VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 HABILITERINGS- OCH HJÄLPMEDELSNÄMNDEN

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 HABILITERINGS- OCH HJÄLPMEDELSNÄMNDEN

INNEHÅLL Sammanfattning...4 Divisionens profil och uppdrag...5 Viktiga händelser...5 Medborgarperspektivet...6 Patientfokuserad vård...6 Jämlik och jämställd hälsa...8 Verksamhetsperspektivet...10 Säker hälso- och sjukvård...10 Hälsoinriktad sjukvård...12 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...12 Barn och ungdomars hälsa...16 Forskning - nödvändig för Skånes fortsatta utveckling...16 Vårdproduktion - produktiviteten ska öka...16 Medarbetarperspektivet...22 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare...22 Verksamhet och resultat i fokus...23 Gott ledarskap är en förutsättning för framgång...24 Ekonomi...27 God ekonomisk hushållning...27 Övriga kostnader...31 Målrelaterad ersättning...32 Handlingsplaner för ekonomi i balans...33 Nyckeltal...33 Investeringar...34 Bilagor...35 FoU-rapporter 2015...35 Resultat Nationell Patientenkät...39

SAMMANFATTNING Verksamhet Divisionen arbetar utifrån, det av nämnden beslutade måldokumentet, där Region Skånes strategikarta bryts ned till mål och måltal på divisionsnivå. Divisionens måldokument bryts sedan ner och konkretiseras inom verksamheter och staber, och vidare på enhets- och individnivå. Måluppfyllelsen för 2015 var god och redovisas utifrån divisionens tre målområden: Tillgänglighet, kvalitet och nytta. Tillgänglighet. Aktiviteter genomfördes för att göra det enklare att boka, avboka och omboka tid för besök och fler webbaserade utbildningar och insatser utvecklades. Aktiviteter genomfördes också för att upprätthålla god kompetens och kvalitet i arbetssättet habiliterings- och rehabiliteringsplanering. Kvalitet. Aktiviteterna handlade om att patienterna ska få insatser i en patientsäker miljö och att barn, unga och vuxna ska få kvalitetssäkrade insatser utifrån skåneövergripande program. Nytta. Aktiviteter genomfördes för att säkerställa att patienterna har tillgång till insatser utifrån nationella och regionala rekommendationer och att patienternas synpunkter ligger till grund för förbättringsarbetet. Ett arbete med produktionsplanering pågick inom verksamheten. Arbete genomförs löpande för att försöka komma fram till hur många tider för nybesök och återbesök som ska schemaläggas för att täcka behovet utifrån remisser och egenanmälan. För att ytterligare komma vidare i detta utvecklingsarbete anställdes en logistiker i verksamheten. Web-PASiS är införd i alla verksamheter vilket underlättat arbetet med att införa öppen kalender för vårdgivarna. Införande av samtalsstyrningssystemet Callguide påbörjades under året för att ytterligare underlätta detta effektiviseringsarbete. Målsättningen är att minska administrationen för vårdpersonal, öka tillgängligheten för patienterna samt att effektivisera arbetet. Tillgängligheten inom 60 dagar nådde en excellent nivå de flesta månader uppnåddes. För barn och unga med autismspektrumtillstånd och ADHD var kravet att garantera vård inom 30 dagar. Här nåddes excellent nivå nåddes under alla månader. Produktionen ökade inom alla verksamheter precis som inflödet av antal patienter. Produktiviteten ökade med 2,4 procent, mätt i antal vårdkontakter per använd resurs. Medarbetare Divisionens sjukfrånvaro minskade med 6,3 procent under året. Under året har särskilt fokus funnits på förebyggande insatser och rehabiliteringsinsatser. Alla verksamheter har dessutom genomfört olika aktiviteter för en hälsosam arbetsplats. Inga större förändringar avseende använd personal jämfört med föregående år har förekommit. Ekonomi Divisionens ekonomi redovisas i två separata delar där kärnverksamheten skiljs från verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar. Det totala resultatet uppgick till - 2,1 miljoner kronor. Divisionens ekonomi för kärnverksamheten uppnådde ett överskott på 12,7 miljoner, vilket till stor del härrör från svårigheter att tillsätta personal. Verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar uppgick till 14,8 miljoner kronor. Kostnadsökningarna jämfört med 2013, då verksamheten gick med överskott, beror på ökat antal bedömningar och utprovningar vilket medför kostnader för fler men också dyrare hörapparater som en följd av nya avtal som trädde i kraft i maj 2014. 4 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

DIVISIONENS PROFIL OCH UPPDRAG Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ska erbjuda personer, som är bosatta i Skåne och har en varaktig funktionsnedsättning, habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning. Nämnden ska också ansvara för att verksamheten har den kvalitet som Socialstyrelsen kräver. Uppdraget innebär att göra livet mer möjligt och därmed skapa förutsättningar för denna målgrupp att kunna uppleva en livskvalitet i världsklass. VIKTIGASTE HÄNDELSER Patienterna är nöjda Divisionens viktigaste mål är att ha nöjda patienter. Under hösten genomfördes nationell patientenkät för att mäta patienternas upplevelse av bland annat nöjdhet, förtroende, nytta, tillgänglighet och respektfullt bemötande. Resultatet, som var något bättre än riksgenomsnittet, skilde sig inte nämnvärt från resultatet från 2013. Den patientrelaterade arbetstiden har ökat En arbetstidskartläggning genomfördes under våren. Den visade att den administrativa tiden för vårdpersonalen har minskat till förmån för markant ökad patientrelaterad tid. Ökningen var möjlig tack vare en rad förbättringsarbeten som genomförts sedan mätningen 2012. Det är i mötet med patienten som resultat skapas De viktigaste händelserna sker ute på enheterna där engagerade och kompetenta medarbetare varje dag möter dem vi finns till för. Divisionen tog hand om nästan 18 000 unika patienter under året och utförde drygt 173 000 vårdkontakter. Hjälpmedel Skåne I november beslutade regiondirektören om ett successivt bildande av Hjälpmedel Skåne i enlighet med hjälpmedelsutredningens intentioner. Syftet med den nya organisationen är att genom tydligare uppföljning och kontroll av hjälpmedelsförsörjningen skapa ett strukturerat arbetssätt och på så sätt minska kostnaderna för kärnverksamheten i Region Skåne. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 5

MEDBORGARPERSPEKTIVET PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nöjda patienter är divisionens viktigaste mål Vi mäter för att ha ett underlag för ständiga förbättringar, och under hösten genomfördes Nationell Patientenkät. Enkäten genomfördes på enheter inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Syn-, hörsel- och dövverksamheten. Samtliga patienter som besökte enheterna under september fick en enkät hemskickad under oktober. Enkäten kunde även besvaras på webben och var också tillgänglig i en teckentolkad version. Patienter på Synenheten vuxna och Synenheten barn och ungdom besvarade enkäten via telefonuppringning. Nationell Patientenkät mäter patienternas upplevelse av nöjdhet, nytta, förtroende, respektfullt bemötande, tillgänglighet, tillgång till information och delaktighet. Enkäten besvarades av 4 432 personer vilket gav en svarsfrekvens på 51 procent. Resultaten jämfördes både med de egna resultaten från undersökningen 2013 och med årets resultat från Västra Götalandsregionen. Medelvärdena var marginellt bättre än värdena för Västra Götaland och Skåne utmärkte sig positivt framför allt avseende de två indikatorerna delaktighet och upplevd nytta. Patienten är medaktör i sin egen habilitering För att säkerställa kvalitet i de habiliterande/ rehabiliterande insatser som erbjuds krävs att dessa ges utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, men också att patienten är delaktig och att insatserna samordnas. Verksamheterna säkerställer patientens delaktighet på individnivå genom arbetssättet habiliterings-/ rehabiliteringsplanering och i vissa fall även genom Samordnad Individuell Planering (SIP). SIP upprättas tillsammans med patienter när de har behov av samordnade insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Under året genomfördes aktiviteter för att höja kunskapen om användandet av SIP. Idag finns ett antal habiliteringsprogram som beslutsstöd för medarbetaren i den dagliga verksamheten. I ett habiliteringsprogram finns grunden för vilka insatser som är relevanta och prioriterade utifrån patientens funktionsnedsättning. Utveckling av befintliga program och framtagning av nya kommer att ske framöver. Nya program ska ha sin grund i den priodatabas som används i prioriteringsarbetet avseende insatser som bedrivs i verksamheterna. Med grund i habiliteringsprogrammen används sedan arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering för att ge patienterna möjlighet till delaktighet, samordning och kvalitet. Inom verksamheterna görs uppföljningar regelbundet vad gäller arbetssättet habiliterings-/rehabiliteringsplanering. Enhetscheferna driver utvecklingen av arbetssättet på enheterna. Insatser för att höja kompetens och dialoger sker ständigt i verksamheterna. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ges alla barn som har möjlighet att delta ska en egen visuell plan, Barnets plan, anpassad för den nivå som barnet är på. Material för detta är framtaget och finns på varje enhet. Arbete med att genomföra Barnets plan kommer att fortsätta under 2016. 79 procent av de patienter inom Vuxenhabiliteringen som fick sin första insats 2014 har genomgått samtliga steg i habiliteringsplaneringen. Uppföljningen visar att patienternas mål har följts upp och antingen lett till att kontakten med Vuxenhabiliteringen kunnat avslutas eller att planering för nya mål och relevanta insatser för att nå dessa mål har planerats. Vuxenhabiliteringen startade även två projekt för att skapa patientinflytande och delaktighet på verksamhetsnivå. Det ena projektet inhämtar genom intervjuer och fokusgrupper med patienter synpunkter på hur verksamhetens skriftliga informationsmaterial kan förbättras och bli mer tillgängligt. Det andra projektet görs i samarbete med psykiatrin i sydöstra Skåne för att pröva en modell för så kallad brukarrevision. Patienter utbildas för att intervjua andra patienter om upplevelsen av nytta, nöjdhet 6 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

och bemötande i verksamheten. Båda projekten fortlöper enligt plan. Kontinuerlig utveckling Habiliteringsinsatser utvärderas fortlöpande i forsknings- och utvecklingsarbeten. Inom Vuxenhabiliteringen gjordes en genomgång av Evidensbaserad habilitering (EBH) och forsknings- och utvecklingsarbeten i yrkesgrupperna. Evidensbaserad habilitering syftar till att systematiskt sammanställa och tillgängliggöra erfarenheter samt evidens kring olika insatser som ges av habiliterings-verksamheter i Sverige. Det kritiska tänkandet ska öka och garantera högsta möjliga kvalitet på de insatser som erbjuds inom den egna verksamheten. Inom Vuxenhabiliteringen fanns ett särskilt fokus kring implementeringen av nationella rekommendationer i, för verksamheten, relevanta EBH-rapporter. En modell för systematisk granskning av rekomendationer och eventuella behov av metodutveckling och kompetenshöjning med utgångspunkt från dessa togs fram. Barn- och ungdomshabiliteringen påbörjade implementeringen av nationella riktlinjer utifrån EBHarbetena Metoder för att förhindra utveckling av skolioser och Kunskapsöversikt över ryggmärgsbråck -RMB/kognition. Implementeringsarbetet kommer att fortsätta under våren 2016. Syn-, hörsel- och dövverksamheten medverkar i ett nationellt samarbete med syftet att söka evidens för rehabiliterings- och habiliteringsinsatser som underlättar kommunikationen för vuxna personer med hörselnedsättning. Arbetet beräknas vara klart 2017. Under september deltog Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen i Kvalitetskonferensen för svensk habilitering i Norrköping. Konferensen är en nationell mötesplats för tvärprofessionell utveckling av kunskap och utbyte av erfarenheter där utvecklingsarbeten och forskningsprojekt presenteras. Hjälpmedelsverksamheten deltog i en konferens som arrangerades av det nationella nätverket inom kognitionsområdet, Kognet, tillsammans med Kommunförbundet Skåne. I oktober arrangerade Hjälpmedelsverksamheten de årliga nationella syndatadagarna i Lund. Hit kom 40 deltagare från 10 regioner och landsting. Tre projekt inom området friare val av hjälpmedel är avslutade. Inom området bild- och texttelefoni beslutades det om implementering medan de två övriga avvecklas. Det innebär att det numera finns två områden med ett friare val utöver hörapparater, AKK, alternativ kompletterande kommunikation, samt bild- och texttelefoni. Uppföljning kring nyttan av hjälpmedel genomfördes. Två studier utfördes vid Hjälpmedelsenheten i Malmö. Resultatet visade att patienter med flest förskrivna individmärkta hjälpmedel använde endast drygt 60 procent av dem. Av de patienter som förskrevs tyngdtäcken under januari till mars visade uppföljningen att 81 procent av patienterna använde och hade nytta av täcket. ehälsa Divisionen har stort fokus på ehälsa och arbetar med att utveckla nya arbetssätt för att med befintliga resurser kunna möta det ökade behovet av insatser. Bland annat ges insatser på distans, till exempel via Skype-samtal. Målsättningen är att patienterna ska kunna välja när och på vilket sätt de vill ha kontakt med oss, och genom att divisionens medarbetare ges möjlighet att arbeta mer effektivt med hjälp av befintlig och ny teknik kan de frigöra tid för ökad patientkontakt. Distansutbildningar erbjuds till patienter och närstående via Region Skånes utbildningsportal, till exempel teckenspråkskurser för patienter och anhöriga, och utbildning i mindfulness till patienter med tinnitus. En interaktiv föräldrautbildning om autism är under uppbyggnad. Arbete pågår med att överföra denna utbildning till 1177:s nationella stöd- och behandlingsplattform då den har ett bättre användargränssnitt mot patient. Via 1177.se kan patienter också ta del av en rad e-tjänster, som kontakta mig, förnya recept och erhålla intyg. Ökat intresse för interaktion via digitala kanaler Många enheter vill också ha kontakt med patienter och deras anhöriga via Facebook för att enklare kunna publicera information och nyheter som är intressanta för en specifik patientgrupp och deras anhöriga. 2014 startades en sluten grupp HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 7

