Konditionsgranskning vid bostadsaffa r

Rapport nr.: Å317 Konditionsgranskning vid bostadsaffa r Södra Torpvägen 75, 22120 MARIEHAMN

Rapport nr.: Å317 Sid: 2 / 38 Innehåll 1.1 Allmän information... 3 1.2 Information om objektet... 3 1.3 Granskningen... 4 2.1 Övre bjälklag och vattentak... 5 2.2 Nedre bjälklag... 10 2.3 Fasaden och ytterväggar... 12 2.4 Fönster och dörrar... 15 2.5 Ytor inomhus... 18 2.6 Vatten, avlopp, värme och ventilation... 27 2.7 Riskanalys... 30 3.1 Fuktmätningar... 31 4.1 Åtgärdsförslag... 33 4.2 Övrig information, datum, plats och underskrift... 34

Rapport nr.: Å317 Sid: 3 / 38 1.1 Allmän information Fastighetsbeteckning: 170-427-8-41 Uppdragsgivare: Fastighetsmäklare: Närvarande: Tommy Nordlund 0400 697086 tommy.nordlund@aland.net Ålands Fastighetskonsult Ab / Markus Fellman 0457 082 3899 markus.fellman@fk.ax Tommy Nordlund Sebastian Nygård / Investigo Åland Ab 1.2 Information om objektet Byggnadstyp: Egnahemshus Byggnadsår: 1971 1972 Renoveringsår: 2010, ett badrum och köket renoverades Anskaffningsår: 2006 Objektets yta: Total våningsyta ca. 170 m² Våningsantal: 1 Uppvärmningssätt: Vattenburen centralvärme Radiatorer Vattenburen golvvärme i badrum Bergvärme som värmekälla Tomtens yta: 2210 m² Stommaterial: Lättbetongblock (Siporex) Fasadbeklädning: Tegel, rappad och trä. Vattentakets typ: Åstak Vattentakets material: Falsad plåt Undertak: Ja Grund: Grundplatta av betong. Gjuten sockel av betong Golvtyp: Rågjutning och träskålat golv I badrummen: Rågjutning, isolering och ytbetong Dränering: Ja Regnvattenssystem: Ja Byggnadens placering: Plant Ventilation: Ja, maskinell frånluft Friskluftsventiler Fönster: Ursprungliga Bruksvattenrör: Koppar Inkommande huvudvattenledning av stål Värmeledningar: Stål Avloppsrör: Synliga rör av plast, uponal Tidigare skador: Tidigare har mikrobiella skador påvisats i hallens- och kökets golvkonstruktion. Skadorna är ej åtgärdade.

Rapport nr.: Å317 Sid: 4 / 38 1.3 Granskningen Datum: 17.10.2018 kl. 08:30 Väder: Granskare: Orsak: Begränsningar: Uppehåll 12 C, 83,1 % Rh Sebastian Nygård, Investigo Åland Ab 0457 345 5073, sebastian.nygard@investigo.fi Byggn.Ing. Bostadsaffär Begränsar sig till huset Kartläggningsmetod: Konditionsgranskning på grundnivå. Konditionsgranskningsrapporten baserar sig på vid granskningen upptäckta brister, utförda mätningar, dokument som funnits till förfogande samt uppgifter som fåtts av ägare/användare. Ytmätare användes systematiskt i de rum där risk för fukt finns. Övriga utrymmen kontrollerades okulärt. Genom granskning samt fuktmätning utan att förstöra ytmaterial kan man inte upptäcka fuktskador som finns inne i konstruktionerna, ej heller gamla och redan intorkade skador. Inte ens genom att öppna konstruktionerna på några få platser kan man säkerställa alla konstruktioners skick. Riskkonstruktioners skick kan undersökas via kontrollhål och materialprov. Använd utrustning: Trotec T3000 / TS250 / TS660, kalibrerad: 05 / 2018

