ska vi ha? Är det kej att? Det finns frtfarande ett behv av att lyfta lika dilemman när det gäller våra värderingar, så att vi får en ännu högre medvetenhet kring dessa frågr. Vad vi vuxna tycker ch säger speglar sig hs barnen. Ibland händer det att pedaggerna även får förklara för föräldrar, sm inte förstår vad detta med genus handlar m. Persnal i våra försklr har frtsatt utbildats i satsningen På Lika Villkr. Persnalen behöver ständigt påminna sig själva ch varandra när de märker att de inte lever upp till På lika Villkr. Här kmmer det an cheferna att se till att hålla dessa frågr levande i arbetslagen, så att alla pedagger får en fördjupad insikt i värdegrunden ch att det blir naturligt att bemöta pjkar ch flickr lika. Det måste bli synligt i handling ch inte bara i fina rd. Grundskla Enligt elevenkäter sm gjrts under läsåret har det framkmmit att eleverna trivs väldigt bra på sina sklr. Persnalen upplever en mycket trevlig stämning sm tydligt märks för dem sm besöker sklrna ch sm dessutm eleverna bekräftar i elevenkäter. Trivsel ch trygghet har varit pririterade mråden för sklrna ch utifrån elev-enkäterna kan vi ckså se att de flesta av våra elever upplever studier på lektinerna. Man har invlverat eleverna i detta arbete mer än tidigare ch det har resulterat i att studiern har blivit 8
bättre. Lärarnas ch elevernas bemötande av varandra ch deras relatiner har str betydelse för elevernas måluppfyllelse. Även situatinen kring trygghet ch utanförskap på rasterna har förbättrats genm ett medvetet arbete med rastaktiviteter ch ett förebyggande arbete kring allas lika värde. Någt sm kmmer uppmärksammas särskilt är vikten av att respektera varandras likheter, samt att även säkerställa att sklrnas planer mt diskriminering ch kränkande behandling är ett levande dkument sm visar sig i det dagliga arbetet på sklrna. Gymnasiet, Vux ch SFI Vuxenutbildningens ch IM:s målgrupp är hetergen ch eleverna är individer med mycket lika förutsättningar. Utbildningen måste därför anpassas utifrån individens behv ch förutsättningar ch den kan variera både till längd ch till innehåll. Utmaningen har varit den säkerheten kring m de nyanlända eleverna får stanna eller ej. Många har med krt varsel fått flytta till andra kmmuner eller fått ett utvisningsbesked. Osäkerheten kring elevernas framtid har lett till hälsa hs många elever ch persnalen har haft en tuff arbetssituatin genm att stötta eleverna samtidigt sm man försöker bedriva undervisning. IM prgrammet måste anpassas efter en minskad vlym ensamkmmande flyktingar. Däremt behöver SFI ch den grundläggande vuxenutbildningen förstärkas på grund av flyktingmttagande ch anhöriginvandring. Lärarbehörighet i förskla ch grundskla Sklrna har en hög andel behöriga lärare, 89% (rikssnittet 84%) ch 58% (42%) behöriga fritidspedagger, men det har det sista åren varit svårt att hitta vissa kmpetenser ch det finns en str r för framtidens rekrytering av legitimerade lärare, förskllärare ch fritidspedagger då knkurrensen med närliggande kmmuner är stenhård. I försklan har vi 55% förskllärare (42%) ch 45% barnskötare. Förskleklassen ch fritidshemmet Persnalen i förskleklass ch fritidshem säger att tillägget till lärplanen i mångt ch mycket har bekräftat att deras verksamheter stämt bra överens med den undervisning sm bedrivits. Det pedaggiska uppdraget är tydligare nu än tidigare ch upplevs av pedaggerna ha väglett dem i vad verksamheten ska fkusera på. De har blivit mer medvetna m de förmågr sm ska utvecklas hs eleverna ch de pedaggiska planeringarna har blivit mer strukturerade ch lättare att utvärdera. Huvudmannen kmmer att följa upp utvecklingen i förskleklassen ch fritidshemmet ch en satsning görs på frtsatt kmpetensutveckling. IM, SFI, ch vuxenutbildningen, studieresultat ch genmströmning Gymnasiet Glädjande ng har vi även detta läsår kunnat få 6 av 7 elever på IM språk C gdkända för gymnasiestudier. Eleverna är mycket studiemtiverade, både elever ch lärare gör ett fantastiskt arbete sm lyckas uppnå gdkända resultat från grundsklan på 2 3 år. Lå16/17 läste 10 av våra nyanlända mt målen i åk 9 fem fick betyg. 6 elever från individuella valet varav 3nådde betyg. 9
