2. Ett slutet (isolerat) system består av två delsystem A och B som bara kan utbyta värme.



Relevanta dokument
Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Varje bevissteg ska motiveras formellt (informella bevis ger 0 poang)

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Har Du frågor angående uppgifterna: kontakta någon av lärarna, vid lektionerna, via e-post eller på deras rum:

denna del en poäng. 1. (Dugga 1.1) och v = (a) Beräkna u (2u 2u v) om u = . (1p) och som är parallell

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Sammanfattning hydraulik

Module 1: Functions, Limits, Continuity

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Arbetet beror på vägen

Tentamen: Lösningsförslag

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Elektro- och Informationsteknik

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Laboration 2, Materials Termodynamik

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Inst. for Elektro- och Informationsteknik. SIGNALBEHANDLING I MULTIMEDIA, ETI265 Inlämningsuppgift 1 (av 2), Task 1 (out of 2)

Tentamen i Matematik 2: M0030M.

Hårdmagnetiska material / permanent magnet materials

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

and u = och x + y z 2w = 3 (a) Finn alla lösningar till ekvationssystemet

Termodynamik och inledande statistisk fysik

Räkneövning 2 hösten 2014

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs kl

Termodynamiska potentialer Hösten Assistent: Frans Graeffe

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Preschool Kindergarten

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Exempel på statistisk fysik Svagt växelverkande partiklar

GROUND The Flicker, The Cycles, The Bells, The Waves

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 17 August 2015, 8:00-12:00. English Version

UTLYSNING AV UTBYTESPLATSER VT12 inom universitetsövergripande avtal

Termodynamik (repetition mm)

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

b) Beräkna den totala entropiförändringen i systemet. (5p) 2. I en kretsprocess genomgår 1 mol kvävgas följande fyra steg:

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Lösningsanvisningar till tentamen i SI1161 Statistisk fysik, 6 hp, för F3 Onsdagen den 2 juni 2010 kl

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Räkneövning 5 hösten 2014

Lite kinetisk gasteori

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

TTM011 Students in the BSc program Textile engineering

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Technique and expression 3: weave. 3.5 hp. Ladokcode: AX1 TE1 The exam is given to: Exchange Textile Design and Textile design 2.

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

Tentamen - Termodynamik 4p

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

Libers språklåda i engelska Grab n go lessons

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Föreläsning 7: Stabilitetsmarginaler. Föreläsning 7. Stabilitet är viktigt! Förra veckan. Stabilitetsmarginaler. Extra fördröjning i loopen?

samhälle Susanna Öhman

1. Förpackningsmaskin / Packaging machine

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Entropi, energikvalitet och termodynamikens huvudsatser

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

6 th Grade English October 6-10, 2014

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

(D1.1) 1. (3p) Bestäm ekvationer i ett xyz-koordinatsystem för planet som innehåller punkterna

Termodynamik Föreläsning 4

H i. reversibel rotation av domänmagnetisering. nukleering av domäner. irreversibel domänväggrörelse/ rotation av domänmagnetisering a

Massa, densitet och hastighet

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik


Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

F ξ (x) = f(y, x)dydx = 1. We say that a random variable ξ has a distribution F (x), if. F (x) =

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course


Tentamen i Matematik 3: M0031M.

Termodynamik Föreläsning 8 Termodynamiska Potentialer och Relationer

Transkript:

