TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Fasts

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-07-01 Dnr LS2017-0186 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Simon Alm (SD) utses att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: den xx september 2017 Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-07-01 Dnr LS2017-0110 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Fel i PDF konvertering: Filen "Föredragningslista 2017-08-29.docx" kunde inte konverteras till pdf.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-07-01 Dnr LS2017-0003 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regiondirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Regiondirektören lämnar en skriftlig och muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala. Bilagor Regiondirektörens rapport augusti 2017. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Månadsrapport regionstyrelsen juli 2017 SAMMANFATTNING Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,8 procent jämfört med 2016. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 1 efter juli är 8 516 och det är en ökning med 49 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med knappt en procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat ytterligare och är efter juli 5,3 procent. Vid samma tidpunkt föregående år var sjukfrånvaron i stort sätt på samma nivå. Region Uppsalas årsprognos är 339 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansförvaltning vilket beror på högre intäkter för statsbidrag och skatter samt lägre pensionskostnader. Jämfört med föregående prognos har Region Uppsalas ett förbättrat prognostiserat resultat på 8 miljoner kronor. Resultat Region Uppsala, mnkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget jmf. Prog Riks- och regionintäkter 1 424 1 311 1 329 2 367 2 314 2 425 111 Trafikintäkter 453 478 422 749 838 827-11 Övriga intäkter 7 435 7 361 7 075 12 195 12 648 12 778 130 Personalkostnader inkl inhyrd -4 421-4 358-4 204-7 312-7 545-7 596-51 Övriga kostnader -4 568-4 631-4 273-7 641-8 056-8 095-40 Resultat 323 161 348 357 200 339 139 Nettokostnad 5,2% 7,4% - 3,8% 5,1% 4,8% - MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,8 procent jämfört med 2016. Det är en ökning jämfört med efter maj och den beror i huvudsak på att ny lön och retroaktiv lön har betalats ut i juni. Ökningen bedöms vara på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 2 för perioden januari till och med juli är 8 516 och det är en ökning med 49 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med knappt en procent. En förklaring till ökningen är bland annat tillkommande verksamhet såsom sjukvårdsteamet som överförts från Uppsala kommun samt särskilda satsningar för ökad tillgänglighet. Det har även skett minskningar i årsarbetare bland annat med anledning av införandet av lasarettsansluten hemsjukvård. 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. 2 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

2 ( 7 ) Diagram: Utvecklin gen av årsarbetare, månadsvis jämförelse, Region Uppsala Kostnaderna för inhyrd personal är 89 miljoner kronor till och med juli. Utfallet för samma period föregående år var 56 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. R egion Uppsala har behov av inhyrd personal och när det gäller läkare är det inom allmänmedicin, somati s k och psykiatrisk vård samt sjuksköterskor, för vilka ökningen av kostnaderna främst härrör till somatisk vård. Tabell: Inhyrd personal, avrundat i mil joner kronor, Region Uppsala Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Årsbudget 2017 Bokslut 2016 Inhyrd personal, läkare 36 32 32 60 Inhyrd personal, övriga 53 24 9 55 Totalt 89 56 41 115 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat ytterligare och är efter juli 5,3 procent. Utvecklingen följer föregående års utfall för samma period. Se diagram nedan. Utfallet för helår 2016 var 5,6 procent. Den korta sjukfrånvaron 2 14 da gar ligger i nivå med föregående år. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer, vilken under våren legat högre än föregående år, har nu under månaderna juni och juli minskat till motsvarande nivå som föregående år. Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder visar att sjukfrånvaron har minskat för kvinnor i samtliga åldersgrupper jämfört med föregående år. Detsamma gäller för män med undantag för åldersgruppen 50 år och uppåt där sjukfrånvaron har ökat något. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 48 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter juli och det är cirka 5,5 miljoner kronor högre jämfört med samma period föregående år. Det motsvarar 13 procent.

3 (7) Diagram: Total sjukfrånvaro i procent, Region Uppsala EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker positivt mot budgeten för perioden med 161 miljoner kronor. Intäkterna är 162 miljoner kronor bättre än budgeterat. Orsaken till detta är främst högre riks- och regionintäkter, övriga intäkter, generella statsbidrag och skatteintäkter. Största anledningen till den positiva avvikelsen för riks- och regionintäkter beror på en försiktigt satt budget av Akademiska sjukhuset. Ökningen av övriga intäkter kan främst hänföras till högre intäkter för specialdestinerade statsbidrag. Trafikintäkterna avviker negativt mot budget vilket förklaras av en mild vinter som gjort att resandet inte kommer upp i budgeterad nivå. De totala kostnaderna ligger i linje med budget. Inom kostnadsgrupperna finns avvikelser och de största negativa avvikelserna finns inom lönekostnader inklusive inhyrd personal och kostnader för medicinskt material. Avvikelse för lönekostnader och inhyrd personal finns på Akademiska sjukhuset och beror på obudgeterade särskilda satsningar (tillfällig slutenvårdsavdelning under influensasäsongen, ytterligare en operationssal på Samariterhemmet), övertagande av sjukvårdsteam från kommunen med motsvarande intäkter, strategiska satsningar som finansieras av ökade riks- och regionintäkter och ökade kostnader för dyra lösningar på grund av kompetensbrist. De största positiva avvikelserna på kostnadssidan avser lägre kostnader för köpt vård, läkemedel och övriga kostnader. Region Uppsalas årsprognos är 339 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansförvaltnings verksamhet på 168 miljoner kronor, vilket främst beror på högre intäkter för generella statsbidrag, specialdestinerade statsbidrag, skatteintäkter samt lägre pensionskostnader. Den största positiva avvikelsen avser högre stadsbidragsintäkter på 95 miljoner kronor för läkemedelsförmånen. Jämfört med prognos föregående månad har Region Uppsala ett förbättrat prognostiserat resultat på 8 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping förbättrar sin prognos med 3 miljoner kronor vilket avser lägre kostnader arbetskraft på grund av vakanser. Vårdstyrelsen förbättrar prognosen med 5 miljoner kronor vilket till största delen avser lägre kostnader inom vårdvalet för primärvård vilket beror på en låg produktion av besök i början på året och att antalet olistade invånare ökat vilket leder till lägre kostnader för vårdstyrelsen.

4 (7) Prognos och budget per styrelse/nämnd Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2017 Budget 2017 Resultat 2016 Sjukhusstyrelsen 1) 6 0-24 Vårdstyrelsen 2) 18 6 38 Summa hälso- och sjukvård 24 6 14 Kollektivtrafiknämnden 3) -15 0-1 Kulturnämnden 0 0 0 Fastighets- och servicenämnden 4) -42 0-6 Gemensam nämnd för kunskapsstyrning 0 0 0 Regionala utvecklingsnämnden 0 0 0 Varuförsörjningsnämnden 0 0 0 Patientnämnden 0 0 0 Regionstyrelsen 5) 372 194 350 Summa Region Uppsala 339 200 357 1) Lasarettet i Enköping har lägre kostnader beroende av vakanser 2) Lägre ersättningar inom primärvården pga. av låg produktion, Hälsa och Habilitering har fått ett lägre anslag från nämnden för kunskapsstyrning, vilket de ej har möjlighet att arbeta in. 3) Lägre biljettintäkter på grund av en mild vinter som gjort att resande inte nått upp i budgeterade nivåer. 4) Ökade kostnader för egenbetalade patienter inom Resurscentrum, Landstingsservice belastas med engångskostnader på grund av förändrad timpristaxa gällande projektredovisning samt kostnader för risk och evakuering. 5) Den finansiella verksamheten har högre intäkter för stadsbidrag avseende läkemedelsförmånen och lägre kostnader för pensioner. Regionkontoret har lägre kostnader för smittskyddsläkemedel. Diagram: Ackumulerat resultat 600 400 200 0 Ackumulerat resultat -200 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2017 Budget 2017 Ack utfall 2016 Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till 2 154 miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på 1 825 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 2 006 miljoner kronor samt har avkastat i snitt -0,91 procent under månaden.

April 15 - mars 16 Maj 15 - april 16 Juni 15 - maj 16 Juli 15 - juni 16 Aug 15 - juli 16 Sep 15 - aug 16 Okt 15 - sep 16 Nov 15 - okt 16 Dec 15 - nov 16 Helår 2016 Feb 16 - jan 17 Mars 16 - feb 17 April 16 - mars 17 Maj 16 - april 17 Juni 16 - maj 17 Juli 16 - juni 17 Aug 16 - juli 17 mnkr Mnkr 5 (7) Investeringar Region Uppsalas investeringsbudget är totalt 2 198 miljoner kronor. Prognosen för året är 2 048 miljoner kronor. Det är övriga materiella investeringar som avviker mot budget och det är huvudsakligen Akademiska sjukhuset som inte når budgeterad nivå. Urval av diagram rullande 12 Diagram: Rullande 12 riks- och regionintäkter 2 500 2 450 2 400 2 350 2 300 2 250 2 200 2 150 2 100 April 15 - mars 16 Juni 15 - maj 16 Aug 15 - juli 16 Okt 15 - sep 16 Dec 15 - nov 16 Feb 16 - jan 17 April 16 - mars 17 Juni 16 - maj 17 Aug 16 - juli 17 Utfall R/R Budget R/R Diagram: Rullande 12 trafikintäkter 820 800 780 760 740 720 700 680 Utfall Budget

6 ( 7 ) Diagram : Rullande 12 lönekostnader inklusive inhyrd personal 6 400 6 350 6 300 k r n6 250 M 6 200 6 150 6 100 Utfall Budget Diagram : Rullande 12 medicinskt material Tabell: Rullande 12 läkemedel 1 310 1 290 1 270 k r n1 250 M1 230 1 210 1 190-5 1 ril p! 6 6 6 6 6 6 7 b 1 1 1 1 1 1 1 li g ju u p k t v 0 - a se o o 2 n fe - - - - n r ja 5-1 5 5 5 g 1 1 1 5 e lå - 6 1 6 u p A S e k t v 1 H 1 o c b a rs O e N D F e M Utfall Budget - 6 1 ril p! ril 7 a p - a j 1 6 m a j 1-6 M i 1 n Ju 7 i 1 n ju - 6 1 li Ju 7 1 li ju - 6 1 g u A

7 (7) BILAGOR EK Årsprognos, tkr Utfall 201701-201707 Budget 201701-201707 Utfall 201601-201607 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Intäkt fast ersättning 0-1 265 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 0-38 1 510-1 45 0-45 Riks-/regionsjukvård 1 424 108 1 310 776 1 328 647 2 366 586 2 313 892 2 424 892 111 000 Patientavgifter sjukvård 74 125 81 863 74 497 129 310 141 575 133 956-7 619 Intäkter enligt tandvårdstaxan 153 824 163 953 148 697 257 882 286 886 281 886-5 000 Alf 167 188 166 741 160 174 285 922 288 649 288 649 0 Trafikintäkter 453 366 477 557 421 856 748 509 838 389 827 389-11 000 Övrig finansiering 0-2 591 0 0-1 197-1 197 0 Övriga intäkter 754 337 715 474 723 434 1 248 641 1 240 078 1 256 927 16 849 Skatteintäkter 5 439 966 5 393 850 5 170 431 8 840 351 9 246 600 9 274 190 27 590 Generella statsbidrag/utjämning 845 229 843 290 796 276 1 433 004 1 445 640 1 543 992 98 352 Summa intäkter 9 312 142 9 149 610 8 825 521 15 310 205 15 800 557 16 030 683 230 126 Lönekostnader inkl inhyrd person-3 747 917-3 706 909-3 601 482-6 227 367-6 421 224-6 507 568-86 344 Övriga personalkostnader -672 750-650 660-602 493-1 084 435-1 123 536-1 088 537 34 999 Köpt vård -694 592-692 870-651 273-1 191 546-1 214 144-1 239 982-25 838 Läkemedel -743 216-763 711-714 158-1 251 871-1 318 151-1 310 525 7 626 Medicinsk service -52 600-55 698-48 188-92 097-100 002-98 203 1 798 Köpt tandteknik och tandvård -29 081-34 860-26 209-46 333-58 978-58 978 0 Medicinskt material -437 691-421 827-421 612-763 593-765 501-795 755-30 254 Lokal- och fastighetskostnader -236 934-206 984-206 877-407 580-381 432-390 120-8 689 Trafikkostnader -931 282-934 879-886 325-1 540 641-1 634 426-1 634 426 0 Övriga kostnader -1 064 883-1 133 602-1 036 648-1 787 508-1 917 327-1 889 083 28 243 Finansiell nettokostnad -80 437-71 193-29 905-50 890-122 052-137 839-15 788 Avskrivningar/nedskrivningar -297 758-315 369-252 223-509 232-543 834-540 565 3 269 Summa kostnader -8 989 140-8 988 562-8 477 392-14 953 093-15 600 606-15 691 583-90 976 RESULTAT 323 002 161 048 348 129 357 112 199 951 339 101 139 150 INVESTERINGSVERKSAMHET ######### ######### #REFERENS! ######## Fastighetsinvesteringar -788 563-953 977-624 614-1 093 419-1 635 389-1 635 389 0 Immateriella investeringar -2 675-20 449-19 118-34 166-35 056-30 056 5 000 Övriga materiella investeringar -219 887-308 226-144 369-276 183-528 387-382 919 145 468 ONO M I

2017-08-21 Dnr LS 2017-0003 Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport augusti 2017 Regional utveckling Samverkansnämnden Samverkansnämnden (SVN) har gett styrgruppen (landstings- och regiondirektörer) i uppdrag att se över verksamheten inom SVN. Till detta har lagts ett uppdrag på vilket sätt samverkan kan fördjupas inom hälso- och sjukvårdens område. Uppdraget ska redovisas innan årsskiftet. Fyra områden kommer att analyseras: - Nämndens ambitionsnivå kring fördjupad samverkan - Roller, processer och sammansättning inom beredningsorganisationen - Kanslistruktur - Lokalt arbete inom respektive landsting/region Arbetet kommer också att utgöra ett underlag för nytt samverkansavtal inom SVN. Nuvarande avtal sträcker sig fram t o m 2019. Regionala ledningsgruppen Den 17-18 augusti träffades den Regionala ledningsgruppen (RLG), bestående av länets kommunchefer och regiondirektören, för ett årlig planeringsmöte. På agendan stod utökad samverkan kring e-tjänster och digitalisering, arbetsformer för beredning och förarbete inför Regionalt forum samt förutsättningarna för samverkan kring kompetens- och utbildningsfrågor. Gruppen summerar dagarna med att samverkan mellan Region Uppsala och kommunerna har fördjupats, med gott engagemang och hög tillit. Wik-dagarna Region Uppsalas politiska ledning och förvaltningschefer har genomfört Wikdagarna. Under dagarna diskuterades styrning, planering och uppföljning inför budget 2019, målbild för en effektiv och nära vård 2030, konsekvenserna av en tuffare tillvaro med hot, hat och våld mot förtroendevalda och anställda, kompetensförsörjning samt storregional samverkan efter regiondiskussionerna. Dag 1 medverkade även flera externa gäster som skulle ge sin bild av hur Region Uppsala samverkar med omvärlden. Den sammantagna bilden av inlägg från Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (7) Länsstyrelsen, Östhammars kommun, Knivsta kommun, Handelskammaren och Uppsala universitet är att Region Uppsala vårdar sina externa relationer väl. Det gavs mestadels positiva omdömen, men uttrycktes även att vi behöver bli bättre på att kommunicera ut allt det positiva som sker och att den goda samverkan på högsta ledningsnivå behöver spridas ner i organisationerna. Vård och hälsa Cyberattack Region Uppsala blev den 4 juli utsatt för en allmän datavirusattack i form Ransomware. Inga filer i datasystemen blev krypterade men en del utrustning/system blev tillfälligt utslagna. I samband med attacken gick Region Uppsala snabbt upp i stabsläge som varade under några dagar. Attacken innebar ingen större inverkan på produktionen men gav en påminnelse om att Region Uppsala måste vara beredd på framtida attacker. Kallelser och remissbekräftelser skickades till fel patienter I juli månad gick delar av ett utskick av kallelser och remissbekräftelser till fel mottagare. 91 kallelser eller remissbekräftelser felkuverterades vid ett utskick som gjordes inom ramen för ett pilotprojekt, där ett nytt system för brevutskick provas. Ett fel uppstod hos leverantören, som ledde till att två olika brev i vissa fall kunde hamna i ett och samma kuvert. Några patienter fick därmed andra patienters kallelser eller remissbekräftelser, medan andra patienter blev utan. Det avser kallelser från Tierps vårdcentral och remissbekräftelser från Hudmottagningen, Akademiska sjukhuset. Enligt företaget som sköter kuverteringen är felet, som också har drabbat andra landsting och regioner, nu åtgärdat. Primärvården skickade den 28 juli ut nya kallelser och remissbekräftelser. Likaså Hudmottagningen den 31 augusti. Elektronisk Patientjournal (EPJ) fick i uppdrag att utreda omfattningen av denna röjning av patientsekretessen. Personalen vid EPJ tog kontakt med de berörda patienterna och det framkom att var tredje patient inte fått sin kallelse eller remissbekräftelse. Av de patienter som hade fått sin kallelse eller remissbekräftelse hade mer än hälften också fått en kallelse eller remissbekräftelse på någon annan person. En patient har begärt att det inträffade anmäls som en avvikelse. Samsjuklighet neuropsykiatri Vårdstyrelsen beslutade i juni 2016 att förstärka vården för patienter som har psykiatrisk samsjuklighet och som är knutna till Hälsa och habilitering. Det skulle ske i enlighet med handlingsplanen för psykisk hälsa. Medel om 500 000 kronor för 2016 och 1 000 000 kronor för 2017 skulle överföras till sjukhusstyrelsen (Akademiska sjukhuset) som resursförstärkning av tjänster, det vill säga en psykiatriker (50 %), en sjuksköterska (75 %) och en medicinsk sekreterare (10 %). Satsningen var tänkt att vara ett led i att få till stånd bättre flöden mellan förvaltningarna och kunna utnyttja resurserna mer effektivt, vilket skulle förbättra för patienter med neuropsykiatrisk problematik att få sin vård samlad på ett ställe, det vill säga Hälsa och habilitering. Resursförstärkningen skulle därmed möjliggöra så att patienter med en fast vårdkontakt/behandling på Hälsa och habilitering inte behöver ha en ytterligare kontakt

3 (7) med psykiatrin på Akademiska sjukhuset, utan all vård ska vara samlad inom en förvaltning, Hälsa och habilitering. Tjänsterna är i dagsläget tillsatta, men personalen finns ännu inte på plats i Hälsa och habiliterings lokaler. Samlokalisering är tänkt att ske med habiliteringens medicinska enhet och habiliteringens husläkarmottagning med ett nära samarbete med psykiatrin inom Akademiska sjukhuset. Planen är att ha en uppstart hösten 2017 för att gemensamt komma fram till hur samordningen ska se ut i praktiken. Eftersom personalen ännu inte finns på plats är det i nuläget för tidigt att uttala sig om resursförstärkningen är fullt ut tillräcklig för att målgruppen ska få sitt samlade behov tillgodosett av specialistkompetens på en förvaltning. Förstärkningen bedöms dock kunna ge betydligt bättre samarbetsmöjligheter framöver för både Akademiska sjukhuset och Hälsa och habilitering. Det är särskilt viktigt med en samlad vård och fast vårdkontakt för aktuell målgrupp eftersom neuropsykiatrisk problematik ofta är komplex och därför har behov av att samordning sker av samtliga vårdgivare. Inte minst är samordningen med primärvården viktigt, då dessa patienter under långa perioder varken har kontakt med psykiatrin eller habiliteringen. Primärvården har då en roll i form av stöd för exempelvis intygsskrivande. intervention. Ehälsa Användningen av 1177 vårdguidens e-tjänster fortsätter att öka i Region Uppsala. På två år har antalet länsinvånare som loggat in och aktiverat ett konto ökat från 34 % till 51 % och vi har därmed uppnått det nationella målet på 50 %. Även antalet anslutna enheter (typ vårdmottagningar) inom Region Uppsala som erbjuder tjänsterna via 1177 vårdguiden har ökat något från 129 till 146 på tvår år (avser primärvård egen regi, LE, H&H och AS). Målet är att antalet enheter som ansluts ska öka ytterligare. Under hösten startar e-tjänstelyftet för vårdens chefer och medarbetare i Region Uppsala med syftet att stödja nya arbetssätt genom ökad kunskap om och användning av 1177 vårdguidens e-tjänster. Målet är att kunna öka införandetakten av e-tjänsterna till nytta för såväl vården som för länets invånare. Akademiska sjukhuset utsett till referenslaboratorium inom mikrobiologi Folkhälsomyndigheten och Sveriges landsting och regioner beslutade tidigare i år att inrätta ett gemensamt laboratorienätverk inom mikrobiologi. Laboratorienätverkets styrgrupp har nu utsett referenslaboratorier för 36 prioriterade områden, där Akademiska sjukhuset har ansvar inom flera av dessa. Akademiska pionjär på frysbehandling av njurtumörer Akademiska har som första sjukhus i Sverige infört frysbehandling mot njurtumörer. Det är en slags ablation där en tunn nål förs in i tumören via huden och fryses ned till minus 40 grader. Detta gör att cancercellerna dör. Behandlingen lämpar sig även för mindre tumörer på svåråtkomliga ställen. Den kan också erbjudas äldre patienter med större tumörer som inte klarar sedvanlig operation.

4 (7) Stor gemensam satsning på medicinsk teknik Tekniskt kunnande blir allt viktigare inom sjukvården. Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet blev nyligen först i landet med att göra en gemensam fakultetsövergripande satsning på ledande medicinsk teknik. I juni invigdes ett nytt centrum, Medtech Science and Innovation, med målsättningen att effektivisera vägen från forskning till innovation och patientnytta. Självbetjäningsautomat på Kungsgärdet Nu kan Hälsa och habiliterings besökare till verksamheterna på Kungsgärdet välja att anmäla sitt besök i en självbetjäningsautomat. Förvaltningen är med i ett pilotprojekt tillsammans med Lasarettet i Enköping, Primärvården och Akademiska sjukhuset. Om allt faller väl ut kommer ett breddinförande att ske i slutet av året. Tillgänglighet Specialistvård Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har liksom tidigare år en neddragen verksamhet för sina mottagningar under semesterperioden vilket avspeglar sig i lägre tillgänglighet under juli månad. Tabell: Vårdgaranti AS Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 67% 46% 70% 8 248 2 727 Operation** 69% 46% 74% 3 197 980 Psykiatri första besök*** 89% 56% 92% 421 35 *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård *** Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar Under 2017 har tillgängligheten för Akademiska sjukhuset både gällande första besök till specialist och till operation/behandling varit bättre än föregående år, förbättringen är en kombination av ökad produktion och löpande kvalitetssäkringar av väntelistorna inom sjukhusens verksamheter. Andra faktorer som påverkar tillgängligheten positivt är den nya utskrivningsavdelningen som avlastat vårdavdelningarna. Sjukhuset har fortsatta problem med kompetensförsörjning, främst gällande sjuksköterskorna som orsakar fler stängda vårdplatser, mer överbeläggningar, fler utlokaliseringar och högre beläggningsgrad än under samma tid 2016. Graf: Överbeläggningar AS Graf: Utlokaliseringar AS

5 ( 7 ) *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård *** Andelen vänt ande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar Lasarettet har en god tillgänglighet under juli månad både till första besök och till behandling/operation även om tillgängligheten är försämrad sedan föregående månad, se nedan tabell. LE har en del vakanta positioner både för specialistläkare och också specialistsjuksköterskor vilket innebär en lägre produktion och därmed också en lägre tillgänglighet. Det påverkar också antalet väntande för återbesök där återbesök efter medicinskt måldatum ök ar, se graf. Förhoppningen är att vakanssituationen förbättras under hösten 2017. Tabell; tillgänglighet Lasarettet i Enköping juli 2017 Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 91% 62% 94% 1 381 116 Operation** 92% 53% 93% 844 50 Graf ; Återbesök LE

6 (7) Primärvård, Hälsa- och habilitering och folktandvård Samtligaförvaltningarsom finns undervårdstyrelsen,hälsa- och habilitering,folktandvården och primärvårdsförvaltningen beskriverliknandeproblematikkring brist på kompetensförsörjning inom vissayrkesgrupperunderjuli liksom undertidigare2017.inom Hälsa- och habiliteringfattassjuksköterskorvilket inneburitatt närvårdavdelningen anpassat och minskatantaletvårdplatser.primärvårdensaknarallmänspecialistermen ävenen till viss del sjuksköterskorvilket påverkartillgänglighetenoch Folktandvårdensaknarett flertal tandhygienist er främsti regionensytterområden. För vårdcentralernahar andelennybesökinom offentlig primärvårdvarit högreän föregående månad,någotsom troligen har påverkatatt tillgängligheteninom offentlig regi ökat från 84% underjuni månadtill 88% underj uli gällandeläkarbesök.jämförtmedsammamånad2016 är tillgänglighetenlägre för läkarbesökden privataprimärvårdenligger ocksåde någotunder tillgänglighetentill läkarbesökjuli 2017 (88%) jämfört med sammaperiodförra året(92%), privatavårdcentraler har ocksåundervårenlyft utmaningarnai läkarbemanningen som förklaring till sämretillgänglighet. Hälsaoch habiliteringsnärvårdsavdelning har undersommarenmindre antalplatser,15 platserfrån och medmidsommaroch beläggningsgraden var underjuli 89% vilket är en något lägrebeläggningsgrad än snittet underåret.vidare är tillgänglighetentill hälsoundersökningarna vid Cosmosfortsattgod, vilket kan härledastill en minskad flyktingström. Folktandvårdenbeskriveratt det främstinom Regionensytterområdenär svårrekryteratkring tandhygienisteroch tandläkarevilket kan påverkatillgänglighetennegativt.en indikator kring tillgänglighetsom följs inom folktandvårdenär andelenpatienterinom allmäntandvården som får planeradvård inom tre månader.målet för 2017 är 95 procent.i slutet av juli har 95,61% av patienternafått vård. Längstköer har protetikpatienterna, medanen kö växer är för barn somväntarpå tandbehandlingundernarkosvilket berorpå svårigheternaatt få narkostider inom Akademiskasjukhuset.

7 (7) Folktandvården vidtar en rad åtgärder för att förbättra tillgängligheten, bland annat arbetar de aktivt för att kunna säkra kompetensförsörjningen genom att kunna ta emot personal med utländsk legitimation. Kollektivtrafik Den 14 augusti introducerades ULs nya linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala. Omläggningen och trafikstarten fungerade utan några större störningar. Vissa mindre operativa justeringar kommer att behöva göras inom den närmaste tiden. Under hösten kommer utvärdering och uppföljning att göras, vilket också kan komma att resultera i justeringar till vintertidtabellen. Mottagandet av det nya nätet har dock överlag varit positivt. I övrigt har UL:s buss- och tågtrafik har fungerat normalt under sommaren.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-18 Dnr LS2017-0428 Regionkontoret Niklas Rommel Tfn 018-611 61 30 E-post niklas.rommel@regionuppsala.se Regionstyrelsen Förvaltningsorganisation för Primärvården och Hälsa och habilitering Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering sammanförs till en ny förvaltning från och med den 1 januari 2018. 2. Ungdomsmottagningen City överförs från Akademiska sjukhuset till den nya förvaltningen från och med den 1 januari 2018. 3. Primärvårdens IT-avdelning överförs från Primärvården till Resurscentrum Region Uppsala från och med den 1 oktober 2017 och får då ett utökat uppdrag att svara för IT-stöd till alla privata vårdgivare som Region Uppsala har avtal med. 4. AT ST-enheten överförs från Regionkontoret till den nya förvaltningen från och med den 1 januari 2018. Regionstyrelsens beslut 5. Regiondirektören får, under förutsättning av regionfullmäktiges beslut, i uppdrag att se över ansvarsfördelningen mellan den nya förvaltningen och Regionkontoret under hösten 2017. 6. Regiondirektören får, under förutsättning av regionfullmäktiges beslut, i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen senast i juni 2018 med en uppföljning med anledning av ny förvaltningsorganisation. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige beslutade den 24 april 2013 om en ny organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården och att ändra namnet på förvaltningen Habilitering och hjälpmedel till Hälsa och habilitering. Organisationsförändringen Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (4) genomfördes från årsskiftet 2013-2014. Det innebär bland annat att förvaltningen Habilitering och hjälpmedel inte bara fick ett nytt namn utan även ett avsevärt utökat uppdrag jämfört med tidigare. I februari 2014 togs ytterligare beslut av hälso- och sjukvårdsstyrelsen om vissa utökade uppdrag för Hälsa och habilitering och resurser avsattes till förvaltningen för att klara de uppdrag som överfördes från Primärvården. Totalt avsattes 3,0 miljoner kronor för administrativt stöd, inklusive tjänst som chefsläkare. Dessutom beslutade regionstyrelsen i mars 2014 bland annat att ett äldrecentrum skulle inrättas vid Hälsa och habilitering och att förvaltningens uppdrag att vara ett stöd för den samlade primärvården och att samordna närvården skulle tydliggöras i en fortsatt process under 2014. Detta senare uppdrag har dock inte genomförts som planerat. Därefter har ytterligare uppgifter förts till Hälsa och habilitering, till exempel närvårdsavdelningen i Uppsala. Region Uppsalas styrmodell har förändrats från 2016 och beställar-utförarmodellen har ersatts av en uppdragsstyrning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen har också ersatts av vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. Med anledning av bland annat förändringar i styrmodellen initierades en översyn av gränssnittet mellan förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering. Vårdstyrelsen beslutade den 23 mars 2016 att uppdra till regiondirektören att se över fördelningen av uppdrag mellan förvaltningarna. Uppdraget har återrapporterats till styrelsen i juni 2016, varvid styrelsen beslutade att bevilja anstånd med en slutredovisning av uppdraget. Regiondirektören har därefter, i beslut 5/2017, beslutat att genomföra en översyn av förvaltningsorganisation utifrån utgångspunkter och uppdrag i särskilda direktiv och särskild projektplan. Förvaltningsöversynen ska enligt direktiven redovisa förslag till lösningar utifrån två huvudalternativ; 1. De nuvarande förvaltningarna Hälsa och habilitering och Primärvården behålls och vid behov görs justeringar av gränssnittet mellan förvaltningarna. 2. En ny förvaltning inrättas genom en sammanslagning av Hälsa och habilitering och Primärvården. I en gemensam förvaltning måste det finnas en tydlig avgränsning mellan vårdcentralsuppdragen som styrs av regelboken för vårdval och de gemensamma uppdragen för hela primärvården. Det bör prövas om vårdcentralerna kan organiseras som självstyrande enheter med stor självständighet. Enligt direktiven skulle också förvaltningstillhörighet och uppdrag för Ungdomsmottagningen City, som ingår i Akademiska sjukhuset, ses över. Under arbetets gång har utredningen även fått i uppdrag att se över följande frågor; - Uppdrag och förvaltningstillhörighet för Primärvårdens IT-avdelning. - Hantering av AT- och ST-frågor inom primärvården inklusive AT ST-enheten vid Regionkontoret och dess förvaltningstillhörighet.

3 (4) I den bifogade rapporten Översyn av förvaltningsorganisation föreslås följande: 1. Förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering slås ihop till en ny förvaltning från 2018. 2. Sammanslagningen av förvaltningarna bedöms ge en effektivisering motsvarande cirka 5,0 miljoner kronor per år. 3. Ungdomsmottagningen City får ett utökat uppdrag vad gäller samordning, utveckling med mera av länets ungdomsmottagningsverksamhet och överförs till den nya förvaltningen. Det är angeläget att förändringen genomförs på ett sådant sätt att kompetensförsörjningen säkras. 4. Primärvårdens IT-avdelning får ett utökat uppdrag att svara för IT-stöd till alla privata vårdgivare och överförs till Resurscentrum Region Uppsala. 5. AT ST-enheten vid Regionkontoret överförs till de nya förvaltningen från 2018 och kopplas till förvaltningens arbete med den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården. 6. Ansvarsfördelningen mellan den nya förvaltningen och hälso- och sjukvårdsavdelningen ska ses över under hösten 2017 inför bildande av den nya förvaltningen. 7. Organisationsförändringarna bör genomföras från 2018, varför ett förberedande arbete med förvaltningens struktur med mera behöver inledas så snart som möjligt efter sommaren 2017. 8. I arbetet med utforma den nya förvaltningen ska de privata vårdgivarnas möjligheter till insyn och delaktighet särskilt beaktas. I rapporten föreslås att den nya förvaltningen får beteckningen Närvårdsförvaltningen. Förslaget grundas på utredningsdirektiven där Närvårdsförvaltningen anges som lämpligt arbetsnamn för en sammanslagen förvaltning. I det fortsatta arbetet under hösten 2017 med förvaltningsstrukturen bör även ingå att ta fram förslag på namn på förvaltningen som speglar dess nya, samlade uppdrag. I rapporten finns en bedömning om effektiviseringsmöjligheter motsvarande cirka fem miljoner kronor vad gäller administrativa resurser. Det innebär att motsvarande belopp kan användas för att stärka den nya förvaltningens kärnverksamheter. Om arbetet med organisationsförändringarna kan inledas i september efter regionfullmäktiges beslut är bedömningen att det finns tillräckligt med tid att genomföra uppdraget på ett planerat och strukturerat sätt fram till årsskiftet 2017/2018. Kostnader och finansiering I rapporten finns en bedömning om effektiviseringsmöjligheter motsvarande cirka fem miljoner kronor vad gäller administrativa resurser, främst då dubbelbemanning på vissa tjänster kan undvikas. Det innebär att motsvarande belopp kan användas för att stärka den nya förvaltningens kärnverksamheter.