där föräldrar till barn med förvärvad hjärnskada utbyter erfarenheter. Här kan föräldrar också nås av information från verksamheten och ställa frågor till personal. Idag finns det 20 aktiva föräldrar och gruppen växer efterhand. Framgången med den här föräldragruppen gjorde att Barn- och ungdomshabiliteringen i år startade Facebook-gruppen sömnskolan för föräldrar till barn med sömnsvårigheter. Teckenspråkslärarna finns också på Facebook och på deras sida delar de med sig av information och kunskap. Även Tolkcentralen har en sida som komplement till sin webbplats för att enklare nå ut till tolkanvändarna och Dövblindenheten startade en sida för att sprida sådan information som målgruppen kan ha nytta av. På fyra enheter inom Barn- och ungdomshabiliteringen används en webbaserad utbildning för TAKK (Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation) som komplement till de vanliga utbildningarna. Tecken som används under utbildningstillfällena finns efteråt tillgängliga på divisionens webbplats så att deltagarna ska kunna öva dem hemma. Divisionen fortsätter också utvecklingen av webbplatsen funkar.skane.se där ungdomar med olika funktionsnedsättningar delar med sig av sina upplevelser, tankar och erfarenheter. Mobilt arbetssätt Vid en av Vuxenhabiliteringens enheter gjordes ett försök för att testa mobilt arbetssätt. Medarbetare inom divisionen har överlag fasta bordstelefoner och under försöket i Ystad försågs medarbetare istället med smarta mobiltelefoner. Telefonerna skulle användas som ett arbetsredskap vid patientbesök i hemmet, i skolan och på daglig verksamhet. Syftet med projektet var dels att förändra processen med administration kring besöksregistrering och tidbokning, dels att ge medarbetare tillgång till verktyg som finns i en smart mobiltelefon som till exempel kamera, e-post, navigeringshjälp. Försöket i Ystad föll mycket väl ut och divisionen beslutade att införa mobilt arbetssätt vid alla enheter. Införandet är påbörjat och kommer att fortsätta under 2016. JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD HÄLSA Likvärdig tillgång till aktiviteter över hela Skåne Både Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen skapade ett baspaket av insatser och utbildningar som ges i grupp. Detta baspaket erbjuds av alla enheter inom respektive verksamhet. Utbudet av kurser och aktiviteter presenteras på divisionens externa webbplats. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen samordnades föräldrautbildningarna på en övergripande nivå för att öka tillgängligheten och säkerställa kvaliteten. Verksamheten gjorde även en kvalitetsgranskning av utbudet av insatser i grupp som erbjuds av alla enheter. Vuxenhabiliteringen genomförde aktiviteter på samtliga enheter för att öka antalet insatser som ges i gruppform. Utbudet av gruppverksamhet inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten genomlystes för att tydliggöra insatsernas innehåll och var de erbjuds. Utbudet kommer att publiceras på divisionens externa webbplats. Inom synområdet tydliggjordes insatser för ljusinformation och inom hörselområdet utarbetades program för ungdomar med hörselnedsättning. Föräldrar till barn med diagnosen CHARGE önskade en bättre samordning av vårdkontakter. CHARGE-syndromet är en ärftlig sjukdom som tillhör gruppen dövblindsyndrom. Namnet är en engelsk initial-förkortning där varje bokstav står för de vanligast förekommande missbildningarna i syndromet. En undersökning gjordes för att se vilka insatser som erbjuds inom divisionen och resultatet ledde till beslutet att Dövblindenheten tar huvudansvaret för att samordna divisionens habiliteringsinsatser för den här målgruppen. En divisionsövergripande grupp för logopeder startades med en deltagare från respektive Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Hjälpmedelsverksamheten. Gruppen ansvarar för patienter med insatser enligt metodiken Pragmatic Organisation Dynamic Display, PODD. I PODD 8 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

organiseras kommunikationssymboler enligt en mall som utgår ifrån användarens kommunikativa intention. I metodiken ingår att samtalspartnern är aktiv och kan stödja vid val av symbol genom att skanna igenom symbolsystemet. Hjälpmedelsverksamheten publicerade i samverkan med Kommunförbundet Skåne Hjälpmedelsguiden Skåne. Hjälpmedelsguiden Skåne omfattar grundläggande och gemensamma principer för ansvarsfördelning och samverkan inom hjälpmedelsområdet i Skåne. Hjälpmedelsguiden Skåne ska vägleda och stödja de som förskriver eller arbetar med hjälpmedel som är verksamma inom Region Skåne, kommuner eller på vårdenheter som har avtal med någon av huvudmännen. För invånarna i Skåne finns information om hjälpmedel på 1177.se Arbetet med hjälpmedelsanvisningarna på produktnivå pågår och beslut är fattade inom områdena rörelsenedsättning, kommunikation och kognition. Övriga områden tas beslut om i mars 2016. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 9

VERKSAMHETSPERSPEKTIVET SÄKER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Utifrån resultatet av patientsäkerhetskulturmätningen 2014 upprättades en handlingsplan i syfte att förbättra patientsäkerhetskulturen. Aktiviteterna genomfördes under 2015. Aktiviteterna låg inom områdena benägenhet att rapportera händelser, återföring och kommunikation kring avvikelser samt lärande organisation Patientsäkerhetsdialoger genomfördes två gånger i respektive verksamhets ledningsgrupp tillsammans med chefläkare och patientsäkerhetssamordnare enligt fastställd mall. Även på divisionens chefsmöten informerades det om och diskuterades kring patientsäkerhet. Nya chefer får en grundlig introduktion i patientsäkerhetsarbetet när de börjar. Händelser och avvikelser rapporteras kontinuerligt i avvikelsehanteringssystemet AvIC, med efterföljande orsaksutredning. Här tas också fram förslag på åtgärder, hur dessa ska implementeras och följas upp. Enhetscheferna är ansvariga för denna ärendehantering. Händelseanalyser, riskanalyser, Lex Maria-anmälningar, klagomål till Inspektionen för Vård och Omsorg och ärenden till Patientnämnden följdes kontinuerligt upp och återkopplades till uppdragsgivaren som beslutade och genomförde åtgärder. Avvikelser 505 patientavvikelser rapporterades i avvikelsehanteringssystemet, att jämföra med 319 föregående år. De mest frekventa orsaksområden är: Information och kommunikation Omgivning och organisation Procedurer/rutiner/riktlinjer Teknik, utrustning/system Utbildning och kompetens Klagomål 105 klagomål (patientavvikelse) registrerades i avvikelsehanteringssystemet under året, jämfört med 95 föregående år. De mest frekventa klagomålen berör: Informationsöverföring mellan vårdaktörer Samordning och samordnad plan Vård, försenad eller utebliven behandlingsinsats Tolk, utebliven eller försenad tolk. Dålig tolkkvalitet. Tillgänglighet, lokalmässig samt väntetider Hantering av kallelser, otydlighet eller missförstånd vid såväl bokning som plats för mötet Bemötande Ärenden i Patientnämnden Nio ärenden (klagomål) behandlades i Patientnämnden, jämfört med 16 föregående år. Ärendena rörde områdena bemötande, diagnos och behandling, patientavgift, tillgänglighet och resursbrist. Därutöver behandlades två ärenden som rörde en förfrågan och ett stort tack till vederbörande verksamhet. Ärende från Patientnämnden registreras och hanteras i avvikelsehanteringssystemet. Anmälningar till Inspektionen för Vård och Omsorg En anmälan om fel i vården avseende anpassning av hjälpmedel inlämnades till Inspektionen för Vård och Omsorg under året. Riskbedömning och riskanalys Vid patientsäkerhetsdialogerna finns en stående punkt för diskussion angående eventuella nya riskanalysområden. Vid förändringar i verksamheten görs bedömning om det finns behov av riskanalys. Under året initierades och påbörjade förvaltningen Skånevård Kryh en riskanalys angående försenade remisser från ögon- och öronklinikerna till mottagande enheter inom division Habilitering och Hjälpmedel. 10 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

Händelseanalys Fyra händelseanalyser genomfördes under året. Tre utgick från rapporterade avvikelser och en från anmälan till Inspektionen för Vård och Omsorg. Patienter och närstående var delaktiga i analysarbetet. Försenad diagnos av Cerebral pares Genomförda åtgärder: Rutiner för bedömning av rörelsehindrade barn i syfte att förhindra höftledsluxation implementerades. Reviderade rutiner för ortopedbedömningar inom Barn- och ungdomshabiliteringen. Suicid, gemensamt med Psykiatri Skåne Genomförda åtgärder: Rutiner för samarbete mellan Barn- och ungdomshabiliteringen och Barn- och ungdomspsykiatrin kring suicidala patienter infördes på enhetsnivå. Klagomål angående insatser Genomförda åtgärder: Utredning av begreppet företrädareskap. Kunskapsinventering inom sensorik-området. Rutiner infördes angående när vuxen far illa. Utbildningsinsats avseende sensorik. Webbutbildning diagnoskunskap autism. Översyn av rutiner vid kontakt via mail eller e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden. Klagomål hjälpmedel Genomförda åtgärder: Rutiner för patientinformation kring kraven på säkerhet togs fram. Uppdatering av dokumentet Ansvar för teknisk dokumentation. Förankring med enhetschef avseende formuleringar och beslutsnivå angående hämtning av elrullstol. Lex Maria Två Lex Maria anmälningar gjordes under året. Det ena ärendet rörde försenad diagnos av cerebral pares. Det andra ärendet gällde akut äggallergi där patienten fick intensivvårdas. Åtgärden här blev att revidera rutinerna för matservering vid all allergi och detta genomfördes under året. Kvalitetsregister Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen ingår i kvalitetsregistret CPUP, uppföljningsprogram för cerebral pares. Under året utvecklades formerna för att säkerställa att mätningar och uppföljningar kan göras i avsedd takt. Inom Vuxenhabiliteringen genomfördes också kompetenshöjande insatser kring registret när det gällde möjliga utvecklingsområden med registret som grund. Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen ingår i kvalitetsregistret MMCUP, myelomeningo-cele-uppföljning, ett uppföljningsprogram för personer födda med ryggmärgsbråck. Under hösten deltog Vuxenhabiliteringen i utvecklingen av ett vuxenformulär som förväntas tas i bruk i skarpt läge under 2016. Barn- och ungdomshabiliteringen ingår nu i det nationella kvalitetsregistret HabQ för autism och föräldrastöd. Kvalitetsregistret är en uppföljning av hur vi följer de nationella rekommendationerna kring små barn med autism. Det används på alla enheter och implementering pågår. Ett viktigt arbete framöver är att hitta lösningar för direktöverföring av journaluppgifter för att undvika dubbeldokumentation. Barn- och ungdomshabiliteringen ingår också i det nationella kvalitetsregistret för neuromuskulära sjukdomar. Hörselbron ansvarar för ett nationellt kvalitetsregister inom hörselrehabilitering. Kvalitetsregistret ingår som ett delregister inom ÖNH-Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- och halssjukvård. Det syftar till att ge en oberoende uppföljning av verksamheten som ett led i kvalitetsarbetet. Såväl den offentliga som privata hörselvården i Region Skåne ingår. Samtliga patienter som fått hörapparat enligt Region Skånes regelverk för hjälpmedel får en enkät hemskickad 3 till 6 månader efter förskrivningstillfället. Resultaten är uppdelade i tre nivåer, nationell nivå, landstingsnivå och enhetsnivå. Möjlighet finns också för enhet att ta del av varje patients svar för uppföljning av den enskilde patienten. Den senaste helårsrapporten 2014 visar att bland deltagande tolv landsting var Skåne på tredje plats gällande indikator Tillfredsställelse, på sjunde plats gällande indikator Kontakt, information, delaktighet och för första plats gällande indikator Funktion. Synenheten vuxna kommer att ansluta sig till det nationella kvalitetsregistret SKRS, Svenskt kvalitetsregister för rehabilitering vid synnedsättning, och Hörselenheten vuxna kommer att ansluta sig till det nationella kvalitetsregistret Grav hörselnedsättning HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 11