Rapport nr.: Å317 Sid: 5 / 38 2.1 Övre bjälklag och vattentak Övre bjälklag: Övre bjälklaget kunde granskas. Tillträde till mellantaket via lucka i gavel. Bjälklaget är tilläggs isolerat i bostadsdelen. Öppningar i takfot samt ventiler i gavlar finns för ventilering av övre bjälklaget. I samband med att oljepannan togs ur bruk, rev man ner skorstenen. Skorstenens takgenomföring finns kvar där man istället för skorstenen har monterat en kupol med ventiler för ökad ventilering i mellantaket. Ställvis är isoleringen ända mot undertaket, detta rekommenderas ej. Spisfläktens rör som går genom vattentaket kan innehålla asbest. Avloppssystemets luftningsrör går ut genom vattentaket. Vattentak: Regnvatten: Vattentak av falsad plåt. Taket har ej förnyats. Från mellantaket observerades undertak. På vattentaket observerades färgsläpp på plåten. Den öppna spisens skorsten saknar hatt och dess takgenomföring är otät. Antennmastens takgenomföring är bristfälligt tätad. Ställvis observerades synliga fuktskador på rotbräder. Regnvatten leds bort från huset. Dock är hängrännor och stuprörens rensningsgaller ställvis fyllda med löv. Vi rekommenderar att dessa rensas. Bild 1. Mellantaket Mellan springor observerades ett undertak av filt.

Rapport nr.: Å317 Sid: 6 / 38 Bild 2. Takgenomföringen för den gamla skorstenen används numera som ventilationslucka. Ställvis observerades synliga fuktskador på rotbräder. Bild 3. Takgenomföringen för den gamla skorstenen används numera som ventilationslucka. Bild 4. Ventiler för luftombyte i mellantaket.

Rapport nr.: Å317 Sid: 7 / 38 Bild 5. Ställvis är isoleringen ända mot undertaket, detta rekommenderas ej. Bild 6. Spisfläktens rör som går genom vattentaket kan innehålla asbest. I bostadsdelen har man tilläggsisolerat övre bjälklaget. Bild 7. I antennmasten, som består av ett rör, bildas det kondens. Dess takgenomföring är bristfälligt tätad. Eventuellt kondens/läckagevatten rinner ner via slang till brunn i pannrum.

Rapport nr.: Å317 Sid: 8 / 38 Bild 8. Avloppssystemets luftningsrör går ut genom vattentaket. Bild 9. Takfoten är ställvis öppnad för att ventilera mellantaket. Bild 10. Vattentaket Färgsläpp observerades.

Rapport nr.: Å317 Sid: 9 / 38 Bild 11. Bristfälligt tätad takgenomföring för antennmast. Bild 12. Den öppna spisens skorsten saknar hatt. Skorstenens takgenomföring är otät. Bild 13. Hängrännorna är i behov av rensning.

Rapport nr.: Å317 Sid: 10 / 38 2.2 Nedre bjälklag Nedre bjälklag: Betongplatta på mark med träskålat golv, detta är en riskkonstruktion. År 2005 kunde man konstatera mikrobiella skador i golvkonstruktionen. Detta påvisades med materialprov. Mikrobskadorna har ej sanerats. Två borrhålsmätningar utfördes i golvkonstruktion, se punkt 3.1. I badrummen består nedre bjälklaget av dubbla betongplattor med mellanliggande isolering. Dräneringssystem finns. I kontrollbrunnen finns en vattenpump som pumpar vattnet vidare till öppet dike. Någon yttre vattenisolering observerades ej. Färgsläpp på sockeln observerades, det indikerar på att sockeln belastas av markfukt. Bild 14. Tecken på att sockeln belastas av markfukt. Bild 15. Dräneringsbrunn På grund av brunnens låga nivå använder man en pump som pumpar bort vattnet när det samlas i brunnen. Vid granskningstillfället var inget vatten i brunnen.

Rapport nr.: Å317 Sid: 11 / 38 Bild 16. Borrhålsmätning P1 utfördes vid vardagsrummets yttervägg. Bild 17. Borrhålsmätning P2 utfördes i sovrummet mot framsidan.

