Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14



Relevanta dokument
Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

Tranbärets månadsbrev maj 2015

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Tema vatten hösten 2012

Kvalitetsrapport Så här går det

Nästa projekt som barnen önskade var en trädkoja precis som på gamla Tofsvipan

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Naturhistoriska riksmuseet

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

ASKIV ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Sagor och berättelser

Sätra Familjedaghem Kvalitetsdokument 2015/2016

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Regnbågens förskola är byggd 1992 och ligger på Mårtens fälad. Förskolan har en stor gård med mycket grönområden runt omkring.

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

Förskolan Trollstigen AB

Grön Flagg Tema Vatten

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

Veckobrev v 40. Gamla Uppsala Montessoriförskola

Vår verksamhet under läsåret

Skogsgruppen Träsktrollen

Ekorrens Grovplanering Ut och Njut i Sagans Värld

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

Kvalitet på Sallerups förskolor

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Opalens måldokument 2010/2011

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

Lärarhandledning. Arbetsmodell för tematiskt arbete 1-16 år

1:a gången på vårt NTA arbete.

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Broar på Hästhovens förskola

Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

Ett tågprojekt växer fram

Grön Flagg

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

Undersökningar och experiment

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Miljöplan för Torpets Förskola

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap

GROVPLANERING VIOLEN. Vt Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Myran. Teamplan Ht Vt Amila Palalija, Lena Thorin och Susanne Rådberg

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

Verksamhetsplan ht-2010 och vt Verksamhetsplanen bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98.

Gröna skolgårdar, rapport 2013

KOMPISPROJEKT HT-15. Marina Undenius och Carina Nilsson

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Inspirationsmaterial till häftet

Bamses Verksamhetsplan. För

Våra tankar kring temat:

TITANIC. Vårterminen Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson

för KÄLLGATANS OLA

Orange Centrals Förskola

Skogsgruppen Träsktrollen

Informationsbrev förskolan Pusslet April 2014

Från väskor till rymden????

I Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

När luciatåget tågar ut från Lila så fikar vi på respektive avdelning, på lussebullar och pepparkakor som era barn bakat tillsammans!

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Förskolan Trollsländan

Inspiration till Bamses må bra tidning

Avdelningen Blåbäret

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Stenprojekt Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14 Då ett flertal av oss pedagoger tidigare deltagit i en matematikkurs som kommunen anordnat, bidrog detta till att vi arbetat mycket med matematik på vår avdelning. Med anledning av vårt intresse för matematik valde vi att göra ett studiebesök på Naturens hus och där delta i kursen Naturlig matematik. Kursen var inriktat på förskolor och skolor och handlade främst om kvadraträkning. Det fanns dessutom en kurs i geologi som vi blev nyfikna på, vilket resulterade i att vi bokade båda kurserna! Geologen som undervisade oss var väldigt inspirerande och vårt intresse för stenar växte både hos barnen och hos oss vuxna. Hans entusiasm smittade av sig och väckte vår nyfikenhet för ämnet. Vi åkte till Naturens hus vid två olika tillfällen i mindre grupper för att alla barn skulle få större utrymme att ta del av lektionen. Alla barn deltog aktivt i de olika momenten som kursen erbjöd. På bordet hade geologen radat upp stenar efter dess hårdhet som graderas efter Mohs hårdhetsskala. Från den mjukaste talk till den hårdaste stenen diamant. Detta demonstrerade han genom att repa stenarna mot varandra och på så sätt se vilken som var hårdast respektive mjukast och därefter fick barnen prova själva. 1

Vi fick diskutera olika egenskaper som stenarna hade, så som färg, form, lukt, densitet, stor och liten. Dessutom fick barnen gå in i ett mörkt rum och där prova att slå två bergskristaller mot varandra och såg då hur det uppstod gnistor! Magnetiska stenar var också väldigt spännande. Med hjälp av magnetstavar kunde barnen upptäcka vilka stenar som var magnetiska. Tack vare de olika experimenten fick barnen möjlighet att använda alla sina sinnen. Barnens kunskaper i matematik från året innan kom väl till användning då geologen frågade efter formen på en bergskristall. Flera barn i de båda grupperna var snabba med att svara hexagon! vilket imponerade stort på geologen. Efter besöket fick barnen varsin tumlad rosenkvarts att ta med hem, till barnens lycka. Våra besök på Naturens hus ägde rum sent på hösten men själva stenprojektet kom inte igång förrän i mitten av januari. Anledningen var att julpysslet kom emellan. Under ett planeringstillfälle gjorde vi en tankekarta där vi skrev geologi i mitten och brainstormade om allt vi kunde göra tillsammans med barnen. Det resulterade i att vi nu kunde lägga upp en grovplanering om hur vårt fortsatta arbete med geologi skulle se ut under teriminen. För att tillgodose intresset hos barnen gjorde vi en stenutställning inne på avdelningen med många fina stenar, kristaller och mineraler. Bl.a. lånade vi stenar av kollegor och bekanta medans vi köpte andra. Detta medförde att intresset ökade hos barnen och snart kom de själva med stenar till utställningen. Snart var deras familjer också engagerade! Bl.a. kom ett barn med en magnetit som hon hade fått låna av sin morfar, som i sin tur hittat den i en grotta uppe i norrland! Efter detta fortsatte vi att arbeta med stenar på olika sätt. Vi följde upp det barnen undrade och därmed blev själva medforskare. 2