vuxna. Förberedelser gjordes under hösten och målet är att börja registrera under våren 2016. Övriga åtgärder för ökad patientsäkerhet: Efter genomförd riskanalys 2014 framkom det att rutiner för situationer då det saknas läkare på enheten behövdes. Dessa togs fram under 2015. Anvisningar för vårdnadshavares samtycke avseende bedömnings- och behandlingsinsatser inom Barn- och ungdomshabiliteringen togs fram. Behovet aktualiserades i samband med orsaksutredning av avvikelse. Utbildning för läkare avseende läkemedelsmodulen i journalsystem PMO genomfördes. Rutiner vid multiresistenta bakterier utarbetades för divisionen. Patientmedverkan angående handhygien gjordes genom information via affischer och broschyrer i väntrum, och i dialog i samband med mottagande av nya patienter. Rutiner för influensavaccination för barn som tillhör riskgrupp utarbetades. Följsamhet till hygien- och klädregler Hygienronder genomfördes inom samtliga verksamhetsområden. Hygiensjuksköterskor har kontinuerligt utbildning inom divisionens verksamheter. Mätning av följsamhet till basala hygien- och klädrutiner genomfördes utifrån nationell standard. Resultatet visade att följsamheten till basala hygienrutiner var 90,4 procent och till klädrutiner 86,4 procent. Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse sammanställdes och publicerades på intranätet. HÄLSOINRIKTAD SJUKVÅRD Barn- och ungdomshabiliteringen implementerade under 2015 de paket och rutiner för fysisk aktivitet som togs fram 2014-2015. Olika aktiviteter genomfördes på enheterna i syfte att uppmärksamma vikten av fysisk aktivitet parallellt med att ett basutbud av aktiviteter erbjöds till barn och ungdomar. En sjukgymnast vid Barn- och ungdomshabiliteringen disputerade inom området och belyste i sitt avhandlingsarbete delaktighet i fysisk aktivitet för barn och unga med cerebral pares. Under hösten påbörjades implementeringen av den modell som användes i studien för att motivera barnen till fysisk aktivitet. I studien framkom att även barn med svåra funktionsnedsättningar kan aktiveras och att det ger positiva resultat inom flera områden. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I RIMLIG TID Divisionens alla verksamheter höll en hög tillgänglighet och nådde totalt excellent nivå alla månader med undantag av januari och juli då tillgängligheten för delar av verksamheten låg på 78 respektive 77 procent. Hög tillgänglighet uppnåddes främst genom god planering av resurser samt effektiva rutiner. Vidare var samverkan, internt mellan enheter i verksamheten och över verksamhetsgränserna också en faktor som bidrog till hög tillgänglighet och nytta för patienten. Enkla och smidiga övergångar genomfördes för att skapa så hög kontinuitet som möjligt. Följsamhet till remisshantering Riktlinjerna för hantering av remisser följs inom divisionen. Det finns en utmaning i att remisser till verksamheten redan är sena då de anländer. Region Skånes riktlinjer för remisshantering innebär att en mottagen remiss ska granskas inom tre arbetsdagar, och gäller endast remisser och inte egenanmälan. LEDTID FRÅN REMISSBESLUT HOS ANNAN VÅRDGI- VARE TILL ANKOMST HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL Period Jan-dec 2015 Antal vårdbegäran 90 percentil (dagar) Max (dagar) 5 226 12 400 Gäller endast remisser, ej egenanmälan, inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten. LEDTID FRÅN ANKOMST HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL TILL GRANSKNING Period Jan-dec 2015 Antal vårdbegäran 90 percentil (dagar) Max (dagar) 9 703 3 63 Gäller alla typer av vårdbegäran såsom remiss, egenanmälan och de som redan är inskrivna vid verksamheten. Gäller för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten. 12 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

Följsamhet till riktlinjerna mäts med ett mått som kallas 90 percentil. Det innebär att 90 procent av remisserna ska ha behandlats inom tre dagar. Skånevård Kryh beslutade att genomföra en riskanalys med anledning av sena remisser till Syn-, hörsel- och dövverksamheten. Arbetet har inletts. Ökad tillgänglighet och bättre service Under våren togs divisionsgemensamma rutiner för öppen kalender fram och dessa är nu under implementering i verksamheterna. Administrativ personal sköter tidbokningar och kallelser för att avlasta behandlarna, vilket också bidrar till ökad tillgänglighet och bättre service till patienterna. För att styra inkommande samtal via ett nummer in till respektive enhet beslutade divisionen att införa Telia Callguide. Införandet påbörjades hösten 2015 och avslutas under våren 2016. Telia Callguide är en förutsättning för ett ändrat arbetssätt där målet är att öka servicen till patienter och närstående genom ökad telefontillgänglighet och högre lösningsgrad. Patienter och närstående som ringer ska i största möjliga mån få sitt ärende löst vid första kontakten. Genom att införa Telia Callguide vill divisionen också förbättra arbetsmiljön för medarbetarna. Dels genom att medarbetare inte ska störas av ringande telefoner då alla samtal styrs till enhetssekreterarna, och dels genom ett ökat samarbete över enhetsgränserna för att hjälpa varandra och få en jämnare arbetsbelastning. Enhetssekreterare ska kunna lösa flertalet av de ärenden som patienter ringer in om, och om patienten behöver prata direkt med behandlare så bokas en tid för detta. I Telia Callguide kan enhetssekreterarna enkelt hjälpas åt att besvara inkommande samtal, vilket vid rätt bemanning skapar samarbetsvinster och möjlighet att hantera en eventuellt ökad arbetsbelastning för enhetssekreterare inom divisionen. Öppettider och bemanning sågs över i verksamheterna. En översyn gjordes för att säkerställa att rätt öppettid fanns publicerad på divisionens externa webbplats och på 1177.se många tider för nybesök och återbesök som ska schemaläggas för att täcka behovet utifrån remisser och egenanmälan. För att ytterligare komma vidare i detta utvecklingsarbete anställdes en logistiker i verksamheten under året. Produktionsförväntan på yrkesgrupps- och individnivå tydliggjordes i verksamheterna och mallar finns för att följa upp produktionen. Genom ett förändrat arbetssätt ökar produktiviteten. Ett ökat remissinflöde och svårigheter att rekrytera medarbetare gör att behovet av insatser i enlighet med nationella riktlinjer för barn och unga med autismspektrumtillstånd inte kan mötas. För att hantera situationen planeras nya kreativa lösningar för behandlingsinsatser löpande. På flertalet enheter görs satsningar på bland annat föräldrautbildningar samt samspelsgrupper för att möta behovet av insatser. På några enheter väntar barn cirka sex månader på individuella intensiva beteendeterapeutiska insatser. Tillgänglighet inom 60 dagar i genomsnitt för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten I uppföljningen per den 31 december uppfyllde alla verksamheter kraven på tillgänglighet. Det sammanlagda genomsnittliga resultatet för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten var excellent med 88 procent som fått första besöket inom 60 dagar, att jämföra med föregående år då resultatet var 81 procent. VÄNTETIDER I GENOMSNITT TOTALT FÖR HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL Totalt antal väntande Andel inom 60 dagar 632 88 % 74 Antal väntande längre än 60 dagar Tillgänglighet inom 60 dagar per den 2015-12-31, i genomsnitt för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten. Produktionsplanering Inom Hörselenheten vuxna pågår ett projekt avseende produktionsplanering. Arbete genomförs löpande för att försöka komma fram till hur HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 13

Tillgänglighet inom 30 dagar för barn och unga med autismspektrum samt ADHD För barn och ungdomar med autismspektrumstörning och ADHD är kravet att garantera vård inom 30 dagar. Tillgängligheten var excellent och uppgick till 93 procent per den 31 december. Under perioden var resultatet excellent under alla månader. Tillgänglighet inom 60 dagar för Hjälpmedelsverksamheten Inom Hjälpmedelsverksamheten var utfallet excellent med 84 procent som fått utprovning eller uppföljning av hjälpmedel inom 60 dagar per den 31 december. Tillgängligheten var excellent under årets alla månader med undantag av augusti som var godkänt med värdet 76 procent, för juli saknas statistik. Tillgänglighet inom 60 dagar för vårdval hörselrehabiliteringar Tillgängligheten för vårdval hörselrehabiliteringar, utförda av auktoriserade audionommottagningar, uppgick till 100 procent under året. Det betyder att alla patienter fick sin bedömning inom 60 dagar. Utav dessa fick dessutom 87,2 procent sin bedömning inom 30 dagar. Snittvärdet för bedömningar inom 60 dagar var i Sverige 86 procent. TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR, GENOMSNITT Tillgänglighet inom 60 dagar, utveckling och jämförelse mellan 2013 och 2015. TILLGÄNGLIGHET INOM 30 DAGAR FÖR BARN OCH UNGA MED AUTISMSPEKTRUM OCH ADHD Tillgänglighet inom 30 dagar, utveckling och jämförelse mellan år 2013-2015. 14 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR FÖR HJÄLPMEDELSVERKSAMHETEN Tillgänglighet inom 60 dagar, verksamheten Hjälpmedel, utveckling och jämförelse mellan år 2013-2015. Brist i inrapporteringen i juli, kommer att åtgärdas framöver. TILLGÄNGLIGHET INOM 60 DAGAR FÖR VÅRDVAL HÖRSELREHABILITERINGAR Väntetider bedömning vårdval hörselrehabilitering per den 2015-11-30. Tillgänglighet Tolkverksamheten Tolkverksamheten kunde under perioden tillsätta tolk till 9 629 uppdrag trots att antalet beställningar av vardagstolkning ökade med cirka 12 procent jämfört med motsvarande period förgående år. Tolkverksamheten tillgodosåg brukarnas behov av tolk till 95,5 procent, att jämföra med 97,1 procent föregående år. Det betyder att bristen ökade med 1,6 procentenheter från 2,9 procent till 4,5 procent. I 242 beställda uppdrag kunde inte tolk tillsättas. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 15

INDIKATORER SOM FÖLJS UPP, BARN OCH UNGDOMARS HÄLSA Indikator Nr i IB Målnivå Resultat Registreringar för orosanmälan ID0255 58 enligt Socialtjänstlagen Barn som erhåller stöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen ( 2g) ID0257 Vuxenhabiliteringen erbjuder information/ stöd till barn som anhöriga enligt HSL 2g men denna typ av insats dokumenteras inte separat. BARN OCH UNGDOMARS HÄLSA Alla verksamheter är skyldiga att rapportera misstanke om barn som eventuellt far illa. Inom Vuxenhabiliteringen genomfördes kompetenshöjande insatser inom området barn som anhöriga både internt och externt. En handlingsplan för upprätthållande av kompetens och definierad kunskapsnivåer inom området fastställdes. FORSKNING NÖDVÄNDIG FÖR SKÅNES FORTSATTA UTVECKLING Forsknings- och utvecklingsenheten arbetar för att stärka kunskapsutveckling och kritiskt tänkande inom divisionen. Tillsammans med medarbetare bedrivs en kontinuerlig granskning av befintliga och nya metoder och den senaste forskningen bevakas genom forskningsöversikter och litteratursökningar. Detta säkerställer att de habiliteringsinsatser som erbjuds patienter vilar på bästa tillgängliga kunskap. Ny forskning integreras fortlöpande i verksamheterna till exempel genom EBH-arbeten (rapporter om EvidensBaserad Habilitering på nationell nivå) och forskningsöversikter. Samtliga forsknings- och utvecklingsrapporter har ett avsnitt som om hur resultaten ska implementeras i verksamheten. Under året pågick 41 forsknings- och utvecklingsarbeten där medarbetare från verksamheterna var aktiva. 18 arbeten avrapporterades under året, 14 forsknings- och utvecklingsrapporter och 4 forsknings- och utvecklings-pm (enklare publikationsform för intern redovisning), se bilaga 12. I dessa granskades forskning och metoder utvärderades för att säkerställa att de metoder som användes också har god effekt för patienterna. Under året var sammanlagt 64 medarbetare engagerade i olika forsknings- och utvecklingsarbeten, vilket motsvarade 8 procent av det totala antalet medarbetare i verksamheterna. Övergripande aktiviteter där Forsknings- och utvecklingsenhetens medarbetare var aktiva: Stöd till medarbetare i samband med presentationer av FoU-arbeten på Kvalitetsdagarna i Norrköping Medverkan i verksamheternas utvecklingsråd Arbete om delaktighet i teori och praktik Arbete för en divisionsövergripande modell för utvärdering av gruppinsatser Utvärdering av psykologresursen inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten Samarbete med Kommunförbundet kring satsningen på evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Vetenskaplig handledning av nationellt EBHarbete (Metoder för att stimulera språk och kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna inom habiliteringen) Genomförande av den Nationella patientenkäten Arbete med en struktur för habiliteringsprogram samt stöd till vissa av arbetsgrupperna för autismspektrumtillstånd, nutrition, utvecklingsstörning och CVI i framtagandet av habiliteringsprogram Deltagande i nätverken Onödig ohälsa och Hälsoinriktad hälso- och sjukvård VÅRDPRODUKTION - PRODUKTIVITETEN SKA ÖKA Produktionsplanering Inom divisionen pågår sedan några år tillbaka ett aktivt arbete med produktionsplanering. Det innefattar att kunna uppskatta behovet av insatser, att tydliggöra produktionsförväntan och gemensamma arbetssätt, att på ett strukturerat sätt matcha efterfrågan med tillgängliga resurser och att schemalägga resurser på ett sätt som optimerar tillgängligheten. 16 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