Rapport nr.: Å317 Sid: 12 / 38 2.3 Fasaden och ytterväggar Fasad: Gavlar har tegelfasad, långsidorna har rappad fasad och gavelspetsarna har en träfasad. Inga fogar har lämnats öppna för ventilering av tegelfasaden. Utan en ventilerad luftspalt kan fukt kondenseras inne i väggen och upptorkning förhindras. Sprickor observerades i den rappade fasaden. I övrigt är fasaderna i allmänt god kondition okulärt sett utifrån. Ytterväggar: Stomme av lättbetong, siporexblock. Högst sannolikt finns en isolerad trästomme på insidan. Bild 18. Luftventiler för ventilering av övre bjälklaget. Träfasad Tegelfasad Bild 19. Inga fogar har lämnats öppna för ventilering av tegelfasaden. Utan en ventilerad luftspalt kan fukt kondenseras inne i väggen och upptorkning förhindras.

Rapport nr.: Å317 Sid: 13 / 38 Bild 20. Fasadbild Bild 21. Fasadbild Bild 22. Sprickor observerades i den rappade fasaden.

Rapport nr.: Å317 Sid: 14 / 38 Bild 23. Ytterväggars stomme är av lättbetong.

Rapport nr.: Å317 Sid: 15 / 38 2.4 Fönster och dörrar Fönster: Fönster är slitna, färgsläpp och fuktskador observerades ställvis på fönsterbågar och -karmar. Rekommenderas att fönster underhålls, alternativt förnyas till tätare och energieffektivare modell. Ställvis observerades otät anslutning mellan fönsterbleck och vägg. Dörrar: Dörrar av trä. En missfärgning observerades på entrédörren. Enligt ägaren skall dörren målas om. Det finns risk att fukt och slagregn tränger in under altandörren. Detta eftersom dörrens undre kant är i samma nivå som altanen. Tröskel med skyddande plåt saknas. Bild 24. Fuktskadad fönsterkarm. Bild 25. Färgen har flagnat.

Rapport nr.: Å317 Sid: 16 / 38 Bild 26. Färgsläpp på innerbågen. Det är en indikation på att fukt tränger in i virket eller att solstrålarna nöter bort färgen. Bild 27. Ställvis observerades otät anslutning mellan fönsterbleck och vägg. Bild 28. Missfärgning på entrédörr.

Rapport nr.: Å317 Sid: 17 / 38 Bild 29. Altandörren. Det finns risk att fukt och slagregn tränger in under dörren. Detta eftersom dörrens undre kant är i samma nivå som altanen. Tröskel med skyddande plåt saknas. Bild 30. Dörren till bakgården är i allmänt god kondition okulärt sett.

Rapport nr.: Å317 Sid: 18 / 38 2.5 Ytor inomhus Våtutrymmen: I våtutrymmen granskades synliga ytor, bruksvatten- och avloppsrör okulärt. Inga läckage observerades. Ursprungligt badrum: I utrymmet observerades slitna silikonfogar. Förhöjda ytvärden konstaterades runt golvbrunnen i duschhörnet, se punkt 3.1 för mätvärden. Foderlister vid dörren är synligt fuktskadade. Tröskel saknas. Badrummet har levt ut sin tekniska medellivslängd. Bastu: Ursprunglig bastu. Inga avvikande ytvärden observerades i bastun. I bastun finns en golvbrunn av gjutjärn. Panelen är bristfälligt ventilerad. Stenskivor bakom bastuugnen kan innehålla asbest. Renoverat badrum: Badrummet renoverades 2010. Förhöjda ytvärden konstaterades runt golvbrunn och i duschörn. På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. I badrummet finns en automatisk frånluftsfläkt. I badrummet finns ursprunglig vattenburen golvvärme med stålrör i betongplatta. Torra utrymmen: I torra utrymmen granskades synliga ytor, bruksvattenvärme- och avloppsrör okulärt. Inga läckage observerades. Kök: Köket renoverades 2010. Inga läckage observerades. Köket är i allmänt god kondition okulärt sett. Dock har man tidigare kunnat påvisa mikrobiella skador i golvbjälklaget som ej är åtgärdade.

