PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog



Relevanta dokument
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Ångestsyndrom-Anxiety

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Kris och Trauma hos barn och unga

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Att förstå posttraumatisk stress

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Kriser. Åbo Akademi. Orsak och påverkan. Guide för personal och studerande.

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

SMART Utbildningscentrum

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Trauma och återhämtning

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Bilaga A Traumaintervju

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Diagnoser (enl. DSM-5 ) Hur tar sig traumasymptom uttryck? PTSD. PTSD - Återupplevande

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Krisstöd vid allvarlig händelse

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Checklista PTSD-behandling

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Hur bemöta tonårsflickor utsatta för våldtäkt? ATSUB Göteborg 22 april 2013

Traumamedveten omsorg

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Reaktioner vid omskakande händelser

Bemötande aspekter för nyanlända.

Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö, Psykiatri Skåne 1

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Våld mot kvinnor. 7,5 poäng, Folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. S O C I O N O M, L E G. P S Y K O T E R A P E U T, D R P H

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

ATT LEVA OCH LÄRA MED BARN MED PTSD POST-TRAUMATISKT STRESSYNDROM

Barnahuset Fyrbodal Maria Blomgren Rydell. Team ledare för Barnahus Fyrbodal

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

EGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: IMAGINÄR EXPONERING. Imaginär exponering

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Trauma och Prostitution

Flyktingmedicinskt centrum

Trauma och psykisk sjukdom

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Professionellt bemötande & förhållningssätt

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Vad menar vi med kris? Traumatiska kriser. Vad kan utlösa en kris? Den röda livstråden. Ställföreträdande traumatisering.

Exempel på informationsblad att distribuera till drabbade och deras anhöriga vid olyckor och svåra upplevelser:

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Ingvar Karlsson Verksamhet för Neuropsykiatri SU/Mölndal

Om självskadebeteende och bemötande

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Transkript:

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog

Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD uppträder endast om individen processar den traumatiska händelsen och dess följder på ett sätt som ger en känsla av nuvarande hot

Symtom u Undvikanden u Känslolöshetssymtom u Återupplevanden u Arousalsymtom => svårt lidande och funktionsnedsättning

Prevalens u Uppgifterna här varierar påtagligt! u Allt ifrån punktprevalens på 3,6 till 12,3% u Kvinnor utsatta för misshandel el våldtäkt - högre prevalens 12,4-17,8% jmf med övriga våldstrauman: 3,4% u Våldstrauman=>32-46% risk utveckla PTSD hos, endast 2% hos! Med undantag för våldtäkt 65% risk hos!!

Diagnostisering A. Personen skall ha exponerats för en traumatisk händelse med båda följande karakteristika: 1. Den drabbade skall ha upplevt, bevittnat eller konfronterats med en händelse eller händelser som involverar faktisk eller hotande död/allvarlig skada, eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet 2. Den drabbades reaktion skall karaktäriseras av intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck

Diagnostisering B. Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller flera följande sätt Minnesbilder, tankar eller perceptioner Mardrömmar Känsla av återupplevanden Intensivt obehag vid association Fysiologiska reaktioner

Diagnostisering C. Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet Undvikande av Oförmåga att minnas Minskat intresse Likgiltighet, främlingsskap Begränsade affekter Känsla av att sakna framtid

Diagnostisering D. Ihållande symtom på överspändhet, vilket visas genom två eller fler av följande kriterier: 1. Sömnsvårigheter 2. Irritabilitet/vredesutbrott 3. Koncentrationssvårigheter 4. Överdriven vaksamhet 5. Lättskrämdhet

Diagnostisering u E. Störningen har varat mer än en månad u F. Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden Akut- symtomen har varat < 3 mån Kronisk- symtomen har varat 3 mån eller längre Försenad debut- debut > 6 mån efter traumat

Förklaringsmodeller Det finns minst tre olika förklaringsmodeller för PTSD: u Foa s känslobearbetningsteori u Keane s två-faktors-beteendemodell u Clark och Ehlers modell

Foa s känslobearbetningsteori u Här förklarar man att personer som utvecklar PTSD uppvisar en minnesstruktur av traumat med oproportionerligt starka responser vid konfrontation med stimuli som påminner om traumat. u Minnet består av felaktiga associationer mellan olika stimuli. Patienterna ser omvärlden som en påtagligt skrämmande plats och man associerar ofarliga stimuli med betydelsen farlighet.

Exponering in vivo u Detta innebär exponering av allt som påminner om traumat: platsen, liknade situationer, känslor. u Det hjälper patienten att känslomässigt acceptera att traumahändelsen finns i det förflutna.

Identifiera triggers u Här hjälper man patienten att identifiera stimuli som var närvarande under traumat och som påträffats senare, vilket kan reducera risken för återupplevandesymtom. u Patienten tränas på att vara uppmärksam på triggers som väcker återupplevanden. u Härefter diskuteras dessa i detalj; såsom likheter och olikheter mellan nuvarande och tidigare kontext, för att uppnå stimulusdiskrimination.

Imaginär exponering u Dessa tekniker hjälper patienten att genomarbeta och förändra upplevelsen av traumaminnet. u Man går tillbaka till händelsen om och om igen tillsammans med behandlare och sedan på egen hand. u Särskilt jobbiga detaljer (hot spots) ägnas extra uppmärksamhet

Självskada u Varför skadar sig människor med vilje? u För att det är extremt effektiv för några syften Reglera starka känslor Straffa sig själv eller andra Få omgivningen att agera Skapa trygghet och få närhet Kommunikation av behov eller ilska För många är det identitetsskapande

Man måste förstå funktionen A- Min partner uttrycker osäkerhet kring vår relation, vilket skapar ångest tänk om jag blir lämnad B- Skär mig i armen C- Ångesten minskar, partnern ger omtanke och närhet

Jämför A- Partnern uttrycker osäkerhet kring relation. Jag är så jävla usel, ingen kan tycka om mig B- Skär mig i armen C- Så här värdelös är jag, det är rätt åt mig, jag är inte värd ngt bättre Känsla av säkerhet och ngt bekant. Osäkerhet minskar

Hur bemöta? u Detta är problemlösning som på kort sikt är mkt effektiv u Värdera inte, klienten är redan skamfylld u Skapa nyfikenhet kring vilken funktion det fyller, be klienten observera nästa gång u Försök inte få bort beteendet, lämna det valet till klienten

Fortsättning bemötande u Undersök om klienten har färdigheter som inte används u Öva färdigheter Stå ut Distraktion Acceptans Närvaro Be om hjälp Avbryta skadande Mindre farliga beteenden

Behandling u Tre typer av behandling som har dokumenterad effekt u DBT, MBT och ERGT u Principer för dessa Öka kunskap och förståelse Öka närvaro Skilja på tankar och verklighet Träna på att distansera sig från tankar Problemlösningsförmågor Villighet att uppleva obehag

Forts behandling u Exponering för triggers u Hantera bakslag och svårigheter i livet u Öka meningsfulla aktiviteter (ofta förbisett då självskadandet ses som problemet som måste lösas).