HABILITERING Utfall Antalstyp Föregående år Innevarande år Differens % Budget Budget avvikelse % Besök totalt 150 783 155 669 3,2 % 154 678 0,6% -varav läkarbesök 3 739 3 841 2,7 % 3 751 2,4 % -varav övriga besök 147 044 151 828 3,3 % 150 927 0,6 % -varav hembesök totalt 5 241 5 639 7,6 % -varav hembesök läkare 1 2 100 % -varav hembesök övriga 5 240 5 637 7,6 % Kvalificerade brev-/ telefonkontakter totalt 15 985 16 460 3 % -varav läkarkontakter 2 253 2069-8,2 % -varav övriga kontakter 13 715 14 380 4,8 % Totalt antal vårdkontakter* 168 147 173 883 3,4 % Unika individer totalt 16 862 17 697 5 % Unika individer slutenvård Unika individer öppenvård 16 862 17 697 5 % * Totalt antal vårdkontakter, både kvalificerade och okvalificerade. Källa: LIS, exkl. Riksgymnasiet, exkl. Egenavgifter, exkl. Hjälpmedel ANTAL VÅRDKONTAKTER Källa: Qlik View Pasis besökregistrering. Antal vårdkontakter 2013-2015, exklusive Riksgymnasiet och hjälpmedel. Not. Det finns en viss diskrepans mellan antalet vårdkontakter som visas i LIS samt antalet som återfinns i QlikView Pasis besöksregistrering. Vårdproduktion beräknas exklusive Riksgymnasiet och Hjälpmedel, vilka endast delvis registrerar kontakter i Pasis. Med anledning av det blir inte produktionen jämförbar varför dessa verksamheter valts att exkluderas i denna uppföljning. I begreppet vårdkontakter ingår kontakttyperna anhörigkontakt, internkonsult, konsultbesök, kvalificerad brev- och telefonkontakt, nybesök, samverkan, telefonkontakt till besöksregistrering samt återbesök. Divisionen arbetade under 2015 med att utveckla och pröva en modell för hierarkisk produktionsstyrning och arbetet genomfördes med stöd av logistiker. Modellen omfattar strategisk, taktisk och operativ nivå och inbegriper planering och beslutsfattande på olika nivåer, liksom mätning och uppföljning. Viktiga delmoment är behovsanalys, strategisk och taktisk prognos, framtagande av produktions- och kapacitetsplan samt matchning dem emellan. Arbetssättet ska så småningom utmynna i schemaläggning på individnivå. Prövning HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 17

av modellen pågår inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten, Hörselenheten vuxna. Arbete med produktionsstyrning påbörjades också inom Barnoch ungdomshabiliteringens enhet i Ystad. En viktig förutsättning för en effektiv produktionsplanering är öppen kalender, som används inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel och dövverksamheten. Divisionen arbetar också i riktning mot att administrativ personal ska ansvara för tidbokning och kallelser så att behandlande personal kan ägna sin tid åt att möta patienter. Arbetet med produktionsplanering innebär positiva aspekter både för patienter och medarbetare, i form av bättre tillgänglighet och bättre arbetsmiljö med en jämnare belastning. Produktion Produktionen 2015 nådde knappt 173 900 vårdkontakter. Föregående år var antalet vårdkontakter drygt 168 100. Det motsvarar en produktionsökning om 5 800 vårdkontakter eller 3,4 procent. Det skedde en produktionsökning inom alla verksamheter. Troligtvis tack vare fokus på planering och förbättring av arbetssätt. Störst ökning stod Barn- och ungdomshabiliteringen samt Syn- hörsel och dövverksamheten för motsvarande cirka 3,9 procent. Enbart Audionommottagningen Lund, stod för en produktionsökning på 19 procent motsvarande cirka 1 000 vårdkontakter. Ökningen berodde dels på en effektivisering av mottagningsverksamheten men också på problem med vakanser föregående år, vilka tillsatts under året. Barn och ungdomar upp till och med 17 år stod för drygt 60 procent av vårdinsatserna och var den åldersgrupp som gavs mest insatser. Barn i förskoleåldern ska enligt nationella riktlinjer få intensiva och mångsidiga insatser för maximal effekt. Antalet remisser avseende barn och ungdomar, 0 till 17 år, med diagnosen autismspektrumtillstånd ökade med 78 procent från 2013 till 2015. Antalet remisser på små barn (0 till 6 år) ökade med 100 procent från 2013 till 2015 och inflödet av remisser förväntas öka även fortsättningsvis. Patienter En konstant ökning av patienter de senaste åren beror på en förändrad demografi. Den generella ANTAL VÅRDKONTAKTER - ÅLDER Antal vårdkontakter 2015 fördelat per åldersgrupp. ANTAL PATIENTER - ÅLDER Antal patienter 2015 fördelat per åldersgrupp. befolkningsökningen påverkar antalet patienter till viss del men det ökade inflödet beror även på fler asylsökande och på ett ökat remissinflöde. Antalet unika patienter som haft vårdkontakt under året uppgick till cirka 17 700 för Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten, inklusive Audionommottagningen Lund. Det var en ökning med 880 patienter eller 5,2 procent. Ökning av patientantalet skedde inom alla verksamheter. Störst var ökningen i Vuxenhabiliteringen samt Barn- och ungdomshabiliteringen, och beror främst på ett ökat remissinflöde av unga med autismspektrumtillstånd och ADHD. Även inflödet av remisser till Hörselenheten vuxna ökade. Barn och ungdomar upp till 17 år utgjorde 36 procent av patienterna medan antalet i övriga 18 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

ANTAL PATIENTER Utveckling antal patienter 2013-2015. åldersgrupper var relativt lika. Den största ökningen skedde också i denna åldersgrupp vilken var 7,1 procent. Även vårdvalsenheten Audionommottagningen Lund ökade mottagandet av antalet patienter under perioden. Mottagningen tog emot drygt 2 400 patienter, vilket var en ökning med 7,2 procent. Produktion Hjälpmedelsverksamheten Inom Hjälpmedelsverksamheten redovisas produktionen från och med 2013 genom patienttid för tekniker och konsulenter. Patienttiden låg på knappt 50 procent per yrkeskategori, vilket var i paritet med föregående år. Målbilden var 60 procent för konsulenter och 70 procent för tekniker. Hjälpmedelsverksamheten använder även ett internt produktivitetsmått kallad erbjuden tid för att kunna påvisa den inre effektiviteten, att ge hög service till patienterna. Målbilden var 85 procent där årsgenomsnittet 2015 hamnade på 82 procent. Antalet unika patienter var drygt 4 000, vilket var i nivå med föregående år. Antalet förskrivningar ökade med 1 600 stycken till cirka 26 000, en ökning med 6,7 procent. Därmed påvisas trenden att varje patient har fler hjälpmedel. AVSLUTADE HÖRSELREHABILITERINGAR Utveckling av avslutade hörselrehabiliteringar 2009 samt 2013-2015. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 19

Produktion Tolkverksamheten Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Under året utfördes 9 629 vardagstolkningar. Utförda vardagstolkningar ökade med 10,5 procent eller 914 stycken jämfört med föregående år. Antalet tolkanvändare ökade med 17,2 procent eller 170 stycken, och uppgick till 1 161 för året. De utförda uppdragen inom övrig tolkning på uppdrag minskade med 53 procent eller från 57 till 27 uppdrag jämfört med föregående år. Bristen, då behovet av tolk inte kunde tillgodoses, ökade från 2,6 procent till 4,5 procent. Ökningen av tolkbeställningar och användare beror sannolikt på att tolkanvändarna upptäckt möjligheten att få tolk till fler typer av uppdrag än tidigare. Ökning av tolkbeställningar ses även i andra delar av landet. Ökat beställningstryck på tolkcentralen medförde ökat köp av tolktjänster och därmed ökade kostnader. Produktion vårdval hörselrehabilitering Vårdval hörselrehabilitering består av de auktoriserade audionommottagningarna. Vårdvalet administreras och finansieras via Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden. Nio olika företag eller organisationer driver drygt 30 mottagningar. Endast en mottagning drivs i offentlig regi av Region Skåne, de övriga drivs i privat regi. AVSLUTADE HÖRSELBEDÖMNINGAR Utveckling av avslutade hörselbedömningar 2009 samt 2013-2015. ANTAL SOM VÄNTAR PÅ HÖRSELBEDÖMNING Utveckling av antalet väntade sedan 2009 samt 2013-2015. 20 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

PROCENTUELL FÖRDELNING INOM AVSLUTADE HÖRSELREHABILITERINGAR 2011-2015 Utveckling andel rekvisition hörapparater 2011-2015. Antalet avslutade hörselrehabiliteringar var 10 983, vilket var en minskning med 327 stycken eller 2,9 procent jämfört med föregående år. Detta kan jämföras med budgeterat värde om 11 200. En ökning av antalet utprovningar skedde under senare delen av året. Avslutade bedömningar minskade med 1 088 stycken eller 6,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet utförda bedömningar för perioden var 15 812 stycken. Budgeterat antal var 17 000 bedömningar. Även antalet bedömningar ökade i antal under senare delen av året. Antalet väntande på bedömning sjönk drastiskt när vårdvalet infördes 2009. Därefter har nivån på antalet väntande varit relativt stabil. Tillgängligheten inom 60 dagar för utprovning hörapparat inom vårdvalet ligger på 100 procent. Patienten kan välja mellan att köpa sin hörapparat på rekvisition och därmed välja apparat själv, eller erhålla apparat från Region Skånes upphandlade sortiment. Fördelningen mellan rekvisitioner och hörapparater från Region Skånes upphandlade sortiment har varierat mycket mellan åren. 2015 ledde i genomsnitt 38 procent av processerna fram till att patienten valde Rekvisition hörapparat. En markant minskning kunde ses under senare delen av 2014 till förmån för val av Region Skånes upphandlade sortiment. Det berodde på att ett nytt avtal för hörapparater trädde ikraft den 1 maj 2014, vilket förnyade det upphandlade sortimentet av hörapparater. Detta gjorde det upphandlade sortimentet mer attraktivt för patienterna och andelen rekvisition har sedan dess sjunkit markant. Under året var förhållandet relativt jämt. Produktivitet Produktiviteten ökade med 2,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Produktivitetsförändringarna varierade mellan verksamheterna där Syn-, hörsel- och dövverksamheten hade högst produktivitetsökning med drygt 9 procent. Den ökade produktiviteten är ett resultat av ett effektiviseringsarbete som löpande skett under ett antal år då produktionen ökat samtidigt som antalet resurser blivit färre. På vissa enheter introducerades även ett nytt arbetssätt med produktionsplanering vilket ledde till en ökning i produktivitet. Även arbetssättet med öppen kalender, vilket innebär att administrativ personal ansvarar för tidbokning och kallelser, påverkade produktiviteten positivt. För att kvalitetssäkra produktivitetsrapporteringen skedde en större översyn och ombyggnad i uppföljningssystemet under senare delen av året. Denna översyn är i sitt slutskede varför det kan vara möjligt att siffrorna inte är helt exakta. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 21