Rapport nr.: Å317 Sid: 19 / 38 Bild 31. Ursprungligt badrum har levt ut sin tekniska medellivslängd. Bild 32. Förhöjda ytvärden observerades runt golvbrunn. Bild 33. Spännring och manschett observerades i golvbrunnen.

Rapport nr.: Å317 Sid: 20 / 38 Bild 34. Slitna silikonfogar. Bild 35. Foderlister är synligt fuktskadade. Tröskel saknas. Bild 36. Inga avvikande ytvärden observerades i bastun. Panelen är bristfälligt ventilerad.

Rapport nr.: Å317 Sid: 21 / 38 Bild 37. Gjutjärnsbrunn i bastun. Bild 38. Stenskivor bakom ugnen kan innehålla asbest. Bild 39. Förnyat badrum 2010. Förhöjda ytvärden observerades i duschörn och runt brunn.

Rapport nr.: Å317 Sid: 22 / 38 Bild 40. Inget läckage observerades i lavoarskåpet. Bild 41. Termostat för golvvärme. Stålrör Bild 42. Självstartande frånluftsfläkt.

Rapport nr.: Å317 Sid: 23 / 38 Bild 43. Golvbrunn, inget att anmärka på. Bild 44. Köket är i allmänt god kondition okulärt sett. Dock har man tidigare kunnat påvisa mikrobiella skador i golvbjälklaget som ej är åtgärdade. Bild 45. Inga läckage observerades i diskbänkskåpet.

Rapport nr.: Å317 Sid: 24 / 38 Bild 46. Hall Man har tidigare kunnat påvisa mikrobiella skador i golvbjälklaget som ej är åtgärdade. Bild 47. Sovrum, inget att anmärka på. Bild 48. Sovrum Enligt ägaren skall nytt golv läggas in.

Rapport nr.: Å317 Sid: 25 / 38 Bild 49. Sovrum Enligt ägaren skall nytt golv läggas in. Mätpunkt P2. Bild 50. Vardagsrum. Friskluftsventil. Mätpunkt P1. Bild 51. Eldstad i vardagsrummet.

Rapport nr.: Å317 Sid: 26 / 38 Bild 52. Matta har släppt från underlaget i klädkammare. Bild 53. Garage Spruckna fogar i tegelvägg observerades. Det indikerar på sättningar i marken under konstruktionen.

Rapport nr.: Å317 Sid: 27 / 38 2.6 Vatten, avlopp, värme och ventilation VVS-system: Bruksvatten: Inkommande huvudvattenledning av stål. Vi rekommenderar att denna förnyas till plast. Övriga rörledningar av koppar. Avlopp: Synliga rör av uponal Gjutjärnbrunn i bastun, det är okänd om avloppsrör i betongplatta är av gjutjärn eller plast. Trekammarbrunn på gården. Enligt ägaren har avloppet stockat i ledningen mellan huset och trekammarbrunnen, avloppsvatten har också läckt ut i marken. Avloppsrördragningen mellan huset och trekammarbrunnen har förnyats. Värme: Vattenburen centralvärme. 2008 installerades en bergvärmepump. Slutet expansionskärl. Tryckventilens spillvattenrör går ej ner till golvbrunn. Man har avlägsnat den ursprungliga oljepannan och oljetanken. Man har också rivit en mellanvägg i pannrummet. Synlig mineralull finns kvar där mellanväggen varit. Vi rekommenderar ej att mineralull lämnas oskyddat eftersom mineralullsfibrer kan frigöras ut i inomhusluften. Ventilation: Maskinell frånluft, inget aggregat endast en fläkt som finns i mellantaket. Friskluftsventiler för ersättningsluft. Frånluftsfläkt i badrum. Bild 54. Inkommande huvudvattenledning av stål. Vi rekommenderar att denna förnyas till plast.