4 (4) Konsekvenser I förslaget till ny organisation framhålls vikten av att habiliteringsverksamheten värnas i den nya, samlade förvaltningen. Det innebär bland annat att habiliteringen föreslås bilda ett eget verksamhetsområde på samma sätt som idag då det är ett särskilt specialistområde med bland annat behov av FOU-stöd inriktat på habilitering. Det kan annars finns en risk att den inte får tillräckliga förutsättningar att utveckla den särskilda kompetens som krävs för att fortsätta att bedriva en habiliteringsverksamhet med hög kvalitet. Beredning Som framgår av projektplanen har arbetet drivits av ett projektsekretariat med projektledare från Regionkontoret. Berörda förvaltningar har utsett särskilda kontaktpersoner som biträtt projektsekretariatet i dess arbete. Arbetet har avrapporterats till en styrgrupp, i vilken har ingått regiondirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören. En referensgrupp med fackliga företrädare har följt arbetet fortlöpande. Vad gäller frågor kring ungdomsmottagningarna och deras uppdrag och organisering har synpunkter även inhämtas från företrädare för Akademiska sjukhuset och Ungdomsmottagningen City. För att inhämta ytterligare underlag och synpunkter har projektsekretariatet genomfört två workshops; en om Hälsa och habiliterings samordningsuppdrag och uppdrag inom närvårdsområdet, och en om hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Bilagor Översyn av förvaltningsorganisation Rapport 2017 06 13, inklusive bilagor - Regiondirektörsbeslut, översyn av förvaltningsorganisation - Regiondirektörsbeslut, direktiv - Regiondirektörsbeslut, projektplan - Organisation Hälsa och habilitering - Organisation Primärvården Kopia till Hälso- och sjukvårdsdirektören Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören Lasarettet i Enköping Förvaltningsdirektören Resurscentrum Region Uppsala FoI-direktören Privata vårdcentraler Länets kommuner

2017-06-13 Slutversion Översyn av förvaltningsorganisation Sammanfattning Syftet med denna rapport har varit att göra en uppföljning av de förändringar av förvaltningsstrukturen som genomfördes år 2014, då Hälsa och habilitering bildades genom att ta över ansvaret för olika anslagsfinansierade verksamheter från Primärvården. Enligt antagna direktiv för översynen ska förslag till förändringar av förvaltningsstrukturen analyseras utifrån följande två huvudalternativ: 1. De nuvarande förvaltningarna Hälsa och habilitering och Primärvården behålls och vid behov görs justeringar av gränssnittet mellan förvaltningarna. 2. En ny närvårdsförvaltning inrättas genom en sammanslagning av Hälsa och habilitering och Primärvården. Enligt direktiven ska också förvaltningstillhörighet och uppdrag för Ungdomsmottagningen City, som ingår i Akademiska sjukhuset, ses över. Under arbetets gång har utredningen även fått i uppdrag att se över följande frågor; - Uppdrag och förvaltningstillhörighet för Primärvårdens IT-avdelning. - Hantering av AT- och ST-frågor inom primärvården inklusive AT ST-enheten vid Regionkontoret och dess förvaltningstillhörighet. I rapporten lämnas följande förslag: 1. Förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering slås ihop till en ny förvaltning från 2018, med beteckning Närvårdsförvaltningen. 2. Sammanslagningen av förvaltningarna bedöms ge en effektivisering motsvarande cirka 5,0 miljoner kronor per år. 3. Ungdomsmottagningen City får ett utökat uppdrag vad gäller samordning, utveckling med mera av länets ungdomsmottagningsverksamhet och överförs till den nya Närvårdsförvaltningen. 4. Primärvårdens IT-avdelning får ett utökat uppdrag att svara för IT-stöd till alla privata vårdgivare och överförs till Resurscentrum Region Uppsala. 5. AT ST-enheten vid Regionkontoret överförs till Närvårdsförvaltningen från 2018 och kopplas till förvaltningens arbete med den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården. 6. Ansvarsfördelningen mellan Närvårdsförvaltningen och hälso- och sjukvårdsavdelningen ska ses över under hösten 2017 inför bildande av den nya förvaltningen. 7. Organisationsförändringarna bör genomföras från 2018, varför ett förberedande arbete med Närvårdsförvaltningens struktur med mera behöver inledas så snart som möjligt efter sommaren 2017. 8. I arbetet med utforma Närvårdsförvaltningen ska de privata vårdgivarnas möjligheter till insyn och delaktighet särskilt beaktas. 1 (18)

Bakgrund, syfte och metod Landstingsfullmäktige beslutade den 24 april 2013 om en ny organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården och att ändra namnet på förvaltningen Habilitering och hjälpmedel till Hälsa och habilitering. Organisationsförändringen genomfördes från årsskiftet 2013-2014. Den innebar bland annat att förvaltningen Habilitering och hjälpmedel inte bara fick ett nytt namn utan även ett avsevärt utökat uppdrag jämfört med tidigare. Det nya uppdraget omfattar bland annat ansvar för vissa anslagsfinansierade delar av primärvården, liksom för att vara ett stöd för den samlade primärvården i länet och att vara ett nav i utvecklingen av närvården. I februari 2014 togs ytterligare beslut av hälso- och sjukvårdsstyrelsen om vissa utökade uppdrag för Hälsa och habilitering och resurser avsattes till förvaltningen för att klara de uppdrag som överfördes från Primärvården. Totalt avsattes 3,0 miljoner kronor för administrativt stöd, inklusive tjänst som chefsläkare. Dessutom beslutade landstingsstyrelsen i mars 2014 bland annat att ett äldrecentrum skulle inrättas vid Hälsa och habilitering och att dess uppdrag att vara ett stöd för den samlade primärvården och samordna närvården skulle tydliggöras i en fortsatt process under 2014. Detta senare uppdrag har dock inte genomförts som planerat. Därefter har ytterligare uppgifter förts till Hälsa och habilitering, till exempel närvårdsavdelningen i Uppsala. Regionens styrmodell har förändrats från 2016. Beställar-utförarmodellen har tagits bort och ersatts av en uppdragsstyrning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen har ersatts av en vårdstyrelse och en sjukhusstyrelse. Med anledning av bland annat förändringar i styrmodellen initierades en översyn av gränssnittet mellan förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering. Vårdstyrelsen beslutade därför den 23 mars 2016 att uppdra till landstingsdirektören att se över fördelningen av uppdrag mellan förvaltningarna. Uppdraget har återrapporterats till styrelsen i juni 2016, varvid styrelsen beslutade att bevilja anstånd med en slutredovisning av uppdraget. Regiondirektören har därefter, i beslut 5/2017, beslutat att genomföra en översyn av förvaltningsorganisation utifrån utgångspunkter och uppdrag i särskilda direktiv och särskild antagen projektplan. Se bilagorna 1-3. Där finns även en förteckning över de verksamheter och uppdrag som berördes av organisationsförändringen 2014 och då överfördes från Primärvården till Hälsa och habilitering respektive till Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor. Förvaltningsöversynen ska redovisa förslag till lösningar enligt två huvudalternativ; 1. De nuvarande förvaltningarna Hälsa och habilitering och Primärvården behålls och vid behov görs justeringar av gränssnittet mellan förvaltningarna. 2. En ny närvårdsförvaltning inrättas genom en sammanslagning av Hälsa och habilitering och Primärvården. I en gemensam förvaltning måste det finnas en 2 (18)

tydlig avgränsning mellan vårdcentralsuppdragen som styrs av regelboken för vårdval och de gemensamma uppdragen för hela primärvården. Det bör prövas om vårdcentralerna kan organiseras som självstyrande enheter med stor självständighet. Som framgår av projektplanen har arbetet drivits av ett projektsekretariat med projektledare från Regionkontoret. Berörda förvaltningar har utsett särskilda kontaktpersoner som biträtt projektsekretariatet i dess arbete. Arbetet har avrapporterats till en styrgrupp, i vilken har ingått regiondirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören. En referensgrupp med fackliga företrädare har följt arbetet fortlöpande. Vad gäller frågor kring ungdomsmottagningarna och deras uppdrag och organisering har synpunkter även inhämtas från företrädare för Akademiska sjukhuset och Ungdomsmottagningen City. För att inhämta ytterligare underlag och synpunkter har projektsekretariatet genomfört två workshops; en om Hälsa och habiliterings samordningsuppdrag och uppdrag inom närvårdsområdet, och en om hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsavdelningen En viktig uppgift för hälso- och sjukvårdsavdelningen är att omvärldsspana på exempelvis statliga utredningar, förändringar inom andra landsting och internationella utvecklingslinjer. Medarbetarna vid avdelningen ingår i flertal nationella nätverk för erfarenhetsutbyte inom olika områden men också i chefsnätverk. Tillsammans med andra landsting/regioner i sjukvårdsregionen och i övriga landet samt med kommunerna i länet driver avdelningen frågor för att påverka utvecklingen av och förutsättningarna för hälsooch sjukvården. I uppdraget ingår även att ingå i det sjukvårdsregionala samarbetet så att sjukvårdsregionen stärks. Vid avdelningen ingår att bereda politiska ärenden till exempel remiss- och revisionssvar, genomföra politiska beslut, utreda, upphandla, utveckla och förvalta valfrihetssystem samt att följa upp avtal generellt men också vid behov genomföra fördjupade uppföljningar. Avdelningen leder ett branschråd för primärvård där dialog hålls med vårdcentralscheferna i frågor gällande uppdragsstyrning, uppföljning och ersättningar. I avdelningens uppdrag ingår även att förebygga och agera utifrån smittskyddslagen. Vid avdelningen finns regionövergripande strategiska samordningsfunktioner för närvård, asyl och integration, anhörigstöd, väntetidssamordning, patientsäkerhet med flera. Närvårdsutveckling samordnas genom särskilt utsedda politiker från respektive kommun och Region Uppsala. I det lokala närvårdsarbetet finns även ledningsforum för tjänstemän, där ingår närvårdsstrateg från Region Uppsala och närvårdskoordinator. Närvårdskoordinatorerna är samfinansierade mellan respektive kommun och Region Uppsala. Deras uppdrag är att stödja och vara drivande i den lokala närvårdsutvecklingen. Avdelningen har även i uppdrag att utveckla stödstrukturer för kunskapsstyrning, det vill säga kunskaps-, uppföljnings- och utvecklingsstöd. Det handlar bland annat om att stödja 3 (18)

programrådsutveckling där även uppföljningsstöd ingår till viss del och stöd för effektiv läkemedelsanvändning samt rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. Det handlar även om stöd för att förbättra tillgänglighet, patientsäkerhet, personcentrering, hälsoinriktning samt stöd för ökad användning av e-hälsa och utveckling av e-hälsotjänster. Alla dessa ovanstående uppräknade delar av utvecklingsstödet berör primärvården i allra högsta grad. De flesta av dessa utvecklingsområden har även kopplingar till nationellt gemensamma utvecklingsinsatser och berör hela hälso- och sjukvården. Hälsa och habilitering Organisation Som framgår av organisationsskissen i bilaga 4 är förvaltningen indelad i fyra områden; habilitering i länet, habilitering Uppsala, funktionsstöd och hälsa, samt särskild vård och integration. Dessutom svarar förvaltningen för två centrumbildningar (funktionshinder samt hälsa och integration). Ett ledningskontor svarar för stöd till förvaltningsdirektören och de olika verksamhetsområdena. De verksamheter som omfattas av denna översyn är främst organiserade i områdena funktionsstöd och hälsa samt särskild vård och integration. Vissa berörda verksamheter finns också i förvaltningens stab, som forskningssamordning. I ledningskontoret ingår förvaltningsdirektör med stab med bland annat chefläkare, samt fem avdelningar; ekonomi, IT och kommunikation, HR, FoU och samordning. Uppdrag och verksamhet Förvaltningens uppdrag regleras i verksamhetsuppdraget för vårdstyrelsens förvaltningar. Där anges att Hälsa och habilitering har till uppdrag att bedriva specialiserad habilitering, vissa anslagsfinansierade primärvårdsverksamheter samt vara ett branschstöd till den samlade primärvården och ha ett samordningsansvar för tre centrum. I den specialiserade habiliteringen ingår habilitering för barn och vuxna, hjälpmedelscentral, syncentral, hörcentral, tolkcentral, audionommottagning, Center för kommunikativt och kognitivt stöd, taltjänst, samtalsmottagning för anhöriga, mobilt team för barn och vuxna och LSS-enheten för myndighetsutövning. Förvaltningen har också ansvar för medicinsk tillsyn upp till sjuksköterskenivå för LSS-boende för barn och ungdomar under 17 år. I primärvårdsuppdraget ingår de verksamheter som överfördes till förvaltningen från Primärvården 2014, bland annat läkarinsatser vid närvårdsenheten i Östhammar, äldrevårdsenheten, Cosmos asyl- och integrationshälsan, husläkarmottagningen för hemlösa, FaR och friskvårdslotsning. Dessutom omfattar uppdraget verksamheter som har tillkommit efter 2014 som närvårdsavdelningen i Uppsala. 4 (18)

Förvaltningen har också olika samordningsuppdrag, till exempel för utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården, familjecentraler, ungdomsmottagningar, inkontinensverksamhet och läkarinsatser i särskilt boende. I samband med regionbildningen 2017 fick förvaltningen ansvar för den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning. Arbetet sker här i nära samarbete med länets kommuner. I bilaga 1 finns en samlad förteckning över de uppdrag som överförts till Hälsa och habilitering från 2014 och som främst är föremål för denna översyn. Primärvård i Uppsala län Uppdrag och verksamhet Primärvården i länet består till största delen av verksamhet inom vårdvalen för primärvård. Region Uppsalas avtal inom valfrihetssystem inom primärvård är uppdelade i vårdcentral respektive barnmorskemottagning och regleras av aktuellt förfrågningsunderlag för dessa vårdval. Barnavårdscentral är ett frivilligt tilläggsåtagande till vårdcentral. Andra tilläggsuppdrag som ger särskild ersättning för vårdcentraler är läkarinsatser på särskilt boende, ungdomsmottagning, ansvarig läkare på barnmorskemottagning samt deltagande i arbete vid familjecentral. Det finns totalt 40 vårdcentraler och åtta filialer inom länet (filial är en mottagning med begränsade öppettider och ibland även begränsat vårdutbud), varav 20 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 20 vårdcentraler och två filialer drivs i extern regi. Därutöver finns 30 barnavårdscentraler och tolv barnmorskemottagningar i egen regi. I privat regi finns det 14 barnavårdscentraler och elva barnmorskemottagningar. Primärvårdens (egen regi) andel av antalet listade personer vid vårdcentraler i regionen är 58 % och de privatas andel är 42 %. Offentliga primärvården bedriver vårdcentraler i länets alla kommuner förutom i Håbo kommun där vårdcentralerna bedrivs i privat regi. Privata vårdcentraler finns etablerade i Bålsta, Uppsala, Enköping, Knivsta och Öregrund. Organisation offentlig primärvård Den offentliga primärvården i Region Uppsala leds av primärvårdsdirektören. Primärvårdens ledningskontor/stab har funktioner som stödjer primärvårdsdirektören i dennes roll som förvaltningschef. I staben ingår chefsläkare, ekonomi, HR, kommunikation, försörjning, och utveckling. Därtill kommer Primärvårdens IT-avdelning som tillhör förvaltningen men arbetar åt och är finansierad av alla vårdcentraler, även de privata. För att leda verksamheten har primärvårdsdirektören utsett verksamhetschefer för en eller flera vårdcentraler och som är organisatoriskt direkt underställa primärvårdsdirektören. Inom Primärvården finns 26 vårdcentraler eller filialer och verksamhet bedrivs på 31 platser i länet. Vårdcentralerna är i sin tur indelade i fyra olika nätverk. Den nätverksansvariga verksamhetschefen ingår i primärvårdens ledningsgrupp 5 (18)

tillsammans med primärvårdsdirektören, administrativa chefer och chefsläkare. Se organisation i bilaga 5. Utöver verksamhet inom vårdvalet har den offentliga primärvården en liten del anslagsfinansierad verksamhet som regleras i verksamhetsuppdraget som beslutas av vårdstyrelsen. Denna verksamhet består av: Jourmottagningar vid husläkarcentrum i Enköping, Tierps och Östhammars vårdcentraler. I uppdraget ingår att jourmottagningen vid Östhammars vårdcentral och Tierps vårdcentral ansvarar för jour vid närvårdsenheten i Östhammar samt vid den geriatriska avdelningen i Tierp. Arbetsterapi för patienter som remitteras/hänvisas från länets vårdcentraler. Uppdraget är begränsat till handskenor, handbandage och handträning. IT-avdelning, PV/IT, ska stödja och ge service till både landstingsdrivna och privat drivna verksamheter inom primärvården. Ungdomsmottagningar I Uppsala län finns elva ungdomsmottagningar, varav tio bedrivs som tilläggsåtagande inom vårdval barnmorskemottagning, och en bedrivs av kvinnosjukvården vid Akademiska sjukhuset. Av de tio tilläggsåtagandena hör två till privata aktörer och åtta till Primärvården i egen regi. Ungdomsmottagningen City tillhör således Akademiska sjukhuset och övriga ungdomsmottagningar ingår i primärvården. Ungdomsmottagningar är en stark aktör för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland ungdomar, bland annat när det gäller sexualitet och reproduktiv hälsa. Ungdomsmottagningar är ett frivilligt åtagande för kommuner och landsting. Tillgänglighet, organisation, verksamhetens innehåll och bemanning varierar över länet. Det saknas formella lokala och regionala uppdrag. Det saknas även nationella rekommendationer och fastställda kvalitetsindikatorer för ungdomsmottagningar. I juni 2017 kommer det att gå upp ett förslag till beslut i vårdstyrelsen där tilläggsåtagande för ungdomsmottagning fastställs som bilaga till förfrågningsunderlag/regelbok barnmorskemottagning. Tillsammans med en förstärkning av psykosociala resurser till Ungdomsmottagningen City och med inrättandet av en ny samordningsfunktion med adekvat läkarkompetens innebär det nya tilläggsåtagandet för ungdomsmottagningar att Region Uppsala kan säkerställa en mer jämlik tillgång till förebyggande stöd och behandling för ungdomar i länet. Samordningsfunktionen ger förutsättningar för likartade arbetssätt, gemensamma metoder och utbyte av erfarenheter mellan mottagningar och kommuner. Samordningsfunktionen och de länsövergripande psykosociala stödresurserna hanteras i budget 2018 för vidare beslut. Förslagsvis knyts dessa resurser till Ungdomsmottagningen City som då får en samordnande funktion för alla ungdomsmottagningar i länet. 6 (18)

AT ST inom primärvården AT- och ST-frågor inom primärvården handläggs av Regionkontoret. Av neutralitetsskäl överfördes verksamheten från Primärvården till Regionkontoret (tidigare Landstingets ledningskontor) från 2014. Alla AT-läkare anställs vid Akademiska sjukhuset medan STläkarna från mars 2016 anställs på den utbildande vårdcentralen, som svarar för cirka 30 % av lönekostnaderna. Övriga lönekostnader finansieras centralt från Regionkontoret. Med anledning av den för vårdcentralerna positiva finansieringsmodellen finns en stor efterfrågan att få anställa ST-läkare. Då tillgången till ST-block är större än efterfrågan är det viktigt att blocken tillsätts på ett rättvist sätt, oberoende av vem som är huvudman för vårdcentralen. Vid AT ST-enheten finns tre heltidstjänster, samt en tjänst på 40 %. Av dessa är en tjänst studierektor för AT-läkare i primärvården och en tjänst är studierektor för ST-läkare i allmänmedicin. Utgångspunkter och överväganden Översynen av förvaltningsorganisationen ska utifrån direktiven hänsyn tas till olika faktorer och förutsättningar. Vissa kan vara mer styrande, till exempel lagstiftning om vårdval och beslutad inriktning i Regionplan och budget, medan andra mer kan ses aspekter som bör tas i beaktande i en organisationsöversyn som denna. Under arbetets gång har ytterligare förutsättningar tillkommit. Nedan redovisas olika utgångspunkter och överväganden för översynen. Utgångspunkter och överväganden enligt direktiv Förvaltningsöversynen ska beakta effekterna av den inriktning av hälso- och sjukvården som anges i Regionplan och budget 2017-2019. Där framkommer bland annat att samverkan med kommunernas socialtjänst ska förstärkas med inriktning mot en mer sammanhållen vård och socialtjänst, att den mobila vården ska utökas och att den öppna vården utanför sjukhus ska förstärkas och resurser överföras från sjukhusvården till primärvården. Den nya organisationen som infördes från 2014 har successivt börjat fungera allt bättre och accepteras av berörda parter. Det tar dock tid att genomföra och få effekt av stora organisationsförändringar, vilket har beaktats vid bedömningen av hur den nya organisationen fungerar. Ett huvudsyfte med organisationsförändringen 2014 var att värna konkurrensneutraliteten mellan regionens primärvård och de privata utförarna. Även om regionen nu ändrat sin styrmodell så finns det fortfarande en skyldighet att ha vårdval inom primärvården och då tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV). Behovet av att värna konkurrensneutraliteten kvarstår sålunda. Regionens primärvård har i uppdrag att driva och utveckla vårdcentraler och andra primärvårdsmottagningar. Det bör i översynen särskilt övervägas om de 7 (18)

särskilda mottagningar som överförts till Hälsa och habilitering, som Husläkarmottagningen för hemlösa, åter ska föras till Primärvården. I SOU 2016:2, Effektiv vård, föreslås att primvården delas upp i en allmän och riktad primärvård. Allmän primärvård kommer att i stort motsvara den nuvarande primärvården med bland annat reglering av vårdvalssystem. Den riktade primärvården ska fullgöra primärvårdens uppdrag mot främst äldre med omfattande vårdbehov. Hälsa och habiliterings uppdrag att svara för olika verksamheter som främst riktar sig mot äldre, till exempel Mobila äldreakuten, kan ses som en plattform för en fortsatt utveckling av en särskild organisation för en riktad primärvård. Hur en framtida riktad primärvård för äldre och andra med stora vårdbehov ska organiseras och ha för uppdrag måste utredas i särskild ordning, i nära samverkan med länets kommuner. Det bör också ses över om uppdrag som primärt berör samverkan med kommuner och andra intressenter bör ligga kvar på Hälsa och habilitering och vilken roll Regionkontoret bör ha i arbetet med att utveckla samarbetet med länets kommuner. Det gäller främst olika samordningsuppgifter, som läkarinsatser i särskilt boende och samordning av familjecentraler, samt ansvar för olika centrumbildningar. Stödet till den samlade primärvården var ett nytt uppdrag som 2014 lades på Hälsa och habilitering främst av konkurrensneutralitetsskäl. Här har förvaltningen haft vissa problem med att utföra uppdraget, främst då det inte har varit tydligt definierat och inte heller tydligt avgränsat mot uppdraget för Regionkontorets beställarfunktion och Primärvården. Det har ibland medfört en bristande förståelse och acceptans för förvaltningens uppdrag. Uppdraget måste tydliggöras och avgränsas oberoende av framtida organisationslösning. Ett alternativ kan vara att uppdraget läggs i ny samlad organisation för vårdval och primärvårdssamordning. Vissa uppdrag överfördes 2014 till Akademiska sjukhuset. Förutom barnspecialistmottagningarna var det ett antal psykologtjänster som i huvudsak arbetar på primärvårdsnivå. Dessa organisationsförändringar har inte omfattats av förvaltningsöversynen. Psykologernas fortsatta uppdrag och organisatoriska tillhörighet får beaktas i den pågående utvecklingen av tidiga insatser för barns psykiska hälsa. Från 2017 har landstinget tagit över regionförbundets uppdrag och bildat Region Uppsala. Nya samrådsorgan med länets har inrättats, vilket kommer att påverka samarbetet på olika plan och därmed även Region Uppsalas förvaltningsorganisation. Regionen och länets kommuner har bland annat beslutat att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsade hälso- och sjukvård. Nämnden har organisatoriskt kopplats till Hälsa och habilitering, vilket måste beaktas vid överväganden om var frågor som rör FoU-medel inom primärvården ska hanteras. 8 (18)

Ett uppdrag som har ingått i översynen är samordning av ungdomsmottagningar. En kartläggning av ungdomsmottagningarnas samordningsbehov har nyligen genomförts. Den visar på behov av ett gemensamt och tydligt uppdrag för mottagningarna och ett stort behov av samordning mellan de olika utförare som finns. I arbetet med att förstärka samordningen har frågan om vilken roll Ungdomsmottagning Uppsala City ska ha vad gäller samordning och utveckling, liksom mottagningens förvaltningstillhörighet, studeras. Tillkommande utgångspunkter och överväganden Under arbetets gång har projektsekretariatet fått propåer från olika håll om frågor som bör beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Det gäller till exempel organisering av det systematiska vårdhygieniska arbetet inom primärvården och frågan om hur gemensamma utbildningar, information och möten för alla distriktsläkare och annan personal bäst organiseras. Det är frågor som visar på behov av en samordning av insatser för alla som arbetar inom primärvården och att till exempel allmän information och utbildning inte ges vid olika tillfällen beroende på vem som är huvudman för olika mottagningar. I samband med förändringen av Primärvårdens uppdrag från 2014 gjordes en översyn av ansvaret för utbildning av AT/ST-läkare, som resulterade i att Regionkontoret fick ta över ansvaret för detta uppdrag. Effekterna av denna organisationsförändring har också studerats liksom möjligheterna att överföra verksamheten från Regionkontoret till en annan förvaltning. Även organisering av IT-frågorna för primärvård och privata specialister har aktualiserats under arbetets gång. IT-avdelningen för primärvård svarar för ITstöd till all primärvård, medan bland annat Regionkontorets IT-enhet och MSI ger stöd till privata specialister som har avtal med Region Uppsala. Dessutom har Hälsa och habilitering en egen IT-enhet. I en utredning kring hantering av privata vårdgivare från Regionkontorets IT-enhet framgår att ansvaret för IT-frågorna är splittrat och att en samordning vad gäller etablering, vårdsystemfrågor och utbildningsinsatser sannolikt skulle vara effektivt både för Region Uppsala och för berörda vårdgivare. Som underlag och inriktning för primärvårdens roll inom regionens hälso- och sjukvård ska en målbild för framtidens primärvård tas fram, utifrån utgångspunkten hur primärvården ska kunna möta dagens och morgondagens krav från befolkningen och utgöra den verkliga basen i hälso- och sjukvårdssystemet. Målbilden ska baseras på vad som anges RPB 2017-2019 om bland annat resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård, ökat akutansvar, e- hälsosatsningar och att säkra kompetensförsörjningen av allmänspecialister, samt utifrån förslag i SOU 2016:2, Effektiv vård, om riktad och allmän primärvård. I ett tidigt skede har bland annat identifierats att det idag saknas ett samlat stöd för utveckling av primärvården. Arbetet med förvaltningsöversynen bör fortlöpande 9 (18)

stämmas av med målbildsarbetet, som ska redovisas till vårdstyrelsen i oktober 2017. Analys av huvudalternativ Sammanfattning av synpunkter Under arbetets gång har synpunkter inhämtas från berörda förvaltningschefer, utsedda kontaktpersoner från Primärvården, Hälsa och habilitering, hälso- och sjukvårdsavdelningen, samt i två workshops. Dessutom har synpunkter inhämtas från utsedda företrädare för de privata vårdgivarna. Projektsekretariatet har också möten med olika berörda parter, som Ungdomsmottagningen City, PV IT-avdelningen och AT STenheten vid Regionkontoret. Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter om förvaltningsöversynen som framkommit i dessa kontakter. Från Hälsa och habilitering framförs bland annat att förvaltningen inte har fått alla förutsättningar för att genomföra sitt utökade uppdrag, då vissa uppdrag har varit otydliga och det interna samarbetet med främst Primärvården har varit problematiskt. De största svårigheterna har varit olika samordningsuppdrag, främst primärvård och närvård, samt för folkhälsofrågor. Avgränsningen mellan strategiska och mer operativa frågor har varit oklar, vilket har medfört problem i relationen gentemot hälso- och sjukvårdsavdelningen. De flesta nya uppdrag bedöms dock ha fungerat väl. Vad gäller en eventuellt framtida förändrad organisation framhållas vikten av vissa uppdrag och mandat förtydligas samt att konkurrensneutraliteten beaktas och att hela primärvården representeras i olika sammanhang som i programråd och olika utvecklingsprojekt. Angränsningen mot Regionkontoret måste vara tydlig även för en ny, sammanslagen förvaltning. Habiliteringens roll som specialistverksamhet måste särskilt beaktas. Från förvaltningens sida är man öppen för de båda organisationslösningar som är aktuella i förvaltningsöversynen. Det bör finnas förutsättningar att bedriva arbetet mer effektivt i en samlad förvaltning, då visst dubbelarbete har förekommit med nuvarande organisationslösning. Från Primärvården bedöms främst olika samordningsuppdrag, hantering av FoU-frågor och folkhälsoenhetens arbete fungerat dåligt efter organisationsförändringen. Hälsa och habilitering anses vara för långt från berörda verksamheter för att kunna genomföra uppdraget på ett effektivt sätt. Samarbetet mellan förvaltningarna har inte heller fungerat vilket har försvårat arbetet, liksom Primärvårdens bristande samarbete med de privata utförarna. Förvaltningens företrädare anser också att centrala primärvårdsfunktioner för BVC och MVC som ligger på Akademiska sjukhuset bör tas med i översynen för att närmare kopplas till primärvården. Primärvården ser stora vinster med en sammanslagen förvaltning som kan ge samordningsvinster och bli mer effektiv än dagens lösning då det idag bedöms att det 10 (18)

sker visst dubbelarbete. Konkurrensaspekten måste dock beaktas liksom kopplingen för en ny förvaltning gentemot Regionkontoret. Vid workshopen den 5 april 2017 om Hälsa och habiliterings samordningsuppdrag och närvårdsverksamheter deltog utsedda kontaktpersoner från Primärvården och Hälsa och habilitering, samt några företrädare för hälso- och sjukvårdsavdelningen. Där framkom bland annat att det bedrivs ett visst dubbelarbete med nuvarande organisation, att några uppdrag är otydliga och därmed svåra att utföra, samt att alla deltagare var öppna för en sammanslagning av förvaltningarna. Dessutom framkom att vissa frågor bör hanteras särskilt, som läkarinsatser i särskilt boende och samordning av ungdomsmottagningar. Vid workshopen den 25 april 2017 om olika uppdrag vad gäller hälsoinriktad hälso- och sjukvård deltog verksamma inom området från Hälsa och habilitering, Primärvården, Akademiska sjukhuset, samt Regionkontoret och Folktandvården. I gruppdiskussionerna framkom bland annat att en sammanslagen förvaltning vore att föredra men att regionövergripande strategiska stöd ska ligga på Regionkontoret medan förvaltningen ska arbeta närmare verksamheterna med ett operativt stöd. Det regionövergripande strategiska stödet bedöms behöva bli bättre än idag. Koppling till det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet är också viktigt. En nackdel med en samlad förvaltning är att den riskerar komma längre från de privata vårdcentralerna. Samverkan med kommunerna är viktig i det förebyggande arbetet och här kan närvårdssamverkan vara en plattform för dialog. Det hälsoinriktade synsättet bör ingå i alla kliniska processer och arbetet bör omfatta alla fyra levnadsvanor. Uppföljningen av insatserna inom det hälsoinriktade arbetet bör förstärkas och uppdragen bli tydligare. Synpunkter har även inhämtats från utsedda kontaktpersoner för de privata vårdgivarna inom primärvården. De såg inga hinder att slå ihop förvaltningarna från konkurrenssynpunkt. Det skulle i stället stärka möjligheterna att utveckla primärvården och underlätta samarbete. Vårdcentralerna behöver samarbeta mer, med ökad transparens och kan ofta komplettera varandra. En förutsättning är att de privata vårdcentralerna får ökat inflytande i olika processer och mer kan påverka skeenden. Regelboken bör samtidigt justeras för att underlätta en utveckling mot ökat samarbete och mindre konkurrens. Synpunkter har framförts från AT ST-enheten vid Regionkontoret om lämplig organisatorisk placering för deras del. Enheten tillhör idag Regionkontoret och FoUavdelningen och enheten anser att det är en lämplig placering. Inom Regionkontoret har man mest koppling till HR-avdelningen och dess arbete med kompetensförsörjning. En alternativ organisatorisk placering är Akademiska sjukhuset och Avdelningen för forskning och utbildning. En återgång till placering på Primärvården eller till en ny sammanslagen förvaltning förordas inte, då enheten av konkurrensskäl bör vara på neutral mark eftersom det är stor konkurrens mellan vårdcentralerna om att få ST- och AT-block till sina mottagningar. 11 (18)