Gymnasial vuxenutbildning Vi hade ttalt 40 studerande fördelade på heltids - ch halvtidsgrupper. Vi har några elever sm läser enstaka kurser ch elever sm läser mvårdnad individuellt. Det är str efterfrågan på undersköterskeutbildning ch vi har haft flera intag under läsåret med 15 elever i varje grupp. Åldersfördelningen för våra studerande är mellan 20 år till 56 år. SFI SFI har många lika mdersmål i gruppen samt att eleverna mycket lika sklbakgrund allt från analfabeter till akademiker vilket försvårar effektiva gruppindelningar. All undervisning är individanpassad. Få avbrtt mt tidigare år berr på att många tillhör etableringen ch då är SFI bligatrisk Särvux Särskild utbildning för vuxna hade 12 elever inskrivna sm läste: tyska, gegrafi, matematik, svenska, engelska, språk ch kmmunikatin på grundläggande nivå, samt histria på gymnasienivå. Kultursklan Kultursklan har verksamhet under dagtid ch kvällstid för ca:550 sång-, instrumental-, drama- ch danselever i kmmunen. Individuell instrumentundervisning förekmmer även på skltid för vissa elever. Ttalt arbetar 12 lärare på sklan inkl. rektr sm undervisar del av sin tjänst. Musik & danssklan har under 2016/17 redvisat ca:6500 biljetter via Visit Södra Dalarnas turistbyrå i Gagnef. Det visar att Kultursklan ckså är en viktig del av Gagnefs Kulturliv. Kultursklan ger möjlighet för barn ch ungdmar att ha en meningsfull fritid. Man för ckså den musikaliska traditinen sm funnits här i generatiner. Kultursklan har utökat sina aktiviteter under läsåret ch nu erbjuds även film, teater ch cirkus. Kmpetensutveckling 2017/18 Kllegialt lärande. Studiebesök på andra musiksklr. Deltar aktivt i länsstudiedagar. Vi spelar mycket tillsammans där vi ckså går djupare in i lika musikstilar. Långsiktiga utvecklingsbehv: Förbättra arbetslkalerna på sklrna. Ökat samarbete mellan kulturaktiviteter där vi skapar nya föreställningar med innehåll av dans, musik, cirkus ch teater. 10
Initierade utvecklingsmråden under nästa läsår 2017/18 i kmmunens barn- ch utbildningsverksamhet Gymnasiet/IM/VUX Mckfjärdssklans IM prgram ingår i prjektet plugga klart sm är ett EU-prjekt sm drivs i Regin Dalarnas regi i samarbete med GYSAM. Det har till syfte att följa upp elevernas trivsel/nöjdhet ch deras studieresultat för att undvika avhpp. En annan del i prjektet vänder sig till lärarkåren ch kmpetensutvecklar dem kring bemötandet av eleverna. I den delen ingår även högstadielärarna. Grundsklan 19 kmmuner i PUD-reginen har givit sitt medgivande att delta i frskningsprjektet Att läsa eller inte läsa: En studie av grundsklans läspraktiker. Björb ch Syrhlns sklr: Sklverkets kmpetenssatsning: Specialpedaggiskt lärande : Djurm- Kyrksklan, Djurås skla ch Mckfjärds skla: Matematiklyftet Frtsatt arbete med det kllegiala lärandet i lärargrupperna kring undervisningsprcessen kpplat till betyg ch bedömning. Utvecklingen av IKT i undervisningen. Arbeta med en analys kring skillnaden mellan pjkar ch flickrs måluppfyllelse ch betyg. SKL:s sklutvecklingskncept PRIO (planering, resultat, initiativ ch rganisatin) En kartläggning av Djurm skla ch Kyrksklan står på tur under ht-17. Samarbete med Högsklan Dalarna kring Partnerskla för Djurm-/Kyrksklan. Förskleklassen ch fritidshemmen har fått två särskilda avsnitt i lärplanen där verksamheternas uppdrag har förtydligats ch fått ett syfte ch centralt innehåll, likt grundsklan. Under året kmmer pedaggerna i dessa verksamheter att kmpetensutvecklas kring dessa. Försklan Försklans arbetsmiljö. Förtydliga uppdraget kring rllerna förskllärare ch barnskötare. Jämställdhetsutbildningen på lika villkr Frtsätta arbetet med att systematisera ch utveckla den pedaggiska dkumentatinen på försklrna för att tydliggöra uppdraget. Utveckla IKT i arbetet i verksamheterna för att utveckla barnens lärande. En översyn av försklrnas ute- ch inmhusmiljö ska göras ch en pririteringsplan för åtgärder bör upprättas i samråd med fastighetsavdelningen. Frtbildning av barnskötare Förutsättningar måluppfyllelse Barn- ch elevutveckling, eknmiska ch persnella resurser liksm lkaler ch utrustning är förutsättningar sm påverkar verksamhetens arbete. Nämndens budgetförslag bygger på i huvudsak prgnser för antalet barn i förskla ch fritidshem, elevutveckling i grundskla, särskla ch gymnasiet. Prgnserna utgör grund för den resursfördelning sm görs utifrån fastställda nyckeltal för respektive verksamhet. Utöver den generella resursfördelningen så fördelas riktade resurser till barn- ch elever med särskilda behv. 11
Områden att utveckla för huvudmannen Utmaningen för kmmunen är att rekrytera utbildad ch behörig persnal till förskla ch grundskla. För att kunna behålla ch utveckla persnal måste kmmunen göra stra satsningar på kmpetensutveckling. Särskilda satsningar måste göras på den grupp elever sm har en mycket hög frånvar i grundsklan. Likaså måste man se över sklans lkaler ch rganisatin för elever tillhörande gruppen autism spektra. Det frtsatta arbetet med PRIO för att kartlägga grundsklans utvecklingsmråden. Försklan ch grundsklan behöver fördjupa ch stärka kmpetensen kring nyttjande av IT sm ett pedaggiskt verktyg. Förutm de arbete sm inletts med att se över lkallösningar för Bäsna förskla ch grundskla samt för försklan i Dala-Flda, kvarstår behvet av renvering ch upprustning av Djuråssklan ch Kyrksklan. En plan för utfrmandet av sklrnas utmhusmiljö har tagits fram ch kmmer att genmföras under de närmaste tre åren. Den stra bristen på vikarier gör att vi måste tänka m ch se över möjligheterna till en ökad grundbemanning i försklan, grundsklan ch inm kstavdelningen. 12