Rapport nr.: Å317 Sid: 28 / 38 Bild 55. Bergvärmepump installerades 2008. Bild 56. Slutet expansionskärl. Tryckventil. Bild 57. Tryckventilens spillvattenrör går ej ner till golvbrunn.

Rapport nr.: Å317 Sid: 29 / 38 Bild 58. Spår av gammal mellanvägg. Mineralullsfibrer kan frigöras ut i inomhusluften. Bild 59. Frånluftsdon Bild 60. Ventilationens utblås genom vattentaket. Bristfällig rörisolering, vi rekommenderar att röret isoleras.

Rapport nr.: Å317 Sid: 30 / 38 2.7 Riskanalys Riskkonstruktioner: Riskkonstruktioner kan undersökas närmare via kontroll och materialprov. Åtminstone ifall dess tekniska livslängd är uppnådd, rekommenderar vi att man undersöker dess konstruktion. Träreglad golvkonstruktion ovanpå en markburen betongplatta. Ifall golvet belastas av fukt kan det bildas fukt- och mikrobskador i golvkonstruktionen. Medellivslängd 40 år. Grundplattans nivå i närheten av marknivån. Om någon yttre vattenisolering ej finns, ökar risken för markfuktbelastning på byggnadens konstruktioner. Fasadens ventilation bristfällig. Utan en ventilerad luftspalt kan fukt kondenseras inne i väggen. Otäta genomföringar, t.ex. takgenomföringar och inplåtningar, t.ex. fönsterplåtar, samt övriga otäta byggnadsdelar medför alltid risk för skador inne i konstruktionerna. Gamla, även intorkade, skador bör alltid repareras. Skadornas omfattning och orsak utreds varefter skadorna åtgärdas genom att förnya skadade material. Skadade bärande konstruktioner kan vid mån av möjlighet rengöras mekaniskt. Om badrummet är byggt före 1998 finns det risk att badrummet saknar en enhetlig vattenisolering. Om vattenisolering saknas finns alltid risk för skador i konstruktionerna. Bristfällig yttre vattenisolering, dränering eller regnvattensystem kan fuktbelasta konstruktionerna.

Rapport nr.: Å317 Sid: 31 / 38 3.1 Fuktmätningar Allmänt: Ytmätning Eftersom fuktmätning på ytan är en metod som ej förstör ytmaterial, anses den vara en s.k. riktgivande mätningsmetod. Mätning av fuktkvot Med mätning med stickor i trämaterial får man information om träets fuktkvot. Om fuktigheten i träet är 18 v% under en längre tid föreligger risk för att träet utsätts för mikrobskador. Om fuktigheten i träet är 25 v% under en längre tid föreligger risk för att träet utsätts för rötskador. Fuktkvoten är i procent av dess torrvikt. Snittmätning Vid misstanke om fuktproblem, till exempel under en plastmatta, kan vi med mätning genom en snittmätning kontrollera om det förekommer fukt mellan plastmattan och underlaget. Borrhålsmätning Vid borrhålsmätning kan man mäta den den relativa luftfuktigheten i stenkonstruktioner. Borrning kan även användas för att mäta den relativa luftfuktigheten i till exempel isoleringsskiktet. Mätnoggrannhet: TS210 SDI C: ± 0,4 C 0 90 % Rh: ± 2% 90 100% Rh: ± 3% TS250 SDI C: ± 0,7 C Rh: ± 2% Ytmätningar: Badrum, ej förnyat Golv, allmänt: 57-58/200 Golv, runt wc-stol: 60-65/200 Golv, under lavoar: 58-61/200 Golv, duschhörn: 60-62/200 Golv, runt brunn: 68-75/200* Vägg, allmänt: 42-49/200 Vägg, duschhörn: 42-52/200 Bastu Golv, allmänt: 57-61/200 Golv, under lave: 58-60/200 Golv, vid ugn: 59-62/200 Golv, runt brunn: 61-66/200