Från företrädare för Primärvårdens IT avdelning har framfört följande synpunkter. Inför en kommande organisationsförändring bör särskilt beaktas att avdelningen är gemensamt finansierad av alla vårdcentraler och därmed ska ge vårdcentralerna samma service oberoende av huvudman. Avdelningen arbetar med att starta vårdcentraler och svarar för deras hårdvara, samt svarar fortlöpande på frågor kring vårdsystem såsom Cosmic och andra IT-frågor. Dessutom sköter avdelningen fakturering och andra administrativa uppgifter kring vårdcentralernas avtal om funktionshyra. Avdelningen är också öppen för och anser det vore effektivt att ta över arbetet med privata specialisternas ITfrågor. Därutöver ökar möjligheter till samordning av digital utvecklingen om en aktör, PV-IT, ges ansvar för det verksamhetsnära införandet, stödet och supporten. Vad gäller förvaltningstillhörighet förordas en neutral placering, till exempel inom Resurscentrum Region Uppsala. Det innebär att Primärvården eller en ny förvaltning måste ha egen beställarkompetens inom IT-området. Om avdelningen förs till den nya, sammanslagna förvaltningen bör verksamheten samordnas med Hälsa och habiliterings IT-enhet. En sådan lösning kan dock försvåra möjligheterna att ta över uppgifter kring privata specialister. Vid möte med företrädare för Ungdomsmottagningen City och Akademiska sjukhuset framfördes att mottagningen bör ses som specialmottagning bland länets ungdomsmottagningar och då svara för utbildning, riktlinjer, samordning med mera. Mottagningen ansvarar idag för vissa av dessa uppgifter men saknar mandat. Vad gäller förvaltningstillhörigheten bedöms det som bättre att tillhöra Akademiska sjukhuset främst då det underlättar rekrytering av viss personal. Samtidigt är verksamheten en del av primärvården och inte specialistsjukvård, vilket talar för en förändring av förvaltningstillhörigheten. Alternativ 1 - Justering av gränssnittet mellan förvaltningarna Merparten av de verksamheter och uppdrag som överförts till Hälsa och habilitering från 2014 är klart avgränsade och tydliga och har fungerat väl efter organisationsförändringen. De problem som varit har i först hand gällt några av samordningsuppdragen samt frågor som rör folkhälsoenheten och primärvårdens FoU. Eventuella förändringar av gränssnittet bör därför främst omfatta följande verksamheter, som då bör ses över och tydliggöras inför eventuell flyttning mellan Primärvården, Hälsa och habilitering samt Regionkontoret. Samordning ungdomsmottagningar. Uppdraget bör överföras till Ungdomsmottagningen City, som i sin tur överförs till Primärvården. Det innebär att mottagningen får ett samlat ansvar för utbildning, utveckling och uppföljning av ungdomsmottagningsverksamheten i länet. Samordningsuppdraget berör en person. Samordning väntetider i vården. Uppdraget avser väntetider i primärvården. Uppdraget bör överföras och samordnas med Regionkontorets uppdrag med väntetidssamordning. Berör en person. 12 (18)

Hälsoinriktade insatser. Uppdraget att samordna och utveckla det hälsoinriktade arbetet föreslås överföras till Primärvården. Det skulle bland annat underlätta arbetet med att få med hälsoinriktade insatser i olika kliniska processer som berör alla utförare och hela primärvården. Hälsa och habilitering arbetar inte med kliniska processer och har därför haft svårt att driva detta arbete effektivt. Berör fem personer. FoU-medel. Uppdraget avser att samordna olika forskningsinsatser och fördela FoU-medel inom primärvården. Hälsa och habilitering har från 2017 även ansvar för den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning, som hanterar frågor som rör socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Trots detta kan det övervägas om inte uppdraget kring FoU-medel bör överföras till Primärvården, som har nära kontakt med kliniska verksamheten och dess behov av utveckling. Det är viktigt att särskilda arbetsformer kring fördelning av medlen utvecklas där även företrädare för de privata vårdgivarna ges möjlighet att medverka. Berör 5 personer. Stöd till den samlade primärvården. Här sker idag ett visst dubbelarbete mellan Hälsa och habilitering och hälso- och sjukvårdsavdelningen. Uppdragen bör samordnas vid vårdavtalsenheten inom hälso- och sjukvårdsavdelningen, som därmed får huvudansvar för information med mera till alla primärvårdsutförare. Ansvarsförändringen bör följas av en överföring av resurser. Samordning och utveckling av närvård. Även här sker ett visst dubbelarbete, varför uppdraget helt bör överföras till Regionkontoret och hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ansvarsförändringen bör följas av en överföring av resurser. Läkarinsatser särskilt boende. Ansvarsfördelningen gentemot hälso- och sjukvårdsavdelningen bör förtydligas, varefter ett utökat uppdrag kan ligga kvar på Hälsa och habilitering. Den ovan föreslagna justeringen av gränssnittet mellan förvaltningarna berör ett drygt tiotal personer och bedöms inte medföra några direkta effektiviseringsvinster på kort sikt. På längre sikt bedöms uppdragen kunna fungera bättre än idag och på så vis kan verksamheten bli mer effektiv. En variant och ett mer omfattande alternativ för justering av gränssnittet är att i stort återgå till den tidigare förvaltningsstrukturen. Det skulle innebära en förvaltning för primärvård och en för habilitering med mera, samt att vissa uppdrag för samordning och utveckling eventuellt överförs till hälso- och sjukvårdsavdelningen. Inget av dessa alternativ med justering av gränssnittet mellan förvaltningarna bedöms kortsiktigt medföra några besparingsmöjligheter. Om organisationsförändringen på sikt blir mer effektiv än dagens förvaltningsorganisation, så kan den på sikt bidra till ökad kvalitet och därmed till positiva ekonomiska effekter. 13 (18)

Alternativ 2 - Sammanslagning av förvaltningarna Vid en sammanslagning av Hälsa och habilitering med Primärvården bör det beaktas att vissa verksamheter idag har nära kontakter och samarbete, liksom det fortsatta behovet av konkurrensneutralitet inom primärvården och habiliteringens särskilda roll. Region Uppsala är både finansiär och dominerande utförare inom primärvården, vilket bör återspeglas även i en kommande, sammanslagen organisation. Drift och utveckling av vårdcentraler bör därför i möjligaste mån hållas separerad från den övriga förvaltningen. Habiliteringen som specialistverksamhet måste också beaktas och värnas i den kommande organisationen. En sammanslagen förvaltning ska arbeta transparent och ha ett nära samarbete med de privata utförarna. Det kommer till exempel att innebära att förvaltningen ska svara för information och viss utbildning för olika personalkategorier inom primärvården. Flera av verksamheterna inom Hälsa och habilitering är antingen samfinansierade med en eller flera kommuner eller arbetar i nära samverkan med kommunerna, vilket bör beaktas då en ny förvaltning ska utformas. En ny sammanslagen förvaltning bör i grunden utgå från hur förvaltningarna är organiserade idag, med fyra verksamhetsområden inom Hälsa och habilitering och ett 20- tal verksamhetschefer (vårdcentraler) inom Primärvården, samt ett ledningskontor i respektive förvaltning. För att inte en kommande förvaltningschef ska få alltför stort spann av verksamheter och chefer direkt under sig, så bör verksamheterna samordnas inom ett mer begränsat antal områden, förslagsvis habilitering, primärvård, och särskild primärvård. I ett senare skede bör även ansvarsfördelningen mellan den nya förvaltningen och hälsooch sjukvårdsavdelningen ses över och förtydligas. Förslag och fortsatt arbete Inledning Enligt direktiven har två alternativ vad gäller förvaltningsorganisation studerats. Därtill har ytterligare frågor utretts. Det gäller förvaltningstillhörighet och uppdrag för Ungdomsmottagningen City och Primärvårdens IT-avdelning, samt framtida organisatoriska placering för Regionkontorets AT ST-enhet. Utifrån diskussioner i olika referensgrupper och analyser i projektsekretariatet redogörs nedan för förslag till förändring av förvaltningsorganisation med mera. Då vissa frågor som kommit upp under arbetets gång inte har studerats tillräckligt redovisas avslutningsvis några frågor som behöver utredas vidare i det fortsatta arbetet att genomföra utredningens förslag om förändrad förvaltningsstruktur. 14 (18)

Huvudförslag Vad gäller huvudfrågan om förvaltningsorganisationen föreslås att Hälsa och habilitering och Primärvården sammanförs i en förvaltning från 2018, som förslagsvis benämns Närvårdsförvaltningen. Det är den lösning som bedöms som mest effektiv och som även har stort stöd bland de berörda som konsulterats i översynsarbetet. Förvaltningen kan delas i tre verksamhetsområden; habilitering, primärvård och särskild primärvård. På så vis kan habiliteringen värnas liksom konkurrensneutraliteten inom primärvården. Dessutom kommer frågor som rör övrig primärvård och samverkan med kommunerna att samlas inom ett särskilt verksamhetsområde. I bilaga 8 redovisas en organisationsskiss över förslaget. I det fortsatta genomförandearbetet får en mer detaljerad organisation utformas. Enligt direktiven ska frågan om vårdcentralerna kan drivas som mer självstyrande enheter prövas. Utredningens bedömning är att det är svårt att hitta en bra modell för självstyrande enheter inom ramen för en ny, gemensam förvaltning. Ett utökat självstyre riskerar att försämra samarbete mellan vårdcentraler och det kan bli svårare att utnyttja olika stordriftsfördelar. Genom att alla vårdcentraler föreslås samlas inom ett eget verksamhetsområde så kan det samtidigt finnas förutsättningar att driva de offentliga vårdcentralerna relativt självständigt, i konkurrens men även i ett nära samarbete med både offentliga och privata vårdcentralerna. Det bör därför i ett fortsatt genomförandearbete prövas om det kan finnas lämpliga modeller för att driva Närvårdsförvaltningens vårdcentraler mer självständigt än idag. Hälsa och habilitering har idag i uppdrag att samordna länets ungdomsmottagningar, som alla är en del av primärvården förutom Ungdomsmottagningen City, som ingår i Akademiska sjukhuset. Ungdomsmottagningarna bedriver i huvudsak verksamhet inom första linjen, varför Ungdomsmottagningen City bör överföras till primärvården och ingå i den nya Närvårdsförvaltningen. Samtidigt bör mottagningen få ett utökat uppdrag för samordning, utveckling, utbildning och uppföljning för länets ungdomsmottagningar. Den samordnartjänst för ungdomsmottagningar som ska inrättas från 2018 bör därför föras till Närvårdsförvaltningen och Ungdomsmottagningen City. Ett nytt länsövergripande uppdrag för ungdomsmottagningar ska antas under 2017 och gälla från 2018. Idag handläggs primärvårdens AT- och ST-frågor inom Regionkontoret. En förutsättning för den föreslagna nya Närvårdsförvaltningen är att den ska kunna hantera frågor som både rör de egna vårdcentralerna och frågor som rör alla vårdcentraler i länet, till exempel fördelning av FoU-medel och olika samordningsuppgifter. Därför bör det också finnas goda förutsättningar att den nya förvaltningen ska kunna hantera primärvårdens AT- och ST-frågor på ett objektivt sätt och även vara en viktig resurs i närvårdsförvaltningens arbete med den framtida kompetensförsörjningen. AT ST-enheten vid Regionkontoret bör därför överföras till Närvårdsförvaltningen. Alternativen att vara kvar på Regionkontoret eller samordnas med Akademiska sjukhusets AT-och ST-verksamhet bedöms som sämre, främst utifrån vikten av verksamheten knyts närmare till primärvården, som en resurs inom kompetensförsörjningen. 15 (18)

Primärvårdens IT-avdelning är en del av Primärvården, men finansieras av alla vårdcentraler. IT-stöd till privata specialister ges av Regionkontorets IT-enhet och MSI. I en nyligen redovisad utredning från Regionkontoret om hantering av privata vårdgivare framkommer att stödet är fragmenterat och att det finns behov av samordning. Enligt utredningen bedöms Primärvårdens IT-avdelning ha goda förutsättningar att ta på sig ett utökat uppdrag och svara för IT-stöd till alla privata vårdgivare. En sådant utökat uppdrag innebär att avdelningen inte enbart skulle arbeta åt utförare inom primärvården utan även inom den specialiserade vården. Avdelningens förvaltningstillhörighet bör därför ses över. Den samlade bedömningen är att avdelningen överförs till Resurscentrum Region Uppsala. Alternativet att ingå som en del av Närvårdsförvaltningen eller fortsätta tillhöra Primärvården bedöms som sämre, främst utifrån de nära kontakter som finns inom resurscentrum, till exempel EPJ, och den kunskap och miljö kring IT-frågor som finns inom förvaltningen. Det kan också vara en fördel att ha en organisatorisk tillhörighet utanför den dominerande utföraren. En överföring till resurscentrum bör kunna ske redan under hösten 2017, dock senast från 2018. Om Primärvårdens IT-avdelning överförs till Resurscentrum Region Uppsala är det viktigt att IT-kompetens även finns inom Närvårdsförvaltningen, liksom inom Primärvården om inga förändringar görs av förvaltningsstrukturen. Det kan avse stöd och vårdsystemsamordning till habiliteringsverksamheten och strateger som arbetar med förvaltningens IT-prioriteringar, handlingsplaner för e-hälsa med mera. De är också viktigt att de vårdenheter som idag finns inom Hälsa och habilitering får adekvat IT-stöd, antingen från Närvårdsavdelningens IT-enhet eller från Primärvårdens IT-avdelning. Effektivisering Enligt beslut i HSS (dnr HSS 2011-0029) övertog Hälsa och habilitering ansvaret för anslagsfinansierad primärvård från 2014. Det beslutades samtidigt om att förstärka Hälsa och habilitering med resurser om 3,0 miljoner kronor årligen för nya tjänster inom administration och för en chefsläkare. 3,0 miljoner kronor tillfördes därför Hälsa och habiliterings i anslaget för 2015, som främst har använts till kostnader för chefsläkare, controller och HR-konsult. Vid en sammanslagning av förvaltningarna och då all primärvårdsverksamhet åter samlas i en gemensam förvaltning är bedömningen att effektivisering kan göras med motsvarande det belopp som tillfördes Hälsa och habilitering. Till detta borde det finnas ytterligare samordnings- och effektiviseringsmöjligheter då förvaltningarna har dubbla tjänster som till exempel HR-chef, ekonomichef och förvaltningsdirektör. Totalt bedöms effektiviseringsmöjligheterna uppgå till ca 5,0 miljoner kronor. I bilagorna 6 och 7 redovisas nuvarande resurser inom respektive förvaltnings ledningskontor. Om beslutet blir att gå vidare med huvudförslaget att slå ihop förvaltningarna till en gemensam Närvårdsförvaltning bör det utredas vidare vilka samordnings- och effektiviseringsmöjligheter som ytterligare går att genomföra och hur mycket resurser som i och med det kan frigöras. 16 (18)

Om endast mindre delar av verksamheten flyttas och uppdelningen i två förvaltningar med ansvar för primärvård kvarstår kan inte motsvarande effektiviseringar genomföras. Frågor att utreda vidare och fortsatt arbete I det fortsatta arbetet bör särskilt följande frågor analyseras vidare: Ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvårdsavdelningen och Närvårdsförvaltningen främst vad gäller samordning av primärvård, närvårdsutveckling och ansvar för utveckling av primärvården. Även om förvaltningsstrukturen inte ändras bör dessa frågor ses över. När det gäller ST-utbildning finns planer att samordna den för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Det kommer att innebära att alla ST-läkare anställs på Akademiska sjukhuset och att vissa kommer att ha delar av sina placeringar i Enköping. I detta arbete bör också beaktas hur ST-frågorna i primärvården ska hanteras, om det finns några fördelar med samordning eller utökad samverkan mellan primärvårdens och sjukhusvårdens ST-utbildningar. Om det inte inrättas en ny, samlad Närvårdsförvaltning bör frågan om placering av AT ST-enheten ses över ytterligare. Det nya samordningsuppdraget för Ungdomsmottagningen City behöver utarbetas i nära samverkan med länets ungdomsmottagningar. I arbetet med att utforma Närvårdsförvaltningens uppdrag kring hälsoinriktade insatser bör ansvar och uppgifter mellan förvaltningen och Regionkontoret vad gäller befolkningsperspektivet respektive patientperspektivet ses över. I tilläggsbudgeten för 2018 bör effekterna av föreslagna åtgärder beaktas, till exempel vad gäller överföring av Primärvårdens IT-avdelning till Resurscentrum Region Uppsala och Ungdomsmottagningen Citys flyttning från Akademiska sjukhuset. Det innebär en omfördelning av resurser mellan berörda styrelser och nämnder. I det fortsatta genomförandearbetet bör prövas om det kan finnas lämpliga modeller för att driva Närvårdsförvaltningens vårdcentraler mer självständigt än idag. Under arbetet med översynen har synpunkter framförts från bland annat den fackliga referensgruppen kring närvårdsavdelningens förvaltningstillhörighet. Denna fråga har dock inte ingått i uppdraget för denna översyn. I det fortsatta arbetet under hösten 2017 bör närvårdsavdelningens organisatoriska tillhörighet prövas; om den ska fortsätta tillhöra Hälsa och habilitering om nuvarande förvaltningsuppdelning kvarstår eller om den ska ingå i en nybildad Närvårdsförvaltning. I arbetet med att utforma Närvårdsförvaltningen bör särskild hänsyn tas till hur de privata vårdgivarnas insyn och delaktighet ska säkerställas. Arbetet med att bilda en ny förvaltning till 2018 kommer att vara tidskrävande och förutsätter att relativt stora resurser avsätts under en kort tid. Ett särskilt genomförandeprojekt bör därför inledas så snart som möjligt utifrån en projektplan där alla berörda intressen beaktas och medel avsättas för att genomföra 17 (18)

organisationsförändringen. För att utföra projektet effektivt måste en särskild ansvarig utses, som bör vara med i det fortsatta arbetet med att verkställa Närvårdsförvaltningens uppdrag. Bilagor 1. Regiondirektörsbeslut Översyn av förvaltningsorganisation 2. Regiondirektörsbeslut Direktiv 3. Regiondirektörsbeslut - Projektorganisation 4. Organisation - Hälsa och habilitering 5. Organisation Primärvården 6. Hälsa- och habiliterings ledningskontor personal och tjänster 7. Primärvårdens ledningskontor personal och tjänster 8. Förslag organisation - Närvårdsförvaltningen 18 (18)

Förvaltningsdirektör Lena Dahlman Centrum för funktionshinder Centrum för hälsa och integration Hälsa och habiliterings ledningskontor - Chefsläkare Habilitering länet Camilla Lilliu Syncentralen Habilitering Uppsala Ingrid Meissner Habiliteringen för autism Funktionsstöd och hälsa Markus Myllyoja Hjälpmedelscentralen Särskild vård och integration Charlotta Nordgren Thermaenius Habiliteringens husläkarmottagning - Ekonomi och försörjning - HR - IT och kommunikation - Samordning av stöd till den samlade primärvården - LSS-samordning Hörcentralen Habiliteringens medicinska enhet Utvecklingsenheten för habilitering Habiliteringens samtalsmottagning för anhöriga Audionommottagningen (i Enköping) i Heby i Tierp i Östhammar Habiliteringen för intellektuell funktionsnedsättning och autism Habiliteringen för rörelsenedsättning Habiliteringen för barn och vuxna i Bålsta Habiliteringen för barn och vuxna i Enköping Habiliteringen för barn och vuxna i Tierp Habiliteringen för barn och vuxna i Östhammar Habiliteringens Mobila team Tolkcentralen Taltjänst Kundtjänst Hälsoäventyret Folkhälsoenheten Infoteket om funktionshinder SUF Kunskapscentrum Närvårdsteamet för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Äldrevårdsenheten Mobila äldreakuten Mobilt närvårdsteam Cosmos asyl- och integrationshälsan Närvårdsavdelningen i Uppsala Närvårdsläkare i Östhammar Beredskapsjouren Mottagningen för särskild vård Husläkarmottagningen i Enköping för hemlösa - Stöd för FoU till socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård samt till primärvård och verksamhet inom Hälsa och habilitering Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa Sprutbytet

Bilaga 3 Organisation Primärvården

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-08 Dnr LS2016-0207 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Pierre Houdet Tfn 018-611 01-11 E-post pierre.houdet@regionuppsala.se Regionstyrelsen Idéburet offentligt partnerskap med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Det idéburna offentliga partnerskapet med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala förstärks med 800 000 kr årligen under åren 2017-2019. Partnerskapet finansieras inom ansvar 22045 (centrala avgifter). 2. Regiondirektören får i uppdrag att tillsammans med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala upprätta ett tillägg till det nu gällande idéburna offentliga partnerskapet parterna emellan. Tillägget bör reglera samarbetsformerna, åldersavgränsningen för målgruppen, samt den utökade finansieringen. 3. Översynsrapporten läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning I november 2015 påbörjades en översyn av det idéburna offentliga partnerskapet med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Partnerskapet gäller åren 2015-2019. Ersättningen är 800 000 kr 2015, därefter 800 000 kr med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Vårdstyrelsen beslutade den 20 april 2016 om en medelsförstärkning om 800 000 kr för 2016, så att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala skulle kunna förstärka sin verksamhet för nu aktuell målgrupp. Syftet med ett partnerskap mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är att skapa förutsättningar för krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr, eller systematisk förföljelse att utvecklas positivt såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Målet för partnerskapet är ökade möjligheter till en god fysisk och psykisk hälsa för ovan nämnda målgrupp. Den nedre åldersgränsen är satt till 13 år. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (3) Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har genom ingivandet av verksamhetsberättelse för år 2015 och 2016 uppfyllt ansvaret som ställs i partnerskapet. Några tveksamheter har ej kunnat konstateras under föreliggande översyn. Svenska Röda korset behandlingscenter i Uppsala bedrivs som en öppenvårdsverksamhet. Man har under 2016 haft 202 patienter i behandling, 110 personer var under 18 års ålder. Behandlingstiden varierar. En allt större efterfrågan av centrats behandlingsresurser har konstaterats, väntetiden var i slutet av 2016 cirka sju månader. Det tilltagande trycket kan ses mot bakgrund av såväl ett stort flyktingmottagande i regionen som en vidgad kännedom om centrat och dess verksamhet. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala får anses vara en kompetent aktör inom sitt område. Verksamheten får anses utgöra ett viktigt komplement till den ordinarie vården och det till en patientgrupp som i många fall har traumatiska upplevelser med sig. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala efterlyser ett djupare och mer konkret samarbete med relevanta vårdgivare inom Region Uppsala, då främst inom psykiatrin. Region Uppsala önskar se en lägre nedre åldersgräns avseende de patienter som kan erhålla vård genom svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsalas försorg. Frågan behandlas på ett nationellt plan av vårdenheten vid svenska Röda korset. Enligt uppgift skulle det behövas betydande resursförstärkningar för att ett sådant steg skulle kunna införas. Kostnader och finansiering Det idéburna offentliga partnerskapet gäller åren 2015-2019. Ersättningen är 800 000 kr 2015, därefter 800 000 kr med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Mot bakgrund av risk för nedan angivna konsekvenser bör svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala få medel för att kunna förstärka sin verksamhet för målgruppen som det idéburna offentliga partnerskapet omfattar. Det bör ske genom en årlig förstärkning på 800 000 kr åren 2017 2019. Partnerskapet finansieras inom ansvar 22045 (centrala avgifter). Efter medelsförstärkningen erhåller svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala totalt 1 600 000 kr årligen 2017-2019, med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Konsekvenser Det är sannolikt att behovet hos patientgruppen kommer kvarstå under en betydande tid framöver. Konsekvensen om extra medel inte skjuts till blir att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala även fortsättningsvis kommer att ha långa köer till behandling. Det i sig kommer sannolikt leda till ett ytterligare högre tryck på Region Uppsalas egna relevanta vårdgivare, där det redan idag råder ett mycket stort tryck, med långa köer.

3 (3) Möjligheten för centrat att även kunna börja erbjuda behandling till barn under 13 års ålder är inte möjlig om inte extra medel tillförs. Åldersgränsen är till stor del en konsekvens av befintliga resurser samt att man i verksamheten ser en hög kvalitet som av mycket stor betydelse. En förändring avseende nedre ålder kräver betydande medelstillskott, eftersom kvalitetsnivån på den givna vården i helhet måste upprätthållas. Det finns en önskan om att kunna sänka åldersgränsen, bland annat för att därigenom kunna komma i kontakt med och kunna erbjuda små barn i familj från krigsdrabbade områden vård. Detta ses som en viktig fråga. Frågan behandlas också på ett nationellt plan av vårdenheten vid svenska Röda korset. Tillägg till idéburet offentligt partnerskap Frågorna kring det närmare samarbetet parterna emellan parterna, målgruppens avgränsning/utökning, samt utökad finansiering bör hanteras genom ett tillägg till det gällande idéburna offentliga partnerskapet med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Beredning Som ett led i översynen har tre studiebesök genomförts hos svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Fyra möten med centrets verksamhetschef har hållits. Syftet med dessa aktiviteter har varit att kunna få relevant information på såväl allmän som mer detaljerad nivå. Ärendet har beretts i hälso-, sjukvårds- och FoUU utskottet den 22 juni 2017. Bilagor Översynsrapport avseende idéburet offentligt partnerskap med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Kopia till Hälso- och sjukvårdsdirektören Ekonomichefen Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala

2017-05-08 Dnr LS2016-0207 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Pierre Houdet Tfn 018-611 01 11 E-post pierre.houdet@regionuppsala.se Regionstyrelsen Rapport avseende idéburet offentligt partnerskap med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Ärendet Bakgrund I november 2015 påbörjades en översyn av det idéburna offentliga partnerskapet med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Översynen handlade bland annat om att se över behovet av och möjligheterna till utökad finansiering av centrat. Vid möte i december 2015 beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ge landstingsdirektören i uppdrag att fortsätta översynen av avtalet med Röda Korset. Återrapportering ska ske i december 2016 (HSS2014-0088, HSS2015-0207). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 18 juni 2014 om att teckna en överenskommelse om ett idéburet partnerskap (IOP) med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Partnerskapet gäller åren 2015-2019. Ersättningen är 800 tkr 2015, därefter 800 tkr med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. För att i viss mån möta det ökade trycket relaterat till den stora asylinströmningen hösten/vintern 2015/2016 beslutade Vårdstyrelsen den 20 april 2016 om en medelsförstärkning om 800 tkr för 2016, så att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala skulle kunna förstärka sin verksamhet för denna grupp (VS2016-0013). Intentionen med en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap är att synliggöra och förstärka den idéburna verksamhetens oberoende och självständiga roll som röstbärare och opinionsbildare, samtidigt som möjligheterna utvecklas för den idéburna sektorn att utgöra en viktig aktör för en hållbar välfärdsutveckling. Demokratin och delaktigheten stärks genom ett samarbete mellan den offentliga och idéburna sektorn. Syftet med ett partnerskap mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är att skapa förutsättningar för krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr, eller systematisk förföljelse att utvecklas positivt Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (4) såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Målet för partnerskapet är ökade möjligheter till en god fysisk och psykisk hälsa för ovan nämnda målgrupp. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har genom ingivandet av verksamhetsberättelse för år 2015 och 2016 uppfyllt ansvaret som ställs i partnerskapet. Några tveksamheter har inte kunnat konstateras under föreliggande översyn. Översyn Då överenskommelsen är relativt allmän i sin skrivelse fanns ett behov av mer specifik information. Som ett led i översynen har därför tre studiebesök genomförts hos svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Fyra möten med centrets verksamhetschef har hållits. Syftet med dessa aktiviteter har varit att kunna få relevant information på såväl allmän som mer detaljerad nivå. I viss mån har även information hämtats från centrets verksamhetsberättelse för år 2015 och 2016. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala finansieras genom ekonomiskt stöd från ett antal olika aktörer, där partnerskapet med Region Uppsala län är en del. De erhåller även medel från svenska Röda korset. Patientmålgruppen kan sägas i första hand vara avgränsad till flyktingar och migranter som är mottagna/boende i Uppsala län och som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr eller systematisk förföljelse. Den nedre åldersgränsen är satt till 13 år, avpassat till åldersspannet för den stora gruppen ensamkommande asylsökande barn. Svenska Röda korset behandlingscenter i Uppsala bedrivs som en öppenvårdsverksamhet. Remisstvång föreligger inte. Nytillkomna patienter kallas till förstasamtal, så snart centret har tidsmässig möjlighet att erbjuda detta, för bedömning av psykisk status och behandlingsbehov. Verksamheten har cirka 2,6 psykologer/psykoterapeuter anställda. Behandlingscentret har under 2016 haft 202 patienter i behandling. Av dessa var 110 personer upp till 18 års ålder. Det totala antalet behandlingstimmar uppgår till 2 546. Behandlingen sker i form av psykoterapi hos någon av centrets psykologer/psykoterapeuter. Behandlingstiden varierar markant från patient till patient, alltifrån enskilda tillfällen till behandlingar under lång tid. Någon närmare kostnadsberäkning rörande behandlingskostnad går ej att redovisa. Bedömning görs att behandlingsverksamhetens kostnader är rimliga. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har märkt en allt större efterfrågan av centrats behandlingsresurser, vilket i sin tur bidragit till en allt länge väntetid för att komma i behandling. Väntetiden var i slutet av 2016 cirka sju månader. Det tilltagande trycket kan ses mot bakgrund av både ett stort flyktingmottagande i regionen som en vidgad kännedom om centrat och dess verksamhet. Under arbetet med översynen har fråga ställts till personal vid svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala huruvida det finns någon möjlighet att erbjuda behandling även till barn under 13 års ålder. Åldersgränsen är till stor del en konsekvens av befintliga resurser samt att man i verksamheten ser en hög kvalitet som av mycket stor betydelse.

3 (4) Frågan behandlas också på ett nationellt plan av vårdenheten vid svenska Röda korset. Dock kräver sådan förändring betydande medelstillskott inom respektive behandlingscenters område, eftersom kvalitetsnivån på den givna vården i helhet måste upprätthållas. Av svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har man initialt under översynen givit som svar att det med nu befintliga resurser inte går att se någon sådan möjlighet, men att det möjligen skulle kunna förändras om behandlingsresurserna man de facto har skulle kunna utökas. Vid förnyad fråga i senare del av översynsprocessen har svaret blivit hänvisningen till frågans behandlande på nationellt plan, samt att en sänkning i ålder sannolikt behöver betydande förstärkningar. Det finns en önskan om att kunna sänka åldersgränsen, bland annat för att därigenom kunna komma i kontakt med och kunna erbjuda små barn i familj från krigsdrabbade områden vård. Detta ses som en viktig fråga. Fråga har väckts av svenska Röda korsets behandlingscenter rörande en önskan om ett närmare och djupare samarbete med relevanta vårdgivare inom Region Uppsala, främst inom psykiatrin. Man önskar ett konkret samarbete i form av återkommande möten med för vårdområdet relevanta tjänstemän, där exempelvis verksamhets-, utvecklings- och uppföljningsfrågor mellan parterna kan behandlas. Samarbetet gäller även att kunna få och ha fungerande kontaktvägar in till exempelvis behandlande vårdpersonal i det enskilda ärendet. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala får anses vara en kompetent aktör inom sitt område. Man får anses utgöra ett viktigt komplement till den ordinarie vården och det till en patientgrupp som i många fall har en lite annan situation och andra upplevelser med sig. Sannolikt är det också så att denna patientgrupp rent allmänt hellre kanske vänder sig till detta centrum istället för till den ordinarie vården. I så motto blir dess existens viktig även ur den synvinkeln. I sammanhanget kan det även vara av vikt att påpeka de mervärden som Röda korset som idéburen organisation besitter. Dessa mervärden, såsom exempelvis efterforskningar och hjälp i familjeåterföreningsärenden, språkträning eller vägledning och aktivering i vardagen, kan i sig anses som sätt att indirekt ge den enskilde möjlighet utvecklas positivt, såväl fysiskt som psykiskt, som socialt och kulturellt. I sammanhanget kan rent allmänt noteras att utredaren i den så kallade välfärdsutredningen bland annat skulle undersöka hur regelverket som styr upphandling av bl.a. sociala tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt, samt föreslå insatser för att förbättra förutsättningarna för den idéburna sektorn i välfärden, inom ramen för bl.a. upphandlingsrätten. Hösten 2015 ökade inströmningen av asylsökande i Sverige kraftigt. Aldrig tidigare har så många personer sökt asyl i Sverige. På samma sätt som i övriga landet ökade antalet asylsökande kraftigt även i Uppsala län. Den höga nivån av asylsökande i länet kvarstår i stort fortfarande. En stor del av denna höga numerär utgörs av asylsökande ensamkommande barn, som anvisats till någon av länets kommuner. Till det kommer sedan också de asylsökande ensamkommande barnen som Migrationsverket anvisat till kommun utanför vårt län, där den kommunen sedan upphandlat boende i vårt län. Den gruppen är helt okänd i alla delar.

