När är det jämställt och vad innebär det att att arbeta genuspedagogiskt?

När är det jämställt och vad innebär det att att arbeta genuspedagogiskt?

Skolinspektionen 2016 Övergripande sy.et: Erbjuds barnen en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter a@ pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar uafrån stereotypa könsmönster och könsroller? Granskningen beror på a@ forskning visar a@ det finns risk a@ könsstereotypa föreställningar kan reproduceras och öka istället för a@ de synliggörs och ifrågasa@s, om jämställdhetsuppdraget genomförs på e@ omedvetet sä@.

Genomsyrar jämställdhetsarbetet förskolans verksamhet? 1(2) 85 % av förskolorna arbetar med a@ ge flickor och pojkar samma möjlighet a@ pröva och utveckla förmågor och intressen. Förskolor arbetar inte systemaaskt uafrån e@ genusperspekav vid genomförande av akaviteter, planering av miljö och material eller i samtal om förhållningssä@. Flera förskolor arbetar akavt med likabehandling, men inte allad med hänsyn All förskolans specifika jämställdhetsuppdrag.

Genomsyrar jämställdhetsarbetet förskolans verksamhet? 2(2) Häl.en av förskolorna vägleder inte pojkar och flickor så a@ deras möjlighet a@ pröva olika miljöer och material breddas och varieras, särskilt inte i den fria leken. Drygt tre Närdedelar av huvudman och förskolechefer ger inte Allräckliga förutsä@ningar för arbetet med a@ motverka tradiaonella könsmönster och könsroller. På förskole- och huvudmannanivå är det drygt tre Närdedelar som inte inkluderar förskolans jämställdhetsuppdrag i det systemaaska kvalitetsarbetet. Drygt tre Närdedelar av förskolecheferna inkluderar inte jämställdhet i det pedagogiska ledarskapet. Personalen vid tre av fyra förskolor uppger a@ de inte har Allräcklig kompetens a@ på vetenskaplig grund och uafrån beprövad erfarenhet kunna uqöra jämställdhetsuppdraget. Personalen vid tre av fyra förskolor uppger a@ reflekaonsaden inte inkluderar jämställdhetsuppdraget.

Skolinspektionens slutsatser Huvudman och förskolechefer behöver inkludera och tydliggöra förskolans jämställdhetsuppdrag i det systemaaska kvalitetsarbetet. Förskolechefer behöver ge personalen kompetensutveckling samt möjlighet All reflekaon så a@ de på vetenskaplig grund och uafrån beprövad erfarenhet kan utveckla e@ akavt och systemaaskt jämställdhetsarbete med utgångspunkt i läroplanens uppdrag. Personalen i förskolan behöver bli mer förtrogen med och gemensamt tolka jämställdhetsuppdraget i förskolans läroplan. Personalen i förskolan behöver i större utsträckning vägleda pojkar och flickor så a@ deras möjligheter a@ pröva olika miljöer och material breddas och varieras så a@ de får nya insikter uafrån e@ jämställdhetsperspekav.

Jämställdhet: Vad är det? När är det jämställt?

Jämställdhet några olika synsätt (Feminismens vågor ) När alla behandlas lika När flickor och pojkar behandlas olika När olika individer behandlas olika

Läroplanen Förskolan ska motverka tradiaonella könsroller (Lpfö 98) Skolan har e@ ansvar för a@ motverka tradiaonella könsmönster (Lgr 11)

Jämställdhet i utbildningssystemet Ses som viktigt att börja med de yngsta (därför har särskilda satsningar riktats mot förskola) Projekt går ofta ut på att förändra barnen/eleverna (dvs barnens uppfattade köns- eller genusidentitet) De vuxna ses som aktiva aktörer och barnen/eleverna som passiva objekt

Vad tänker du på: Kvinnligt Manligt

Kvinnligt Manligt Ödmjuk/mjuk/svag Passiv/beroende/utelämnad Tuff/hård/stark AkAv/oberoende/makt SubjekAv/känslosam ObjekAv/känslodistanserad Pratsam/omvårdande Tystlåten/egocentrisk RelaAonsinriktad/vacker SporAntresserad/sve@ FörsikAg/defensiv Våldsam/aggressiv Håller sig i bakgrunden Tävlingsinriktad Skvallrig/lömsk Saklig/ärlig Pratar skit om andra/ antyder Säger rakt ut som det är

S.k. Genuskonstatner Män anses, generellt se@, i genomsni@ vara mer aggressiva Män tenderar a@ o.are ha makt Män anses vara mer benägna a@ ha fler sexuella kontakter

Olika syn på könsroller Hur vi är som man/kvinna är biologiskt bestämt (essenaellt) Hur vi är som man/kvinna är beroende av vilka förväntningar vi själva och andra har (konstrukavisaskt) Hur vi är (eller blir) som individer är inte nödvändigtvis beroende av om vi är kvinna eller man (post- strukturalisaskt)

Män i förskola Varför kvinnor i förskolan? Ökar risken för övergrepp? Manlig omsorg ( göra sig oskyldig )

Jämställdhet i praktiken Lek Barns utveckling Konflikter Flickor och pojkar är olika Olikheter mellan flickor och pojkar beror på olika bemötanden Flickor och pojkar ses varken som olika eller lika