Rapport nr.: Å317 Sid: 32 / 38 Badrum, förnyat 2010 Golv, allmänt:46-49/200 Golv, runt wc-stol: 48-51/200 Golv, under lavoar: 47-48/200 Golv, duschhörn: 50-75/200* Golv, runt brunn: 60-75/200* Vägg, allmänt: 31-35/200 Vägg, duschhörn: 30-39/200 Kök Golv, allmänt: 32-35/200 Golv, framför diskbänk: 32-36/200 Golv, framför kylskåp: 34-35/200 Diskbänksskåpets botten, spånskiva: 22-24/200 Vägg, allmänt: 36-42/200 Vägg, ovanför diskbänk: 36-42/200 Hjälpkök Golv, allmänt: 33-35/200 På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. Resultattolkning: *Avvikande ytvärden observerades i duschhörn och runt golvbrunn i det nyare badrummet och runt golvbrunn i det äldre badrummet. Nummer Konstruktion Temp. C RH % Abs (g/m 3 ) Djup (mm) Tolkning P1 Golvbjälklag 15,1 60,2 7,7 150 Normalt P2 Golvbjälklag 14,2 54,0 6,7 150 Normalt Inne 16,4 65,8 9,1-17.10.2018 Ute 12,1 83,1 8,9-17.10.2018 Resultattolkning: Två borrhålsmätningar utfördes i golvkonstruktion, som är en riskkonstruktion. Vid granskningstillfället konstaterades inga förhöjda luftfuktighetsvärden i isoleringsskiktet. Dock har man i ett tidigare skede kunnat påvisa mikrobiella skador genom materialprov. D.v.s. det handlar om en intorkad skada som bör åtgärdas genom sanering.

Rapport nr.: Å317 Sid: 33 / 38 4.1 Åtgärdsförslag - Man har tidigare kunnat påvisa mikrobiella skador i husets golvkonstruktion. Skadorna har enligt muntlig uppgift ej blivit åtgärdade. Gamla, även intorkade, skador bör alltid repareras. Vi rekommenderar att golvkonstruktioner öppnas och att skadat material förnyas. Vid behov tas mera materialprov för att ta reda på skadornas utbredning. Detta är en åtgärd som bör utföras snarast möjligt och innan man åtgärdar övriga brister. - Eldstadens skorsten förses med hatt och skorstenens takgenomföring tätas. - Antennmastens takgenomföring tätas. - Vattentaket målas om. Alternativt förnyas vattentaket, då rekommenderar vi att rotbräder (bärlekten) också förnyas. - Isolering på mellantaket som ligger mot rotbräderna avlägsnas, så att luft slipper att ventileras från takfoten. Vid behov öppnas mera ventilationsöppningar i takfoten. - Fönster underhålls, alternativt förnyas. - Hängrännor rensas. - Vi rekommenderar att bastu och badrum som levt ut sin tekniska medellivslängd förnyas till dagens standard. - Inkommande huvudvattenledning förnyas till plast. - Tryckventilens spillvattenrör förlängs till golvbrunnen. - Kvarlämnad mineralull i pannrum täcks in eller avlägsnas för att förhindra att industriella mineralullsfibrer frigörs till inomhusluften. - Oisolerat ventilationsrör på mellantaket isoleras. - Silikonfogar granskas årligen och förnyas med 3 5 års mellanrum.