4 (4) Migrationsverket har idag mycket långa handläggningstider. Detta gäller såväl ärenden som bör rendera beslut om uppehållstillstånd som beslut om utvisning. Risk finns att detta och de upplevelser som de asylsökande ensamkommande barnen bär med sig sedan tidigare kommer leda till en ökad psykisk ohälsa inom denna grupp. Tydliga tecken på det kan redan skönjas. Den höga asylinströmningen kommer att få betydelse under en lång tid framöver. Förutom alla de ärenden som ska avgöras, med antingen ett positivt eller ett negativt beslut och de konsekvenser det kan föra med sig, så kommer frågeställningen kring anknytningsinvandringen. Integrationen i samhället fungerar inte fullt ut. Sammantaget går det att urskilja ett antal faktorer som i sig skulle kunna utgöra grund för en psykisk ohälsa, enskilt eller i en kombination med vad man bär med sig av upplevelser sedan tidigare. Det torde finnas fog för att tro att behovet hos patientgruppen kommer kvarstå under en betydande tid framöver. Mot bakgrund av det och mot bakgrund av ovanstående bör svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala få medel för att kunna förstärka sin verksamhet för denna grupp. Förslagsvis bör det ske genom en årlig förstärkning på 800 tkr åren 2017 2019, avseende det idéburna offentliga partnerskapet mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Efter medelsförstärkningen erhåller svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala totalt 1 600 tkr årligen 2017-2019, med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Förstärkningen skulle sannolikt komma att påverka kötiden i positiv riktning. Det är då därtill Region Uppsalas förhoppning att en sådan förstärkning i sig också kan leda till att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala då även kan börja ta emot barn som är yngre än 13 år. Förstärkningsmedlen bör omfattas av den årliga uppräkningen. Förslagsvis hanteras frågarna kring målgruppens avgränsning/utökning, det närmare samarbetet parterna emellan och utökad finansiering i ett tillägg till det gällande idéburna offentliga partnerskapet. Bilagor Verksamhetsberättelse 2016 - Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala för krigsskadade och torterade Verksamhetsberättelse 2015 - Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala för krigsskadade och torterade

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 SVENSKA RÖDA KORSETS BEHANDLINGSCENTER I UPPSALA FÖR KRIGSSKADADE OCH TORTERADE

Inledning Att utsättas för våld och hot eller bevittna andra dödas eller behandlas kränkande och omänskligt är starkt stressande situationer som många gånger leder till psykisk ohälsa hos den enskilde individen. Till Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala kommer utrikes födda med erfarenheter från våldsamma situationer på samhällsnivå i sitt hemland. Att befinna sig i krig, uppblossande konflikter, förföljas till följd av sina åsikter, sitt etniska ursprung eller sin sexuella läggning, torteras eller utsättas för våld under flykt är vanliga påfrestningar våra patienter vittnar om. Posttraumatisk stress och andra traumarelaterade svårigheter är vanliga reaktioner på dessa erfarenheter och är vanligt förekommande hos grupper som flyr krig och tortyr. Röda Korsets högskola har under hösten släppt en forskningsstudie baserad på ett stort enkätunderlag till personer som kommit till Sverige från Syrien de senaste åren. I studien framgår att ca trettio procent av respondenterna rapporterar svar som indikerar posttraumatiskt stressyndrom. Krigstillstånd och instabila samhällssituationer leder ofta till en miljö av pågående våldsamheter och otrygghet. Detta innebär många potentiellt traumatiska situationer. Den höga förekomsten av våldsamma erfarenheter kan ofta ta sig uttryck i mer komplexa symtombilder än vid enskilda traumatiska händelser. Postmigratoriska faktorer som ensamhet, språkbegränsning, bostadssvårigheter och att befinna sig i en asylprocess eller erhålla avslag på sin skyddsansökan är vanliga stressorer för personer som nyligen anlänt Sverige. Dessa överskuggar ofta de tidigare våldsamma erfarenheterna och försvårar psykologiska interventioner riktade mot specifika våldsamma erfarenheter bakåt i tiden. Att ha familjemedlemmar kvar i krigs- eller konfliktzoner är vanligt förekommande och en situation som ofta kvarstår många år efter att personen anlänt till Sverige. Detta påverkar den omedelbara upplevelsen av säkerhet där rätten att vistas i landet är en del och behovet av att återförenas med familjen en annan. Det innebär att den upplevda osäkerheten eller det direkta hotet ofta kvarstår långt efter ett eventuellt uppehållstillstånd erhållits och försvårar alla former av psykologiska interventioner och möjligheterna att öka den trygghet som krävs för att närma sig sina erfarenheter. Allt detta ställer särskilda krav när det gäller såväl utredning som psykologisk behandling. RKC finns på fem platser i landet och har bedrivit psykologisk behandling för målgruppen sedan drygt trettio år. I Uppsala har vårt behandlingscenter funnits sedan 1996 och genom åren har vi utvecklat en verksamhet och en kompetens att möta just dessa komplicerade situationer. 1

Organisation Röda Korset är en världsomspännande organisation som arbetar med humanitärt hjälparbete. Vårt mål är att lindra och förhindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar och hur det än uppstår. Röda Korset finns i nästan hela världen, med 188 föreningar i lika många länder. I många muslimska länder finns Röda Halvmånen, båda är delar av samma organisation. Gemensamma grundprinciper Hela den samlade rödakorsrörelsen arbetar efter gemensamma grundprinciper: humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet. Vi arbetar bland annat i länder som drabbats av krig eller konflikt, men tar aldrig ställning för någon av de inblandade parterna. Däremot tar vi alltid och oreserverat ställning för den enskilda människan som drabbas av konflikten. Röda Korset är politiskt och religiöst obundet. Röda Korsets internationella arbete har även genomslag i mötet med individer på RKC. Många av patienterna som kommer från krigsdrabbade länder känner Röda Korset som en humanitär rörelse och Röda Korssymbolen erbjuder en trygghet för många som känner sig rädda och osäkra till följd av det våld de upplevt i sitt hemland eller längs vägen till Sverige. Patienter har bl a återgett i samtal att de fått besök av delegater från Röda Korset under en fängelsevistelse. Samma person har därefter fått hjälp från Röda Korsets frivilliga längs flyktvägen och väl i Sverige har samma person möjlighet till psykologisk behandling hos Röda Korset i Uppsala. Röda Korsets principer gör verksamheten särskilt lämpad att möta och behandla individer som utsatts för våld kopplat till myndigheter i sina hemländer. Om oss RKC Uppsala ingår i Svenska Röda Korsets nationella del och avdelning vård som även inbegriper ytterligare fyra center i Sverige samt vårdförmedlingen för papperslösa i Stockholm. De övriga behandlingscentren ligger i Göteborg, Malmö, Skellefteå och Skövde. Därutöver finns Röda Korsets Center för torterade i Stockholm som en självständig stiftelse. Personal Behandlingscentret i Uppsala har under 2016 utgjorts av: Yrkesbeskrivning Procent av heltid Verksamhetschef/Leg Psykolog 100 % Administratör 100 %. Leg Fysioterapeut 100 % Kurator/samtalsterapeut 90 % Leg Psykolog 85 % Leg Psykolog 60 % Leg Psykoterapeut 50 % 2

Under 2016 har en viss utökning av teamet skett i form av visstidsanställning och konsult på sammanlagt 40% som ett sätt att möta de ökade behoven och förfrågningarna om behandling hos oss. Vad vi gör RKC i Uppsala är en specialiserad öppenvårdsmottagning för psykologisk behandling riktad till människor som utsatts för våld på samhällsnivå. Patientgruppen Patienter som erbjuds psykologisk behandling på RKC har ofta genomlidit våldsamma erfarenheter där man bevittnat medmänniskor dödas och kränkas, själv blivit utsatt för olika former av fysiskt och psykologiskt våld eller torterats. Den överhängande delen av patientgruppen uppvisar tydliga posttraumatiska symptom. Även depression hör till vanligheten som en följd av mängden förluster målgruppen genomlidit. Vanligt förekommande är att man, många gånger under traumatiska former, separerats från familj och vänner. Vanligt förekommande är även att patienter rapporterar om sexuellt våld. Bland kvinnor är det mer regel än undantag och för gruppen unga pojkar vanligt förekommande. Vår målgrupp är 1. Människor som migrerat och lider psykiska trauman på grund av krig och tortyr eller andra former av organiserat våld, konflikt och förföljelse på samhällsnivå, eller har utsatts för våld under flykten. Det kan både handla om att man själv direkt utsatts för våld eller bevittnat andra behandlas på ett liknande sätt. 2. Människor som migrerat och lider av sekundär traumatisering utifrån krig och samhällskonflikt. Patientmålgruppen avgränsas i första hand till personer som är mottagna/boende i Uppsala län. Den nedre åldersgränsen för patientmålgruppen är 13 år, avpassat till åldersspannet för den stora gruppen unga ensamkommande. Om behandlingen RKC erbjuder kostnadsfri psykologisk behandling till patienter inom Uppsala län. Inom verksamheten finns både kognitivt beteendeterapeutiska som psykodynamiska perspektiv representerade och behandlingen läggs upp utifrån bedömning som görs i samverkan med patienten. Syfte med behandling Tortyr Minska det lidande som orsakas av patientens traumatiska erfarenheter samt stressfaktorer i nuet. Öka den personliga livskvalitén och möjligheterna till en aktiv, meningsfull vardag. Röda Korset har sedan mitten av 1980- talet arbetat med att ge vård och behandling till tortyröverlevare. Tortyr är en prioriterad påverkansfråga inom organisationen och på vårdenheten innebär det bl.a. att sprida kunskap om tortyr och villkoren för tortyröverlevare, att verka för att drabbade får den vård och behandling de behöver och har rätt till, oavsett legal status eller vart i landet de bor, samt att påverka för en nationell strafflag mot tortyr. Tortyrskadeutredningar RKC genomför tortyrskadeutredningar på förfrågan från juridiskt ombud eller via Röda Korsets egna migrationsrättsjurister. Utredningarna ligger som ett externt 3

uppdrag utanför vår primära behandlingsverksamhet och bedöms vara viktiga att utföra ur ett juridiskt perspektiv. Då det framgår i konventionen mot tortyr att tortyr är ett asylskäl åligger det berörd myndighet att utreda misstankar om tortyr och vi ser gärna att en betalningsförbindelse med migrationsverket sker före påbörjad utredning. Under 2016 gjordes 5 tortyrskadeutredningar på RKC Uppsala. Handledning, utbildning, bedömning Utöver psykologisk behandling erbjuder behandlingscentret utbildningar, konsultation och i mån om tid handledning för personalgrupper och verksamheter som möter personer som flytt krig och tortyr. Patienter RKC i Uppsala bedrivs som en öppenvårdsverksamhet. Remisstvång föreligger inte och individer kan själva söka behandling vid centret. Ofta skrivs dock någon form av enklare remiss/förfrågan av yrkespersoner eller volontärer som står i kontakt med personen. Nytillkomna patienter kallas till förstasamtal, så snart centret har tidsmässig möjlighet att erbjuda detta, för bedömning av psykisk status och fortsatt behandling. En tydlig trend har kunnat skönjas, gällande en allt större efterfrågan av centrets behandlingsresurser och ett ökat remisstryck, vilket i sin tur bidragit till en allt längre väntetid för patienter att komma i behandling. Det sistnämnda är olyckligt, inte minst med tanke på att merparten av patienterna är barn och ungdomar med ofta omedelbara behandlingsbehov och hög stress/ångestnivå. Det tilltagande remisstrycket kan förstås mot bakgrund både av ett ökat mottagande i regionen och mot en vidgad kännedom om behandlingscentret i verksamheter som möter samma målgrupp. Detta p.g.a nätverkande och en ökad satsning på utbildningar och informationsspridning. Nyinskrivna patienter 2016 Unika patienter Behandlingstimmar Antal färdigbehandlade Väntetid för behandling 215 202 2546 172 7 månader Antal män/pojkar Antal kvinnor/flickor Antal barn (under 18) 144 58 110 Sannolikt föreligger dock alltjämt ett mörkertal gällande traumatiserade personer med vårdbehov som inte kommer i kontakt med centret, avseende exempelvis vuxna och unga i familjer, och det finns sannolikt remissgångar som behöver stärkas ytterligare, t ex mellan centret och primärvården. 4

Länder Land Antal Afghanistan 121 Burma Burundi Eritrea 13 Etiopien Irak Iran Kina Libanon Marocko Mongoliet Palestina Rwanda Saudiarabien Somalia 12 Syrien 38 Tunisien Turkiet Patienter som under 2016 mottagits/remitterats för behandling/bedömning har kommit från följande länder, när inget antal anges är patientantalet under 10. Remissinstanser Flyktinghälsan Cosmos, god man, socialsekreterare i Uppsala kommun, skolkuratorer, gruppboenden för ensamkommande i Uppsala kommun och Uppland, vårdcentraler, psykiatri och primärvård, missbruksvård, juridiska handläggare och andra verksamheter inom Röda Korset. Symptom De allra flesta patienter vid centret uppfyller kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Många patienter lider därutöver också av annan problematik som samspelar med traumatiseringen såsom t ex depression, ångestsymtom och psykosomatiska besvär. Utöver posttraumatiska svårigheter bidrar även den post-migratoriska stressen till en mer eller mindre konstant stress relaterad till asylprocess och oro kring familjens situation. Oro för familjemedlemmar kan ofta överskugga all annan påfrestning och bidra till svårigheter rent behandlingsmässigt. När det gäller PTSD avser diagnosen reaktioner på händelse(r) bakåt i tiden och behandlingsinsatser handlar i regel om att närma sig den avgränsade tid den traumatiska erfarenheter tar i patientens historia. Den postmigratoriska stressen är ofta en del eller följd av den traumatiska händelsen vilket vidgar tidsramen till att även inbegripa den aktuella situationen idag och gör att patienten snarare befinner sig i ett pågående trauma än enbart lider av symptom av ett post-trauma. Detta innebär ett annat fokus med insatser som riktas mot att hantera den faktiska säkerheten, som ett avvisningsbeslut, och att hantera mer akuta stressymptom än vid en klassisk traumabehandling. Hos många unga personer som kommit ensamma till Sverige blir det också tydligt att själva separationen - att skiljas från familj och nätverk under uppslitande omständigheter - är ett trauma i sig som 5

bidrar till tillitsbrist och svårigheter i vardagen. Bland specifika symptom som patienterna uppvisar kan nämnas: Sömn-och koncentrationssvårigheter, påträngande minnesbilder, mardrömmar, fobier, aptitlöshet, missbruk, isolering, aggression, självskadebeteenden, impulsivitet, irritabilitet, ljudkänslighet, invanda negativa tankemönster som kretsar kring hopplöshet och uppgivenhet, skuld och skam, desorientering/förvirring, hallucinationer och andra psykotiska symptom. Bland psykosomatiska symptom kan nämnas: Värk i kroppen, spänningshuvudvärk, motorisk oro, yrsel, magbesvär, tics och menstruationsrubbningar. Inte sällan samspelar psykiska och psykosomatiska symptom med fysiska skador som patienter erhållit vid tortyr, misshandel och övergrepp. Behandling Behandlingen sker i form av psykoterapi hos någon av våra psykologer och psykoterapeuter, och kompletteras vid behov med fysioterapi. Vid sociala frågeställningar kan även ett enstaka samtal hos kurator erbjudas. Ett brett stöd Därutöver kan patienter få tillgång till annat stöd inom Röda Korset, t ex juridisk hjälp i synnerhet gällande familjeåterföreningsärenden och tortyrärenden, tortyrskadeutredningar, efterforskning av försvunna familjemedlemmar och stöd från frivilliggrupper vid Röda Korsets Uppsalakrets för t ex språkträning, vägledning och aktivering i vardagen. Språkträning och andra aktiviteter med hjälp av frivilliga kan vara viktigt inte minst för personer som väntar på skolplats och/eller inte fått uppehållstillstånd, och där passivisering på ett negativt sätt kan samspela med traumasymptom och känslor av uppgivenhet. Tolk Behandlingen på centret sker till övervägande del med hjälp av tolk. Centrets terapeuter har själva möjlighet att föra samtal på svenska, engelska, spanska, franska och finska. Psykoterapiformer Centrets behandlare har kompetens i Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi (PDT), samt tekniker och metoder som bl a Acceptance Commitment Therapy (ACT), Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) och Prolonged Exposure (PE). Obehandlade krigs- och flykttrauman kan ge återkommande symptom och lidande, ibland för hela livet. Vidhållande stress är kännetecknande för problembilden hos många av de patienter som centret möter. Detta ställer i sin tur krav på behandlaren att avväga när behandlingen ska inriktas på tillståndet här och nu, och när det är lämpligt att lägga fokus vid tidigare traumatiska erfarenheter. En förutsättning för all slags traumabehandling, oavsett metod, är att den traumatiserade förmår utveckla tillit och förtroende för behandlaren. Att etablera en bärande behandlingsrelation kan ta tid, inte minst i terapeutiskt arbete med patienter som utsatts för tortyr, misshandel och övergrepp, samt för unga ensamkommande som varit med om uppslitande separationer. Behandlingsprocessen omfattar i varierande grad de bakomliggande traumatiska erfarenheterna, enligt vad som nämnts ovan, med exponering och 6

andra strategier för hantering av traumarelaterade minnen, men också beteendeaktivering och strategier för att bryta yttre som inre undvikanden vilka begränsar tillvaron och förstärker symptomen. I behandling av patienter som befinner sig i pågående asylprocess blir fokus vanligtvis i högre grad inriktat på att hantera stress och ångest här och nu men är inte självklart då många patienter kan leva i osäkra situationer under många år. Fysioterapi Krigs- och tortyrrelaterad traumatisering innebär ofta både kroppsliga och psykiska symptom, vilka i sin tur kan samspela på ett sätt som leder till ökat lidande hos individen. De kroppsliga symptomen kan vara en direkt följd av fysiska skador genom tortyr och övergrepp, men i vissa fall också en kombination av fysiska skador och somatisering/spänningstillstånd relaterade till stress och psykiska trauman. Sedan några år tillbaka har centret ett samarbete med Friskis och Svettis i Uppsala, där centrets patienter ges möjlighet till träning under ett år till en låg kostnad som enbart motsvarar medlemsavgiften. Att delta i fysisk aktivitet är viktigt i återhämtning efter trauma. Det kan också vara en värdefull del i en integrationsprocess att bli aktiv i en social miljö som denna. Vidareutbildning För att upprätthålla en god kvalitet i behandlingsarbetet är det av högsta vikt att vidareutveckla och uppdatera behandlarkompetensen och ta del av relevant forskning och kunskapstillförsel på området. Röda Korsets Behandlingscenter införskaffar kontinuerligt ny litteratur samt deltar i seminarier och kurser. En av centrets psykologer går i pågående utbildning till psykoterapeut med inriktning KBT. Bland de kurser/seminarier som centrets medarbetare deltagit i kan nämnas specialistkurs i Prolonged Exposure (PE), Basal Kroppskännedom (BK), Utbildning i att utbilda kring Traumamedveten Omsorg (TMO) samt utbildning i tortyrskadedokumentation. Rutiner och säkerhet Den övervägande majoriteten av patienterna är motiverade till den behandling som erbjuds och genomförs, och rapporterar förbättringar vad gäller upplevda symptom, livskvalitet och aktivitetsnivå i vardagen. Patienternas psykiska tillstånd skattas med hjälp av skalorna PCL-C (PTSD CheckList for civilians) och Hopkins Symptom Checklist. Dessa skalor finns översatta till flera olika språk. Indikatorsenkät för omdöme/utvärdering av behandlingen skickas till behandlingscentrets patienter. Centret har strukturerade rutiner för identifiering, rapport, analys och åtgärd av avvikelser. Patientsäkerhetsberättelse upprättas årligen. Vid regelbundna behandlingskonferenser tas beslut kring uppläggning och genomförande av behandlingar och personalgruppen har egen regelbunden metodspecifik handledning för sitt patientarbete. Externa uppdrag Behandlingscentret har under 2016 varit en konsultativ resurs för andra personalgrupper och verksamheter som möter personer med erfarenheter från krig och tortyr. Detta i syfte att främja kvalitén i omsorgen/stödet för denna utsatta grupp. 7

Påverkansarbete, information om centret I syfte att förbättra villkoren och stödet till människor som flytt krig och tortyr och minska lidandet hos dessa är en av behandlingscentrets uppgifter att sprida kunskap om krigs- och flyktrelaterad traumatisering, tortyr och det lidande som detta innebär för många människor. Behandlingscentret vill också informera om sin egen verksamhet som ett sätt att öka förståelsen för traumabehandling och för att stärka förutsättningarna och villkoren för centrets fortsatta existens. Handledning Centrets behandlare har under 2016 på mer eller mindre regelbunden basis handlett personal/medarbetare vid olika arbetsplatser som kommer i kontakt med vår målgrupp, främst kommunanställda. Sammanlagt har genomförts 22 handledningsuppdrag. Utbildning Centret har under 2016 utbildat en mängd olika beställare inom PTSD/trauma kopplat till krig och tortyr; bemötande samt utbildningsinsatser kopplade till barn och unga med krigsrelaterade erfarenheter. Sammantaget har personal från centret genomfört drygt 40 utbildningsinsatser till kommuner, myndigheter, universitet, frivilligorganisationer och olika utbildningsinstitut. Flera av de utbildningar/föreläsningar som centret genomfört under 2016 har också gett tillfälle till information om centrets verksamhet. Utöver det brukar vi delta i olika sammanhang där kunskap om vår verksamhet efterfrågas, bl a i olika mötesforum med representanter från t ex landsting och kommuner. Inspira Projekt och aktiviteter Projekt Inspira, som inleddes under hösten 2015, har fortsatt under hela 2016 och planeras fortgå år 2017. Inom projektet samarbetar Röda Korset med Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen. Röda Korsets behandlingscenter deltar med 80% psykolog och 100% fysioterapeut. Projekt Inspira har fram till september 2016 finansierats av Samordningsförbundet och därefter och under 2017 av Arbetsförmedlingen. Målgruppen för Inspira är migranter med en etableringsplan, och som har svårt att tillgodogöra sig insatser som till exempel SFI på grund av psykisk ohälsa som kan relateras till krig, flykt och tortyr. Ofta föreligger psykisk ohälsa i kombination med fysisk ohälsa i form av t ex smärta, vilket lätt bildar onda cirklar ifråga om spänningstillstånd, inaktivitet, stress, oro och nedstämdhet. Målsättningen med projektet är att genom psykologisk behandling och hälsofrämjande insatser ge förbättrad hälsa hos deltagarna och därmed också öka deras förutsättningar att fullfölja sin etableringsplan. Ett annat syfte med projektet är att främja samverkan mellan projektets aktörer på detta speciella område. Psykologen erbjuder främst individuell behandling med ACT- och KBT-inriktning, medan fysioterapeuten erbjuder hälsofrämjande insatser som vattengymnastik, yoga och gymträning, och i viss mån individuella kontakter. Projektet har kapacitet för 30 deltagare. Samtliga 30 kan beredas plats i sjukgymnastiska aktiviteter och 20 deltagare kan simultant erbjudas psykologkontakt. Vid årets början deltog ett tiotal deltagare i projektets aktiviteter medan ytterligare några var i bedömningsfasen. Under 8

våren fortsatte informationsspridning och rekrytering av deltagare och projektet har under året haft hög beläggningsgrad. Enligt en utvärdering utförd under sensommaren var deltagarna till övervägande del nöjda med insatserna och kände sig hjälpta av dem. I början av december hölls även ett seminarium med 100 deltagare som avslut på Samordningsförbundets del i projektet. Webbaserat utbildningsprogram om krigs- och tortyrtrauma på uppdrag av Sveriges Kommuner & Landsting Under hösten 2016 har RKC Uppsala haft i uppdrag från SKL att göra ett webbaserat utbildningsprogram att användas av SKL i sina verksamheter runtom i landet. Utbildningens huvudteman har varit trauma, posttraumatiskt stressyndrom och post-migratoriska stressorer. Syftet har varit att personal inom kommun och landsting ska få ökad kunskap i hur våld och migration påverkar en människa, samt hur de kan identifiera trauma hos de personer de möter i sitt arbete. En arbetsgrupp bestående av två psykologer och en fysioterapeut på RKC Uppsala tillsattes för att arbeta fram ett programupplägg till SKL. Det blev på ett tidigt stadium i arbetet tydligt att det skulle vara värdefullt att engagera medarbetare med olika professioner från lera av Röda Korsets behandlingscenter i landet för att få flera perspektiv och en bredare kunskapsbas i skrivarbetet. Manusskrivande pågick under hösten för att i slutet av november resultera i 17 stycken filmmanus som därefter filmades. De färdiga manusen delades in i följande teman: Trauma och ptsd Fysioterapi Socialt arbete Blandat (tolk, bemötande) Tortyr Till varje film skrevs två eller flera diskussionsfrågor. Dessa skrevs som ett komplement till filmerna för att få igång reflektion och diskussioner hos tittarna och på arbetsplatserna Filmer och diskussionsfrågor presenterades av två psykologer, en kurator och en fysioterapeut från RKC Uppsala på en utbildningsdag i SKL s regi 8:e december i Stockholm. Utbildningsdagen vände sig till personal inom kommun och landsting som under dagen introducerades till materialet och dess pedagogiska utformning, för att sedan kunna utbilda vidare till personal inom sina respektive kommuner och landsting. Teaching Recovery Techniques (TrT) en traumafokuserad KBT-intervention i grupp för unga ensamkommande Under hösten genomförde, under handledning, två psykologstudenter inom ramen för sitt examensarbete en grupp för unga ensamkommande med symtom på posttraumatisk stress. En av studenterna hade tidigare haft sin psykologpraktik på centret och var redan bekant med målgruppen och hade även hållit i grupper för yngre barn. Teaching Recovery Techniques (TrT) utgår från en manual som baseras på traumafokuserad KBT. Manualen är framtagen av Children and War Foundation i Norge och finns i två upplagor, en för krig och en för naturkatastrofer. Examensarbetet var en del i en pågående pilotstudie som genomförs vid Uppsala Universitet i samarbete med Regionförbundet i Uppsala Län, Uppsala kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, 9

Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala och Landstingen i Uppsala län. TrT är en intervention bestående av fem träffar för barn och unga i åldern 8-18 år. I den specifika studien riktade man sig till ensamkommande barn och unga från 13-18 år. Ungdomarna träffades en gång i veckan under fem veckor och fick då lära sig olika tekniker och färdigheter för att hantera sina påträngande minnen, hitta sätt för att kunna slappna av och former för att hantera sin oro. I interventionen ingår också psykoedukation, normaliserande inslag och förberedelser inför exponering. Parallellt med ungdomarnas träffar fick också en omsorgsperson till ungdomen delta i två gruppträffar för att få ta del av samma tekniker och färdigheter samt lära sig nya sätt för att kunna stötta ungdomen på. Såväl ungdomarnas som omsorgspersonernas gruppträffar var välbesökta och uppskattade och även om gruppträffarna i de flesta fall inte tycktes tillräckliga för att kunna möta ungdomarnas behov av hjälp, bidrog de till en minskad känsla av ensamhet hos ungdomarna. Den ökade förståelsen kring symtom på posttraumatisk stress gjorde också att symtomen inte längre upplevdes lika skrämmande av ungdomarna själva. Barngruppsprojekt Uppsala Rödakorskrets i samarbete med Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala har sedan ett par år drivit ett barngruppsprojekt för barn i åldrarna 6-12 år. Projektet riktar sig till barn som antingen själva utsatts för krig och våld i sina hemländer eller genomlevt svåra umbäranden under resan till Sverige, eller lever med föräldrar som är traumatiserade av krig eller tortyr vilket riskerar att även påverka barnens psykiska hälsa. Upplägget i barngrupperna är psykopedagogiskt och blandar lek och kreativitet med information om normala rektioner på våldsamma upplevelser, om känslor och vad stress är. Upplägget följer ett tidsperspektiv där de första träffarna handlar om situationen i nuet, vilket följs av teman om det som hänt tidigare och avslutas med att barnen får blicka framåt. Genomgående för träffarna är fokus på känslor vad känslor är, varför vi har dem och hur vi kan närma oss dem. Utgångspunkten är att om barnen utvecklar färdigheter att identifiera, sätta ord på och uttrycka sina känslor till en vuxen kommer detta att möjliggöra två saker: 1) De blir bättre på att utrycka vad som sker inom dem, vilket antas öka sannolikheten att vuxna runt dem erbjuder adekvat stöd. 2) Genom att identifiera och beskriva känslor, tränas barnen att betrakta känslan, vilket ökar toleransen för känslan framöver. Parallellt med barngruppsträffarna erbjuds barnens föräldrar att delta i föräldragrupper som under 2015 har letts av psykolog från Röda Korsets behandlingscenter. I takt med att inflödet av nya remisser ökat under 2016 har denna verksamhet lagts på frivilliga kopplade till Röda Korsets Uppsalakrets. Föräldraträffarna följer barngruppens teman och föräldrarna ges även tillfälle att i grupp diskutera och reflektera kring sina barn och sin egen föräldraroll. Behandlingscentrets roll i barngruppsprojektet under 2016 har varit att utbilda och handleda de frivilliga som deltar i grupperna. Korttidsbehanding Under senare år har behandlingscentret i ökad utsträckning mottagit remisser/förfrågningar på patienter som inte primärt 10

lidit till följd av våldsamma erfarenheter i hemland eller flykt. De primära svårigheterna har istället varit kopplade till postmigratoriska faktorer som asylprocess, anknytningsärende eller boendesituation. Dessa individer, framförallt ungdomar, har inte varit aktuella för en mer riktad traumabehandling och samtidigt haft stora behov varför centret under 2015 identifierade ett antal teman som kunde användas i en kortare intervention för dessa personer. Beroende på den unges mående och vilka svårigheter som framträder inledningsvis, kan behandlaren göra ett individuellt upplägg kring vilka teman som bör betonas i samtalen och vilka interventioner som ska användas. Traumaanamnes (Livslinje) Formulering av mål eller riktning Psykoedukation Stress avspänning och närvaroövningar. Känslor Ensamhet Det kortare upplägget ställer även krav på att initialt arbeta med mål eller riktning för insatsen vilket i sig bidragit till en ökad effektivitet och en tydligare delaktighet för patienten. I slutet av korttidsbehandlingen får patienten en mapp med dokument kopplade till det som tagits upp, för att på så vis kunna minnas och arbeta vidare med verktygen på egen hand, eller, om ungdomen vill, med stöd av någon person som ungdomen har förtroende för såsom t ex boendepersonal, familjehemsförälder eller god man. För de patienter som har fortsatta behov vid avslut erbjuds en fortsatt kontakt. Videofilmer för projektet Skolan som arena för psykisk ohälsa Skolan som arena för psykisk ohälsa är ett projekt inom Uppsala län som syftar till att fånga upp barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt i ett tidigare skede. En del i detta projekt är en webb-portal med korta pedagogiska och informativa filmer från Uppsala läns olika vårdgivare inom området. RKC filmade inom detta projekt flera filmer med bl a information om vad RKC arbetar med, hur man remitterar till oss, hur barn och ungdomar kan må efter svåra händelser och vad man som ungdom själv kan göra för att främja ett bättre psykiskt mående. Filmerna finns tillgängliga för alla, men är främst avsedda att hjälpa skolpersonal och ungdomarna själva att få information om vilken vård som finns och för att skapa förståelse kring reaktioner efter svåra upplevelser. Ekonomi och finansiering Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala stöds ekonomiskt i olika form av såväl Uppsala kommun (föreningsbidrag) som Uppsala läns landsting (partnerskap), men detta innebär bara en delvis finansiering av centrets verksamhet som därför är beroende av andra bidrag och av finansiering från Röda Korset självt. År 2014 ingicks ett s k partnerskap mellan landstinget i Uppsala län och Röda Korsets behandlingscenter som del av en idéburen organisation. Partnerskapet har ett värde inte minst som ett formaliserat erkännande av Röda Korsets behandlingsverksamhet som ett komplement till den offentliga vården, för centrets specifika patientmålgrupp. Röda Korsets behandlingscentra på andra orter i landet har dock partnerskapsöverenskommelser som innebär att respektive 11

landsting tar ett mer omfattande ekonomiskt ansvar för den vårdverksamhet som Röda Korset bedriver, än vad som är fallet i Uppsala. I Uppsala har partnerskapsöverenskommelsen stannat på ungefär samma nivå som det tidigare föreningsbidraget från landstinget. Sett till helheten är behandlingscentret alltjämt underfinansierat, vilket begränsat möjligheterna att ta emot det stadigt växande antal patienter som remitterats till centret. Ett stärkande av remissgångar gentemot t ex primärvård vore angeläget inte minst för att öka möjligheterna för de många vuxna individerna med krigsrelaterad psykisk ohälsa att komma i kontakt med och få behandling på centret, men i ljuset av centrets begränsade resurser i nuläget vore det å andra sidan svårt att hantera en ytterligare ökning av inkommande remisser. Ett viktigt bidrag till centrets verksamhet kommer från Stiftelsen Hildur Nordins Minnesfond, vilket i hög grad bidragit till att en viss ökning av centrets behandlingsresurser trots allt kunnat ske. Röda Korsets behandlingscenter vill till sist tacka sina bidragsgivare som har del i att centret kan fortsätta sin verksamhet för en synnerligen utsatt patientgrupp. Uppsala, 2017-02-23 Niklas Möller Verksamhetschef/psykolog Röda Korsets behandlingscenter 12