Vilka strategier används? (flera alternaav kan anges) % Förändrat hur vi talar All/med flickor och pojkar 82 Förändrat miljöer för a@ locka flickor/pojkar All ställen de inte brukar vara på 71 Könsneutrala miljöer 57 Nya namn på platser (exempelvis "dockvrå"/"snick" etc.) 55 Filmat oss själva 46

Vilka strategier används? (flera alternaav kan anges) % Könsneutrala leksaker 46 Delat flick- och pojkgrupper i akaviteter (lek, rörelse, samling) 40 Delat flick- och pojkgrupper vid ruansituaaoner 27 Avlägsnat vissa böcker 22 Strävat e.er jämn könsfördelning bland de anställda 17 Inga, vi är redan jämställda 8

Egenskaper flickor och pojkar antas behöva stärkas i Flickor A@ våga testa A@ synas A@ höras A@ våga välja A@ vara stark A@ vara modig A@ göra själv Pojkar Samarbete Förmåga a@ lyssna på varandra A@ vara nära A@ samtala mer A@ få fram de mjukare sidorna/ a@ våga visa känslor A@ vänta på sin tur A@ vågar ta ut svängarna A@ ta för sig

Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Område Huvudsakliga inriktningar på svar (strategier) Leksaker Könsneutrala leksaker (för a@ alla barn ska leka med samma saker lika mycket) Mixad könskodade leksaker (så barnen kan göra könsöverskridande val) Övrigt material och miljö Könsneutrala miljöer Arbeta med könskodat material och miljöer

Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Område AkMviteter (rörelse, skapande och lek) Huvudsakliga inriktningar på svar (strategier) Flickor och pojkar ska Flickor respekave pojkar ska göra samma saker tränas/utmanas i (delvis) olika saker Språkliga upryck Inte tala på olika sä@ All flickor och pojkar (ord, u@ryck eller röstläge). Undvika könskodade ord och u@ryck och använda samma ord All alla barn och ge alla e@ lika rikt och nyanserat språk Vända på språket och använda ord All pojkar som tradiaonellt förknippas med flickor (ex söt och hjälpsam) och ord flickor som tradiaonellt förknippas med pojkar (ex lång och modig) för a@ utmana tradiaonella föreställningar

Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Krav och dokumentamon Inte ha olika krav på barnen beroende på kön. Visa lika mycket bilder på flickor och pojkar med fokus på akaviteter och inte kön Stärka flickor och pojkar i det de antas sakna. Dokumentera när barn gör könsöverskridanden för a@ erbjuda nya bilder av vad som är Allåtet

Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Föräldrakontakt Vara noga med a@ kontakta båda föräldrarna lika mycket Framförallt, de fall det finns, ta kontakt med pappan för a@ i högre grad involvera dessa Ansvarsfördelni ng med utgångspunkt i kön Alla gör samma saker oberoende av kön (även om några ange@ a@ de ibland som kvinnor och män, oönskat, faller in i tradiaonella könsroller)

Förteckning över när barn anses vara könsöverskridande uppdelat på accessoarer, akaviteter och egenskaper Accessoarer AkMviteter Egenskaper leka med järnväg Flickor klä ut sig All spindelmannen eller Robin Hood si@a vid datorn leka med bilar leka polis leka byggnadsarbetare konstruera (bygga med byggleksaker, vara i snickarvrån/snickra/spika eller leka med lego) leka busschaufför tumla runt i kuddrummet klä@ra högst upp i trädet eller klä@erställningen vara modigast inte si@a tyst/tala högt i samlingen ta för sig i innebandy säga ifrån och sä@a stopp ta plats i gruppen

Förteckning över när barn anses vara könsöverskridande uppdelat på accessoarer, akaviteter och egenskaper Accessoarer AkMviteter Egenskaper Pojkar ha tofs ha förkläde klä ut sig All leka mamma ha bale@uppvisning leka a@ man lagar mat vara mån om yngre barn vara hjälpsam prinsessa eller leka familj passa yngre barn lucia klä sig med klänning och/ eller högklackat vilja ha nagellack leka i dockvrån baka leka med dockor Städa e.er sig inte mäta sig med andra

Jämställdhet några funderingar Könsneutralitet Ska alla vara lika? Hur gör vi då med de olikheter som finns? Särartstänkande/kompensatoriskt Flickor ska välja rä@ (dvs det manliga )? Pojkar lågpresterar i skolan vad får de@a u@alande för konsekvenser för högpresterande pojkar och lågpresterande flickor?

Jämställdhet några funderingar Är det BARNEN som ska göras om? Ska fokus vara a@ få flickor a@ göra pojkakaga val och vise versa? Hur ser vi då på de könstypiska val som barnen gör? (är de fel?) När olikheter ska överskridas finns det då inte risk a@ olikheter utesluts? Är det inte snarare GRÄNSERNA för vad som ses som självklart som ska ifrågasä@as?

Hur skulle det vara om läroplanen Nuvarande text: Förskolan ska motverka tradiaonella könsroller (Lpfö 98) Skolan har e@ ansvar för a@ motverka tradiaonella könsmönster (Lgr 11) AlternaMv formulering: Förskolan/skolan ska uppmuntra barn a@ vara på olika sä@