Rapport nr.: Å317 Sid: 34 / 38 4.2 Övrig information, datum, plats och underskrift Granskarens ansvar: I en konditionsgranskning som utförs åt en konsument definieras ansvaret enligt konsumentskyddslagen. I en konditions-granskning åt ett företag används KSE2013. Granskaren har rätt och skyldighet att rätta till fel som konstateras gjorts i konditionsgranskningen. Beställaren bör reklamera fel skriftligen åt granskaren inom skälig tid (3 månader från granskningsdatum). Observera att granskningen visar endast läget vid granskningstidpunkten. Övrigt: På plattsatta vägg- och golvytor som är utsatta för stänkvattenbelastning hittas vanligtvis förhöjda ytvärden. Dessa betyder ej alltid att det finns en fuktskada i konstruktionen. Ifall det finns en fungerande fukt- eller vattenisolering kan fukten finnas mellan plattor och isolering, dvs i fästbruket. Vattenisoleringens kondition kan normalt inte fastställas. Åtgärdsförslagen är rekommendationer på hur man kunde åtgärda konstaterade brister. De räcker i sig själv inte alltid som arbetsbeskrivningar. Reparationer bör utföras i enlighet med Ålands Byggbestämmelsesamling och dess anvisningar. Om brister lämnar oåtgärdade kan dessa orsaka olägenheter för boendet. Observera även att efter planerings- och byggnadsskedet påverkas byggnadens skick, samt risk för fukt- och vattenskador av dess användningsändamål, städning, underhåll och reparation. Denna rapports delvisa kopiering är förbjudet utan lov av Investigo Oy Ab. Asbest: Mikrobskador: Radon: Asbest kan finnas i byggnader som är tillverkade mellan åren 1940 1990. I Finland slutade man tillverka byggnadsmaterial med asbest år 1988. Asbestens användning förbjöds helt 1.1.1994. Mikrobskador som uppkommit i till följd av fuktskador kan vara skadliga för hälsan. Mikrobskador kan uppkomma då den relativa fuktigheten är långvarigt över 70%. Radon är en färglös och luktfri radioaktiv gas som kommer från marken. Information om radonmängder och dess mätning fås från Strålningssäkerhetscentralen eller kommunens byggnadsövervakning. I konditionsgranskningen tas ej ställning till radonmängder i objektet.

Rapport nr.: Å317 Sid: 35 / 38 Teknisk livslängd: En byggnadsdels, systemets, utrustningens eller elementets tekniska livslängd är baserat på kända uppgifter och på erfarenhet av ifrågavarande faktors hållbarhet. Teknisk livslängd är en allmän definition av den del som bedöms. Den tekniska livslängden avser tiden efter ibruktagandet då de tekniska funktionskraven för konstruktionen, byggnadsdelen, systemet eller utrustningen uppfylls. Kontrollintervall: Kontrollintervallet ska vara sådant att det objekt som kontrolleras förblir i gott skick mellan kontrollerna. Med kontrollintervall avses en återkommande period då byggnadsdelen, systemet eller utrustningen ska kontrolleras. Underhållsperiod: Med underhållsperiod avses ett intervall då byggnadsdelen, systemet eller utrustningen kräver service, reparation, partiellt byte, renovering eller ytbeläggning. Underhållsperioden är det genomsnittliga intervall med vilket den fastställda underhållsåtgärden upprepas. Beteckning Teknisk livslängd Kontrollintervall Underhållsperiod Byggnadstekniska system eller material Dräneringssystem (före 1999) 40 år 2 år 5 år Dräneringssystem (efter 1999) 50 år 2 år 5 år Asfaltbeläggning på gården 20 år 5-12 år Gårdens stenläggning i betong 25 år 4-10 år Grundmurens vattenisolering, isolering 30 år med bitumenmembran Grundmurens vattenisolering, isolering med bestrykning av varmt bitumen 20 år Grundmurens vattenisolering, 50 år grundmursplast Tjälisolering, utanför grundmuren 50 år Nedre bjälklagets konstruktion Betongplatta på marken, överliggande värmeisolering av mineralull eller sågspån ingen värmeisolering under betongplattan Betongplatta på marken, överliggande värmeisolering av mineralull eller sågspån värmeisolering även under betongplattan 40 år 5-10 år 50 år 5-10 år