Sektionen för fyik och teknik fyik Mat Granath/Alekandar Matic Dugga i Termodynamik och Statitik Fyik (FTF140) Tidagen den 16:e November 2004, 13.00-15.00, GD-alen Skriv namn och födeledatum på alla inlämnade blad. Motivera noga alla var. Namn: Födeledatum: 1. Betäm C p -C v för en idel ga.(2p) 2. Ett lutet (iolerat) ytem betår av två delytem A och B om bara kan utbyta värme. (a) Använd andra huvudaten för att härleda jämviktvilkoret och därigenom definiera temperaturen för dom två ytemen. (1p) (b) Via att din definition av temperatur är ådan att värme flödar från det ytem med högre temperatur till det med lägre. (1p) 3. a) I fadiagrammet för ett enkomponentytem finn två unikt definierade punkter, trippelpunkten och den kritika punkten. Bekriv tilltåndet för ytemet i dea två punkter. Skia fadiagrammet för ett enkomponentytem i P-T planet och markera trippelpunkten och kritika punkten. (1p) b) Med tart i en punkt i ångfaen för ett enkomponentytem minka volymen iotermt till ytemet är i vätkefaen. Rita in proceen P-T diagrammet och i ett P- V diagram. Förklara vad om händer under denna proce. (1p) 4. Ett mikrokopikt tvånivåytem har två ickedegenerererade tilltånd med energi +ε repektive -ε. Antag att N ådana ytem är fixerade i ett gitter och att dom endat växelverkar vagt med varandra och omgivningen. (a) Beräkna medelenergin per tvånivåytem vid en temperatur T. Vad är medelenergin vid mycket låga T=0 och mycket höga (T= ) temperaturer? (1p) (b) Vad är entropin för hela ytemet betående av N tvånivåytem i ovantående två gräner? (1p)

Sektionen för fyik och teknik fyik Mat Granath/Alekandar Matic Dugga in Thermodynamic and Statitical Phyic (FTF140) Tueday November16 th 2004, 13.00-15.00, GD-alen Write name and birth date on all paper that you hand in. Motivate all your anwer carefully. Name: Peronummer: 1. Calculate C p -C v for an ideal ga. (2p) 2. A cloed (iolated) ytem conit of two ubytem A and B that only can exchange heat. a) Ue the econd law of thermodynamic to derive the equilibrium condition and thereby define the temperature for the two ytem. (1p) b) Show that your definition of temperature i uch that heat flow from the ubytem at higher temperature to the one at lower. (1p) 3. a) In the phae diagram for one component ytem there are two uniquely defined point, the triple point and the critical point. Decribe the tate of the ytem in thee two point. Draw a chematic phae-diagram for a ingle component ytem in the P- T plane and indicate the poition of the triple and the critical point. (1p) b) Starting at a point where the ytem i in the vapour phae the volume i decreaed iothermally until the ytem i in the liquid phae. Draw thi proce in the P-T diagram and in a P-V diagram. Explain what happen during thi proce. (1p) 4. A microcopic two-level ytem ha two non-degenerate tate with energy +ε and -ε. Aume that N uch ytem are fixed to a lattice and that they interact weakly with each other and the urrounding. a) Calculate the average energy per two-level ytem at a temperature T. What i the average energy at very low, T=0, and very high, T=, temperature? (1p) b) What i the entropy for the whole ytem compried of N-two level ytem in the ame limit a above (T=0 and T= ). (1p)

Löningar till dugga i Termodynamik och Statitik fyik 2004-11-16 1. Betäm C p -C v för en idel ga. C v = dq C v = dq ( ) molara iokora värmekapaciteten V ( ) molara iobara värmekapaciteten P Förta huvudaten dq = de + PdV För en ideal ga är inre energin endat beroende av temperaturen: E = E(T) Det ger : C v = 1 dq n ( ) = 1 V n E C P = 1 dq n ( ) = 1 P n E ( ) V ( ) + P P n ( V ) P För en ideal ga gäller att PV = nrt ( ) = nr P C P = 1 n ( E ) + R P V Vi får då : C P C V = R