Ekonomisk uppföljning RKC Uppsala 2015 2016 Intäkter Bidrag från landsting i Uppsala län 821 1 637 Bidrag från Uppsala kommun 600 609 Projektbidrag EU 0 0 Arvsfonden och övriga bidrag 2 086 2 799 Ändamålsmärkt insamling Röda Kors-kretsar 327 646 Intäkter från utbildning, handledning m.m. 1 034 461 Summa intäkter 4 868 6 152 Kostnader Lokal, kontors och IT kostnader 1 339 825 Resor och konferenskostnader 76 38 Övriga kostnader (tolkar, handledning) 928 1 446 Personalkostnader 2 644 3 379 OH (stöd från enhetsstab) 535 462 Summa direkta kostnader 5 523 6 150 Avdelningsstab 206 198 Indirekta kostnader (ekonomi, HR, GS) 978 1 397 Summa indirekta kostnader 1 184 1 595 Summa kostnader 6 707 7 745 RESULTAT 1 839 1 593 Finansieras av SRK:s egna medel -1 839-1 593 Intäkter Landstingsbidraget från Uppsala län ligger kvar på samma nivå som tidigare år men under 2016 har centret även erhållit ett engångsbelopp på 800 tkr. Detta för att möjliggöra tillfällig förstärkning för att hantera de ökade vårdköerna. RKC Uppsala har även erhållit ett bidrag från stiftelsen till Hildur Nordins minne, vilket är den enskilt största bidragsgivaren och en stor tillgång för centret. Under året har det även skett en markant ökning av insamlade medel från kretsar. Kostnader Lokal- och kontorskostnader har minskat till följd av den flytt som centret gjorde föregående år vilken medförde högre kostnader. Resekostnader har minskat, lägre leasing/hyrbilskostnader och konferenskostnader mot 2015. Övriga kostnader har ökat markant från tidigare år och förklaras av högre kostnad för tolkar. En ny fördelning av gemensamma stödkostnader i form av OH- och indirekta kostnader har lett till förändring av dessa från föregående år. 13

Remiss- och behandlingsprocess RKC Uppsala Förfrågan via egen anmälan, remiss/förfrågan (landsting eller kommun) Remisskonferens (jämna torsdagar) Ej målgrupp. Remiss åter remittent Väntelista (ca 7 månader) Kallelse till samtal Första samtal Bedömning Diagnos Mätvärden* Behandlingsplan Remissvar Ev. vidareremittering Psykologisk behandling Inhämtande av mätvärden var 6:e månad Avslutad behandling Inhämtande av mätvärde Sammanfattning av behandling till remittent 14

Tillägg till/utveckling av befintligt idéburet offentligt partnerskap mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Målgrupp Det idéburna offentliga partnerskapet omfattar krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr eller systematisk förföljelse. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala erbjuder behandling till personer ur målgruppen som är 13 år och uppåt. Åldersgränsen är till stor del en konsekvens av befintliga resurser. Det finns en önskan om att kunna sänka åldersgränsen, bland annat för att därigenom kunna komma i kontakt och kunna erbjuda små barn i familj från krigsdrabbade områden vård. Detta ses som en viktig fråga. Frågan kring nedre ålder är en fråga som också diskuteras på nationellt plan vid Vårdenheten inom svenska Röda korset. Region Uppsala önskar en sänkning av den nedre åldersgränsen och ser därför gärna att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala arbetar vidare mot den målsättningen. Samverkan mellan parterna Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är en vårdinrättning som arbetar med att ge vård till en relativt avgränsad patientgrupp. Man lyder under hälso-och sjukvårdslagens regleringar. Ett konkret samarbete med relevanta vårdgivare inom Region Uppsala, främst inom psykiatrin, behövs. Samarbetet gäller såväl på ledningsnivå som rent operativa kontaktvägar i det enskilda ärendet. Det är viktigt att samarbetet i bägge formerna är konkret och långsiktigt. Region Uppsala kommer, utifrån det idéburna offentliga partnerskapets stipulerade samverkan parterna emellan, att arbeta för att utarbeta ett bättre fungerande samarbete med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala, såväl avseende det mer övergripande samarbetet som på patientnivå. Ekonomiska villkor och fakturering För 2017 2019 förstärks ersättningen till svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala med 800 tkr per år. Förstärkningen omfattas av den årliga uppräkningen. Efter medelsförstärkningen erhåller svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala totalt 1 600 tkr årligen 2017-2019, med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Period för partnerskap Tillägget har giltighet så länge det befintliga idéburna offentliga partnerskapet parterna emellan är i kraft, dock längst till 2019-12-31. Detta tillägg till det befintliga idéburna offentliga partnerskapet har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna har erhållit varsitt exemplar. Uppsala 2017-xx-xx Region Uppsala Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll 10 (13) Sammanträdesdatum: 2017-06-22 46/17 Dnr LS2016-0207 Ideburet offentligt partnerskap med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Översyn Beslut Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottets beslut 1. Regionstyrelsen föreslås lägga översynsrapporten till handlingarna enligt bilaga. 2. Regionstyrelsen föreslås stärka det idéburna offentliga partnerskapet med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala med 800 000 kr årligen under åren 2017-2019. Partnerskapet finansieras inom ansvar 22045 (centrala avgifter). 3. Regionstyrelsen föreslås ge Regiondirektören i uppdrag att tillsammans med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala upprätta ett tillägg till det nu gällande idéburna offentliga partnerskapet parterna emellan. Tillägget bör reglera samarbetsformerna, åldersavgränsningen för målgruppen, samt den utökade finansieringen. Bilaga 46 Ärendebeskrivning I november 2015 påbörjades en översyn av det idéburna offentliga partnerskapet med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Partnerskapet gäller åren 2015-2019. Ersättningen är 800 000 kr 2015, därefter 800 000 kr med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Vårdstyrelsen beslutade den 20 april 2016 om en medelsförstärkning om 800 000 kr för 2016, så att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala skulle kunna förstärka sin verksamhet för nu aktuell målgrupp. Syftet med ett partnerskap mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är att skapa förutsättningar för krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr, eller systematisk förföljelse att utvecklas positivt såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Målet för partnerskapet är ökade möjligheter till en god fysisk och psykisk hälsa för ovan nämnda målgrupp. Den nedre åldersgränsen är satt till 13 år. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har genom ingivandet av verksamhetsberättelse för år 2015 och 2016 uppfyllt ansvaret som ställs i Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll 11 (13) Sammanträdesdatum: 2017-06-22 partnerskapet. Några tveksamheter har ej kunnat konstateras under föreliggande översyn. Svenska Röda korset behandlingscenter i Uppsala bedrivs som en öppenvårdsverksamhet. Man har under 2016 haft 202 patienter i behandling, 110 personer var under 18 års ålder. Behandlingstiden varierar. En allt större efterfrågan av centrats behandlingsresurser har konstaterats, väntetiden var i slutet av 2016 cirka sju månader. Det tilltagande trycket kan ses mot bakgrund av såväl ett stort flyktingmottagande i regionen som en vidgad kännedom om centrat och dess verksamhet. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala får anses vara en kompetent aktör inom sitt område. Verksamheten får anses utgöra ett viktigt komplement till den ordinarie vården och det till en patientgrupp som i många fall har traumatiska upplevelser med sig. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala efterlyser ett djupare och mer konkret samarbete med relevanta vårdgivare inom Region Uppsala, då främst inom psykiatrin. Region Uppsala önskar se en lägre nedre åldersgräns avseende de patienter som kan erhålla vård genom svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsalas försorg. Frågan behandlas på ett nationellt plan av vårdenheten vid svenska Röda korset. Enligt uppgift skulle det behövas betydande resursförstärkningar för att ett sådant steg skulle kunna införas. Kostnader och finansiering Det idéburna offentliga partnerskapet gäller åren 2015-2019. Ersättningen är 800 000 kr 2015, därefter 800 000 kr med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Mot bakgrund av risk för nedan angivna konsekvenser bör svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala få medel för att kunna förstärka sin verksamhet för målgruppen som det idéburna offentliga partnerskapet omfattar. Det bör ske genom en årlig förstärkning på 800 000 kr åren 2017-2019. Partnerskapet finansieras inom ansvar 22045 (centrala avgifter). Efter medelsförstärkningen erhåller svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala totalt 1 600 000 kr årligen 2017-2019, med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll 12 (13) Sammanträdesdatum: 2017-06-22 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-06-26 Dnr LS2017-0373 Avd för ekonomi och hållbar utveckling Henrik Andréasson Tfn 018-6116112 henrik.andreasson@regionuppsala.se Regionstyrelsen Återrapportering 2016 av Program för uppföljning av privata utförare Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Fastighets- och servicenämndens, kollektivtrafiknämndens, sjukhusstyrelsens och vårdstyrelsens återrapportering av Program för uppföljning av privata utförare läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige antog i november 2015 ett program för uppföljning av privata utförare för perioden 2016-2018. Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera inte enbart sina egna verksamheter utan även verksamheter som bedrivs i privat regi, i enlighet med de krav som anges i kommunallagen. I kommunallagen framgår också att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering av hur uppföljningsarbetet fortlöpt ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Återrapportering för året 2016 har inkommit från sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen, fastighets- och servicenämnden samt kollektivtrafiknämnden. Fastighets- och servicenämnden och kollektivtrafiknämnden redogör för löpande uppföljningar av aktuella avtalsområden. Resultaten av uppföljningarna visar att avtalen i huvudsak fungerar väl vad avser kvalitet och ekonomi i leveranser. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsens återrapportering beskriver formerna för löpande uppföljning utifrån en framarbetad uppföljningsmodell. Därutöver sker fördjupad uppföljning och utvärdering i enlighet med strukturerad modell och med avsatta årliga resurser. Fördjupade uppföljningar och utvärderingar har under 2016 skett inom ett flertal områden. Resultat och registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder för dessa redogörs för i återrapporteringen från vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Framöver kommer årlig återrapportering av programmet ske vid samma tidpunkt som årsredovisningen. Bilagor Återrapportering för 2016 från sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen, fastighets- och servicenämnden samt kollektivtrafiknämnden Kopia till Regionfullmäktige

Vårdstyrelsen Protokoll 14 (25) Sammanträdesdatum: 2017-03-30 39/17 Dnr VS2017-0040 Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvård Beslut Vårdstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att föreslå regionfullmäktige besluta att godkänna återrapporteringen avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården. Bilaga 39 Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige antog i november 2015 (2015-11-23, 135, dnr CK 2015-0237) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden 2016-2018. Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:900), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. I återrapporteringen redogörs för styrelsernas uppföljningsansvar, uppföljningens inriktning och principer, genomförda granskningar och utvärderingar, uppföljnings- och utvärderingsarbetets resultat, registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder samt planerade uppföljningar och utvärderingar 2017. Kopia till Regionstyrelsen Exp. 2017- Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

2017-02-21 Dnr VS2017-0040 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn 018-611 61 99 E-post maj.solvesdotter@regionuppsala.se Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården Bakgrund Landstingsfullmäktige antog i november 2015 (dnr CK 2015-0237) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden 2016-2018. Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:900), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Styrelsernas uppföljningsansvar De övergripande syftena med uppföljning och utvärdering är att säkerställa att patienterna tillförsäkras en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljning och utvärdering är därför strategiska styrverktyg som ger återkoppling till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvården samt ger viktig vägledning för framtida åtgärder. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas krävs också att styrning och ledning utformas på ett sådant sätt att utförarna ges goda förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. I regionfullmäktiges program till styrelserna/nämnderna framgår att varje styrelse/nämnd med utgångspunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning ansvarar för att: Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (6) Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelser och nämnder Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur- och processperspektiv Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. De styrelser som har ansvar för hälso- och sjukvården i Region Uppsala är vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. För att kunna genomföra arbetet med fördjupad uppföljning inom regionen har landstingsstyrelsen i april 2016 antagit en strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård för perioden 2016-2018 (2016-04-05, 98, dnr LS 2016-0055). Strategin utgör plattformen för fördjupad uppföljning och utvärdering av såväl privata som offentliga utförare inom hälso- och sjukvården. En strategi för perioden 2017-2019 antas av regionstyrelsen i mars 2017 i samband med ärendet om återrapporteringen till fullmäktige. Med strategin som utgångspunkt tas årligen fram en arbetsplan, som beslutas på tjänstemannanivå och därefter politiskt av respektive styrelse. Uppföljningens inriktning och principer Regionens arbete med uppföljning av hälso- och sjukvård är indelad i de tre nivåer; löpande uppföljning, fördjupad uppföljning och utvärdering. Den löpande uppföljningen av privata utförare sker inom ramen för regionens planerings- och budgetprocess med stöd av regionens beslutsstödsystem och framarbetad uppföljningsmodell. I månadsrapporter, delårsrapporter och årsredovisningar redovisas uppföljningen av produktion, kostnader och vissa kvalitetsindikatorer, exempelvis tillgänglighet och väntetider. Väntetiderna i vården rapporteras månadsvis i både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. En mer fördjupad analys av ekonomi, produktion och kvalitet sker i delårsrapporterna samt i årsredovisningarna. Båda styrelserna har under 2016 haft särskilt fokus på uppföljning av väntetider/tillgänglighet där väntetidssamordnaren presenterat särskilda rapporter till styrelserna. Fördjupad uppföljning och utvärdering genomförs i särskild ordning vid regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. Totalt avsätts 1,3 årsarbetskrafter för gransknings- och utvärderingsarbetet. Området har tilldelats en budget på 1 200 000 kr kronor, som används för upphandling av konsulter enligt ett ramavtal. Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning.

3 (6) Det huvudsakliga innehållet i metodiken fördjupad uppföljning avser granskning och kontroll, men resultaten används även i det lokala kvalitets- och förbättringsarbetet hos respektive vårdgivare. Därför sker återkopplingsmöten med samtliga granskade vårdgivare efter avslutad uppföljning där eventuella brister diskuteras och vilka förbättringsåtgärder som kan vara aktuella för respektive aktör. Spridning av resultaten i form av goda exempel till andra utförare är också viktigt för att kunna stimulera till utveckling och lärande. Ett viktigt syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:900), det vill säga om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Idag medverkar även regionen till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Genomförda granskningar och utvärderingar 2016 Under 2016 har cirka ett trettiotal privata och offentliga vårdgivare granskats. Fördjupade uppföljningar har genomförts inom följande områden: Vårdcentralsverksamhet (11 vårdcentraler, sex i privat och fem i offentlig regi) Fysioterapi vid vårdcentraler (åtta vårdcentraler, fyra i privat och fyra i offentlig regi) Naprapati (samtliga) Kiropraktik (samtliga) Vaccinationer (samtliga) Fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan (åtta resterande vårdgivare) Specialistläkare verksamma enligt den nationella taxan (fyra vårdgivare) En utvärdering av vårdval gynekologi har genomförts under våren 2016. Inom vårdvalet ingår, av totalt sju vårdgivare, två offentliga aktörer; Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Uppföljnings- och utvärderingsarbetets resultat Fördjupad uppföljning av vårdcentraler Den fördjupade uppföljningen av länets samtliga 42 vårdcentraler har genomförts under en fyraårsperiod (2013-2016) i form av en så kallad screening. Resultaten av granskningarna visade att majoriteten av vårdcentralerna huvudsakligen följer avtal och regler och har en god medicinsk kvalitet. De medicinska brister som identifierats bedömdes inte vara av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. Överlag var de vanligaste påtalade bristerna hos vårdcentralerna diagnossättning och journalsignering.

4 (6) Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter Landstinget har under en treårsperiod (2014-2016) granskat samtliga fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan. Totalt sett har resultaten varit godtagbara när det gäller den medicinska kvaliteten. Generellt visade granskningarna att journalföringen kan förbättras hos flertalet fysioterapeuter. Det första granskningsåret (2014) uppvisade fyra privata fysioterapeuter allvarliga medicinska och allvarliga ekonomiska brister avseende fakturaunderlagen. De resterande årens granskningsresultat visade på brister i journalföringen, men överlag bedömdes resultaten som tillfredsställande. Fördjupad uppföljning av naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer Avseende de fördjupade uppföljningarna av naprapater och kiropraktorer, som genomfördes under 2016, visade dessa att flera kiropraktorer kan förbättra sin journalföring. Därutöver framkom att majoriteten av vårdgivarna bör utveckla sitt arbete med ledningssystem för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i syfte att bland annat förbättra patientsäkerheten. Avseende granskningen av vaccinatörer framkom att en privat utförare uppvisade allvarliga brister i sin journalföring, men verksamheten bedömdes totalt sett fungera tillfredsställande. Fördjupad uppföljning av fysioterapiverksamhet vid vårdcentraler Fysioterapiverksamheten granskades under 2016 vid totalt åtta vårdcentraler och bedömdes som i allt väsentligt acceptabel. Granskarna ansåg inte att det fanns någon anledning att rikta några anmärkningar och den behandling patienterna erbjudits bedömdes i allt väsentligt adekvat. Fakturering hade dessutom skett enligt villkoren i avtalet. Det påvisades inga systematiska skillnader mellan verksamheter som bedrevs i offentlig respektive privat regi. Fördjupad uppföljning av specialistläkare Resultatet av granskningarna av specialistläkare verksamma enligt den nationella taxan under perioden 2014-2016 visade att det fanns utrymme för förbättringar avseende registrering/fakturering av särskilt arvode, diagnossättning, journalsignering, läkemedelsförskrivning och tveksamheter kring om vissa åtgärder som vidtagits varit medicinskt motiverade. Flera av de granskade läkarna saknade dokumenterade kvalitetsledningssystem och patientsäkerhetsarbetet kunde förbättras ytterligare. Sammanfattningsvis gjordes bedömningen att de medicinska brister som identifierats inte var av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. Utvärdering vårdval gynekologi En utvärdering av vårdval gynekologi i öppenvård genomfördes under 2016. Resultaten visade att införandet av vårdval gynekologi inneburit ett större utbud av vårdgivare, framförallt i centrala Uppsala. Införandet av vårdvalet hade också medfört en ökad tillgänglighet för patienter och köerna till sjukhusens mottagningar hade minskat. Väntetiderna inom den offentliga öppenvårdsgynekologin minskade med cirka 2 veckor, det vill säga till 35 dagar vid gynmottagningen vid Akademiska sjukhuset och 22 dagar vid Lasarettet i Enköping. Samtliga privata enheter kunde erbjuda patienter en läkartid inom 1-2 veckor. Möjligheter till bokning via internet ökade sedan vårdvalets införande och kontaktmöjligheter i form av drop-in-besök och barnmorskebesök förbättrades.

5 (6) Registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder Under 2016 har ett antal avvikelser och åtgärder vidtagits som ett resultat av de fördjupade uppföljningarna. Anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Granskningarna 2016 av naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer resulterade i två anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Dessutom IVO-anmäldes en verksamhetschef vid en privat vårdcentral på grund av medicinska avvikelser samt en privat vårdcentral då det förekommit en mycket hög förskrivning av beroendeframkallande läkemedel till en enskild patient. Utifrån den fördjupade uppföljningen av fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan, som gjordes 2014, anmäldes tre av totalt tio fysioterapeuter till IVO. Återbetalningar Efter genomförda fördjupade uppföljningar av läkare verksamma enligt den nationella taxan begärde landstinget under 2016 tillbaka utbetald ersättning av två specialistläkare eftersom det inte utifrån journalanteckningarna framgått att särskilt arvode (den högsta formen av arvode) varit berättigat. Polisanmälningar Inom vårdcentralsgranskningen polisanmäldes en privat vårdcentral under våren 2016 och förundersökning pågår för närvarande (samma vårdcentral som IVO-anmäldes på grund av medicinska avvikelser, se ovan). Tidigare har regionen polisanmält en specialistläkare verksam enligt den nationella taxan på grund av bristande fakturaunderlag. Hävning av avtal I december 2016 hävde landstinget med omedelbar verkan tre av totalt fyra avtal, som regionen hade tecknat med den privata vårdcentral som IVO-anmälts och polisanmälts (se ovan). Kvalitets- och förbättringsarbete Eftersom ett av syftena med fördjupad uppföljning är att kunna använda resultaten till förbättring och utveckling av verksamheterna sammanställs samtliga rekommendationer från granskarna och återkopplas internt inom regionen. Ett exempel är resultaten från utvärderingen av vårdval gynekologi, vilka har kunnat användas i arbetet med revidering av det förfrågningsunderlag som kommer att gälla för berörda vårdgivare från och med 2018. Även de förslag till förbättringsåtgärder som granskarna identifierat tas upp i individuella återkopplingsmöten med respektive vårdgivare.

6 (6) Planerade fördjupade uppföljningar och utvärderingar 2017 Under de kommande åren har hälso- och sjukvårdsavdelningen vid regionkontoret för avsikt att fortsätta utvecklingsarbetet med att systematiskt följa upp offentliga och privata vårdgivare i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet som kontrollen av utbetald ersättning. Inför 2017 har en planerings- och prioriteringsprocess genomförts inom avdelningen. Utifrån resultaten från processen har sedan en prioritering gjorts, som lett till den arbetsplan som för närvarande gäller för 2017. Arbetsplanen har beretts på tjänstemannanivå och därefter beslutats politiskt av vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. Arbetsplanen för 2017 innefattar såväl fördjupade uppföljningar som utvärderingar inom samtliga avtalsområden, det vill säga verksamhet som bedrivs enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2008:962) om valfrihetssystem och lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Ett temaområde under verksamhetsåret är patientsäkerhet och därför kommer en utvärdering att göras om patientsäkerhetsarbetet som bedrivs i privat regi inom hälso- och sjukvården. Under året kommer även en utvärdering att göras avseende lasarettsanknuten hemsjukvård (LAH), som utvecklats vid Lasarettet i Enköping, liksom en utvärdering om närvårdsplatser och utlokaliserad slutenvård. Även vårdcentralernas uppdrag att utföra läkarinsatser i särskilt boende kommer att granskas under 2017. I arbetet med fördjupad uppföljning ingår att göra granskningar utifrån indikation, vilket innebär att arbetsplanen kan komma att ändras under året om det uppstår behov av att göra granskningar på förekommen anledning.

Sjukhusstyrelsen Protokoll 41 (42) Sammanträdesdatum: 2017-03-28 45/17 Dnr SHS2017-0047 Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården Beslut Sjukhusstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att föreslå regionfullmäktige besluta att godkänna återrapporteringen avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården. Bilaga 45 Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige antog i november 2015 (2015-11-23, 135, dnr CK 2015-0237) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden 2016-2018. Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:900), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. I återrapporteringen redogörs för styrelsernas uppföljningsansvar, uppföljningens inriktning och principer, genomförda granskningar och utvärderingar, uppföljnings- och utvärderingsarbetets resultat, registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder samt planerade uppföljningar och utvärderingar 2017. Yrkande Ordföranden Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Ordföranden finner att sjukhusstyrelsen fattar beslut enligt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Exp 2017 - Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sjukhusstyrelsen Protokoll 42 (42) Sammanträdesdatum: 2017-03-28 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Bil SHS 2017 45 2017-02-21 Dnr SHS2017-0047 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn 018-611 61 99 E-post maj.solvesdotter@regionuppsala.se Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom hälso- och sjukvården Bakgrund Landstingsfullmäktige antog i november 2015 (dnr CK 2015-0237) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden 2016-2018. Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:900), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Styrelsernas uppföljningsansvar De övergripande syftena med uppföljning och utvärdering är att säkerställa att patienterna tillförsäkras en hälso- och sjukvård av god medicinsk kvalitet och att verksamheterna sköts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan ekonomiska oegentligheter. Uppföljning och utvärdering är därför strategiska styrverktyg som ger återkoppling till uppdragsgivaren om resultaten av hälso- och sjukvården samt ger viktig vägledning för framtida åtgärder. För att hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas krävs också att styrning och ledning utformas på ett sådant sätt att utförarna ges goda förutsättningar för att kunna driva och utveckla sina verksamheter. I regionfullmäktiges program till styrelserna/nämnderna framgår att varje styrelse/nämnd med utgångspunkt utifrån fullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning ansvarar för att: Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (6) Säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter Säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av fullmäktige, styrelser och nämnder Arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete Arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån fullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur- och processperspektiv Säkerställa att upphandlingar som genomförs följer regionens upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. De styrelser som har ansvar för hälso- och sjukvården i Region Uppsala är vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. För att kunna genomföra arbetet med fördjupad uppföljning inom regionen har landstingsstyrelsen i april 2016 antagit en strategi för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård för perioden 2016-2018 (2016-04-05, 98, dnr LS 2016-0055). Strategin utgör plattformen för fördjupad uppföljning och utvärdering av såväl privata som offentliga utförare inom hälso- och sjukvården. En strategi för perioden 2017-2019 antas av regionstyrelsen i mars 2017 i samband med ärendet om återrapporteringen till fullmäktige. Med strategin som utgångspunkt tas årligen fram en arbetsplan, som beslutas på tjänstemannanivå och därefter politiskt av respektive styrelse. Uppföljningens inriktning och principer Regionens arbete med uppföljning av hälso- och sjukvård är indelad i de tre nivåer; löpande uppföljning, fördjupad uppföljning och utvärdering. Den löpande uppföljningen av privata utförare sker inom ramen för regionens planerings- och budgetprocess med stöd av regionens beslutsstödsystem och framarbetad uppföljningsmodell. I månadsrapporter, delårsrapporter och årsredovisningar redovisas uppföljningen av produktion, kostnader och vissa kvalitetsindikatorer, exempelvis tillgänglighet och väntetider. Väntetiderna i vården rapporteras månadsvis i både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. En mer fördjupad analys av ekonomi, produktion och kvalitet sker i delårsrapporterna samt i årsredovisningarna. Båda styrelserna har under 2016 haft särskilt fokus på uppföljning av väntetider/tillgänglighet där väntetidssamordnaren presenterat särskilda rapporter till styrelserna. Fördjupad uppföljning och utvärdering genomförs i särskild ordning vid regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. Totalt avsätts 1,3 årsarbetskrafter för gransknings- och utvärderingsarbetet. För att området har tilldelats en budget på 1 200 000 kronor, som används för upphandling av konsulter enligt ett ramavtal. Arbetet med fördjupad uppföljning och utvärdering bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv med en strukturerad modell, som bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella modell för fördjupad uppföljning.

3 (6) Det huvudsakliga innehållet i metodiken fördjupad uppföljning avser granskning och kontroll, men resultaten används även i det lokala kvalitets- och förbättringsarbetet hos respektive vårdgivare. Därför sker återkopplingsmöten med samtliga granskade vårdgivare efter avslutad uppföljning där eventuella brister diskuteras och vilka förbättringsåtgärder som kan vara aktuella för respektive aktör. Spridning av resultaten i form av goda exempel till andra utförare är också viktigt för att kunna stimulera till utveckling och lärande. Ett viktigt syfte med uppföljnings- och utvärderingsarbetet är att ge underlag för patienterna att kunna göra informerade val och bidra till medborgarnas rätt till insyn i de verksamheter som bedrivs i regionens regi. Detta informationsansvar har också stärkts i samband med ändringarna i kommunallagen (1991:900), det vill säga om allmänhetens insyn i verksamheterna och möjligheter att kunna jämföra olika utförare. Regionen redovisar därför löpande på webbplatsen rapporter från fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Idag medverkar även regionen till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Genomförda granskningar och utvärderingar 2016 Under 2016 har cirka ett trettiotal privata och offentliga vårdgivare granskats. Fördjupade uppföljningar har genomförts inom följande områden: Vårdcentralsverksamhet (11 vårdcentraler, sex i privat och fem i offentlig regi) Fysioterapi vid vårdcentraler (åtta vårdcentraler, fyra i privat och fyra i offentlig regi) Naprapati (samtliga) Kiropraktik (samtliga) Vaccinationer (samtliga) Fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan (åtta resterande vårdgivare) Specialistläkare verksamma enligt den nationella taxan (fyra vårdgivare) En utvärdering av vårdval gynekologi har genomförts under våren 2016. Inom vårdvalet ingår, av totalt sju vårdgivare, två offentliga aktörer; Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Uppföljnings- och utvärderingsarbetets resultat Fördjupad uppföljning av vårdcentraler Den fördjupade uppföljningen av länets samtliga 42 vårdcentraler har genomförts under en fyraårsperiod (2013-2016) i form av en så kallad screening. Resultaten av granskningarna visade att majoriteten av vårdcentralerna huvudsakligen följer avtal och regler och har en god medicinsk kvalitet. De medicinska brister som identifierats bedömdes inte vara av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. Överlag var de vanligaste påtalade bristerna hos vårdcentralerna diagnossättning och journalsignering.

4 (6) Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter Landstinget har under en treårsperiod (2014-2016) granskat samtliga fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan. Totalt sett har resultaten varit godtagbara när det gäller den medicinska kvaliteten. Generellt visade granskningarna att journalföringen kan förbättras hos flertalet fysioterapeuter. Det första granskningsåret (2014) uppvisade fyra privata fysioterapeuter allvarliga medicinska och allvarliga ekonomiska brister avseende fakturaunderlagen. De resterande årens granskningsresultat visade på brister i journalföringen, men överlag bedömdes resultaten som tillfredsställande. Fördjupad uppföljning av naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer Avseende de fördjupade uppföljningarna av naprapater och kiropraktorer, som genomfördes under 2016, visade dessa att flera kiropraktorer kan förbättra sin journalföring. Därutöver framkom att majoriteten av vårdgivarna bör utveckla sitt arbete med ledningssystem för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i syfte att bland annat förbättra patientsäkerheten. Avseende granskningen av vaccinatörer framkom att en privat utförare uppvisade allvarliga brister i sin journalföring, men verksamheten bedömdes totalt sett fungera tillfredsställande. Fördjupad uppföljning av fysioterapiverksamhet vid vårdcentraler Fysioterapiverksamheten granskades under 2016 vid totalt åtta vårdcentraler och bedömdes som i allt väsentligt acceptabel. Granskarna ansåg inte att det fanns någon anledning att rikta några anmärkningar och den behandling patienterna erbjudits bedömdes i allt väsentligt adekvat. Fakturering hade dessutom skett enligt villkoren i avtalet. Det påvisades inga systematiska skillnader mellan verksamheter som bedrevs i offentlig respektive privat regi. Fördjupad uppföljning av specialistläkare Resultatet av granskningarna av specialistläkare verksamma enligt den nationella taxan under perioden 2014-2016 visade att det fanns utrymme för förbättringar avseende registrering/fakturering av särskilt arvode, diagnossättning, journalsignering, läkemedelsförskrivning och tveksamheter kring om vissa åtgärder som vidtagits varit medicinskt motiverade. Flera av de granskade läkarna saknade dokumenterade kvalitetsledningssystem och patientsäkerhetsarbetet kunde förbättras ytterligare. Sammanfattningsvis gjordes bedömningen att de medicinska brister som identifierats inte var av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. Utvärdering vårdval gynekologi En utvärdering av vårdval gynekologi i öppenvård genomfördes under 2016. Resultaten visade att införandet av vårdval gynekologi inneburit ett större utbud av vårdgivare, framförallt i centrala Uppsala. Införandet av vårdvalet hade också medfört en ökad tillgänglighet för patienter och köerna till sjukhusens mottagningar hade minskat. Väntetiderna inom den offentliga öppenvårdsgynekologin minskade med cirka 2 veckor, det vill säga till 35 dagar vid gynmottagningen vid Akademiska sjukhuset och 22 dagar vid Lasarettet i Enköping. Samtliga privata enheter kunde erbjuda patienter en läkartid inom 1-2 veckor. Möjligheter till bokning via internet ökade sedan vårdvalets införande och kontaktmöjligheter i form av drop-in-besök och barnmorskebesök förbättrades.

5 (6) Registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder Under 2016 har ett antal avvikelser och åtgärder vidtagits som ett resultat av de fördjupade uppföljningarna. Anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Granskningarna 2016 av naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer resulterade i två anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Dessutom IVO-anmäldes en verksamhetschef vid en privat vårdcentral på grund av medicinska avvikelser samt en privat vårdcentral då det förekommit en mycket hög förskrivning av beroendeframkallande läkemedel till en enskild patient. Utifrån den fördjupade uppföljningen av fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan, som gjordes 2014, anmäldes tre av totalt tio fysioterapeuter till IVO. Återbetalningar Efter genomförda fördjupade uppföljningar av läkare verksamma enligt den nationella taxan begärde landstinget under 2016 tillbaka utbetald ersättning av två specialistläkare eftersom det inte utifrån journalanteckningarna framgått att särskilt arvode (den högsta formen av arvode) varit berättigat. Polisanmälningar Inom vårdcentralsgranskningen polisanmäldes en privat vårdcentral under våren 2016 och förundersökning pågår för närvarande (samma vårdcentral som IVO-anmäldes på grund av medicinska avvikelser, se ovan). Tidigare har regionen polisanmält en specialistläkare verksam enligt den nationella taxan på grund av bristande fakturaunderlag. Hävning av avtal I december 2016 hävde landstinget med omedelbar verkan tre av totalt fyra avtal, som regionen hade tecknat med den privata vårdcentral som IVO-anmälts och polisanmälts (se ovan). Kvalitets- och förbättringsarbete Eftersom ett av syftena med fördjupad uppföljning är att kunna använda resultaten till förbättring och utveckling av verksamheterna sammanställs samtliga rekommendationer från granskarna och återkopplas internt inom regionen. Ett exempel är resultaten från utvärderingen av vårdval gynekologi, vilka har kunnat användas i arbetet med revidering av det förfrågningsunderlag som kommer att gälla för berörda vårdgivare från och med 2018. Även de förslag till förbättringsåtgärder som granskarna identifierat tas upp i individuella återkopplingsmöten med respektive vårdgivare.