MEDARBETARPERSPEKTIVET KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Under 2015 var målet att samtliga verksamheter inom divisionen skulle genomföra aktiviteter för en hälsosam arbetsplats. Alla enheter inom divisionen tog fram handlingsplaner utifrån resultatet i medarbetarundersökningen som genomfördes 2014. Aktiviteter genomfördes på enheterna och handlingsplanen följdes upp löpande. I syfte att öka kvaliteten i insatserna men också minska arbetsrelaterad utmattning genomförde Barn- och ungdomshabiliteringen en utbildning i sociala processer där 20 procent av den behandlande personalen deltog. Att arbeta i omsorgsgivande verksamheter innebär att träffa människor och tillsammans med dem planera för en förändring i deras vardag. När förståelsen ökar för det som händer i mötet ökar möjligheterna för konstruktiv planering och effektiva interventioner, men också att man bättre kan ta hand om de känslor som väcks av arbetsuppgiften. Inom Vuxenhabiliteringen genomfördes aktiviteter både i grupp, på arbetsplatsträffar och teamdagar, men även individuellt genom samtal med medarbetare om systematiskt arbetsmiljöarbete, medarbetaransvar och ansvar för egna hälsan. Vidare fördes en dialog kring spelregler och begreppet delaktighet vid arbetsplatsträffar. Inspiratör besökte vissa av enheterna under hösten. Inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten genomfördes bland annat mindfulness-utbildning, prova-på-aktiviteter för att få insikt i målgruppernas funktionsnedsättningar, gemensam promenad i samband med lunch, översyn av arbetsplatsers ergonomi, uppmuntran för att få medarbetare att använda frisk-vårdsanslaget och ändrad fördelning av arbetsuppgifter för jämnare belastning. Under 2015 genomfördes en lönekartläggning utefter kraven i diskrimineringslagen som anger att arbetsgivare vart tredje år ska kartlägga och analysera löner för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader mellan kvinnor och män. Resultatet av kartläggningen visade att inga osakliga löneskillnader återfinns i lika och likvärdiga yrke finns inom divisionen. Kartläggningen genomfördes och handlingsplanen togs fram i nära samarbete med de fackliga organisationerna. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer Alla divisionens medarbetare har en individuell utvecklingsplan som tagits fram i medarbetarsamtal med chefen. Under 2015 utbildades divisionens chefer inom ett flertal områden. Ett antal temamöten anordnades och under hösten har en grupp chefer gått utbildning i retorik. Utöver detta har cheferna haft möjlighet att delta i Region Skånes chefsutbildningar. Ett program för att ge medarbetare som är nyfikna på ledarrollen möjlighet till kompetensutveckling, inblick och erfarenhet av ledarskap togs fram och programmet startade under hösten 2015. Inom programmet har två utbildningsdagar genomförts och planeringen för skuggning av chefer är klar för 2016. Ett arbete med att ta fram verktyg för att förbättra och utveckla arbetsplatsträffar pågår. Ett förslag på verktyg för att arbeta med dialog kring kompetensförsörjning togs fram under året och under våren 2016 kommer divisionen se på ett möjligt samarbete med Högskolan i Kristianstad för att arbeta med verktyget. Lika rättigheter och möjligheter I förvaltningen Skånevård Kryh finns en handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter som gäller åren 2013-2016. Hälsofrämjande arbete Divisionen arbetar aktivt med att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. Nya chefer och 22 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

skyddsombud fick under året erbjudande om utbildning i arbetsmiljö. Hr-specialisterna gick under året igenom arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet med enhetscheferna vid besök ute på enheterna. Under året bjöd hr-enheten också in enhetschefer till frukostmöten med fokus på rehabiliteringsarbete och arbetsmiljö. Divisionen genomförde den årliga uppföljningen att det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga enheter. Resultatet visade att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl men att det finns ett behov tydlighet kring utbildningar för skyddsombud och nya chefer Divisionen arbetar aktivt med förebyggande arbete och rehabiliteringsinsatser, och bland annat fördjupades samarbetet med företagshälsovården. VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS Kompetensförsörjning Division Habilitering och Hjälpmedel tog fram kompetensförsörjningsplan enligt förvaltningen Skånevård Kryhs rutin. Inom verksamheterna pågår kontinuerligt arbete för att säkerställa att verksamheten har rätt kompetens nu och i framtiden. En dialog pågår både på ledningsnivå och ute på enheterna kring vilka kompetenser vi ser oss ha behov av framöver samt hur vi blir attraktiva för de kompetenser som redan finns hos oss. På ledningsnivå är diskussionerna av mer långsiktig och strategisk karaktär, på enheterna mer operativ i samband med att vakanser uppstår. Bristyrken som identifierats är främst psykologer och arbetsterapeuter och här finns även en koppling till geografi. Rekryteringssvårigheter av dessa yrken finns främst i nordväst och nordöst. SJUKDAGAR PER MEDARBETARE, JANUARI TILL DECEMBER Förändring 2015 % Antal 2014 Region Skåne 20,4 7,2 % 1,38 19,02 Habilitering och Hjälpmedel 22,3-6,3 % -1,5 23,8 Färre än 28 dagar Region Skåne 7,73 6,3 % 0,46 7,27 Habilitering och Hjälpmedel 8 3,8 % 0,3 7,7 Fler än 28 dagar Region Skåne 12,67 7,9 % 0,93 11,74 Habilitering och Hjälpmedel 14,3-11,7 % -1,9 16,2 Utveckling sjukfrånvaro 2014-2015 Hr-specialister fokuserade under året särskilt på rehabiliteringsarbete och förebyggande insatser i sitt samarbete och stöd till enhetscheferna. Uppföljningar och utvärderingar av behov av insatser var ständigt pågående under året i dialog mellan hr-specialisterna och enhets- och verksamhetschefer. Hr-enheten bjöd in alla enhetschefer till frukostseminarium kring svåra rehabiliteringsfrågor och förebyggande arbete. Uppföljning av sjukfrånvaro gjordes på både verksamhets- och enhetsnivå. Den totala sjukfrånvaron i divisionen sjönk under 2015 från 23,8 dagar till 22,3 dagar. Korttidsjukfrånvaron ökade med 0,3 dagar i jämförelse med 2014 men långtidssjukfrånvaron minskade med 1,9 dagar. Arbetet med att lägga över administrativa arbetsuppgifter till enhetssekreterare för att frigöra patienttid för behandlande yrkesgrupper fortsätter. Inom delar av verksamheten infördes rutiner för öppen Telefonistyrningssystemet Telia Callguide erbjuder ökade möjligheter för ett utökat samarbete mellan enheterna i och med enhetssekreterarnas utökade roll. Kompetensförsörjning för äldre medarbetare Inom förvaltningen Skånevård Kryh genomfördes åtgärder såsom anställning av seniora nyckelpersoner under sommarmånaderna. Inom division Habilitering och Hjälpmedel fanns inget behov av sådana åtgärder. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 23

Användning av bemanningsföretag Syn-, hörsel- och dövverksamheten hyrde under några månader in en ersättare till en vakant tjänst som tekniker inom alternativ telefoni från företaget Anpassa. Vakansen är nu tillsatt. Verksamheten använde också bemanningsföretag för att ersätta en administratör under den period som ordinarie befattningshavare arbetade med ett internt projekt kring arbetstidskartläggning samt för att ersätta en administratör vid sjukskrivning. En tillfällig ersättare rekryterades och bedömningen är att behovet av att hyra personal från bemanningsföretag inte kvarstår. Utöver detta köpte Syn-, hörsel- och dövverksamheten teckenspråkstolkstjänster för 460 000 kronor för att täcka behovet av tolk i arbetet för döv personal. Inför 2016 har verksamheten anställt ytterligare en tolk. Barn- och ungdomshabiliteringen köpte sjukskötersketjänst av Landskrona kommun, vilket nu upphört då verksamheten anställt egen medarbetare på tjänsten. Utöver detta köpte verksamheten fritidskonsulent av Eslövs kommun. Detta sker inte längre men kan bli aktuellt igen då verksamheten samarbetar med kommunerna kring dessa uppgifter. Verksamheten köper läkartjänster i Ystad och vid riksgymnasiet i Kristianstad från privatpraktiserande läkare. Utbildningsuppdraget Som en del av Region Skåne ska Habilitering och Hjälpmedel bidra till långsiktiga strategier för personalförsörjning genom att tillhandahålla verksamhetsförlagd utbildning och praktikplatser för de professioner som är verksamma i divisionen. Varje termin tar divisionen emot studenter från: Arbetsterapeutbildningen, fysioterapeututbildningen, audionomutbildningen, sjuksköterskeutbildningen-vidareutbildning barnsjuksköterska, socionomutbildningen, psykologutbildningen och logopedutbildningen. Antalet studenter varierar något mellan terminerna men volymerna finns reglerade i de praktikavtal som Region Skåne har tecknat där även kvalitetskrav, handledarkompetens och uppfyllande av gällande målbeskrivningar finns med. Habilitering och Hjälpmedel tar också emot tre PTP-psykologer årligen inom ramen för Region Skånes PTP-program. Under året tillgodosågs alla beställningar av praktikplatser. En förutsättning för att detta ska lyckas är ett gott samarbete med lärosäten, verksamhetschefer, enhetschefer och inte minst alla medarbetare som fungerar som handledare. Andelen handledare med genomgången handledarutbildning behöver öka och hr-enheten arbetar kontinuerligt med detta genom att informera om de handledarutbildningar som finns tillgängliga, både hos lärosätena och i Region Skåne, samt genom att vara generösa med att bevilja ledighet för dessa utbildningar. Ur rekryteringssynpunkt är det mycket viktigt att fortsätta det goda samarbetet mellan verksamheter och lärosäten, och att verksamheterna fortsätter att se det som en förmån att få ta emot studenter. Ett gott mottagande av studenter bidrar till att ge divisionen gott rykte och i förlängningen påverkar detta rekryteringsmöjligheterna. GOTT LEDARSKAP ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRAMGÅNG Divisionen arbetar kontinuerligt med att göra uppdraget som chef rimligt, möjligt och attraktivt. Utvecklingsinsatser sker individuellt där behov finns. Organisatoriska förändringar genomfördes i de fall detta behövdes för att stödja verksamheten och ledarskapet. Ett exempel är införandet av teamledare inom ett antal enheter. Stabsfunktionerna arbetar löpande med att stötta ledarskapet inom respektive område. Divisionschefen bjöd in alla chefer till chefsträff sex gånger under året. Under dessa dagar arbetade chefsgruppen med viktiga aktuella frågor och utveckling. Chefsträffarna användes för utbildning av chefer men även som möjlighet att se och lära av goda exempel inom divisionen. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen fick ledningsgruppen parallellt med utbildningen i sociala processer två halvdagar i samma ämne men utifrån ledningsperspektiv. Verksamhetens ledningsgrupp har också en utvidgad ledningsgrupp som ett forum 24 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

för att utveckla ledarskapet för alla chefer, teamledare och yrkesutvecklare. Även ledningsmötena används för utveckling av ledarskapet på olika sätt. Inom Vuxenhabiliteringen görs ledarutveckling inom respektive ledningsgrupp och utvidgad ledningsgrupp. Verksamheten jobbade en del med litteratur, och övningar och dialoger kopplade till den, men tog även in extern hjälp och handledning. Inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten arbetade ledningsgruppen i år med Mindinvest och använde verktyget SDI, Strength Deployment Inventory, som instrument för att få syn på vilka profiler som fanns i gruppen med syfte att stärka ledningsgruppen och den enskilde chefen. Bisysslor Bisysslor finns i ringa omfattning och rapporteras årligen enligt Region Skånes rutiner. Antalet anställda och arbetad tid Antalet anställda var per den sista december 2015 789 medarbetare att jämföra med 788 siste december 2014. Utav dessa hade 85 procent en heltidsanställning och medelsysselsättningsgraden var 95 procent. Omräknat till anställda omräknat till heltid (AoH) var motsvarande siffra 744 anställda, att jämföra med föregående års värde 740, vilket var 4 AoH färre. Använda anställda omräknat till heltid (AAoH) var under perioden 538 att jämföra med 533 föregående år. Antalet korttidssjukdagar per medarbetare ökade jämfört med föregående år från i fjor, aktiviteter för att minska långtidssjukskrivning gav avsedd effekt. Cheferna i divisionen arbetade under året, med stöd av stabsfunktionerna, för att vara så följsamma och förutseende som möjligt för de förändringar och vakanser som uppstod, för att så fort som möjligt fylla vakanta tjänster. Verksamheten bygger på att en kontinuitet i relationen mellan patient och vårdgivare kan upprätthållas. Patient och vårdgivare har ofta långvariga kontakter. Det innebär att vikarier har svårt att vid kortare frånvaro gå in och upprätta en fullgod relation gentemot patienterna, vilket i sin tur medför färre antal anställda vid frånvaro. Ytterligare en faktor som påverkade utfallet var att det finns svårrekryterade grupper inom ansvarsområdet. Exempel på dessa grupper är psykologer, läkare och teckentolkar samt till viss del arbetsterapeuter och medicinska sekreterare. Det var även svårare att rekrytera till nordöstra delen av Skåne. Dessutom förutsätter verksamheten att de som rekryteras har en tidigare erfarenhet att falla tillbaka på. På grund av att det i ett flertal fall var svårt att tillsätta tjänster lyckades inte rekryteringarna bli klara i samband med avgången, utan det uppstod ett glapp med en vakans som följd. ANTAL ANSTÄLLDA Huvudgrupp AID 2014 2015 Differens Procent Ledning/Administration 127 134 7 5,5 % Läkare 3 5 2 66,7 % Medicinsk sekreterare 34 30-4 -11,8 % Sjuksköterska 16 20 4 25 % Undersköterska/Skötare 7 8 1 14,3 % Övrig personal 86 84-2 -2,3 % Övrig vård/rehab/social 515 508-7 -1,4 % Totalt 788 789 1 0,1 % Antal anställda 2014-2015 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 25