Mineral - Salt Barnens intresse för stenar växte. Eftersom vi pratat om saltkristaller på Naturens Hus bestämde vi oss för att göra egna. Dessa skulle vi odla i äggskal som barnen skulle ta hemifrån. På så sätt blev också föräldrarna involverade. Barnen fick hjälpa till att koka vatten, grovsalt och karamellfärg i en kastrull. De fick sedan lägga över saltblandningen i sina egna äggskal och de väntade förväntansfullt på resultatet Redan efter några dagar såg man att saltkristaller hade bildats. Måla med salt Förra året hade vi målat med sockerlösning och nu tänkte vi måla med salt. Det blev som ett experiment där barnen fick lära sig begrepp så som mättat och omättat lösning. Vi valde att använda den omättade lösningen när vi målade och med hjälp av pensel fick barnen måla med saltlösningen på ett svart papper. Därefter torkade vi sedan papperet med en hårtork vilket resulterade i att pappret torkade snabbt och endast saltet satt kvar! Vi provade ett annat experiment om hur vi skulle kunna skilja på sand och salt om vi råkade tappa ur ett saltkar i sandlådan. Barnen visste redan att sand var småsten och att salt är en mineral för detta hade vi tidigare pratat om på samlingarna. Vi blandade sanden och saltet med vatten och lät det rinna igenom ett kaffefilter. Sanden låg kvar i filtret och vattnet rann rakt igenom. Efter några dagar samlades vi runt vårt experiment och då hade vattnet som runnit igenom dunstat bort och det var bara saltet kvar. (Dokumentation på experimentet bifogas) Naturhistoriska riksmuseet Under vårterminen åkte vi till Naturhistoriska museet för att titta på utställningen Skatter från jordens inre. Syftet med detta var att fördjupa oss i vårt projekt samtidigt som det blev en rolig upplevelse. På utställningen fick barnen känna, lukta och framför allt ta och se på många olika stenar, mineraler och kristaller. En av de mest intressanta utställningarna var i ett mörkt rum där det fanns en UV-lampa som var riktade mot olika stenar. Vissa stenar lystes då i olika färgglada neonfärger. Detta provade vi även på våra egna stenar när vi kom tillbaka till förskolan. Det visade sig att vi faktiskt hade några små stenar som var rosa i vanligt ljus och som lyste neonorange i UV-ljus. Intressant! (se nästa sida) 3

Barnen fick även i uppgift att rita något från vårt besök på museet. Många av barnen ritade utav stenar från utställningen medans några barn började rita av stenar som vi hade på vår egen utställning på avdelningen. Vi hade flera likadana stenar på förskolan som på museet, fast i betydligt mindre storlek. Fler exempel på arbeten som ingick i projektet Rita En av alla stenar som vi hade var grafit och som fanns i ett glasskåp på avdelningen. Vi lät barnen rita av en fågel i trä med grafitpennor. Innan de fick börja rita hade vi pratat om vad grafit vad för något, många barn tyckte att det såg ut som blyertspennor och mycket riktigt så hade de rätt Grafit är en sorts sten som bl.a. används i blyertspennor. Bifogar som bilaga ett exempel på en teckning som ett barn gjort. Rytmik och dramatisering På våra samlingar har vi bl.a. sjungit om stenar. Vi har lärt oss olika rim och ramsor som innehåller ämnet stenar. På rörelsen som vi har en gång i veckan har vi dramatiserat att vi bär runt på stenar som är olika stora och olika tunga. Barnen har även uppmuntrats att göra egna sagor om eller av stenar, vilket lett till många intressanta sådana! Det har även förekommit ett antal olika spontana sagor ute på gården med stenar som figurer. Ett barn har till exempel en hemlig familj i skogen som gården ansluter till. Det är stenfamiljen som tröstar när man är ledsen. 4

Måla stenar Vi har arbetat med stenar på olika sätt; pratat om dem, diskuterat och undersökt dem och använt stenar i drama, lekar och sånger. Barnen har målat stenar till och från hela vårterminen. Under den här aktiviteten fick de tänka till lite. De fick välja en sten som de tyckte var fin. De fick känna på den, titta på färgen och formen och tänka till om storlek och tyngd. Barnen inspirerade varandra och arbetet utvecklades till att de själva började skapa fritt där resultat föreställde olika djur eller andra ting. Muren Vi har även en gammal k-märkt stenmur på gården som vi har pratat om. Vi pratade om vad det var för slags stenar? Hur gamla de var? Var kom de ifrån? och syftet med stenmurar. Barnen gissade vilt och vi fick varierande svar bl.a. att muren var 50 år till en miljard år gammal. Något barn visste att det användes som staket förr men även nu! Vi funderade även över vad begreppen fridlyst och K-märkt och vad de står för. K-märkt är samma sak som fridlyst fast då pratar man om byggnader och saker och fridlyst gäller för växter och djur. 5

Studiebesök på glasblåseriet Som avslutning på vårt projekt åkte vi till Skansen med alla barn och de föräldrarna som ville följa med. Vi åkte dit för att se hur man med hjälp av stenar gör glas. Vi fick lära oss att man kan göra glas av sand (85%), soda och kalk (15%). För att göra glaset mjukt värms massan upp i en ugn som är 1200 C varm. När man så format glaset ställs det i ett kylskåp som är 500 C varmt. 6