6 (6) Planerade fördjupade uppföljningar och utvärderingar 2017 Under de kommande åren har hälso- och sjukvårdsavdelningen vid regionkontoret för avsikt att fortsätta utvecklingsarbetet med att systematiskt följa upp offentliga och privata vårdgivare i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet som kontrollen av utbetald ersättning. Inför 2017 har en planerings- och prioriteringsprocess genomförts inom avdelningen. Utifrån resultaten från processen har sedan en prioritering gjorts, som lett till den arbetsplan som för närvarande gäller för 2017. Arbetsplanen har beretts på tjänstemannanivå och därefter beslutats politiskt av vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. Arbetsplanen för 2017 innefattar såväl fördjupade uppföljningar som utvärderingar inom samtliga avtalsområden, det vill säga verksamhet som bedrivs enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2008:962) om valfrihetssystem och lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Ett temaområde under verksamhetsåret är patientsäkerhet och därför kommer en utvärdering att göras om patientsäkerhetsarbetet som bedrivs i privat regi inom hälso- och sjukvården. Under året kommer även en utvärdering att göras avseende lasarettsanknuten hemsjukvård (LAH), som utvecklats vid Lasarettet i Enköping, liksom en utvärdering om närvårdsplatser och utlokaliserad slutenvård. Även vårdcentralernas uppdrag att utföra läkarinsatser i särskilt boende kommer att granskas under 2017. I arbetet med fördjupad uppföljning ingår att göra granskningar utifrån indikation, vilket innebär att arbetsplanen kan komma att ändras under året om det uppstår behov av att göra granskningar på förekommen anledning.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-07-12 Dnr LS2017-0310 Administrativa avdelningen Peter Helgesson Tfn 018-611 61 06 E-post peter.helgesson@regionuppsala.se Regionstyrelsen Redovisning av lokalt partistöd 2016 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Redovisningar och granskningsrapporter gällande användning av lokalt partistöd för år 2016 godkänns. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige fastställde 2014-11-19 99, regler för lokalt partistöd samt rutin för redovisning av hur utbetalda medel använts. Samtliga partier med representation i fullmäktige har per den 30 juni 2017 inkommit med redovisning av hur det lokala partistödet har nyttjats inklusive granskningsrapport. Partiernas redovisningar bedöms följa fastställda regler och rutin för redovisning. Bilagor Samtliga partiers redovisningar och granskningsrapporter Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-07 Dnr LS2017-0429 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Delårsrapport januari april 2017 för Sjukvårdens Larmcentral Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Delårsrapport januari april 2017 för Sjukvårdens Larmcentral läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Ambulansdirigeringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 29 maj att godkänna delårsrapport för perioden januari april 2017 och överlämna rapporten till huvudmännen. Verksamhetens ackumulerade ekonomiska resultat till och med april månad är -0,2 mnkr. Periodens underskott beror främst på ökade kostnader för SOS-alarms tjänster. Helårsresultatet prognostiseras till -0,8 mnkr vilket främst beror på ökade personal- och teknikkostnader. Bilagor Protokoll Ambulansdirigeringsnämnden 2017-05-29 Delårsrapport Kopia till Ambulansdirigeringsnämnden Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

RAPPORT 1 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Delårsrapport 1 2017 Sjukvårdens Larmcentral Region Uppsala och Region Västmanland SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Beslut om att Landstinget Sörmland ska ansluta till Sjukvårdens Larmcentral (SvLc) förväntas fattas i juni. Arbetet med förberedelser inför Sörmlands anslutning pågår, de första testerna av förbindelse och teknik planeras innan midsommar. Sörmland kommer vid anslutning till SvLc ha sin larmcentral placerad i Eskilstuna Två år har gått sedan starten och det är nu dags att skiva ett nytt avtal med SOS Alarm. Arbetet med framtagande av nytt avtal har pågått under våren. SvLc och SOS-alarm är överens om avtalsinnehåll, prisförhandling återstår. Avtalet innefattar att Sörmland ansluter from 1 december. I båda regionerna pågår ett arbete med arbetstidsförkortning. Region Uppsala kommer att från och med september starta med nya arbetstidsmått. I Västmanland pågår en utredning, införande ska ske så snart möjlighet ges. Västmanland har under våren drabbats av flera långtidssjukskrivningar som påverkat larmcentralerna hårt. De nya arbetstidsmodellerna skulle kunna leda till att de båda centralerna kan behöva utöka sin bemanning. Annons har varit ute för anställning av en teknikansvarig för Sjukvårdens Larmcentral. Tjänsten är under tillsättning och tillträde planeras ske i mitten av augusti. Under 2016 diskuterades kostnadsfördelningen mellan Västmanland och Uppsala. Principen idag är att fördela kostnaden efter innevånarantal (43 % - 57 %). Statistiken från de första två åren har visat att den faktiska fördelningen av samtal är jämnt fördelad mellan länen. Ett nytt förslag med en kostnadsfördelning 50-50 kommer att behandlas på respektive fullmäktige i juni. Förslaget innebär en justerad kostnadsfördelning under juli och augusti. Vid Sörmlands anslutning 1 september föreslås kostnadsfördelningen bli 33 % för respektive landsting/region. Vid Sörmlands anslutning sluts ett nytt samverkansavtal mellan de tre parterna där den beräknade fördelningen är 33 % per landsting/region SvLc har åter haft besök av alarmeringsutredningen, besöket hölls i Uppsala. Sjukvårdens Larmcentral representerades av politiker, regiondirektör/ landstingsdirektör och verksamhetsansvariga från Region Uppsala, Region Västmanland samt Landstinget Sörmland. Det finns stora förhoppningar på utredningen, att den ska vara mer uppdaterad av nutida läge, se de kommande behoven och utvecklingsmöjligheterna för landsting och andra myndigheter. En larmcentral i egen regi är en av förutsättningarna för den snabba utvecklingen i sjukvården. Larmcentralen i Uppsala presenterade möjligheter med utdata för kvalitetsutveckling genom sammanlänkning mellan journalsystemen. Utfärdad av: r Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

RAPPORT 2 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Delårsrapport 1 2017 Sjukvårdens Larmcentral Region Uppsala och Region Västmanland Identifierade utmaningar Fortsatt arbete med personalförsörjningen, vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare. Att bygga upp en redundans personalmässigt genom att fler roterar. Utökade samarbeten inom sjukvårdens larmcentral kräver fortsatt utvecklingsarbete med systemförvaltningsorganisationen. REDOVISNING INOM PERSPEKTIV INVÅNARE/KUNDPERSPEKTIV Arbetet mot mål och uppdrag status Som led i kvalitetsarbetet har utbildningarna nu i maj fokus på samtalet. Nya utbildningsdagar planeras i höst. Extern marknadsföring genom deltagande på Ambulans 2017. Där deltog SvLc i paneldebatt, som föreläsare och med monter för spridning av information. SvLc kommer att delta på FLISA 2017. Arbetet mot mål och uppdrag status Uppföljning av mått periodens utfall Mål Frekvens Resultat Trend Att samarbetet med SOS-Alarm som är ansvarig för nödnumret 112 fungerar. Rutiner för överkoppling av samtal och att överföring av A-numret fungerar enligt avtal. Tertial Utfärdad av: Godkänd av: Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

RAPPORT 3 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Delårsrapport 1 2017 Sjukvårdens Larmcentral Region Uppsala och Region Västmanland VERKSAMHET/PROCESSPERSPEKTIV Arbetet mot mål och uppdrag status Fortsatt arbetet med uppföljning av bedömning på rätt vårdnivå, etisk ansökan är godkänd. Anslutning av utdata från Cosmic pågår vilket medger att vi kan göra strukturerade uppföljningar på ett enklare sätt vi kan följa hela vårdprocessen. Fortsatt arbete med framtagande av uppsatsämnen. Uppföljning av mått periodens utfall Mål Frekvens Resultat Trend Ärenden som bedöms som prioritet 1 A ska larmas ut inom 80 sekunder från besvarat samtal i 95 % av alla prioritet 1 A alarm. Tertial 82 sek Svarstider på prioriterade linje skall vara lika med eller lägre än 8 sekunder i medel. Tertial 3,9 sek MEDARBETARPERSPEKTIV Arbetet mot mål och uppdrag status Utbildningsdagar i maj Personalen på larmcentralen skall få feedback på tre av sina samtal per kvartal. Pågående arbete med hög prioritet. Fortsatt arbete med att personalförsörjningen, vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare. Arbete med hälsoteam, samverkan och OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) pågår för SvLc i Västmanland. Utfärdad av: Godkänd av: Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

RAPPORT 4 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Delårsrapport 1 2017 Sjukvårdens Larmcentral Region Uppsala och Region Västmanland Uppföljning av mått periodens utfall Sjukfrånvaro och rehabilitering. Västerås 2017-01-01 04-30 Uppsala 2017-01-01-04-30 Total sjukfrånvaro 12,1% 2,66 % Varav långtidssjukfrånvaro över 60 dg 27,2% 1,83 % Män 6,9 % 0,06 % Kvinnor 16,2% 4,87 % Anställda 29år - - Anställda 30 49 år 11 % 3,30 % Anställda 50 år 20 % 1,55 % Antal heltidssjukskrivna* 3 0 Antal deltidssjukskrivna* 1 0 Rehabiliteringsärenden * totalt antal under perioden 2 1 Antal avslutade rehabiliteringsärenden under perioden 5 1 EKONOMIPERSPEKTIV Periodens resultat och helårsprognos översikt Verksamhetens ackumulerade ekonomiska resultat t.o.m. april månad är - 0,2 mkr. Helårsresultatet prognostiseras till -0,8 mkr. Analys av periodens resultat jämfört med budget händelseöversikt Periodens underskott beror framförallt på följande händelser Ökade kostnader med 0,3 mkr för SOS Alarm Minskade övriga kostnader med 0,1 mkr Analys av helårsprognosens avvikelse mot helårsbudget händelseöversikt Prognosen baseras på följande förutsättningar: Utfärdad av: Godkänd av: Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

RAPPORT 5 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Delårsrapport 1 2017 Sjukvårdens Larmcentral Region Uppsala och Region Västmanland Region Västmanland har i prognosen ökat intäkterna med 0,6 mkr, finansieringen är oklar i dagsläget. Budgeten är baserad på den beslutade fördelningsnyckeln som är beräknad utifrån antal invånare i respektive region. I prognosen har den nya fördelningsnyckeln med 50/50 används för perioden juli-december. Det prognostiserade resultatet beror framförallt på följande händelser Ökade intäkter med 0,6 mkr. Ökade personalkostnader med 0,9 mkr på grund av ökade löner i Västmanland vilket medför ökade semesterlönekostnader. Västmanland har även ökad sjukfrånvaro som medför ökade övertidskostnader. Uppsalas nya arbetstidsmodell har också medfört ökade kostnader. Ökade teknikkostnader med 0,2 mkr. Ökade kostnader från SOS Alarm med 0,3 mkr som avser december 2016 och därmed felaktigt belastar 2017. Genomförda och planerade åtgärder för en ekonomi i balans Aktivt rekryteringsarbete och utbyggnad av rotationstjänster för att ytterligare öka redundansen personalmässigt. Införande av arbetstidsmodell ökar attraktiviteten till arbetsplatsen. BILAGOR 1. Ekonomirapport Utfärdad av: Godkänd av: Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

Total kostnad för hela avtalsområdet Total kostnad för hela avtalsområdet 2017 Budget jan-apr 2017 Utfall tom apr 2017 Differens janapr 2017 Gällande budget jan-dec 2017 Prognos april helår 2017 Prognos april diff mot budget 2017 TOTALA INTÄKTER 13 385 13 672 287 42 911 43 517 606 SUMMA INTÄKTER 13 385 13 672 287 42 911 43 517 606 TOTALA PERSONALKOSTNADER -8 661-8 962-301 -27 485-28 374-889 TOTALA TEKNIKKOSTNADER -2 164-2 161 3-6 500-6 738-238 TOTALA AVSKRIVNINGSKOSTNADER -59-59 0-176 -176 0 TOTALA GEMENSAMMA KOSTNADER -157-155 2-473 -525-52 TOTALA KOSTNADER SOS-ALARM -1 653-1 975-322 -6 243-6 470-227 TOTALA ÖVRIGA KOSTNADER -699-608 91-2 034-2 034 0 SUMMA KOSTNADER -13 393-13 920-527 -42 911-44 317-1 406 TOTALT RESULTAT -8-248 -240 0-800 -800

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-06-26 Dnr LS2017-0391 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018 611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Delårsrapport för perioden januari - april 2017 för Gemensamma kostnämnden Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Delårsrapport för perioden januari april 2016 2017 för Gemensamma kostnämnden läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Delårsrapport för perioden januari april 2017 visar ett prognostiserat underskott på 2,4 mnkr. Prognostiserat resultat för 2017 är -1,1 mnkr. Det prognostiserade underskottet beror främst på minskat antal sålda patientmatsportioner samt försenade uppstarter av avdelningskök vilket ger minskade intäkter inom verksamhetsnära service (VNS). Gemensamma kostnämnden beslutade att godkänna delårsrapporten vid sitt sammanträde den 23 maj. Bilagor Protokoll Gemensamma kostnämnden 2017-05-23 Delårsrapport januari april Gemensamma kostnämnden Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2)

Kost Delårsrapport 2017-04 Dnr: Kommentarer till månadens utfall Sammanfattande analys och framtidsbedömning RESULTATOMRÅDE PATIENTMAT Nytt flexibelt patientmatssystem infört i Köping 2017 I mitten av februari har vi som första landsting/region i Sverige breddinfört ett nytt flexibelt patientmatssystem (enligt modellen 1-2-3) på Köping sjukhus alla avdelningar. Systemet innebär i korthet att vi behåller allt i det befintliga prisbelönta 45-rätterssystem men erbjuder möjligheterna till flexibla mattider. Systemet minskar även behovet av transporter, minskar sjukvårdens tid att hantera maten samt minskar matsvinnet på avdelningarna. Det nya flexibla patientmatssystemet har stor potential och anses av många vara framtiden för alla sjukhus. Kost söker nya kunder eller samarbetspartners Sveaköket i Västerås har kapacitet att tillaga och distribuera matportioner till fler kunder. Vi har länge arbetat för att synas och höras samt föreläsa om Kost, våra metoder, våra leveransmodeller och vårt arbete. Ambitionen med detta är att söka nya kunder eller samarbetspartners i landsting, kommuner eller andra offentliga enheter. Med start i september 2017 kommer vi leverera patient- och restaurangmat till Nyköpings lasarett i samband med att de bygger om sitt kök. Ombyggnationen förväntas pågå fram till årsskiftet 2018/2019. För att möjliggöra detta samarbete måste Kostnämnden ombildas och utvidgas till tre landsting/regioner. Byte av patientmatsvagnar i Uppsala I ett försök att minska reparationskostnaderna gjorde Kost en stor service på alla patientmatsvagnar i Uppsala under 2016. Efter införandet av Fleximat i Köping finns nu 16 vagnar av typen Temp-rite över därifrån som nu kommer flyttas över och tas i drift i Uppsala. Denna typ av vagn är mycket bättre hållbarhetsmässigt än de som finns i Uppsala. Bytet av vagnar innebär också att det finns 16 st Uppsalavagnar extra att tillgå och därmed byta med om någon går sönder. Det betyder alltså att vi inte behöver reparera trasiga vagnar. Utmaningar Sedan samarbetet med Uppsala läns landsting började 2009 har antalet patientmatsportioner minskat från drygt 1 000 000 portioner till dagens nivå på 785 000 portioner. Under första kvartalet har tappet fortsatt och det förväntas även fortsätta fram till starten av leveranser till Nyköping. Detta innebär mycket stora svårigheter för Kost att ha ett balanserat resultat fram till augusti när Kostnämnden ombildas. I samband med ombildandet av Kostnämnden och leverans av patient- och restaurangmat till Nyköping förändras läget positivt. Det nya flexibla patientmatssystemet minskar avdelningarnas matsvinn av så kallade orörda brickor. Detta är ur ett landstingsperspektiv en mycket bra utveckling men påverkar Kost i form av ytterligare färre antal sålda patientmatsportioner. En utmaning för Kost är dock att få lågt svinn på det nya matlagret i Köping. Patientmatsprocessen har trimmats enormt mycket gällande tillagning och distribution under de senaste åren i och med införandet av framtidens patientmat i september 2014. Dock består hela processen av så mycket mer än bara tillagning och distribution. Tiden som läggs på vårdavdelningarna för övriga måltider som frukost, mellanmål och kvällsmål är stor. Dessutom läggs mycket tid och kraft på beställningar, servering, undanplockning mm. Benchmarkingsamarbetet mellan Sveriges landsting visar att LTV har en av de högsta kostnaderna för vårdpersonalens arbete med patientkost. Det är därför viktigt att Kost och vården samarbetar i projektform för att flytta fram positionerna och bli ledande även här. Kost har idag ingen bra "speaking partner" mot vården för att samarbeta, informera och ha dialoger med. RESULTATOMRÅDE FÖRSÄLJNING Ny á la cartemeny på restaurang Nyckeln i Köping I samband med införandet av den nya flexibla patientmatsmenyn i Köping har restaurang Nyckeln helt slutat med dagens rätt och istället infört 30 olika maträtter att välja på. Det går även att köpa dessa rätter alla öppettimmarna istället för bara under lunchtid. Målet med förändringen är att ge ett betydligt större utbud till kund och kraftigt minskat matsvinn i restaurangen. Vid samma tidpunkt infördes också självplock av sallad vilket ytterligare förstärker utbudet. Bigarrå har stora renoveringsbehov Då det beslutats om att Bigarrå inte byggs om i samband med ombyggnad av huvudentrén, måste åtgärder göras för att förbättra. Lokalerna är mycket slitna och i kraftigt behov av renovering. Detta påverkar kunderna men även personalen där vissa saker har blivit ett arbetsmiljöproblem. Bigarrå är dessutom i stort behov av utökade lokaler och för nu en diskussion med fastighet om detta. Försäljningen på Bigarrå ökar inte i takt med budget och till viss del beror det på lokalerna och till viss del på ändrat försäljningsmönster efter nytt matlådesystem. Sida 1 / 9

Kost Delårsrapport 2017-04 Dnr: Invånare/Kund Mat betalas efter vikt i matlådor Vid årsskiftet införde Kost en ny betalningsmodell för matlådor. Vi tar nu betalt efter vikten istället för per matlåda. Syftet med förändringen är att försöka ändra folks matvanor och äta mer hälsosamt då mindre storlek på portionen ger lägre pris. Det är också ett sätt att minska på matsvinnet. Test med sommaröppet i restaurang Höjdpunkten För att öka tillgängligheten och utbudet under sommaren tittar Kost på möjligheten till att ha öppet i restaurang Höjdpunkten med specialutbud hela sommaren. Projektplanen är att servera à la cartelådor för värmning i microugn som på Nyckeln i Köping, samt salladsbuffé med självplock. Just nu pågår säkerställande för ekonomisk bärighet innan beslut tas. Utmaningar Det är svårt att få mindre restauranger att bära sin egen kostnad då kundunderlaget är mycket litet. Detta skapar underskott i resultatet men är ändå en service som måste finnas. Från 1 februari 2018 kommer ytterligare en sådan restaurang tillkomma på Fagersta lasarett. RESULTATOMRÅDE VNS V& Invånare/kund Kommentarer till resultat KUNDPERSPEKTIVET MÅL I VERKSAMHETSPLANEN Ha kontinuerliga kunddialoger inom områdena patientmat, avdelningskök, restauranger och catering Ta fram och implementera en servicepolicy som ska genomsyra Kost verksamheter Uppdatera samtliga special- och allergikoster med inriktning att öka valfriheten för patienten och minska dietkosterna i dieten. Införa möjligheten att ha flexibla mattider till patienterna Införa externt nyhetsbrev som skickas ut varannan månad till Kost intressenter. Enkät gällande kundnöjdhet i restaurangerna och på patientmaten har genomförts under januari månad. Resultatet kommer presenteras så snart ett nytt enkätverktyg finns på plats inom Region Västmanland. Planerade åtgärder Sida 2 / 9

Kost Delårsrapport 2017-04 Dnr: Verksamhet/Process Kommentarer till resultat VERKSAMHETSPERSPEKTIVET MÅL I VERKSAMHETSPLANEN Arbeta med IT och Foodit för att ta fram en webbshop med möjlighet till beställning i Matilda med surfplatta eller mobil Införa ny leveransmetod av patientmaten som möjliggör flexiblare mattider för patienterna. Införa ny rutin för matlådor till patienterna där maten äts på tallrik Säkerställa och uppdatera samtliga recept som tillagas i Sveaköket gällande bl a kvalité, mängder och konsistens Ta fram och genomföra en handlingsplan med aktiviteter under namnet Green up som leder till minskad klimatpåverkan. Kost har under 2016 ekologisk andel på 47,03%. Det betyder att målet på 47 % andel ekologiskt vid utgången av 2017 redan är nått. Kost har fått förnyad certifiering gällande 2017 för KRAV-nivå i Sveaköket. I mitten av februari har vi som första landsting/region i Sverige breddinfört ett nytt flexibelt patientmatssystem kallat Fleximat på Köping sjukhus alla avdelningar. Systemet innebär i korthet att vi behåller allt i det befintliga prisbelönta 45-rätterssystem men erbjuder möjligheterna till flexibla mattider. Systemet minskar även behovet av transporter, minskar sjukvårdens tid att hantera maten samt minskar matsvinnet på avdelningarna. Det nya flexibla patientmatssystemet har stor potential och anses av många vara framtiden för alla sjukhus. Planerade åtgärder Kost följer tidsplanen i verksamhetsplanen gällande uppsatta mål inom kundperspektivet. Sida 3 / 9

Kost Delårsrapport 2017-04 Dnr: Medarbetare 12% 10% 8% 6% 4% Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro % (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) Föregående år Innevarande år Total sjukfrånvaro 10,6 10,7 - varav korttidssjukfrånvaro, dag 1-1 3,8 4,2 - andel långtidsfrånvaro över 60 da 53,5 49,3 Män 7,8 9,2 Kvinnor 11,5 11,1 Anställda -29 år 6,0 4,9 Anställda 30-49 år 13,0 11,9 Anställda 50 år- 11,0 12,5 2% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Målvärde 14 12 10 Antal rehabiliteringsärenden (1 mån släp, inget vid årsbokslut) Antal rehabiliteringsärenden (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) Föregående år Innevarande år Antal rehabiliteringsärenden 12 12 Varav avslutade rehabiliteringsärenden 3 4 8 6 4 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år 1,5 1,0 Arbetsmiljöavvikelser (1 mån släp, inget vid årsbokslut) Arbetsmiljöavvikelser (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) Föregående år Innevarande år Antal negativ händelse/olycka 8 2 Antal tillbud 1 2 Antal risk/iakttagelse 1 5 Totalt antal 10 9 - varav hot och våld 1 0 - varav stickskador 0 0 0,5 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Hot och våld fg år Hot och våld Inn år Stickskador fg år Stickskador Inn år Sida 4 / 9

Kost Delårsrapport 2017-04 Dnr: Medarbetare Kommentarer till resultat MEDARBETARBERSPEKTIVET MÅL I VERKSAMHETSPLANEN Införa internt nyhetsbrev som skickas ut varje månad till alla medarbetare inom Kost Genoföra kickoff i början av året för att summera 2016 och gå igenom 2017 års mål och uppdrag All marknadsföring ska genomsyras av bilder på stolta medarbetare Kost ska ge alla medarbetare chansen att växa och utvecklas på arbetsplatsen Ta fram en kommunikationsplan till medarbetare vid nyanställning, sjukdom, föräldraledighet och avslut av anställning Kost ska ha ett väl fungerande Hälsoteam som fokuserar på att inspirera medarbetarna till träning, ta hand om sin hälsa och skapa gemenskap genom gemensamma aktiviteter. Samarbete med regionhälsan för att ta fram verksamhetsspecifika handlingsplaner i syfte att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. Under januari månad genomförde Kost en kickoff för alla medarbetare som var mycket uppskattad. Vi har nu en gemensam bild av verksamheten och vad som ska utföras på alla nivåer. Olika ansvarsområden har delats ut till medarbetarna på alla enheter i syfte att få dem att växa i sin roll på arbetsplatsen. Ett nytt system för bemanning, Planday, har införts på Kost samtliga enheter. I samband med detta infördes även en central bemanningsfunktion. Det innebär att alla timanställda visar sin tillgänglighet, bokar sina tider, får sina scheman, får information mm från Planday. Semesterledigheter, tjänsledigheter, sjukdom mm hos fast personal bemannas av timvikarier från nya bemanningsfunktionen. Det nya sättet att arbeta förväntas få en bättre återkoppling till timanställda på deras arbete, bättre utbildning och bättre nöjdhet. Samarbete med regionhälsan är inplanerat att börja i Claraköket och på försäljningen. Samarbetet innebär en kartläggning av alla medarbetare, rehabärenden och sjukskrivningar på enheterna samt framtagande av handlingsplan. Planerade åtgärder Kost följer tidsplanen i verksamhetsplanen gällande uppsatta mål inom kundperspektivet. Sida 5 / 9

Kost Delårsrapport 2017-04 Dnr: Ekonomi 0 Ackumulerat resultat (tkr) Kostnadsutveckling -400-800 -1 200-1 600-2 000-2 400-4% 0% 4% 8% 12% 16% 20% 24% -2 800 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregeående år Innevarande år Budget Prognos Personal Livsmedel Underhåll Energi Avskrivningar Finansiellt Totalt Förenklad resultaträkning (mkr) Motpart 1,2,3 Intäkter Ack utfall Inn år Ack Budget Inn år Ack avv från budget Ack Utfall Fg år Helår Prognos Helår Budget Avv Bud mot Prog Bokslut Utf Fg år Ack Avv Fg år Hyresintäkter samt övr fastighetsintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av tjänster 1,3 0,0 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,3 Försäljning av material och varor 62,7 70,2-7,5 67,7 211,8 210,6 1,2 204,1-5,0 Landstingsersättning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 10,2 6,5 3,7 8,4 19,5 19,4 0,2 28,7 1,8 Summa Intäkter 74,1 76,6-2,5 76,1 231,3 229,9 1,4 232,9-2,0 Kostnader Personalkostnader -21,4-20,3-1,1-19,2-63,1-61,0-2,1-58,5-2,2 Kostnader för material, varor och tjänster -1,6-1,3-0,3 0,0-4,2-3,9-0,3 0,0-1,6 Lokalkostnader -3,9-4,0 0,1-3,8-11,7-11,9 0,2-11,8-0,1 Planerat underhåll/avh 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Energi -0,1 0,0 0,0 0,0-0,2-0,1-0,1 0,0-0,1 IT-konsulttjänster -0,7-0,8 0,1-0,5-2,2-2,3 0,2-1,6-0,1 Avskrivningar -1,6-1,7 0,1-1,3-4,9-5,2 0,3-4,1-0,3 Överföringar finansen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga kostnader kkl 6+7-11,0-11,1 0,1-11,4-33,7-33,2-0,5-33,2 0,4 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0,2-0,2 0,0-0,2-0,8-0,7 0,0-0,7 0,0 Livsmedel och övriga råvaror -36,1-37,2 1,1-41,2-111,8-111,6-0,2-125,8 5,1 Summa Kostnader -76,6-76,6 0,1-77,6-232,4-229,9-2,5-235,6 1,1 Resultat -2,4 0,0-2,4-1,5-1,1 0,0-1,1-2,7-0,9 Sida 6 / 9

Kost Delårsrapport 2017-04 Dnr: Ekonomi Arbetad tid (ack) Innevarande År Föregeående År Förändring Förändring % Utförd arbetstid 72 063 68 020 4 043 5,94 - varav övertid/mertid 1 185 1 175 10 0,89 - varav timavlönade 19 242 15 669 3 573 22,80 Justering timavlönade, övertid/mertid, vab. (Diff mot vald månad fg år.) 1 090 0 1 090 0,00 Justering personer i omställningsprogrammet. Objekt 9910. 0 0 0 0,00 Justering utvecklingsanställda. 0 0 0 0,00 Justering inhyrd personal från externa bemanningsföretag 0 0 0 0,00 - varav läkare 0 0 0 0,00 - varav sjuksköterskor 0 0 0 0,00 - varav övriga 0 0 0 0,00 Justering inhyrd personal från resursenheten 0 0 0 0,00 Justering för fler eller färre arbetsdagar inn år jmf med fg år 0 0 0 0,00 Justering för en extra dag i februari (vid skottår) för arb med schema 0-376 376-100,00 Arbetad tid inkl jour/beredskap 73 153 67 644 5 509 8,14 Avdrag arbetad tid under jour/beredskap 0 0 0 0,00 Arbetad tid exkl jour/beredskap 73 153 67 644 5 509 8,14 Antal årsarbetare utifrån arbetad tid exkl jour/beredskap 127 118 10 8,14 14 Procentuell förändring antal årsarbetare jmf med fg år (ack) 12 10 8 6 4 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Föregående år Innevarande år Sida 7 / 9

Kost Delårsrapport 2017-04 Dnr: Ekonomi Kommentarer till resultat Periodens resultat och helårsprognos Verksamhetens ackumulerade resultat t.o.m. april månad är - 2,4 mkr. Helårsresultatet prognostiseras till -1 mkr. Se bifogad fil. Intäkts- och bruttokostnadsutveckling Total intäktsförändring jmf med motsvarande period föregående år är - 1,9 mkr och -2,61%. Intäkterna ökade med - 2,5 mkr mindre än vad som är budgeterat. Den obudgeterade förändringen beror framförallt på följande händelser. Lägre försäljningen på restaurangerna, Cafe Bigarrå samt catering än budgeterat. De avdelningskök som var planerade att starta under första delen av 2017 har senarelagts. Total bruttokostnadsförändring jämfört med föregående år - 1,1 mkr och - 1,41%. Kostnaderna ökade 0,1 mkr mer än vad som är budgeterat. Den obudgeterade bruttokostnadsförändringen beror framförallt på följande händelser: Högre personalkostnader än budget dels pga uppstart nytt system i Köping och därmed uppstartskostnader vad gäller personal. Lägre varukostnader som en följd av lägre försäljningen. Arbetad tid Kost har under drygt ett år ökat analet fast anställda med ca 20 medarbetare. Det beror på att antalet avdelningskök ökat väsentligt och speciellt i Köping. Vissa uppdrag som kaffemaskinsservice, utbildning och matsäkerhet har också krävt nya anställningar. Det prognosticerade underskottet beror framförallt på följande händelser Utfallet för antal portioner för patientmaten är negativ jämfört med fg år och prognosen för resterande del av året är att trenden kommer att fortsätta därav den negativa prognosen. VNS kommer inte att generera de intäkter som tänkt vilket främst beror på senarelagda uppstarter av avdelningskök samt att antal timmar förmodligen kommer att minska i Köping. Investeringsredovisning Investeringar har gjorts i Köping för införandet av det nya patientmatssystemet. Fler avdelningar har beställt kaffemaskiner varvid det har investeras i flera sådana. Inköp av dukningsutrustning till köket i Västerås. Inköp av nya betalterminaler. Planerade åtgärder Då de första fyra månaderna visar på ett negativt resultat på ca 2,5 Mkr krävs ett antal stora åtgärder för att få bukt på detta. Området VNS minskar en heltidsanställd sektionsledare omgående Området försäljning minskar totalt motsvarande en årsarbetare inom områdena catering och livsmedel. Förändringen är planerad snarast efter schemaförändring och förhandling med facket. Plan för start är 1 september. Området patientmat minskar en heltidsanställd gruppledare på tillagningen. Förändringen är planerad snarast efter schemaförändring och förhandling med facket. Plan för start är 1 september. Distribution Clara minskar med en heltidsanställd sektionsledare under sommaren. Ny modell på matlåda införs inom försäljningen. Detta för att motverka försäljningstappet av matlådor där kunderna inte upplever att de kan se maten ordentligt i nuvarande modell. I samband med detta kommer den nya matlådan även avändas till salladslådor vilket kommer öka hållbarheten och minska svinnet Bigarrå ändrar à la cartesortimentet och serverar framöver de rätter som finns på patientmatsmenyn (som Köping). Ändringen förväntas öka försäljningen och minska svinnet. Införande av anhörig-/personalmat på avdelningarna beräknas ske under sommaren. Det innebär att medarbetare i vården och anhöriga som besöker patienter kan köpa patientmat direkt på avdelningen och betala med swish. Lösningen förväntas öka försäljningen inom patientmatsområdet. Nytt projekt har startats med målet att införa betalning av dagens rätt efter vikt liknande systemet för matlådor. Sedan införandet av viktbetalning för matlådor infördes i januari har responsen från kunder varit mycket positiv. Vi ser även att det går åt mindre mat för att servera kunderna samt minskat svinn. Med bakgrund av det hoppas vi på motsvarande fördelar vid samma införande på dagens rätt. Planerat startdatum är 1 september. Sida 8 / 9

Kost Delårsrapport 2017-04 Dnr: Avslutade kommentarer till månadens utfall Sida 9 / 9

Västmanland Uppsala 31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 26 000 25 000 24 000 23 000 43 000 38 000 33 000 28 000 23 000 2015 2016 2017 Linjär (2015) Linjär (2016) 2015 2016 2017 Linjär (2015) Linjär (2016) Totalt antal portioner 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 2015 2016 2017 Linjär (2015) Linjär (2016)