Rapport nr.: Å317 Sid: 36 / 38 Bärande betongplatta, överliggande värmeisolering av mineralull eller sågspån ingen värmeisolering under betongplattan. Nedre bärande bjälklag i trä (trossbotten) 40 år 5-10 år 50 år 5 år Fasader Brädbeklädnad 50 år 5 år 5-20 år Rappning 50 år 5 år 10-20 år Metallplåtsbeklädnad 40 år 5 år 15-20 år Fibercementskiva 50 år 5 år 20 år Fönster och ytterdörrar Träfönster 50 år 2 år 6-10 år Fönster i trä och aluminium 60 år 5 år 10 år Trädörrar 40 år 5-15 år Balkonger och terrasser Terrasser i trä 50 år 5-20 år Trädäck och uteterrasser 20 år 1 år Yttertak och utrustning för yttertak Bitumenmembran, beklädnad i ett 25 år 1 år 10 år lager, snedtak Bitumenmembran, beklädnad i två 30 år 1 år 10 år lager, plant tak Bitumenmembran, två lager, snedtak 30 år 1 år 10 år Bitumenmembran, beklädnad i tre 35 år 1 år 10 år lager Förzinkat och målat tak med stående 60 år 1-5v 10-15 år fals Tak i korrugerad metall 40 år 5 år 10-15 år Tegeltak 45 år 5 år 10 år Tak i fibercement 30 år 1 år 5-10 år Tak- och stuprännor 25-40 år 1 år 10 år Takkupoler 30 år 3 år 5-7 år Takfönster 50 år 5 år 5-7 år Ytbeläggning i torrutrymmen Golv, plastmatta, vinylplatta, 30 år korkmatta eller linoleum Golv, textilmatta 20 år Keramiska plattor 50 år Golv, brädparkett 25 år 5-15 år Golv, limmad parkett eller brädgolv 40 år 5-15 år Golvlaminat 15 år Målning och tapetsering av väggar 20 år

Rapport nr.: Å317 Sid: 37 / 38 Ytbehandling av takens ytbeklädnad 30 år Golvkonstruktion och -ytor i våtutrymmen Plastmatta 20 år 3 år 5-10 år Applicering av fuktspärr och kakling 15 år 3 år Vattenisolering med bitumen och 30 år 3 år kakling Modern vattenisolering och kakling (efter 1999) 30 år 3 år Väggytor och -konstruktion i våtutrymmen Applicering av fuktspärr, skivkonstruktion kakling Applicering av fuktspärr, konstruktion i 15 år 3 år Vid behov 18 år 3 år Vid behov stenmaterial och kakling Vattenisolering och kakling 30 år 3 år Vid behov Plasttapet 12 år 3 år Plastbelagd plåt 30 år 3 år Paneler i badrummet 12 år 3 år Paneler i bastun 20 år Takbeläggning i våtutrymmen Ytbeläggning av taket (kph) 20 år 5 år 10-15 år Fast inredning Skåp i torrutrymmen Skåp i våtutrymmen 25 år 15 år VVS-tekniska system eller material Oljetank, plast, inomhus 50 år 10 år 10 år Oljetank, plast, i marken 40 år 10 år 10 år Oljetank, stål, inomhus 40 år 10 år 10 år Oljetank, stål, i betongbunker i marken 30 år 10 år 10 år Oljetank, stål, utomhus 40 år 10 år 10 år Skorstenar, tegelskorstenar 50 år 1 år Skorstenar, keramisk skorsten av 50 år 1 år element Värmerör, stålrör, golvvärme Uppnådd Värmerör, kopparrör, golvvärme i 40 år 1 år våtutrymme Värmerör, plastbelagda kopparrör, 50 år 1 år golvvärme Värmerör, plast- och kompositrör 50 år 1 år Värmare av bruksvatten 20-30v Vattenledningar, kopparrör 30 år 10-15 år Vattenledningar, plaströr 50 år 10-15 år

Rapport nr.: Å317 Sid: 38 / 38 Vattenledningar, galvaniserade stålrör Spillvattenavlopp, gjutjärnsrör Spillvattenavlopp, plast- eller kompositrör Uppnådd 50 år 50 år Ytterligare information om livslängder finns i Rakennustietosäätiös Käyttöikäjaksotus (KH 90-00403, på finska) Datum och plats: 18.10.2018, Mariehamn Underskrift: Sebastian Nygård Byggn.Ing.