ANTAL ANSTÄLLDA OMRÄKNAT TILL HELTID (AoH) Huvudgrupp AID 2014 2015 Differens Procent Ledning/Administration 120,5 123,5 3 2,5 % Läkare 2,5 3,1 0,6 24 % Medicinsk sekreterare 31 29,9-1,1-3,5 % Sjuksköterska 13,6 15,6 2 14,7 % Undersköterska/Skötare 5,3 5,8 0,5 9,4 % Övrig personal 82,5 79,8-2,7-3,3 % Övrig vård/rehab/social 484,7 486 1,3 0,3 % Totalt 740,1 743,7 3,6 0,5 % Antal anställda omräknat till heltid 2014-2015 ANTAL ANVÄNDA ANSTÄLLDA OMRÄKNAT TILL HELTID (AAoH) Huvudgrupp AID 2014 2015 Differens Procent Ledning/Administration 96 97,7 1,7 1,8 % Läkare 3 3,9 0,9 30 % Medicinsk sekreterare 22,7 22,3-0,4-1,8 % Sjuksköterska 10,1 12,4 2,3 22,8 % Undersköterska/Skötare 3,8 4,4 0,7 17,7 % Övrig personal 61,5 62,1 0,6 1 % Övrig vård/rehab/social 335,8 335,4-0,4-0,1 % Totalt 532,9 538,2 5,4 1 % Antal använda anställda omräknat till heltid 2014-2015 26 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

EKONOMI GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomiskt ingångsläge Den demografiska utvecklingen pekar mot en allt ökande äldre befolkning samt fler asylsökande. Den förändrade demografin innebär bland annat större hjälpmedelsbehov. Inom Habiliterings- och hjälpmedelsnämndens kostnadsansvar handlade det framför allt om ökade kostnader för scootrar, elrullstolar och drivaggregat. Antalet remisser för barn med autismspektrum har under de senaste fyra åren ökat med 82 procent. Anledningen till den stora ökningen är främst ökad kunskap och möjligheter att tidigt ställa diagnos. Inflödet av remisser fortsatte att öka under 2015. Remisser för barn 0 till 6 år ökade under året med 28 procent jämfört med 2014. Ett ökat antal resurser behövs för att kunna ge intensiva insatser till små barn med autismspektrumtillstånd. Evidensbaserade nationella riktlinjer för habiliteringsinsatser finns för barn i åldern 0 till 6 år, och dessa säger att tidiga intensiva mångsidiga och nätverksbaserade insatser ska ges under en period av två år. För att på ett tillfredsställande sätt kunna ge relevanta insatser enligt nationella riktlinjer för målgruppen krävs cirka 13 nya tjänster. Den gängse uppräkningen av ersättningen 2015 till vårdvalet hörselrehabiliteringar motsvarade inte kostnaden för det ökade antalet utprovningar av hörapparater samt kostnaden för nytt hörapparatsavtal, vilket trädde i kraft 1 maj 2014. Förutsättningarna var kända vid ingången av 2015, vilket gjorde att det ekonomiska ingångsläget de facto var negativt. En teknisk justeringspost lades initialt in i budgeten för att uppnå balans. Vårdval hörselrehabilitering är sedan ett par år underfinansierad och denna verksamhet nådde ett resultat om 14,7 miljoner kronor för 2015. Verksamheten har varit underfinansierad både 2014 och 2015. Priserna ökar generellt inom hjälpmedelsområdet och under året ökade priserna i nya avtal. Det har funnits en stillastående prisbild under 3 till 4 år som nu förändrats, till exempel sågs en 20 procents ökning i medelpris för joysticksstolar. För områdena vårdval hörselrehabilitering och hjälpmedel har Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden begränsade möjligheter att styra kostnadsutvecklingen. Hörselrehabilitering, inklusive hörapparater, sker genom vårdval där alla aktörer utom en är privata och nämnden har inga möjligheter att påverka volymen av hörselrehabiliteringar. Hjälpmedel förskrivs förutom av division Habilitering och Hjälpmedel även av bland annat sjukhus, primärvård och kommuner och styrs helt av Hjälpmedelsguiden, vilken beslutas av Hälsooch sjukvårdsnämnden. Kostnaderna för serviceentreprenörerna ökade med cirka 1 miljon kronor vilket motsvarade 6 procent. En översyn och granskning intensifierades och alternativa möjligheter undersöks. Resultat Divisionens ekonomi redovisas i två separata delar där kärnverksamheten skiljs från verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar. Totalt resultat för 2015 uppgick till - 2,1 miljoner kronor. Resultatet för divisionens kärnverksamhet uppgick till 12,7 miljoner kronor. Avvikelsen motsvarar 2 procent av verksamhetens omslutning. Vårdval hörselrehabiliteringars resultat uppgick till 14,8 miljoner kronor. Anledningen till överskottet i kärnverksamheten var främst lägre personalkostnader på grund av vakanser med anledning av sjukskrivningar och försenade rekryteringar. RESULTAT Verksamhet Totalt Vårdval Kärn- verksamhet Omsättning 713,6 77,6 641,2 Resultat -2,1-14,8 12,7 Avkastning -0,3 % -19,1 % 2 % HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 27

TOTALA VERKSAMHETEN Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Avvikelse Resultat Totalt Ekonomi (tkr) 2015 2014 2015 Utfall/Budget 2015/2014 Total -2 089-6 693 0-2 089 4 604 Regionbidrag för verksamhet 649 700 635 400 649 700 0 14 300 Erhållna bidrag 38 305 24 170 24 764 13 541 14 134 Övriga intäkter 25 646 16 711 25 869-223 8 935 Verksamhetens intäkter 713 650 676 281 700 333 13 317 37 369 Kostnad årsarbetare -355 081-344 427-365 830 10 749-10 654 Övriga personalkostnader -8 487-9 505-6 130-2 357 1 017 Tjänsteköp -74 279-64 574-79 191 4 912-9 706 Hjälpmedel -136 056-128 277-129 880-6 176-7 779 Hyror -53 171-55 321-55 037 1 866 2 150 Övriga kostnader -79 528-70 644-54 834-24 694-8 884 Verksamhetens kostnader -706 603-672 748-690 902-15 701-33 855 Avskivningar -8 567-9 057-8 786 219 490 Nettokostnader -1 519-5 523 645-2 164 4 004 Finansiell intäkt och kostnad -570-1 170-645 75 600 Resultaträkning mp 1-4 KÄRNVERKSAMHETEN Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Avvikelse Kärnverksamheten Ekonomi (tkr) 2015 2014 2015 Utfall/Budget 2015/2014 Total 12 672 6 590 0 12 672 6 082 Regionbidrag för verksamhet 588 390 575 271 588 390 0 13 119 Erhållna bidrag 33 010 24 121 23 003 10 007 8 889 Övriga intäkter 19 773 18 727 15 644 4 129 1 046 Verksamhetens intäkter 641 173 618 119 627 037 14 136 23 054 Kostnad årsarbetare -353 758-343 219-364 499 10 741-10 538 Övriga personalkostnader -8 448-9 493-6 115-2 333 1 045 Tjänsteköp -42 622-41 101-40 819-1 803-1 521 Hjälpmedel -84 665-80 994-86 905 2 240-3 671 Hyror -53 171-55 321-55 037 1 866 2 150 Övriga kostnader -76 699-71 174-64 231-12 468-5 525 Verksamhetens kostnader -619 363-601 302-617 606-1 757-18 061 Avskivningar -8 567-9 057-8 786 219 490 Nettokostnader 13 242 7 760 645 12 597 5 482 Finansiell intäkt och kostnad -570-1 170-645 75 600 Resultaträkning mp 1-5 28 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

Det fanns även problem med att rekrytera vissa grupper inom ansvarsområdet och då främst psykologer och läkare. Personalkostnaderna totalt sett, inklusive kostnader för inhyrd personal samt tjänsteköp av tolkar (avseende teckenpråkstolkning), uppgick till 6 miljoner kronor lägre än budget. Ett tillskott från regionstyrelsen på 8 miljoner kronor på helårsbasis, tillsköts under juni månad, varav 6 miljoner kronor avsåg hjälpmedel och 2 miljoner kronor avsåg ökade behov av insatser för små barn med autismspektrumtillstånd. Barn- och ungdomshabiliteringen hade svårigheter att med kort varsel anställa extra personal, för att kunna fylla behovet av ökade insatser, varför alla dessa medel inte kunde nyttjas under året. Det extra tillskottet för hjälpmedel eliminerade det förväntade underskottet för Hjälpmedelsverksamheten. Anledningen till kostnadsökningen inom Hjälpmedelsverksamheten var en ökad efterfrågan och förskrivning, samt högre priser för inköp. Förskrivningar görs förutom av division Habilitering och Hjälpmedel även till stor del av primärvård, kommuner samt sjukhus. Hjälpmedelsverksamheten införde en strukturerad uppföljning av kostnaderna för hjälpmedel och förskrivningarna kopplade till detta. Det innebar en ännu bättre kontroll, uppföljning och analys av de olika hjälpmedelsområdenas förändringar. De områden där kostnaderna ökade mest var: Elrullstol av scootermodell fler förskrivare i primärvården ger fler patienter möjligheter. Bolltäcken, eller hjälpmedel för sinnesstimulering, mer än fördubblades och skrivs ut av psykiatrin mer än tidigare. Avancerade hörapparater ingår inte i vårdvalet utan ingår i kärnverksamheten. Priserna ökade med mer än 50 procent på dessa produkter. Entreprenörer på service översteg budget med 1,2 miljoner kronor, analys och diskussioner pågår. Avskrivningar ökade med 2,5 miljon kronor under 2015 baserat på ökade inköp under hösten 2014 samt förändrad avskrivningsmodell. Resultatet för verksamheten vårdval hörselrehabilitering var negativt och uppgick till 14,8 miljoner kronor. Kunskapen om att denna verksamhet var underfinansierad fanns redan vid årets ingång. Anledningen till underskottet för hörselrehabiliteringar var en underfinansiering utifrån efterfrågan VÅRDVAL HÖRSELREHABILITERING Vårdval hörselrehabilitering Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Avvikelse Ekonomi (tkr) 2015 2014 2015 Utfall/Budget 2015/2014 Total -14 762-13 282 0-14 762-1 478 Regionbidrag för verksamhet 61 310 60 129 36 210 25 100 1 181 Erhållna bidrag 5 859 866 2 011 3 848 4 993 Övriga intäkter 10 448 1 398 11 683-1 235 9 051 Verksamhetens intäkter 77 617 62 392 49 904 27 713 15 225 Kostnad årsarbetare -1 323-1 208-1 331 8-115 Övriga personalkostnader -39-14 -15-24 -25 Tjänsteköp -35 301-25 998-38 967 3 666-9 302 Hjälpmedel -51 457-47 322-17 875-33 582-4 136 Övriga kostnader -4 259-1 134 8 284-12 543-3 125 Verksamhetens kostnader -92 379-75 676-49 904-42 475-16 703 Nettokostnader -14 762-13 283 0-14 762-1 478 Resultaträkning mp 1-5 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 29

och bedömt behov. Budgeterat regionbidrag finansierade inte det ökade antalet hörselutprovningar, bedömningar och kostnadsökningar för hörapparater fullt ut. Det nya upphandlade hörapparatsavtalet, vilket gav betydligt högre kostnader för inköp av hörapparater, trädde i kraft 1 maj 2014. Rekvisitionspriserna på en hörapparat steg från då 1 800 kr till 2 100 kr. Det motsvarar en kostnadsökning på cirka 6,3 miljoner kronor baserat på 11 000 utprovningar och 90 procent andel binaurala hörapparater, vilket var antalet år 2015. ÖVERSKOTT, MILJONER KRONOR 2009: -44 2010: 48,2 2011: 27,3 2012: 24 2009-2013: 61,5 2013: 6 2010-2013: 105,5 2014: -13,3 2009-2014: 48,2 2015: -14,8 2009-2015: 33,4 Hörselrehabiliteringar Resultat i relation till regionbidrag och antal utprovningar, över tiden. Under åren 2009-2013 genererade verksamheten totalt ett överskott om 61,5 miljoner kronor vilket har återredovisats varje år. HÖRSELREHABILITERINGAR. REGIONBIDRAG, KOSTNADER OCH UTPROVNINGAR Utveckling hörselrehabiliteringar, regionbidrag, kostnader och utprovningar 2007-2015. Intäktsutveckling Intäkterna översteg budget med 13,3 miljoner kronor varav 8 miljoner kronor som tilläggsfinansiering från Regionstyrelsen för finansiering av hjälpmedel samt ökade insatser för barn med autismspektrum. Divisionen fick 6 miljoner kronor i momsbidrag och översteg budgeterat värde med 4 miljoner kronor. Detta med anledning av att ersättningen erhölls retroaktivt från 2012 till 2013. Intäkterna/statsbidraget för asyl ökade med 0,8 miljoner kronor eller 96 procent jämfört med budget. Patientintäkterna avseende utprovningsavgifter för hörapparater inom vårdvalet uppgick till 9,1 miljoner kronor, vilket var en ökning med 8,6 miljoner kronor. En förändrad redovisningsprincip från och med 1 januari 2015 innebär att utprovningsavgifterna numera redovisas som en intäkt istället för att dras av från tjänsteköp avseende utprovningar. Motsvarande kostnadsökning finns därmed för utprovningsbesök vilka därmed redovisas som en bruttokostnad. Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Personalkostnaderna inklusive kostnader för inhyrd personal samt tjänsteköp av teckenspråkstolkar ökade med 11,4 miljoner kronor eller 3,1 procent jämfört med föregående år. Utfallet jämfört med budget var 6 miljoner kronor lägre eller 1,6 procent. Lönekostnaderna för anställd personal stod för en ökning om 3,1 procent, vilket var i paritet med årets löneökning på 3 procent. Personalkostnaderna totalt avvek från budget med plus 8,4 miljoner kronor, alternativt 2,3 procent. Avvikelsen berodde främst 30 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