Månadens utfall Månadens budget Ack utfall Ackumulerad budget Ackumulerad avvikelse Ack. utfall fg år Bokslut fg år Resultatområde Årsbudget Prognos 690 Kostnämnd Gemensamt 292 0 47 0 47 0 150-414 -255 691 Kostnämnd Försäljning -392 0-1 156 0-1 156-1 -439-382 269 692 Kostnämnd Patientmat -116 0-404 0-405 1-666 -403-2 436 696 Kostnämnd VNS -361 0-907 0-907 0-113 -326-278 -578 0-2 421 0-2 420 0-1 068-1 526-2 701

Ansvar Månadens utfall Månadens budget Ackumulerat utfall Ackumulerad budget Ackumulerad avvikelse Årsbudget Prognos Ackumulerat utfall föreg år Avvikelse jmf fg år 8054000 Kost Chefer 316 0 60 0 60-1 -1-350 410 8054100 Kost Kundservice -26 0-64 0-64 0-56 -64 0 8054110 Nyckeln 9-47 -317-188 -129-564 -561-504 187 8054120 Café Bigarrå -71 82 26 330-304 990 833 252-226 8054130 Höjdpunkten -12-35 -232-142 -90-426 -469-169 -63 8054140 Livsmedel Västerås 67 0-585 0-585 0 43-172 -413 8054145 Livsmedel Uppsala -83 0 369 0 369 0 0 0 369 8054150 Avdelningskök Västerås -69 0-869 0-869 0-334 -276-593 8054151 Avdelningskök Länet -206 0-135 0-135 0-115 0-135 8054155 Kaffemaskiner -88 0 107 0 107 0 257-51 158 8054160 Matsäkerhet 2 0-10 0-10 -1 80 0-10 8054170 Catering -309 0-423 0-423 0-285 210-633 8054190 Kost Vikariepool -52 0-160 0-160 0-128 0-160 8054195 Kost Utbildning 53 0 211 0 211 0 335 0 211 8054210 Tillagning -352 0 549 0 549 0 349 3 426-2 877 8054610 Distribution Svea 175 0-314 0-315 1-180 -1 944 1 630 8054620 Distribution Clara 60 0-639 0-639 0-836 -1 885 1 246 Resultat -585 0-2 427 0-2 427-1 -1 068-1 527-900

Förvaltning/verksamhet: Kost Investeringar Bokslut 2017-01-01-2017-04-30 Belopp i tkr 2017-01-01-2017-04-30 Helår Inköp Inköp Bokslut Budget Prognos Prognos Prognos perioden utifrån budget 2016 perioden utifrån budget 2017 2016 2017 perioden inköp 2016 utifrån budget 2015 perioden inköp 2017 utifrån budget 2017 inköp 2018 utifrån budget 2017 Avvikelse budget - utfall 2017 Investeringsutgifter Immateriella anläggningstillg 0 Datorutrustning 69 0 Medicinsk apparatur 0 Utrustning Bygg (bygginventarier) 0 Bilar och transportmedel 0 Leasingavtal 0 Övriga maskiner och inventarier 3 041 5 000 5 000 0 Tekniska hjälpmedel 0 Summa 0 3 110 0 5 000 0 5 000 0 0 Konst 0 Byggnader (endast Fastighet) 0 Totalsumma 0 3 110 0 5 000 0 5 000 0 0

Urspr. anskaffn.datum (flera objekt) Radetiketter Summa av Anskaffningsvärde 211 Datorutrustning 68 593,75 291 Övr maskiner och inventarier 3 041 289,52 Totalsumma 3 109 883,27

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-07-01 Dnr LS2017-0401 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Sammanträdestider 2018 för regionstyrelsen Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Sammanträdestider för 2018 fastställs i enlighet med ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Följande sammanträdestider för 2018 för regionstyrelsens föreslås: Tisdagen den 23 januari Tisdagen den 27 februari Tisdagen den 27 mars Tisdagen den 24 april Tisdagen den 29 maj Onsdagen den 20 juni Tisdagen den 25 september Tisdagen den 30 oktober Tisdagen den 27 november Tisdagen den 18 december Kopia till Regionstyrelsens ledamöter och ersättare Solveig Isaksson Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-07 Dnr LS2016-0150 Fastighet och service Thomas Thunblom E-post thomas.thunblom@regionuppsala.se Regionstyrelsen Programarbete för nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Projektet går vidare till programarbete till en kostnad av 17 500 tkr (alternativ 2). 2. Den totala investeringskostnaden exklusive index får uppgå till 286 000 tkr (alternativ 2). 3. Kostnader av engångskaraktär såsom tillfälliga anordningar under byggproduktion, index, nedskrivningar, rivning mm får uppgå till 59 500 tkr (alternativ 2). 4. Den årliga hyreskostnadsökningen exklusive index får uppgå till 20 100 tkr (alternativ 2). Investeringen innebär en minskning av dagsportionskostnaden med 6 384 tkr/år motsvarande idag. 5. Finansieringen sker inom Akademiska sjukhusets budget. Ärendebeskrivning Byggnaderna S1/S2 som idag innehåller mottagningskök för patientmatleveranser från Västerås håller inte godkänd standard. Övrig verksamhet i byggnaderna utgörs av konferenslokaler och personalrestaurang med mottagningskök, även dessa är i stort behov av renovering/ersättning. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (3) Produktionsstyrelsen beslutade 2013-11-26, 134, om projektering och genomförande av nytt tillagningskök för patientmat på Akademiska sjukhuset. Förslaget avsåg inplacering av flera verksamheter i anslutning till den nya köksbyggnaden. Regionstyrelsen beslutade 2014-10-27, 183, att avbryta projektet och göra en ny utredning. Efter genomförd utredning beslutade regionfullmäktige 2016-04-27, 52 att ge uppdrag till Landstingsservice att genomföra en ny förstudie för nytt produktionskök för kylda portionsrätter, med möjlighet till varmmatproduktion för psykiatri och geriatrikavdelningar samt personalrestaurang, och i förstudien säkerställa att behovet av konferenslokaler och medicinskt bibliotek inte förbises. Ärendet tillstyrktes i Investeringsrådet den 23 augusti 2016 och i fastighet- och servicenämnden 2016-09-01. Tidigare upparbetat i projektet är 10 mnkr och avser utredningskostnader som kan hänföras till produktionsstyrelsens beslut 2013-11-26 Förstudien beskriver tre alternativ: Alternativ 0 Alternativ 0 innebär ombyggnad/renovering av befintliga byggnader. Byggnaderna kommer att inrymma två stycken nya mottagningskök, personalrestaurang och konferenslokaler. Detta alternativ innebär fortsatt leverans från extern matleverantör. Alternativ 1 Alternativ 1 innebär tillbyggnad av byggnad S1. Tillbyggnaden ska innehålla produktionskök, personalrestaurang och konferenslokaler. Medicinskt bibliotek och kunskapscentrum kan då placeras i byggnad S1. Byggnad S2 rivs. Alternativ 2 Alternativ innebär att byggnaderna S1/S2 rivs och ersätts med en ny byggnad innehållande produktionskök, personalrestaurang, konferenslokaler och möjlighet att inplacera medicinskt bibliotek och kunskapscentrum.

3 (3) Beredning Ärendet är berett i fastighets- och servicenämnden Bilagor Tjänsteutlåtande, bilaga Kopia till Regionfullmäktige

2017-05 - 11 Dnr LSU2012-0534 Fastigheter och service Veijo Ahola Tfn 0706-499224 E - post veijo.ahola@regionuppsala.se Nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset Ärendet Byggnaderna S1/S2 som idag innehåller mottagningskök för patientmatleveranser från Västerås håller inte godkänd standard. Övrig verksamhet i byggnaderna utgörs av konfere nslokaler och personalrest a urang med mottagningskök, även dessa är i stort behov av renovering/ersättning. P roduktion s styrelsen beslutade 2013-11 - 26 enl 134, dnr PS2011-0032, om projektering och genomförande av nytt til lagningskök för patientmat på Akademiska sjukhuset. Förslaget avsåg inplacering av flera verksamheter i anslutnin g till den nya köksbyggnaden. Landstingsstyrelsen beslutade 2014-10 - 27 enl 183, CK2014-0327, att avbryta projek tet och göra en ny utredning. Efter genomförd utredning beslutade Landstingsfullmäktige 2016-04 - 27 enl 52 om uppdrag till Landstingsservice att genomföra en ny förstudie för nytt produktionskök för kylda portionsrätter, med möjlighet till varmmatproduktion för psykiatri och geriatrikavdelningar sa mt personalrestaurang, och i förstudien säkerställa att behovet av konferenslokaler och medicinskt bibliotek inte fö rbises. Bilaga 1. Landstingsservice Akademiska sjukhuset ing.13 751 85 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-69 58 18 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 ( 12 ) Ärendet tillstyrktes i Investeringsrådet den 23 augusti 2016 och i Fastighet och servicenämnden 2016-09 - 01. B ilaga 2. Tidi gare upparbetat i projekt 8040712 är 10 milj oner kr och avse r utredningskostnader som kan hänföras till Produktionsstyrelsens beslut 2013-11 - 26. Ett nytt proj ekt nummer, 8041697 är skapat för ny förstudie, som kan hänföras till Landstingsfullmäktiges beslut 2016-04 - 27. F örstudien beskriver tre alternativ : Alternativ 0 innebär o mbyggnad/renovering av befintliga byggnader. Byggnaderna kommer att inrymma två stycken nya mottagnin gskök, personalrestaurang och konferenslokaler. Detta alternativ innebär fortsatt l everans från extern matleverantö r. S2 o m b y g g n a n t i o o c h anpassning ar på mark S1 bef. las tg a t a/las tz on P4 be f. b y g gnad e n t r é y t a b y g g s o m o c h ö vrig mark rus t as upp i o c h m e d o m b y g g n a d l, t i lg ä n g l i g h e t s a n p a s s a s be f. sk ulp tur be f. park ering Alternativ 1 innebär tillbyggnad av byggnad S1. Tillbyggnaden ska innehålla produktionskök, personalrestaurang och konferens lokaler. Medicinskt bibliotek och kunskapscentrum kan då placeras i byggnad S1. Byggnad S2 rivs. S2 bef. utr ymn. S1 bef. utr ymn. ny byg las tz on en tr é sjukhusomr åde t ä g lv c y k e c h o g - n g å P4 be f. b y g gnad f l y t t a d sk ulp tur

3 ( 12 ) Alternativ 2 innebär att byggnaderna S1/S2 rivs och ersätts med en ny byggnad innehållande produktionskök, personalrestaurang, konferenslokaler och möjlighet att inplacera medicinskt bibliotek och kunskapscentrum. P4 be f. b y g gnad. in f art las tz on S 2 & S2 rivs utr ymn. ny byggnad restaurang kök las tz on las tz on utbr edning under hus en tr é mot s t adspark en g lvä cyke t i lg ä n g l i g o ch en tr é ḡ g ån per sonalen l tr é en tr é ny byggnad, konferenscentrum och bibliotek P4 be f. b y g gnad utr ymn. en tr é utr ymn. ang öring t a xi/hkp be f. sk ulp tur Verksamhetens behov av och ansvar för investeringen. Uppdrag och beställning på förstudie kommer från Regionfullmäktige 2016-04 - 27 (fd Landstingsfullmäktige) o ch Fastighet och servicenämnden 2016-09 - 01. Berörd verksamhet, Akademiska sjukhuset, har inte inkommit med uppdrag och beställning. F örstudieavtal finns ej teck nat mellan Land stingsservice och Akademiska sjukhuset. Nutritionsvårdsprocessen I bilaga 6 beskriver Akademiska sjukhuset sina synpunkter på sjukvårdens behov av sjukhusmåltider och n utrtion. Kundunder sökning Det genomförs regelbundna undersökningar avseende kvalité n på patientmaten. Resultaten visa r en positiv utveckling i nöjdhet. Bilaga 3.

4 (12) Beskrivning/sammanfattning av investeringen och skälet till investeringsbehovet. Byggnaderna S1/S2 är idag slitna och ej verksamhetsstödjande, främst mottagningsköken för patient och personalmat. Någon form av åtgärd måste på sikt vidtas. Tre alternativ finns beskrivna i den förstudie som nu är framtagen. Bilaga 4 och Bilaga 5. Landstingsservice uppdrag från Regionfullmäktige och Fastighet och servicenämnden är att ta fram en förstudie på ett nytt produktionskök, personalrestaurang och att inte förbise behovet av konferens och eventuella lokaler för medicinsk bibliotek. Konsekvens om investeringen inte utförs och kostnadseffekten för detta För att komma tillrätta med de problem som idag finns i byggnaderna behövs på sikt att minst alternativ 0 genomförs. Alternativ 0 innebär att patient- och personalmaten fortsatt levereras av extern leverantör. Styrelser som sedan 2016 behandlat ärendet. Regionfullmäktige 2016-04-27, beslut om ny förstudie. Bilaga 1. Fastighet och servicenämnden 2016-09-01, beslut om ny förstudie. Bilaga 2. Investeringskostnad Upparbetade utredningskostnader i investeringsprojektet, till och med förstudie, uppgår till 1 700 tkr. Tilldelade medel uppgår till 3 000 tkr. Investeringsprojektets nästa fas är programarbete till en beräknad kostnad av: Alternativ 0: 11 700 tkr Alternativ 1: 15 700 tkr Alternativ 2: 17 500 tkr Totala investeringskostnaden exklusive index för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, uppskattas till: Alternativ 0: 196 000 tkr Alternativ 1: 260 000 tkr Alternativ 2: 286 000 tkr Kostnader av engångskaraktär för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, såsom tillfälliga anordningar under byggproduktion, index, nedskrivningar, rivning mm uppskattas till: Alternativ 0: 48 700 tkr Alternativ 1: 54 000 tkr Alternativ 2: 59 500 tkr Totalkostnaden för projektet uppskattas till: Alternativ 0: 196 000 tkr + 48 700 tkr = 244 700 tkr Alternativ 1: 260 000 tkr + 54 000 tkr = 314 000 tkr Alternativ 2: 286 000 tkr + 59 500 tkr = 345 500 tkr

5 (12) Hyreskostnadsökning, som utgår ifrån slutlig totalkostnad exklusive index, för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, uppskattas till: Alternativ 0: 13 300 tkr Alternativ 1: 18 100 tkr Alternativ 2: 20 100 tkr Osäkerhet i kalkyl i förstudiestadiet är för: Alternativ 0: +/- 20% Alternativ 1: +/-15% Alternativ 2: +/-15% Regionfullmäktige föreslås i den kommande budgetprocessen ta ställning till hur den årliga hyreskostnadsökningen med anledningen av investeringen ska finansieras. Dagsportionskostnad Nuläge med dagens mottagningskök Antal dagsportioner 2016: ca 228 000 st Jämförelse kostnad /dagsportion idag 224,97 kr (totalt 51 293 tkr per år) Jämförelse kostnad /dagportion om 3 år 235,00 kr (totalt 53 580 tkr per år) Dygnportionspris i dagens prisnivå Total ny hyreskostnad på grund av investering. Alternativ 0: 235 kr/portion 17 500 tkr/år Alternativ 1: 206 kr/portion 22 300 tkr/år Alternativ 2: 207 kr/portion 24 300 tkr/år Givet att Region Uppsala fortsatt har ett behov av minst ca 228 000 dagsportioner så blir totalkostnaden för dagsportioner efter investering: Skillnad från dagens totalkostnad för dygnsportion I dagens prisnivå 2017 om 3 år Alt 0: 235*228 000= 53 580 tkr per år +2 287 tkr 0 kr Alt 1: 206*228 000= 46 968 tkr per år -4 325 tkr -6 612 tkr Alt 2: 207*228 000= 47 196 tkr per år -4 097 tkr -6 384 tkr Dvs Med Alt 0 ökar hyran med 13 300 tkr per år på grund av investering och om tre år är dagportionskostnaden lika som idag. Med Alt 2 ökar hyran med 20 100 tkr per år på grund av investering och om tre år är dagsportionskostnaden 6 384 tkr lägre än idag. Investeringsskede Upparbetat Totalt investeringsbelopp Kommentar Fattade beslut Förstudie 1 700 3 000 FSN 2016-09-01 Program Genomförande Summa Investeringskostnad 1700 3 000

6 (12) Årlig kostnadsökning Årlig kostnadsökning som uppkommer, med anledning av investeringen, för 1 och 2. verksamheten och Landstingsservice Alternativ 0 Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering 13 300 Ökad kostnad Landstingsservice pga investering 1 3 866 Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0 Ej finansierade engångskostnader 48 700 Summa ökad kostnad 65 866 Alternativ 1 Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering 18 100 Ökad kostnad Landstingsservice pga investering 1 5 106 Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0 Ej finansierade engångskostnader 54 000 Summa ökad kostnad 77 206 Alternativ 2 Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering 20 100 Ökad kostnad Landstingsservice pga investering 1 5 617 Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0 Ej finansierade engångskostnader 59 500 Summa ökad kostnad 85 217 1 Den årliga kostnadsökning för Landstingsservice uppkommer vid hyresgästinitierade investeringar där landstinget tillämpar en annuitetshyresmodell. Underskottet regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. 2 Den årliga kostnadsökningen för Landstingsservice uppkommer vid fastighetägarinitierade investeringar (FI). Kostnaden för investeringen regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. I Ej finansierade engångskostnader återfinns index och kreditivkostnader. Dessa kan enligt gällande redovisningsregler läggas på hyresgäst.

7 ( 12 ) Fina nsiering av årlig kostnadsökning Hur finansieras hyreskostnaden? Verksamheten kan finansiera hela investeringen själv Verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott av ägaren Sätt kryss X Motivera Verksamheten kan inte finansiera investeringen själv, utan äskar tillskott av ägaren Övrig finansiering (ex extern) Hyresintäkter från restauratör * Fastighetsägarinitierad investering *Behöver studeras närmare i programskedet Fördjupad Investeringskostnad Alt 2 Redovisad investerings kostnad* vad respektive del ingår med Produktionskök 99.000 tkr Restaurang 36.000 tkr Bibliotek/ Kunskapscentrum 39.000 tkr Konferenscenter 33.000 tkr Övrigt 66.000 tkr Nedlagda kostn ader 13.500 tkr * Exkl övriga kostnadseffekter Nedan följer ett par exempel på hur man ska tänka när man beräknar investeringskostnaden vid olika scenarion. Vad skulle det kosta att enbart bygga köket? Svar: Investeringskostnad ca 123.000 tkr exklusive index. Bygger man enbart köket behöver fortfarande stora delar av grundläggning, anslutnings till kulvert mm utföras. Köket får då ta en större del av det som utgör ett investeringsprojektstartkostnader, grundläggning mm. Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen tillkommer. Se under rubrik Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen alt 2 Figur 1 BIBL KÖK REST KONF KUNSK ÖVRIGT

8 ( 12 ) Vad skulle det kosta att enbart bygga kök och restaurang? Svar: : Investeringskostnad ca 167.000 tkr exklusive index. Bygger man enbart kök och restaurang behöver fortfarande stora delar av grundläggning, anslutnings till kulvert mm utföras. Kök och restaurang får då ta en större del av det som utgör ett investeringsprojektstartkostnader, grundläggning mm. Till skillnad från att enbart bygga ett kök, delar nu kök och restaurang på det som utgör ett investeringsprojekts startkostnader, grundläggning mm. Se under rubrik Övriga kostnadseffek ter på grund av investeringen alt 2 Figur 2 BIBL KÖK REST KONF KUNSK ÖVRIGT

9 (12) Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen Alternativ 0: Provisoriskt mottagningskök och restaurang 11.300 tkr ** Ökade transportkostnader 4.000 tkr ** Nedskrivningskostnader 3.700 tkr ** Oförutsedda engångskostnader 5.000 tkr ** Index 14.700 tkr * Kreditiv 10.000 tkr * Summa 48.700 tkr Alternativ 1: Provisorisk restaurang 4.500 tkr ** Nedskrivningskostnader 5.700 tkr ** Rivning S2 inklusive återställning mark 6.300 tkr ** Oförutsett 5.000 tkr ** Index 19.500 tkr * Kreditiv 13.000 tkr * Summa 54 000 tkr Alternativ 2: Provisorisk restaurang 4.500 tkr ** Nedskrivningskostnader 7.700 tkr ** Rivning S2 inklusive återställning mark 6.300 tkr ** Oförutsett 5.000 tkr ** Index 21.500 tkr * Kreditiv 14.500 tkr * Summa 59 500 tkr * Visas som resultatpåverkande, men kan med gällande redovisningsregler läggas på hyresgäst ** Resultatpåverkande för Region Uppsala. Kan ej läggas på hyresgäst

10 (12) Personal-, verksamhets- och investeringskostnader som INTE ingår i denna utredning I samtliga alternativ krävs ytterligare utredning av olika verksamhetsnära kostnader som idag är svåra att överblicka. I dygnsportionspris ingår personal i kök, men inte måltidsvärdar på respektive avdelning inom Akademiska sjukhuset samt eventuellt ytterligare verksamhetskostnader för restaurang-, konferens- och biblioteksverksamhet. I denna utredning återfinns inte investeringskostnader för anpassning av alla avdelningar inom Akademiska sjukhuset för den tänkta serveringsmetoden. Flertalet av dessa anpassningar kommer att göras vartefter avdelningar på Akademiska sjukhuset i övrigt byggs om. Detta sker dock under en längre period. Investeringskostnader avseende utrustning som åligger hyresgästen finns ej med i denna utredning. Tidigare bedömd kostnad 2013-02-12 4 förordade Produktionsstyrelsen alternativ 3 i anslutning till nuvarande restaurang i hus S1. Produktionsstyrelsen beslutade även att starta en förstudie om nytt kök om patientmat. 2013-05-21 48 redovisades för Produktionsstyrelsen en investeringskostnad 72 000 tkr för enbart tillagningskök i anslutning till nuvarande personalmatsrestaurang. Beslut togs om påbörjande av projektering av nytt tillagningskök. 2013-11-26 134, 136 beslutade Produktionsstyrelsen om fortsatt projektering och genomförande av nytt tillagningskök samt beslut om förstudie för omlokalisering av medicinskt bibliotek 2014-03-25 27 beslutade Produktionsstyrelsen om att genomföra ett programarbete avseende personalrestaurang, konferenslokaler, ställverk och medicinskt bibliotek. 2014-10-27 183 återremitterade Landstingsstyrelsen ärendet om genomförandet av Byggnad S1 och S4. Investeringskostnadsbedömningen i ärendet till Landstingsstyrelsen för Personalrestaurang, Kunskapscentrum/bibliotek, konferens, Ställverk, Ombyggnad av basbyggnad S1 och utvändiga ledningsarbeten bedömdes till 84 800 tkr utöver investeringskostnaden för tillagningsköket på 72 000 tkr. I den beräknade investeringskostnaden på 72 000 tkr för tillagningsköket och 84 800 tkr för Personalrestaurang, Kunskapscentrum/bibliotek, konferens, Ställverk, Ombyggnad av basbyggnad S1 och utvändiga ledningsarbeten, ingick inte: Index Fastighetsbildning mm Hyresförluster Evakueringskostnader Projektfinansiering Ränte- och kreditivkostnader Anslutningsavgifter Byggherrens (Region Uppsalas) interna kostnader Miljöcertifiering av byggnad/er BIM modulering Konstnärlig utsmyckning Förankring av arkitektonisk utformning

11 (12) Arkeologisk eller geoteknisk bedömning Lös inredning Mattransportvagnar Processutrustning Datanätverk Kostnad för etappindelning Saneringskostnader Markförstärkningsåtgärder (en uppskattad kostnad på enbart för 500 tkr finns med) Ledningsomläggningar av yttre vatten och avlopp samt elkraft har enbart bedömts och inte studerats på plats. I den utförligare förstudie som nu gjorts i detta ärende är Engångskostnader såsom index under byggnationstiden, kreditivkostnader, rivning/utrangering, av/nedskrivning mm medtagna. Utförligare utredning har även genomförts avseende: Tillgänglighetskrav för allmänheten och personal (hissar, trappor, belysning mm) Grundläggning (Akademiska sjukhuset är beläget på en grusås med känsliga värden avseende vatten. Denna utredning har tagit med detta, men det finns fortfarande betydande risker med grundläggningen). Omfattande omläggningsarbeten för yttre vatten och avloppsledningar samt nya tillkommande ledningar som kan påverka grusås enligt redovisning ovan avseende grundläggning Gestaltningsmässiga krav och tillskapandet av kommunikationsförbindelse mellan stad och Akademiska sjukhuset Entrélösning för allmänheten både från Sjukhusvägen och inre Sjukhusvägen Varulogistiklösning Elkraft, Ventilation, Brand, Sprinkler, Styr och övervakning Ombyggnation och anslutning till befintligt kulvertsystem Det råder skillnad mellan tidigare redovisad investeringskostnad i utredningen som redovisades för Produktionsstyrelsen samt Landstingsstyrelsen 2013-2014 och den investeringskostnad som redovisas i detta ärende. En del av förklaringen kan ligga i den kostnadsutveckling som skett sedan 2013 samt utredningskostnader inklusive denna förstudie, men till största del beror skillnaden på fördjupad analys av ovan redovisade faktorer. Flertalet av de faktorer som inte ingick i den tidigare utredningen har nu tagits med. Denna förstudieutredning tar ett helhetsgrepp kring alla ingående investeringar och Engångskostnader som krävs för att åstadkomma ett tillagningskök, konferenslokaler, restaurang, kunskapscentrum, tekniska och logistiska lösningar. Denna utredning påvisar att det fortfarande finns riskmoment. Dessa riskmoment behöver ytterligare utredas i programskedet.

12 (12) Utrangering Se rubrik Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen Samråd och godkännande Årlig kostnadsökning samt finansiering enligt ovan är ej godkänt av Akademiska sjukhuset. Investeringsrådets bedömning Investeringsrådet bedömer att nuvarande mottagningskök på sikt behöver ersättas/renoveras. Patienterna upplever idag, enligt gjord kundundersökning, en god kvalitet på måltiderna. Givet det begränsade investeringsutrymmet för Region Uppsala under perioden 2018-2023, rekommenderar investeringsrådet fastighets och servicenämnden att avvakta beslut om programarbete. Bilagor Bilaga 1, Beslut Landstingsfullmäktige 2016-04-27, DnrLS2016-0150 Bilaga 2, Beslut Fastighets- och servicenämnden, 2016-09-01, Dnr FSN2016-0041 Bilaga 3, Patientmatundersökning, Februari 2016 Bilaga 4, Förstudierapport, alternativ 0 Bilaga 5, Förstudierapport alternativ 1 och alternativ 2 Bilaga 6 Synpunkter på sjukvårdens behov av sjukhusmåltider och nutrition Kopia till: Regiondirektören Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören Landstingsservice Fastighetschefen Landstingsservice

SI D 1 AV 14 Landstingsservice Projektavdelning Rickard Ceder 010-61512 18 Rickard.ceder@lul.se Datum Diarienummer: Rev: Förstu dierapport Projektn amn NYTT MOTTAGNINGS KÖK, alt 0 Anläggning 1168 Byggnad S1 - S2 Plan Projektnummer 8041697 Fastställande av rapport Projekt områdes chef / datum Projektägare/ datum Chef Fastighet och service/ datum Beställare/Verksamhets chef/ datum Landstingsservice Akademiska sjukhuset ingång 13/C1 751 85 Uppsala org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Sid 2 (14) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Sammanfattning... 3 2 Uppdragsbeskrivning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 3 Avgränsningar... 4 3.1 Avgränsningar... 4 4 Behovsanalys... 4 5 Verksamhet och behov... 4 5.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 Mottagningskök för patientmat.... 4 Mottagningskök för restaurangmat.... 5 5.2 Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system... 6 5.3 Lokalprogram... 6 6 Fastighetens förutsättningar... 6 6.1 Översiktlig beskrivning... 6 6.2 Byggnadstekniskt underlag... 6 6.3 Ventilationstekniskt underlag... 6 6.4 Rörtekniskt underlag... 7 6.5 Sprinklertekniskt underlag... 8 6.6 VA-tekniskt underlag... 8 6.7 Underlag medicintekniska gaser... 8 6.8 El-tekniskt underlag... 8 6.9 Underlag för svagströmsanläggningar... 9 6.10 Styr- och reglertekniskt underlag... 9 6.11 Miljöinventering... 9 6.12 Övriga förutsättningar... 9 7 Lösningsförslag... 10 7.1 Analys och konsekvensbeskrivning... 10 7.2 Störningar... 11 7.3 Risker... 11 8 Tidplan... 11 9 Kostnadsuppskattning... 12 9.1 Kostnadsuppskattning... 12 10 Beslutsunderlag... 12

Sid 3 (14) 10.1 Nollalternativ... 12 11 Bilagor... 13 12 Arbetsgrupp... 13 Inledning Förstudierapporten utgör beslutsunderlag inför program och genomförandefasen. I förstudien utreds verksamhetens lokalbehov samt hur dessa påverkar byggnaderna och dess system. Olika förslag till lösning analyseras samt ett förordande av ett alternativ lämnas. Förstudien innehåller även en tidig kostnadsuppskattning. Två exemplar av förstudierapport lämnas till projektägaren. 1 Sammanfattning 1.1 Sammanfattning Förstudien redovisar förslag för en renovering av befintlig byggnad S1 och S2, ett nollalternativ. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20%. Detta alternativ kan inte uppfylla behovet av ett nytt produktionskök. Vid nollalternativ kan endast ett mottagningskök skapas på grund av begränsningar i utrymme och plats för logistik. Gruppen bakom förstudien ser inte detta alternativ som ett bra alternativ då behovet av ett nytt kök inte erhålls och det blir fortsatt nödvändigt att transportera mat till Akademiska sjukhuset som idag. Alternativet har relativt hög investeringskostnad på grund av behovet av mycket omfattande renovering och ger ett begränsat utfall på investerade pengar. Detta alternativ kräver även provisorisk lösning för såväl mottagning som restaurang under byggtid. 2 Uppdragsbeskrivning 2.1 Bakgrund Patientmaten tillagas i dag i produktionskök i Västerås och körs med dagliga transporter till Akademiska sjukhuset. Restaurangmaten tillagas i cateringkök i Uppsala och transporteras även denna till Akademiska.

Sid 4 (14) En långsiktig lösning där sjukhuset har rådighet över tillagning samt att den sker med en ökad kvalité och miljömedvetenhet skall sökas med förstudien. Befintliga byggnader S1 och S2 är i stort behov av totalrenovering, byggnaderna är fuktskadade i grundläggning och undermåliga energimässigt. De har även ett stort eftersatt underhåll. För denna studie är att se på ett nollalternativ, konsekvensen om nuvarande situation kvarstår och vilka investeringar som då är nödvändiga. 2.2 Syfte För denna studie är att se på ett nollalternativ, konsekvensen om nuvarande situation kvarstår och vilka investeringar som då är nödvändiga. 2.3 Mål Jämförelse mot alternativ 1 och 2. 3 Avgränsningar 3.1 Avgränsningar I projektet ingår inte kostnader för provisorisk restaurang under byggtid. I projektet ingår inte kostnad för provisoriskt mottagningskök. I projektet kan inte behovet av nytt ställverk lösas. Provisorisk restaurang är tänkt att lösas inom befintliga lokaler, foaje utrymme i Psykiatrinshus, utökad restaurang i ingång 70. 4 Behovsanalys Nollalternativet som ställs mot alternativ 1 och 2 har samma behov och funktioner som tillhanda hålls idag. 5 Verksamhet och behov 5.1 Verksamhetsbeskrivning MOTTAGNINGSKÖK Mottagningskök för 1500 portioner patientmat, samt ett mottagningskök för 500 portioner restaurang mat. Mottagningskök för patientmat. Maten kommer kyld och portionsförpackad från produktionskök beläget på annan plats. Leverans 1-2 gånger/vecka. Den levererade maten förvaras i stort kylrum med temperatur 2-3 o Komplementvaror såsom torrgods mm kommer avdelningspackade från produktionsköket. De smutsiga tallrikarna skickas tillbaka och diskas i produktionsköket.

Sid 5 (14) Glas, bestick mm diskas på varje avdelning. Avdelningsköken behöver kompletteras med några kylskåp/avd, typ hushålls, för förvaring av kylda matlådor. Mottagningskök för restaurangmat. Huvudrätten kommer kyld i flerportionsförpackningar från produktionskök beläget på annan plats. Leverans 1-2 gånger/vecka. Den levererade maten förvaras i kylrum med temperatur 2-3 o I mottagningsköket värms huvudrätten i kombiugnar. Ris och potatis kokas i kombiugnar. Komplementvaror såsom torrgods mm kommer från produktionsköket. Råkost och sallader hackar och blandas i mottagningsköket. I restaurangens diskrum diskas brickor i speciell brickdiskmaskin. Gästen ställer brickan med tallrik, glas, mugg, bestick mm på bricktransportband som för godset till sorteringsbänk, där personal sorterar enheterna till diskgodskorgar, vilka diskas i tunneldiskmaskin. Brickan går direkt in i brickdiskmaskin utan hantering av personal. Konferensbeställningar iordningställs och hanteras i personalrestaurangens mottagningskök. RESTAURANG Restaurang som idag. KONFERENS Konferens som idag.