3. a) I fadiagrammet för ett enkomponentytem finn två unikt definierade punkter, trippelpunkten och den kritika punkten. Bekriv tilltåndet för ytemet i dea två punkter. Skia fadiagrammet för ett enkomponentytem i P-T planet och markera trippelpunkten och kritika punkten. (1p) I trippelpunkten har vi tre faer i jämvikt: fat fa, vätkefa och ångfa. Här är gibb fria energi per partikel lika för all tre faerna: g fat (T,P)=g vätka (T,P)=g ånga (T,P). Egenkaper om pecifik entropi eller volym är dock olika för de tre faerna. I kritika punkten förvinner killnaden i pecifik entropi och pecifik volym mellan ångfaen och vätkefaen. Detta medför att ångbildningentalpin blir noll och man kan inte längre tala om två olika faer. triple point b) Med tart i en punkt i ångfaen för ett enkomponentytem minka volymen iotermt till ytemet är i vätkefaen. Rita in proceen P-T diagrammet och i ett P- V diagram. Förklara vad om händer under denna proce. (1p) Vi börjar i en punkt, markerad A i P-T och P-V diagrammen nedan, i ångfaen och minkar volymen iotermt. Proceen förklara bät genom att man följer den i P-V diagrammet. i) Mellan punkten A och A 2 (i P-V diagrammet) är ytemet i ångfa och trycket ökar när vi minkar volymen. I punkten A 2 har vi mättad ånga. ii) Fortätter vi att minka volymen kommer nu trycket inte att öka. Kompreionen är nu både ioterm och iobar. Itället kommer ångan gradvi att kondenera till vätka. Mellan punkterna A 2 och A 1 har vi alltå jämvikt mellan de två faerna, dock ändra andelen av repektive fa under volymminkningen. I P-T diagrammet befinner vi o hela tiden på jämviktkurvan. I punkten A 1 har vi mättad vätka.

iii) Fortätter vi nu att minka volymen kommer trycket nabbt att öka pg a vätkan låga kompreibilitet. A

z H x z z!""#$&%'#'()+*-,/. 0 1#324"%'(5%1#36#3%$()798;:=<?>@ A ()$BDCEGFIHJF1KMLNFOP. &RQ 0 #'()'S()DUTV&242E%$#W YXZF[K\H^]XF[O_@ A Z%' 0&` C4a. & (cb%'(5#3c4 0d e()f &&'CEgU()24h. ij(5"(5$b&c4,/. 0 '"(52E"C4BD(5Y7k(52E2l&m"(524#/6#/%'(57k(5+T+i2424%'#W :nhn:ukof[ku+lg:poqforc@ H X: :UK :po XZF1K;Lt F1K F[O XZF[O :UK :po uq ]v F1K F[OVw XZF1K y{z ] K z XZF[K O1} g ~Z%&B K O_T+qW iƒc_x:a<p>f(5"d#/% 0 79XF1Kh >!TU!# U. &/7 (RQ&& ()D#3%[ r. 0,lW &ˆ %'CE242UŠ~@ Œ Ž & 0 "C4#/Qk,/. 0 $"()24"CEB"T! Ha i Z c št Haœ i Z Z ž (5"(524(5()$BDCE i Z r] 5 FŸHN F1 $ Ht HŸ] %i"r U Z LG BS()jFk H > H F Ḧ G H ] T F Ḧ G-H F ª H >-H >!@j2e%$()' &%/C4Z% &ZU. &MFŸHŸ]Œ«! «g,l/c4()%$#/bdd!(5'. & 0 g (5 0 ()"(D*±: ² ³²;H µy: )TŽr. i:. & ()Z%' 0&` C4=,/. 0 Œ(5%'% "()2 #36#3%$()7m@ ¹ Ç Hº>n. iš#36#/%$()7 ()%šc BD/"!%/C42E2 #/%ZW &"()% FV šh»] #W ˆ&%/%R: jhv¼ž2e1½ Hº>!@ ¹ Ç H9 &R7k( "()2 (5"(5$B&C4h>!T_#g W. &m%'ce242 #3%ZW &""(5¾. &R24CEQ&m#$&! 0 24CEQ& 0d ()%/ 0D` C4{. &~: qh\¼24[½ H\¼24 @ Œ ž (5, 0 '7k(52E24% TV&ZU. &a: ±H ]j¼ œ "2E[ T17k( k3] _H\>! S šzc4 H\>$( # ` ()QZ%'C4D( HÀ G ±H S 0d