på vakanser som inte kunde besättas med anledning av korttidsfrånvaro samt tillfälliga vakanser mellan anställningar. Det finns även en problematik när behov av kortare vikariat uppstår då vikarier har svårare att gå in och upprätta en fullgod relation gentemot patienterna. Verksamheten bygger på att en kontinuitet i relationen mellan patienter och vårdgivare kan upprätthållas. Patienter och vårdgivare har ofta långvariga kontakter. Det medför färre antal anställda vid oplanerad frånvaro. BRUTTOKOSTNADSUTVECKLING Kostnaden för externt inhyrd personal uppgick till 1,4 miljoner kronor för året och stämde väl överens med budgeterat värde på 1,4 miljon kronor. Det var en ökning med 0,2 miljoner kronor jämfört med föregående år. Bemanningsföretag används enbart i undantagsfall och utgör därför en marginell omfattning. Utav dessa avser 0,7 miljoner kronor läkartjänster och 0,7 miljoner kronor övriga vårdtjänster. Barn- och ungdomshabiliteringen behövde köpa in läkarresurser både från bemanningsföretag men även från privatpraktiserande läkare då sjukhusen i Ystad och Kristianstad inte hade möjlighet att tillhandahålla dessa tjänster. Under året köpte Barnoch ungdomshabiliteringen tillfälligtvis även in sjuksköterskeresurs i Landskrona. Syn-, hörsel- och dövverksamheten hyrde också tillfälligtvis in några administrativa resurser. rande post är den förändrade redovisningsprincipen för utbetalning av utprovningsersättning till audionommottagningar*. Reducerat för denna påverkan når bruttokostnadsökningen 3,5 procent. Kostnaden för hörhjälpmedel, som ligger utanför hörapparater i vårdvalet, ökade med 2 miljoner kronor eller 17 procent jämfört med föregående år. Det avsåg bland annat merkostnader för delarna som används tillsammans med implantat, avancerade hörapparater samt övriga hörseltekniska hjälpmedel. Övriga hörapparaters prisökning och ett ökande antal BAHA-benledningsimplantat (Bone Anchored Hearing Aid, är ett kirurgiskt implantat för behandling av hörselnedsättning som fungerar genom direkt kontakt med skallbenet). Upphandlingen på BAHA gjordes under 2015 och i en första kontroll råder oförändrat kostnadsläge. Kostnaderna för hörapparater inom vårdvalet inklusive rekvisitioner, ökade med 4,1 miljoner kronor eller 9 procent jämfört med föregående år, till följd av det ökade priset på hörapparater. ÖVRIGA KOSTNADER Kostnadsutveckling Utvecklingen för divisionens bruttokostnader var 4,8 procent, jämfört med föregående år. Motsvarande siffra för kärnverksamheten (exklusive vårdval hörselrehabilitering) var 2,8 procent. Den främsta anledningen till den ökade kostnadsutvecklingen var högre kostnader för hjälpmedel, främst inom områdena hörsel samt rörelse, motsvarande 10 miljoner kronor eller 9,5 procent. En jämförelsestö- Anledningen till de ökade kostnaderna för rörelsehjälpmedel var det ökande antalet förskrivningar av främst elscootrar, men kostnadsökningen påverkades även av prisökningar. Elscootrar förskrivs till cirka 50 procent av externa förskrivare utanför divisionen såsom primärvården, sjukhus och kommuner. Personalkostnaderna totalt ökade med 9,6 miljoner kronor eller 2,7 procent jämfört med föregående HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 31

år. Lönekostnaderna stod för en ökning om 3,1 procent, vilket är i paritet med årets löneökning på 3,0 procent. Regionintern kostnadsutveckling De regioninterna kostnaderna för telefoni och ITverksamhetssystem utgör en kostnadsökning om 5,7 procent eller 1,2 miljoner kronor. Volymberoende telefoni och IT-system med fast månadskostnad faktureras löpande och på rätt kostnadsbärare. Däremot fördelades övriga IT-system utifrån ett schablonvärde. Budgeterat värde stämde väl överens med utfallet och avvek endast marginellt. Kostnaderna för Regionservice var totalt sett 2,9 procent högre än föregående år, motsvarande 0,5 miljoner kronor. Hyrorna minskade med 2,4 miljoner kronor eller 4,4 procent med anledning av lägre hyresnivåer vilka hade sitt ursprung i sänkt internränta. Övriga kostnadsposter från Regionservice ökade med 0,5 miljoner kronor eller 2,9 procent. Det var bland annat städ- och transportkostnader som blev dyrare. Regionservice debiterade inte faktiska kostnader 2015, med undantag av hyrorna, utan kostnaden baserades helt på föregående års utfall för förvaltningen. Kostnaderna schablonfördelades sedan internt inom förvaltningen Skånevård Kryh. MÅLRELATERAD ERSÄTTNING Divisionens måltal för målrelaterad ersättning var kopplad till de områden som var obligatoriska inom Region Skåne, samt området kompetensförsörjning som var obligatoriskt inom Skånevård Kryh. Kund-/patientnöjdhet Patienternas synpunkter ska ligga till grund för det förbättringsarbete som genomförs inom verksamheterna. Aktiviteterna handlade om att genomföra patientundersökningar och att på olika sätt arbeta utifrån resultatet. Inom Vuxenhabiliteringen genomfördes också aktiviteter för att öka patientinflytandet på verksamhetsnivå. Aktiviteter genomfördes enligt plan inom alla verksamheter. Medicinsk kvalitet och patientsäkerhet Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler ska vara 90 procent på verksamhetsnivå. Vid en nationell mätning i oktober nådde Vuxenhabiliteringen och Hjälpmedelsverksamheten målet. Resultatet för Vuxenhabiliteringen var 93,3 procent för vart och ett av områdena hygienrutiner och klädregler. För Hjälpmedelsverksamheten låg resultatet på 100 procent för vart och ett av områdena. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen nådde man nästan ända fram med ett resultat på 87,5 procent för hygienrutiner och 81,8 procent för klädregler. Inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten genomfördes ingen mätning. På divisionsnivå låg resultatet på 90,4 procent för hygienrutiner och 86,4 procent för klädregler. Tillgänglighet 80 procent av barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd eller ADHD ska vänta max 30 dagar från beslut om behandling till dess att behandling inletts. Tillgängligheten på divisionsnivå var excellent och uppgick till 93 procent per den 31 december 2015. Åtta av tio enheter inom Barn- och ungdomshabiliteringen nådde målet per den 31 december. Resultatet på divisionsnivå var excellent under årets alla månader. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt hälsofrämjande arbetsplats Aktiviteter för en hälsosam arbetsplats ska planeras och genomföras i verksamheterna. Aktiviteter genomfördes enligt plan inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Hjälpmedelsverksamheten, och inom berörda stabsenheter. Inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten fanns en avvikelse på grund av att samlokalisering i Malmö inte genomfördes som planerat. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning avseende behandlande yrkesgrupper ska säkras genom omfördelning av arbetsuppgifter till administrativ personal. Varje verksamhet ska utifrån den översyn av administrativa rutiner och processer som genomfördes inom divisionen, formulera tre konkreta förslag till en divisionsövergripande strategi. Förslag lämnades av alla verksamheter. 32 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

HANDLINGSPLANER FÖR EKONOMI I BALANS Vårdval hörselutprovningar är sedan ett par år underfinansierad och denna verksamhet underskott nådde ett underskott om 14,8 miljoner kronor för helåret 2015. Verksamheten, som bedrivs av ett trettiotal privata audionommottagningar och en i Region Skånes regi, var underfinansierad både 2014 och 2015. Kostnadsökningarna jämfört med 2013 då verksamheten gick med överskott, beror på ökat antal bedömningar och utprovningar vilket också medför kostnader för fler hörapparater, dyrare hörapparater som en följd av nya avtal som trädde i kraft i maj 2014. Vid upphandlingen ställdes krav på bästa möjliga teknik utifrån ett kostnadstak. Medborgarnas rätt till hörselrehabilitering och hörhjälpmedel utgår ifrån den hörselnedsättningsgräns som fullmäktige fattade beslut om 2009. För att nå balans i verksamheten, utan ett tillskott av ytterligare medel, togs förslag till alternativa lösningar fram för vilka politiskt beslut krävs. Hjälpmedelsverksamheten fick ett extra finansiellt tillskott på 6 miljoner kronor för 2015, vilket finansierade det förväntade underskottet. Kostnaderna för hjälpmedel fortsätter dock att öka och för 2016 förväntas behovet öka med ytterligare 4 miljoner kronor. En omfördelning av internbudgeten till fördel för hjälpmedelsverksamheten fick göras för att kunna hantera denna kostnadsökning. Skälen är dels prisökningar på hjälpmedelsprodukter på uppemot 5 procent, dels ett ökat antal förskrivningar av vissa hjälpmedel. Patienternas rätt till hjälpmedel styrs av den av Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade Hjälpmedelsguiden. För att kostnadsminskningar ska kunna ske inom hjälpmedelsområdet måste patienternas tillgång till hjälpmedel minska eller avgifterna öka. Regelverket inom hjälpmedel behöver då anpassas till de nya förutsättningarna. Alternativa förslag till åtgärder har tagits fram. För att initiera dessa lösningar krävs politiskt beslut. Förändring av avgifter beslutas i Regionfullmäktige medan ändringar i regelverket beslutas av Hälsooch sjukvårdsnämnden. En löpande effektivisering av verksamheten sker kontinuerligt för att kunna möta det ökade inflödet av patienter och för att kunna utföra ålagt uppdrag. NYCKELTAL Divisionen använder sig av ett antal olika nyckeltal. Några av dessa är andel tillgänglighet inom 30 samt 60 dagar, förändring sjukdagar per medarbetare, bruttokostnadsutveckling samt erbjuden tid inom Hjälpmedelsverksamheten. Noggranna uppföljningar görs både på enhetsnivå men även på aggregerad divisionsnivå. Ett viktigt nyckeltal är produktivitet, det vill säga antal utförda vårdkontakter per använd resurs. Inom enheterna bryts dessa tal ner på bland annat vårdgivarkategori. Uttalade måltal finns för att tydliggöra förväntningar ner på individnivå. Produktivitetsutvecklingen har varit positiv under de senaste åren, då flera effektivitetsåtgärder genomförts senaste åren. För att kvalitetssäkra produktivitetsrapporteringen gjordes en större översyn och ombyggnad i uppföljningssystemet under senare delen av året. Denna översyn är i sitt slutskede varför det kan vara möjligt att siffrorna inte är helt exakta. PRODUKTIVITETSÖKNING År 2010/2011 2 % 2011/2012 7 % Ökning 2012/2013 10 % 2013/2014 6 % 2014/2015 2 % HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 33

Inom Hjälpmedelsverksamheten finns specifika nyckeltal framtagna för produktivitetsmätning. Fokus är på att den patientrelaterade tiden ska öka. Patienttid per hjälpmedelskonsulent har ett måltal på 60 procent. Patienttid per tekniker har ett måltal på 70 procent. Patienttiden låg på knappt 50 procent, per yrkeskategori, vilket var i paritet med föregående år. Fokus finns på att den patientrelaterade tiden ska öka. En arbetstidskartläggning gjordes 2012 och motsvarande mätning gjordes igen 2015. De patientrelaterade tiden ökade markant mellan mätningarna och uppgår nu till 72,5 procent. Den administrativa tiden minskade med 15 procent. Utrustningsinvesteringar Investeringar inom divisionen bestod till största delen av inköp av hjälpmedel till patienter med ett inköpspris högre än ett basbelopp. Kostnaden uppgick till 9,1 miljoner kronor för året. Utav dessa avsåg 8,6 miljoner kronor kostnader för elrullstolar till patienter. 0,5 miljoner kronor avsåg inköp av medicinteknisk utrustning till verksamheten. Det innebar en avvikelse från budget med 1,1 miljoner kronor. Behovet av hjälpmedel styr kostnadsutvecklingen. Förskrivning gjordes främst av andra organisationer som primärvården, sjukhus och kommuner och styrs av Hjälpmedelsguiden. Lönekostnad/Anställd Omräknad till Heltid ger indikation på hur genomsnittslönen har utvecklats. Denna har ökat med 2,5 procent medan den totala löneökningen var 3 procent. INVESTERINGAR Byggnadsinvesteringar Under 2015 genomfördes inga byggnadsinvesteringar inom divisionen. Planering pågår för tre olika objekt med genomförande under kommande år. Aktuella objekt är: Ombyggnad av byggnad 25 på Ystad lasarett för att möjliggöra inflyttning av Vuxenhabiliteringen. Ärendet är under beredning. Frågan handlar om lokalutnyttjandet inom hela Ystad lasarett. Ombyggnad av byggnad 31 på Hässleholm sjukhus, för att möjliggöra inflyttning av Vuxenhabiliteringen. Ärendet är färdigutrett och beslut väntas under kvartal 1 2016. Ombyggnad av HandiCampen i Kristianstad för att flytta in Hörselenheten vuxna, Tolkcentralen samt Synenheten vuxna i Kristianstad. Beslut fattas under 1 kvartalet 2016. 34 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

BILAGOR FOU-RAPPORTER 2015 Årets publikationer Divisionens verksamhet bygger så långt möjligt på evidensbaserad praktik (EBP). Som framgår i Figur 1 baseras EBP på en sammanvägning av vetenskaplig kunskap om insatsers effekt, patienters erfarenheter och professionellas erfarenheter. FoU-enhetens rapporter lägger fokus på dessa områden för att stärka divisionens evidensbaserade praktik. Det finns tre typer av arbeten som redovisas i rapporter och dessa kan kopplas till respektive cirkel i modellen. Den första systematisk utvärdering av effekterna av ett stöd eller en insats handlar om att utvärdera habiliteringens olika insatser i form av mätbara eller upplevda effekter. I dessa arbeten läggs stor vikt vid patienters erfarenheter och upplevelser. Den andra systematisk litteratursökning kring en intervention lägger tyngdpunkten på den vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter. Den tredje beskrivning av ett strukturerat arbetssätt för att skapa enhetlighet i verksamheten bygger på de professionellas erfarenheter. Det är dock viktigt att påpeka att samtliga rapporter är förankrade i den vetenskapliga litteraturen, bygger på de professionellas kunskap och har ett tydligt fokus på patienterna. MODELL FÖR EVIDENSBASERAD PRAKTIK Bearbetad efter modell från Socialstyrelsen, 2011, På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Kartläggning, analys och förslag för att förbättra kunskapsstyrningen. Hälften sju rapporter utgör utvärderingar av olika habiliteringsinsatser eller metoder. Detta är traditionellt den vanligaste typen av FoU-arbete. Under året har fyra beskrivningar av ett arbetssätt publicerats, vilket kan jämföras med endast en under föregående år. Under 2013 påbörjades en enklare publikationsform för intern redovisning, så kallade FoU-PM. Formen utvecklades för att synliggöra FoU-enhetens avgränsade stöd i samband med utvärderingar (metodstöd) och mer långsiktiga stöd i verksamheternas utvecklingsarbete (utvecklingsstöd). Ett FoU-PM kan även ses som en slags kvalitetsstämpel som visar att arbetet skett med stöd från FoU-enheten. Under 2015 har fyra FoU-PM färdigställts. Pågående FoU-arbeten Under 2015 pågick 41 FoU-arbeten där medarbetare inom verksamheterna var aktiva. Arbetena befinner sig i olika faser där vissa är fortsättningar från föregående år, medan andra påbörjats under året. Av dessa 41 har 14 arbeten avrapporterats under året enligt föregående avsnitt. Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen står för vardera en tredjedel av alla forsknings- och utvecklingsprojekt. Jämfört med föregående år har andelen projekt inom Barn- och ungdomshabiliteringen minskat och andelen projekt inom Vuxenhabiliteringen ökat. Syn-, hörsel- och dövverksamheten står för en femtedel av projekten. I kategorin Divisionsövergripande ingår två divisionsövergripande projekt, Läsarundersökning av Skånes Taltidning och Utvärdering av AvIC, ett samarbetsprojekt HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 35

FOU-RAPPORTER Utvärdering av effekterna av ett stöd eller en insats FoU-rapport 2/2015 Smarta telefoner och surfplattor som hjälpmedel för personer med dövblindhet FoU-rapport 3/2015 Föräldrastöd inom Bou en utvärdering av FIQ som redskap för att rikta insatser till föräldrar FoU-rapport 4/2015 Webbaserad MBSR vid besvär av tinnitus FoU-rapport 5/2015 Föräldrars upplevelse av delaktighet i AKK-processen FoU-rapport 10/2015 Att beröra och beröras FoU-rapport 12/2015 Onödig ohälsa en gruppinsats för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande FoUrapport 14/2015 Utvärdering av samtalsgrupp kring autism Systematisk litteratursökning kring en intervention FoU-rapport 7/2015 Basal kroppskännedom för personer med funktionsnedsättning en forskningsöversikt FoU-rapport 9/2015 Visuella scener som AKK en forskningsöversikt FoU-rapport 11/2015 En forskningsöversikt över valida bedömningsinstrument att använda vid gånganalys för personer med CP Beskrivning av ett strukturerat arbetssätt för att skapa enhetlighet i verksamheten FoU-rapport 1/2015 Habiliteringsprocess för vuxna med Cerebral Visual Impairment i Region Skåne FoU-rapport 6/2015 Interventioner i bassäng en kartläggning inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne FoU-rapport 8/2015 Interventioner i bassäng en kartläggning inom Vuxenhabiliteringen i Skåne FoU-rapport 13/2015 Stödsamtal som re/habiliteringsinsats FOU-PM FoU-PM 1/2015 Läsarundersökning av Skånes Taltidning FoU-PM 2/2015 Utvärdering av Lärande föräldranätverk (LFN) på facebook FoU-PM 3/2015 Utvärdering av anhörigkurs i stresshantering och mindfulness FoU-PM 4/2015 Kognitiv anpassning av frågeformulär för utvärdering inom Barn- och ungdomshabiliteringen mellan Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen och Syn-, hörsel- och dövverksamheten om Stödsamtal som re/habiliteringsinsats och ett samarbetsprojekt mellan Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen om Kognitiva funktioner hos personer med cp. PÅGÅENDE FOU-ARBETEN PER VERKSAMHET Eftersom verksamheterna är olika stora är det svårt att jämföra deras respektive andel av FoU-arbetena. Aktivitetsgraden inom de olika verksamheterna analyseras därför närmare i avsnittet Aktiva medarbetare. FoU-arbetena kan även analyseras efter vilken typ av stöd medarbetarna får från Forsknings- och Pågående FoU-arbeten 2015 fördelade på verksamheter (n=41) 36 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

PÅGÅENDE FOU-ARBETEN - TYP AV STÖD PÅGÅENDE FOU-ARBETEN - FOKUSOMRÅDE Fokus för pågående FoU-arbeten över en fyraårsperiod (n=52/51/52/47 1 ). Pågående FoU-arbeten 2015 fördelat på typ av stöd från FoU-enheten (n=41). PÅGÅENDE FOU-ARBETEN - FUNKTIONSNEDSÄTTNING utvecklingsenheten. Stöd ges i form av handledning av projekt, metodstöd i samband med utvärderingar och uppföljningar och utvecklingsstöd inom ramen för långsiktiga, större utvecklingsarbeten inom verksamheterna. Handledning är den vanligaste typen av stöd från Forsknings- och utvecklingsenheten i samband med utvecklingsarbeten. Dessa projekt dokumenteras alltid i en FoU-rapport. Det kan noteras att andelen har minskat från 64 % till 49 %. Även andelen stöd till utvecklingsarbeten har minskat medan metodstödet blivit vanligare. Metodstöd är en stödform som tillkommit i takt med att verksamheterna följer upp och utvärderar sina utbildningar och aktiviteter mer strukturerat. Genom att Forskningsoch utvecklingsenheten ger metodstöd säkerställs den vetenskapliga och metodologiska kvaliteten i frågeformulär och undersökningar. Arbeten där någon inom Forsknings- och utvecklingsenheten är ansvarig för genomförande och dokumentation är oförändrad jämfört med föregående år. Pågående FoU-arbeten är en tydlig indikator på inom vilka områden kunskapsutvecklingen sker. Det är därför viktigt att synliggöra vilka grupper som är föremål för studier. I diagrammet framgår tydligast att trenden med FoU-arbeten om vuxna fortsätter uppåt. Det återspeglar den satsning Vuxenhabiliteringen har gjort på utvecklingsarbeten de senaste åren. Under 2015 fanns 24 pågående projekt. FoU-arbeten om barn och ungdomar har tvärtom minskat. Från att Fokus för pågående FoU-arbeten över en fyraårsperiod (n=77/79/78/66 3 ). ungefär 20 projekt varit pågående under tidigare år var endast 13 pågående under 2015. FoU-arbeten med fokus på medarbetare har återgått till utgångsläget och fokus på föräldrar/anhöriga visar en svag minskning. Viktigt när det gäller kunskapsutvecklingen inom divisionen är även vilka funktionsnedsättningsgrupper som är i fokus för arbetena. Analysen utgår från tre huvudgrupper inom Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen, utvecklingsstörning, rörelsehinder och autismspektrumtillstånd, fem huvudgrupper inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten, synnedsättning, hörselnedsättning, dövhet, dövblindhet och tinnitus samt förvärvad hjärnskada. 2 1 Observera att varje FoU-arbete kan ha fokus på mer än en grupp och därmed räknas mer än en gång, vilket innebär att n>41. 2 Till arbeten med fokus på förvärvad hjärnskada räknas enbart de som har ett renodlat fokus på gruppen. Även arbeten som lägger fokus på de andra grupperna kan vara tillämpbara. 3 Observera att varje FoU-arbete kan ha fokus på mer än en grupp och därmed räknas mer än en gång, vilket innebär att n>41. HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 37

FÖRÄNDRING I AKTIVITETSGRAD FÖRÄNDRING I AKTIVITETSGRAD - PER VERKSAMHET Förändring i aktivitetsgrad inom Habilitering och Hjälpmedel under en fyraårsperiod (n=80/64/63/64). Diagrammet visar att FoU-arbetena främst lägger fokus på autism och utvecklingsstörning, som utgör Habilitering och Hjälpmedels största patientgrupper. 4 Trots att patientgrupperna rörelsehinder och synnedsättning är lika stora, läggs betydligt större fokus på rörelsehinder än syn. I övrigt är antalet projekt med fokus på respektive patientgrupp oförändrat. Det kan nämnas att Alla avser FoU-arbeten som kan vara användbara för samtliga funktionsnedsättningsgrupper. Under 2015 pågick tre projekt av denna typ som handlade om Stödsamtal som habiliteringsinsats, Patientsäkerhet genom AvIC och Anpassning av frågeformulär till gruppinsatser inom Barn- och ungdomshabiliteringen. Aktiva medarbetare Per den siste december 2015 var 789 personer anställda inom Habilitering och Hjälpmedel varav 738 inom någon av de fyra verksamheterna. För att synliggöra hur stor andel av dessa som är aktiva i någon form av FoU-arbete kan aktivitetsgraden beräknas. 5 För medarbetarna inom divisionen ligger aktivitetsgraden på 8,1 procent (64 personer). 6 Efter nedgången 2013 ligger aktivitetsgraden stabilt. Vuxenhabiliteringen har en ökande aktivitetsgrad och står för en större andel aktiva än genomsnittet för divisionen. Även aktivitetsgraden inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten har ökat och ligger nu strax över genomsnittet. Aktivitetsgraden inom Barn- och ungdomshabiliteringen har minskat och ligger strax under genomsnittet. Aktivitetsgraden inom Hjälpmedelsverksamheten ligger långt under genomsnittet och har minskat 2015. Andel medarbetare inom respektive verksamhet som var aktiva i ett FoU-arbete 2014 respektive 2015 (n=63/59). Streckad linje visar den genomsnittliga aktivitetsgraden för verksamheterna 2015. ANDEL MEDARBETARE AKTIVA I FOU-ARBETE - PER YRKESGRUPP Andel medarbetare inom divisionens största yrkesgrupper som är aktiva i ett FoU-arbete (n=57/56) 7. Streckad linje visar den genomsnittliga aktivitetsgraden för verksamheterna 2015. När det gäller aktiva medarbetare är det även intressant att undersöka vilka yrkesgrupper de tillhör. Aktivitetsgraden inom samtliga större yrkesgrupper ligger över genomsnittet för verksamheterna. Specialpedagoger, audionomer, logopeder och sjukgymnaster utmärker sig med mycket hög aktivitetsgrad. Om man ser till förändringen mellan 2014 och 2015 är det framför allt specialpedagoger, sjukgymnaster och arbetsterapeuter som ökat medan logopederna minskat. 4 Statistik för 2015 års vårdåtaganden visar att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utgör den största gruppen (33 %), följt av utvecklingsstörning (20 %). Även synnedsättning (13 %), rörelsehinder (13 %), hörselnedsättning/dövhet (10 %) och tinnitus (7 %) utgör stora grupper, medan dövblindhet (1 %) och förvärvad hjärnskada (1 %) är små. 5 Antal aktiva medarbetare/totalt antal medarbetare 6 Om enbart medarbetare inom verksamheterna räknas ligger aktivitetsgraden på 7,9 % (59 personer). 7 Övriga aktiva medarbetare tillhörde (2014/2015) yrkesgrupperna läkare (1/1), tolk (1/3) och stab (4/4). 38 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015