Sid 6 (14) 5.2 Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system För lokalerna erfordras helt ny utrustning. Befintliga lokaler för restaurang och kök är i stort behov av renovering ur såväl arbetsmiljö, klimat och energi, fuktskador. 5.3 Lokalprogram 6 Fastighetens förutsättningar 6.1 Översiktlig beskrivning Befintliga byggnader S1 och S2 byggdes tidigt 60-tal, byggnaderna bedöms vara i dåligt skick och i behov av totalrenovering såväl byggnadsmaterial, ytskikt insida som utsida som samtliga installationer. Husen behöver även fuktsaneras och grunden fuktskyddas och erhålla ny dränering. Arbetena är omfattande. 6.2 Byggnadstekniskt underlag Byggnadstekniska underlag befintliga hus, utredningar framtagna 2006 Miljöinventering (bilaga) och 2013 Förstudiekalkyl (bilaga) 6.3 Ventilationstekniskt underlag Ventilationsteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité, livslängd, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20% och har status FÖRSTUDIE. Befintlig installation rivs i sin helhet, komplett ny installation upprättas. Uteluft inhämtas från galler i fasad, filtreras, värms genom värmeåtervinning, efterbehandlas genom värmning och kylning samt tillförs lokaler med krav på ren luft via takinblåsning. Luften överförs därefter till angränsande lokaler och evakueras via utsug i tak. Värmen i den evakuerade luften återvinns i så stor grad som möjligt före den släpps ut över byggnadens tak. Luftlödet behovsstyrs på tid, rumstemperatur och rumskoldioxidhalt. För köksoch diskkåpor behovsstyrs luftflödet genom tryckknapp med timer. Kökskåpor utförs i rostfri stålplåt och förses med UV-ljus för ozonbildning vilken renar den evakuerade luften. Kanalsystemet från köks- och

Sid 7 (14) diskmaskinskåpor utförs i rostfri plåt, övriga kanaler utförs i varmförzinkad stålplåt. Över stekbord och spisar upprättas Ansulex brandsläcksystem. System: FTX1: Betjänar främst Restaurang, Konferenscenter, Omklädning, Personalrum, Kontor, Teknikrum och övriga ytor FTX2: Betjänar främst Köks- och Diskutrymmen CA1: Betjänar Data/tele med Klimatkyla. Övriga system: Stödfläktar för diskmaskiner och frånluftsfläktar för vissa teknikrum. Riskpunkter: Utökat brandskydd. Utökade ombyggnadsprovisorier i befintlig byggnad S1 och S2. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.4 Rörtekniskt underlag Rörteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20% och har status FÖRSTUDIE. Befintlig installation rivs i sin helhet, komplett ny installation upprättas. Ingjuten installation, t ex i befintlig bottenplatta, bedöms genom filmning före beslut om nyttjande, utbyte eller renovering. Dricksvatten för byggnaden ansluts till Kommunalt nät, varmvattnet förvärms genom återvinning från kökskyla och eftervärms via fjärrvärme. Kvalitén på varmvattnet säkras genom uppvärmning till rätt temperatur samt cirkulation av varmvattnet i ledningarna. Tappvattenledningar, som försörjer lokaler där hantering av hälso- eller miljöfarliga ämnen förekommer, avskiljs från tappvattensystemet med skyddsventiler. Avloppsvatten ansluts till Kommunalt nät med självfall. Fettbemängt vatten från Kökslokaler leds via två redundanta fettavskiljare till avloppsvattensystemet. Matavfallsbemängt vatten från matavfallskvarnar i Kökslokaler leds via kombiavskiljare som består av matavfallsavskiljare och fettavskiljare till avloppsvattensystemet. Vatten från enheter i plan 1 pumpas upp till rätt nivå. Klimatkyla bereds med fjärrkyla och tillförs lokalerna som kyld inblåsningsluft. Livsmedelskyla för kyl- och frysrum tillverkas genom lokala kylmaskiner, spillvärmen från maskinerna återvinns till dricksvarmvattnet, eventuellt överskott kyls mot uteluften genom kylare på tak. Kylning av kokkärl via isbank, kylt av egna kylmaskiner.

Sid 8 (14) Värme för efterbehandling av ventilationsluft samt uppvärmning av lokalerna genom element bereds genom fjärrvärme. Plazan värms av ett markvärmesystem kopplat till fjärrvärme. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.5 Sprinklertekniskt underlag Sprinklerteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité och investeringskostnad samt miljöklassning. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20% och har status FÖRSTUDIE. Befintligt hus S1 och S2 saknar idag sprinkler. Hela byggnaden, utöver enstaka undantag, skall sprinklerskyddas enligt gällande regelverk. Sprinklersystemet utförs som ett våtrörsystem med vatten som släckmedia. Syftet med sprinkleranläggningen är dels att öka personsäkerheten och dels att möjliggöra tekniska byten i enlighet med gällande regler. Vattenförsörjningen är befintlig och tryckstegras via pumpar i hus B11. Ny trycksatt ledning dras från befintlig sprinklercentral i hus B5 via kulvert till ny sprinklercentral för huset. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.6 VA-tekniskt underlag Ledningar i mark har utretts i samband med studie av alt 1. Påverkan av yttre VA vid uppgrävning runt bef hus för ny dränering och tätskikt på grund. 6.7 Underlag medicintekniska gaser Ej aktuellt för detta projekt. 6.8 El-tekniskt underlag Ny belysningsinstallation med armaturer i LED utförande, ytterbelysning anordnas utmed gångvägar och körvägar samt allmäna ytor. Där ljusreglering ska vara möjlig installeras armaturer med Dalidon som styrs med KNX. Bilaga el-rapport.

Sid 9 (14) 6.9 Underlag för svagströmsanläggningar Nytt automatiskt brandlarm och utrymningssystem samt talat utrymningslarm installeras. Utrymningsplats för personer med nedsatt rörelse- och/eller nedsatt orienteringsförmåga upprättas med tvåvägskommunikation. För kontroll av in- och utpassering på samtliga plan in till hus och avdelningar ska ett passerkontrollsystem installeras, porttelefoner skall installeras där besökare påkallar uppmärksamhet 6.10 Styr- och reglertekniskt underlag Styr- och reglerteknisk lösning har utretts mht funktionsbehov för betjänade system baserad på kvalité, livslängd, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20% och har status FÖRSTUDIE. All styr och reglerutrustning byts ut mot ny utrustning. System för styrning och övervakning av VVS-system installeras i enlighet med landstingets tekniska anvisningar. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.11 Miljöinventering Miljöinventering 2006 (bilaga). En ny mer omfattande miljöinventering erfordras vid nästa skede om alternativet skall genomföras. Fuktskador och förekomst av miljöfarliga material är en risk att det är mer omfattande än vad som framgår av undersökning. I förundersökning har denna risk bedömts som stor varpå ett omfattande renovering har medtagits. Finns givetvis en kvarstående risk att medtaget arbete inte är tillräckligt. 6.12 Övriga förutsättningar Miljöbyggnad Målsättningen för Alternativ 0 är Miljöbyggnad Silver. I bilagd rapport för Miljöbyggnad sammanfattas indikatorerna och deras respektive mål för att nå nivån Silver på byggnadsnivå. Vid en renovering ska projektgruppen välja huruvida det är kravnivån för befintlig byggnad eller nybyggnad som gäller. Utförs en totalrenovering av byggnaden blir med största sannolikhet ändringen så omfattande att nybyggnadskraven gäller för de allra flesta indikatorer. I rapporten beskrivs vad projekteringsgruppen behöver göra i nästa skede för att säkerställa att projektet når önskad Miljöbyggnadscertifiering.

Sid 10 (14) Sammanfattningsvis kommer det att bli en utmaning att nå nivån för Miljöbyggnad Silver för samtliga indikatorer, dock bör man kunna nå det på byggnadsnivå. Men det kommer krävas extra insatser för både byggnadstekniska och installationstekniska delar av byggnaden. För energianvändningen behöver klimatskalet och ventilationen utredas på en detaljerad nivå i ett tidigt skede. Befintliga system behöver bytas ut till system med modern teknik. Möjligheter att återvinna verksamhetsenergi kan bidra till lägre användning av energi. Och solceller kan ytterligare vara ett bidragande alternativ. I större delen av byggnaden finns god tillgång till dagsljus och det finns även solskydd som minskar solvärmelasten. Det finns dock delar av byggnaden där dessa två indikatorer behöver utredas ytterligare med hänsyn till vistelserum. Gällande byggmaterial så är det av stor vikt att en miljöinventering sker i befintlig byggnad i ett tidigt skede för att utreda behovet av miljösanering. Vidare behöver genomgång med projektörer ske av hur dokumentation och val av föreskrivna byggvaror ska hanteras inom projektet. Det bör nämnas att denna förstudie har utrett möjligheten att nå Miljöbyggnad Silver i nuvarande version av Miljöbyggnad, ver 2.2. Det kommer under innevarande år att lanseras en ny version av Miljöbyggnad, ver 3.0. I eventuell fortsatt projektering av Blå Korset blir det med största sannolikhet nödvändigt att ta hänsyn till de nya kraven för Miljöbyggnad ver 3.0. 7 Lösningsförslag 7.1 Analys och konsekvensbeskrivning Förstudien redovisar förslag för ett nollalternativ mot de föreslagna alt 1 och 2. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20% och har status FÖRSTUDIE. Alternativ 0 kan inte uppfylla program eller behov ett nytt Produktionskök kan inte skapas i de befintliga lokalerna. Endast ett Mottagningskök kan erhållas. Gruppen bakom förstudien avråder detta alternativ: Omfattande renovering, behov av totalrenovering. Fuktskador i huset, bedöms som svårt att säkerställa ett 100% resultat. Nytt Produktionskök erhålls ej. Transporter av mat kvarstår, ej miljövänligt alternativ. Energimål med Miljöbyggnad Silver kan vara svåra att nå då detta är befintlig byggnad.

Sid 11 (14) Angöring av transport och varumottagning kan inte bli lika bra som i alt.2 Mottagningsköket måste ersättas med provisorium under byggtid 7.2 Störningar Byggnadsarbetena innebär att hela byggnaden måste tömmas och provisoriska lokaler måste ordnas för alla verksamhet, mottagningskök, restaurang mfl. Byggnadsarbeten ger upphov till störningar i form av transporter och ljud. 7.3 Risker Identifierade risker under Förstudien: Miljö, befintlig byggnad S1 bedöms vara en risk med avseende på fuktskador och miljöfarliga material. Inventering utförd 2006, dels så är den inte så omfattande samt att den utfördes för 10 år sedan. Här bedömer vi att det finns en stor risk avseende fuktproblem. Förekomst av miljöfarligt avfall Miljöbyggnad, en risk befintliga hus att det kommer bli svårt att uppnå klass Silver. 8 Tidplan FSN 2017 juni Beslut om program RS 2017 sept Beslut om program RF 2017 sept Beslut om program FSN 2018 mars Beslut om genomförande RS 2018 mars Beslut om genomförande RF 2018 april-juni Beslut om genomförande FSNAU 2018 aug Godkännande av FU Annons 2018 aug-sep Annons Tendsign

Sid 12 (14) 9 Kostnadsuppskattning 9.1 Kostnadsuppskattning Se tabell, se även bilaga Kalkyl. *Kalkylen har en risk, dvs oförutsedda kostnader på ± 20%. Sedan finns ett antal antagna risker vilka är svår att kostnadsberäkna i detta skede. Kostnaden för förstudien ingår i nedlagd kostnad för alt 1 och 2, redovisas nedan. Behovsanalys Förstudie Totalt Uppskattad kostnad program ALT 0 10 000 tkr 3 500 tkr 13500 tkr 11 700 tkr Genomförande Byggherre El VVS Bygg Utv mark Storkök Totalt Oförutsett Total projektkostnad 10 197 tkr 18 594 tkr 38 825 tkr 82 545 tkr 2 250 tkr 3 765 tkr 164 376 tkr 14 598 tkr 195 975 tkr 10 Beslutsunderlag 10.1 Nollalternativ Alternativ med renovering av S1 och S2 redovisas i Förstudierapport alt 0. Önskvärda funktioner om Produktionskök kan inte uppfyllas i alternativet. Det kan endast inrymma ett mottagningskök och ha samma funktioner som idag. Maten måste med det alternativet fortsätta att köpas från externt håll.

Sid 13 (14) 11 Bilagor Bilaga 3.1 Kalkyl sammanställning alt 1 och alt 2, inkl alt 0 Bilaga 4 Miljöinventering S1 och S2, 2006 Bilaga 5 Förstudiekalkyl befintliga hus S1 o S2, 2013 Bilaga 7.1 Beskrivning VVS, Styr och Övervakning, Sprinkler Bilaga 7.2 Kalkylunderlag luft Bilaga 7.3 Kalkylunderlag rör Bilaga 7.4 Kalkylunderlag sprinkler Bilaga 7.5 Kalkylunderlag styr o övervakning Bilaga 8.2 Beskrivning El, Teleteknik alt 0 Bilaga 9.3 Miljöbyggnad studie alt 0 Bilaga 10.2 Storkök rapport alt 0 Bilaga 13 Utredning kostnad patientmat/dag 12 Arbetsgrupp Förvaltning/Enhet Befattning Namn Samordning Landstingsservice, LSU Projektavdelning Förv direktör Styrgrupps ordf Bitr Avd chef Controller Projektledare Thomas Thunblom Olle Ahnell Sonja Ekström Boström Christina Edling Ytterström Rickard Ceder Verksamhet Förvaltning/Avdelning Landstingsservice, LSU Fastighet och service Förvaltare Veijo Ahola Teknik Systemförvaltning Beställar- och controlleravdelning Transport- och logistikavdelningen

Sid 14 (14) Externa konsulter General konsult Metod arkitekter Projekteringsledare/ Ansv arkitekt Handl arkitekt Ulf Segerlund Malgorzata Floryan BK Beräkningskonsulter Kalkylator Örjan Bengtson Tomas Carlsäng Karavan Landskaps ark Karin Danielsson Knut Jönssons Ing byrå Konstruktör Mattias Almlöf ÅF Infrastructure El Robert Nyberg ÅF Infrastructure Rör, Sprinkler Mats Bjellsäter ÅF Infrastructure Vent, Styr Fredrik Bjurbo Projektengagemang Storkök Christina Forsman Projektengagemang Miljö Filippa Persson Anton Clarholm Fire Brand Mikael Gradén ÅF Infrastructure Akustik Anna Berglöw Bjerking Geoteknik Henrik Håkansson

SI D 1 AV 17 Landstingsservice Projektavdelning Rickard Ceder 010-61512 18 Rickard.ceder@lul.se Datum Diarienummer: Rev: Förstu dierapport Projektn amn NYTT PRODUKTIONSKÖK alt 1 och 2 Anläggning 1168 Byggnad S1 - S2 Plan Projektnummer 8041697 Fastställande av rapport Projekt områdes chef / datum Projektägare/ datum Chef Fastighet och service/ datum Beställare/Verksamhets chef/ datum Landstingsservice Akademiska sjukhuset ingång 13/C1 751 85 Uppsala org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Sid 2 (17) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Sammanfattning... 3 2 Uppdragsbeskrivning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 3 Avgränsningar... 4 3.1 Avgränsningar... 4 4 Behovsanalys... 5 5 Verksamhet och behov... 5 5.1 Verksamhetsbeskrivning... 5 Produktionskök för patientmat.... 5 5.2 Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system... 6 5.3 Lokalprogram... 6 6 Fastighetens förutsättningar... 6 6.1 Översiktlig beskrivning... 6 6.2 Byggnadstekniskt underlag... 7 6.3 Ventilationstekniskt underlag... 7 6.4 Rörtekniskt underlag... 8 6.5 Sprinklertekniskt underlag... 9 6.6 VA-tekniskt underlag... 9 6.7 Underlag medicintekniska gaser... 9 6.8 El-tekniskt underlag... 9 6.9 Underlag för svagströmsanläggningar... 10 6.10 Styr- och reglertekniskt underlag... 10 6.11 Miljöinventering... 10 6.12 Övriga förutsättningar... 11 7 Lösningsförslag... 12 7.1 Analys och konsekvensbeskrivning... 12 7.2 Störningar... 13 7.3 Risker... 13 8 Tidplan... 14 9 Kostnadsuppskattning... 14 9.1 Kostnadsuppskattning... 14 10 Beslutsunderlag... 15 10.1 Nollalternativ... 15

Sid 3 (17) 11 Bilagor... 15 12 Arbetsgrupp... 16 Inledning Förstudierapporten utgör beslutsunderlag inför program och genomförandefasen. I förstudien utreds verksamhetens lokalbehov samt hur dessa påverkar byggnaderna och dess system. Olika förslag till lösning analyseras samt ett förordande av ett alternativ lämnas. Förstudien innehåller även en tidig kostnadsuppskattning. Två exemplar av förstudierapport lämnas till projektägaren. 1 Sammanfattning 1.1 Sammanfattning Förstudien redovisar förslag för en nybyggnad med nytt produktionskök, restaurang, café, konferenscenter, bibliotek läsesal och kunskapscentrum. En samlingsplats för mat, konferenser och studier. Förstudien redovisar två alternativ. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±15% och har status FÖRSTUDIE. Alt 1 En förstudie som utfördes 2014 som bygger på att bef byggnad S1 totalrenoveras och byggs om för bibliotek / läsesal och kunskapscentrum. Väster om S1 en tillbyggnad med nytt kök, restaurang och konferenscenter. Alternativet skapar en väl samlad och funktionell byggnad med restaurang som vänder sig mot sjukhusområdet och skapar en öppen samlingsplats i centrum av området. Alt 2. Förstudie där bef byggnad rivs och helt nytt hus redovisas. Förslaget bygger på en tydlig idé om en koppling mellan sjukhusområdet och stadsparken en välkomnande entré. Förslaget innehåller samma funktioner som alt 1 och ger samma möjligheter till användning och flexibelt nyttjande. Det som skiljer förslagen åt är dels gestaltning, koncept och idé kring kopplingar mot staden parken. Alt 2 är mer inbjudande och välkomnande från alla håll, i båda fallen finns restaurangen i nivå med inre sjukshusvägen. Alt 2 har en invändig yta för uppställning av lastbilar vid godshantering, det innebär att den är såväl klimatskyddad som att den inte kommer att synas. Gruppen bakom förstudien förordar alt 2 av flera orsaker.

Sid 4 (17) - Nybyggnad till 100%, alla problem med sanering och renovering och ombyggnad av det gamla huset undviks. - En starkare koncept som öppnar sig åt alla håll och skapar både visuell och tillgänglig kontakt mellan sjukhusområdet och stadsparken med det nya Studenternas. - Byggnaden blir tillgänglig för sjukhuset, för staden, för parken den kommer locka till sig besökare från alla håll. - Byggnadens gestaltning arkitektur kommer beröra människor och skapa en naturlig mötesplats som kommer locka till besök. - Mycket bättre angöring av transport och varumottagning. - Energimål, Miljöbyggnad Guld kan säkerställas och uppnås. 2 Uppdragsbeskrivning 2.1 Bakgrund Patientmaten tillagas i dag i produktionskök i Västerås och körs med dagliga transporter till Akademiska sjukhuset. Restaurangmaten tillagas i cateringkök i Uppsala och transporteras även denna till Akademiska. En långsiktig lösning där sjukhuset har rådighet över tillagning samt att den sker med en ökad kvalité och miljömedvetenhet skall sökas med förstudien. Befintliga byggnader S1 och S2 är i stort behov av totalrenovering, byggnaderna är fuktskadade i grundläggning och undermåliga energimässigt. De har även ett stort eftersatt underhåll. 2.2 Syfte Förstudiens syfte är att visa på möjlighet till kostnadseffektiv och klimateffektiv lösning av nytt produktionskök, restaurang med flera lokaler. 2.3 Mål Förstudiens mål är att tillskapa en attraktiv byggnad som kan bli en naturlig mötesplats för Akademiska sjukhusets personal och patienter. Målet är att även att försöka skapa en byggnad som vänder sig såväl mot staden som in mot sjukhusområdet att skapa en märkesbyggnad som bjuder in. Byggnaden skall uppfylla de högsta Miljöbyggnadskraven. 3 Avgränsningar 3.1 Avgränsningar I projektet ingår inte rivning av byggnad S2. I projektet ingår inte kostnader för provisorisk restaurang under byggtid. Provisorisk restaurang är tänkt att lösas inom befintliga lokaler, foaje utrymme i Psykiatrinshus, utökad restaurang i ingång 70.

Sid 5 (17) 4 Behovsanalys I förstudien finns två primära behov som skall lösas. - Säkerställa en matproduktion som är kostnadseffektiv och klimatsmart. - Befintliga byggnad S1 och S2 är i undermåligt skick och behöver totalrenoveras eller ersättas. I förstudien så har även andra behov studerats. - Konferens möjligheter - Skapa bra lokaler för universitet som kan samverka med konferensdel för att ge en flexibel och dynamisk lokal lösning. 5 Verksamhet och behov 5.1 Verksamhetsbeskrivning PRODUKTIONSKÖK Tillagningskök för 1500 portioner patientmat och 500 portioner restaurang mat. Produktionskök för patientmat. Maten tillagas i produktionsköket och kyls ner i kokgrytor försedda med iskylning i grytmanteln och i snabbnedkylningsrum, för att senare portioneras till enportions-förpackningar som försluts. Till psyk och geriatriska avd, ca 100 portioner, levereras varm brickdukad mat 2 ggr/dag. Komplementsvaror såsom torrgods mm packas avdelningsvis i speciellt utrymme i anslutning till produktionsköket. Mat och komplementsvaror transporteras med truck via kulvert till respektive avdelningskök. Mat till personalrestaurangen. Maten tillagas i produktionsköket, plan 2, och levereras varm i kantiner och bleck viahiss, till mottagningsrum i anslutning till serveringsyta på plan 3. Komplementsvaror såsom råkost, sallader, mejerivaror drycker och torrgods mm levereras från produktionsköket. Kassafunktion finns innan gästen kommer in i serveringsutrymmet. Servering sker från bufféstationer. I restaurangens diskrum diskas brickor i speciell brickdiskmaskin. Gästen ställer brickan med tallrik, glas, mugg, bestick mm på bricktransportband som för godset till sorteringsbänk, där personal sorterar enheterna till diskgodskorgar, vilka diskas i tunneldiskmaskin. Brickan går direkt in i brickdiskmaskin utan hantering av personal. I anslutning till personalrestaurangen är inplanerat en mindre caféservering med cafékök och förråd.

Sid 6 (17) RESTAURANG Restaurang och mindre café. Restaurangdel med kapacitet för 350 gäster samtidigt. En mindre cafédel med ca 20-30 gäster. KONFERENSCENTER Ett konferenscenter med varierande storlekar på rum samt en mindre hörsal. Konferensrum och hörsal utformas flexibla så rum kan delas och bli till mindre enheter. Hörsal med kapacitet om 170 personer i bio sittning delbar. Konferensrum för 10-30 personer, några utförs delbara. Kring utrymmen som foaje, toaletter och mindre serveringsyta. BIBLIOTEK/LÄSESAL OCH KUNSKAPSCENTER Lokaler som kan ersätta nuvarande lokaler i hus B3 med bibliotek / läsesalsfunktion. Undervisningsrum förre större grupp samt studieplatser och grupprum. Kontorsutrymmen för personal. 5.2 Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system För lokalerna erfordras helt ny utrustning. Befintliga lokaler för restaurang och kök är i stort behov av renovering ur såväl arbetsmiljö, klimat och energi, fuktskador. Nuvarande lokaler kan inte anpassas till ett tillagningskök produktionskök. 5.3 Lokalprogram Lokalprogram finns angivet i bilaga med specifik projektbeskrivning för respektive alternativ 1 och 2. Lokalprogrammet är angivet på planritning. 6 Fastighetens förutsättningar 6.1 Översiktlig beskrivning Befintliga byggnader S1 och S2 byggdes tidigt 60-tal, byggnaderna bedöms vara i dåligt skick och i behov av totalrenovering såväl byggnadsmaterial, ytskikt insida som utsida som samtliga installationer. Husen behöver även fuktsaneras och grunden fuktskyddas och erhålla ny dränering. Arbetena är omfattande. För alternativ 1 utförs denna totalrenovering av byggnad S1. Byggnad S2 avses att rivas efter projektets färdigställande. För alternativ 2 rivs byggnaderna, S2 efter projektets färdigställande.

Sid 7 (17) I båda alternativen skall S2 fortsätta att fungera som mottagningskök under byggtid med provisorisk kulvertanslutning. Nybyggnad utförs i 4 våningsplan varav de två nedre ligger delvis under mark suterräng förhållanden. Grundläggning via platta på mark med voter och förstärkningar, pålning skall inte erfordras. De två nedre planen utgörs stomme av betong, de övre planen stålstomme med HDF-bjälklag. Ytterväggar av sandwischkonstruktion. Befintliga kulvertanslutningar nyttjas, de anpassas till det nya huset i alt 2 och förstärks. 6.2 Byggnadstekniskt underlag Byggnadstekniska underlag befintliga hus, utredningar framtagna 2006 Miljöinventering (bilaga) och 2013 Förstudiekalkyl (bilaga) Inledande Geotekniskundersökning 2013 (bilaga). Ledningar i mark förekommer, fjärrkyla är den besvärligaste. För alternativ 1 är ledningsflytt medtagen. I alternativ 2 kan troligtvis ledning ligga kvar. En bedömd risk är geotekniska förutsättningar, att markförhållanden är sämre än den inledande undersökningen visat. Risken värde i kostnad kan inte bedömas i detta skede. Vid fortsatt programarbete bör en mer omfattande geoteknisk utredning genomföras. Diskussion har förts med Bygglov om husens de olika alternativens utformning och uttryckt sig positivt utan att studera förslagen i detalj. 6.3 Ventilationstekniskt underlag Ventilationsteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. Befintlig installation rivs i sin helhet. För ombyggnadsytor, alt 1, upprättas komplett ny installation. Uteluft inhämtas från galler i fasad, filtreras, värms genom värmeåtervinning, efterbehandlas genom värmning och kylning samt tillförs lokaler med krav på ren luft via takinblåsning. Luften överförs därefter till angränsande lokaler och evakueras via utsug i tak. Värmen i den evakuerade luften återvinns i så stor grad som möjligt före den släpps ut över byggnadens tak. Luftlödet behovsstyrs på tid, rumstemperatur och rumskoldioxidhalt. För köksoch diskkåpor behovsstyrs luftflödet genom tryckknapp med timer. Kökskåpor utförs i rostfri stålplåt och förses med UV-ljus för ozonbildning vilken renar den evakuerade luften. Kanalsystemet från köks- och diskmaskinskåpor utförs i rostfri plåt, övriga kanaler utförs i varmförzinkad stålplåt. Över stekbord och spisar upprättas Ansulex brandsläcksystem. System:

Sid 8 (17) FTX1: Betjänar främst Restaurang, Konferenscenter, Teknikrum och övriga ytor. FTX2: Betjänar främst Kunskapscentrum, Bibliotek, Omklädning, Personalrum, Kontor, Teknikrum och övriga ytor. FTX3: Betjänar främst Köks- och Diskutrymmen CA1: Betjänar Data/tele med Klimatkyla. Övriga system: Stödfläktar för diskmaskiner och frånluftsfläktar för vissa teknikrum. De två Ställverken förbereds för att betjänas av separata cirkulationsaggregat för Klimatkyla. Riskpunkter: Tillkommande radonventilering under bottenplattan. Utökat brandskydd. Utökade ombyggnadsprovisorier i befintlig byggnad S1 och S2. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.4 Rörtekniskt underlag Rörteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. Befintlig installation rivs i sin helhet. För ombyggnadsytor, alt 1, upprättas komplett ny installation. Dricksvatten för byggnaden ansluts till Kommunalt nät, varmvattnet förvärms genom återvinning från kökskyla och eftervärms via fjärrvärme. Kvalitén på varmvattnet säkras genom uppvärmning till rätt temperatur samt cirkulation av varmvattnet i ledningarna. Tappvattenledningar, som försörjer lokaler där hantering av hälso- eller miljöfarliga ämnen förekommer, avskiljs från tappvattensystemet med skyddsventiler. Avloppsvatten ansluts till Kommunalt nät med självfall. Fettbemängt vatten från Kökslokaler leds via två redundanta fettavskiljare till avloppsvattensystemet. Matavfallsbemängt vatten från matavfallskvarnar i Kökslokaler leds via kombiavskiljare som består av matavfallsavskiljare och fettavskiljare till avloppsvattensystemet. Vatten från enheter i plan 1 pumpas upp till rätt nivå. Klimatkyla bereds med fjärrkyla och tillförs lokalerna som kyld inblåsningsluft. Livsmedelskyla för kyl- och frysrum tillverkas genom lokala kylmaskiner, spillvärmen från maskinerna återvinns till dricksvarmvattnet, eventuellt överskott kyls mot uteluften genom kylare på tak. Kylning av kokkärl via isbank, kylt av egna kylmaskiner.

Sid 9 (17) Värme för efterbehandling av ventilationsluft samt uppvärmning av lokalerna genom element bereds genom fjärrvärme. Plazan värms av ett markvärmesystem kopplat till fjärrvärme. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.5 Sprinklertekniskt underlag Sprinklerteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité och investeringskostnad samt miljöklassning.. Befintlig hus S1 och S2 saknar idag sprinkler. Hela byggnaden, utöver enstaka undantag, skall sprinklerskyddas enligt gällande regelverk. Sprinklersystemet utförs som ett våtrörsystem med vatten som släckmedia. Syftet med sprinkleranläggningen är dels att öka personsäkerheten och dels att möjliggöra tekniska byten i enlighet med gällande regler. Vattenförsörjningen är befintlig och tryckstegras via pumpar i hus B11. Ny trycksatt ledning dras från befintlig sprinklercentral i hus B5 via kulvert till ny sprinklercentral för huset. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.6 VA-tekniskt underlag Ledningar i mark har utretts i samband med studie av alt 1. För alt 2 har ledningar bedöms ligga kvar i den outgrävda delen av huset, de är då fullt åtkomliga. Detta är en bedömd risk att ledningsägare ändå kräver ledningsflytt. 6.7 Underlag medicintekniska gaser Ej aktuellt för detta projekt. 6.8 El-tekniskt underlag Belysningsinstallation med armaturer i LED utförande, ytterbelysning anordnas utmed gångvägar och körvägar samt allmäna ytor. Där ljusreglering ska vara möjlig installeras armaturer med Dali-don som styrs med KNX. Bilaga el-rapport.

Sid 10 (17) 6.9 Underlag för svagströmsanläggningar Nytt automatiskt brandlarm och utrymningssystem samt talat utrymningslarm installeras. Utrymningsplats för personer med nedsatt rörelse- och/eller nedsatt orienteringsförmåga upprättas med tvåvägskommunikation. För kontroll av in- och utpassering på samtliga plan in till hus och avdelningar ska ett passerkontrollsystem installeras, porttelefoner skall installeras där besökare påkallar uppmärksamhet 6.10 Styr- och reglertekniskt underlag Styr- och reglerteknisk lösning har utretts mht funktionsbehov för betjänade system baserad på kvalité, livslängd, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. All styr och reglerutrustning byts ut mot ny utrustning. System för styrning och övervakning av VVS-system installeras i enlighet med landstingets tekniska anvisningar. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.11 Miljöinventering Miljöinventering 2006 (bilaga). En ny mer omfattande miljöinventering erfordras om alternativ 1 skall genomföras. Fuktskador och förekomst av miljöfarliga material är en risk att det är mer omfattande än vad som framgår av undersökning. I förundersökning har denna risk bedömts som stor varpå ett omfattande renovering har medtagits. Finns givetvis en kvarstående risk att medtaget arbete för alt 1 inte är tillräckligt.

Sid 11 (17) 6.12 Övriga förutsättningar Miljöbyggnad Miljöbyggnadsmålet för Alternativ 1 är Silver för befintlig byggnadsdel som totalrenoveras, och Guld för ny utbyggnad. För Alternativ 2 är målet Miljöbyggnad Guld. Alternativ 1 Sammanfattningsvis kommer det att bli en utmaning att nå nivån för Miljöbyggnad Silver för samtliga indikatorer, i den del som totalrenoveras i alternativ 1, dock finns det goda möjligheter att kunna nå det på byggnadsnivå. Men det kommer krävas extra insatser gällande både byggnadstekniska och installationstekniska delar av byggnaden. Rekommendationen är att tidigt i nästkommande skede fortsätta utreda och studera flera av indikatorer, och då främst solvärmelast, dagsljus, energianvändning och termiskt klimat då dessa är kritiska indikatorer som kan leda till störst utmaningar. Det är viktigt att ha med sig att energianvändning för befintlig byggnad och tillbyggnad behöver kunna verifieras separat. Mätare och gränsdragning mellan byggnaderna behöver säkerställas. Gällande byggmaterial så är det av stor vikt att en större miljöinventering sker i befintlig byggnad som renoveras i nästa skede för att utreda behovet av miljösanering. Alternativ 2 Byggnaden bedöms ha goda möjligheter att klara Miljöbyggnad Guld. I förstudiefasen har arkitekt och energikonsult samarbetat för att skapa förutsättningar att få till gynnsamma geometrier avseende solavskärmningar och fönster vilket är en förutsättning för att klara en kommande Miljöbyggnadscertifiering. Nyckelaspekter för miljöbyggnad är solavskärmningens och fönsters geometri, värmeåtervinning ifrån kökskyla, ventilationsflöden i VAV-systemet samt konstruktionens erforderliga U-värden.

Sid 12 (17) 7 Lösningsförslag 7.1 Analys och konsekvensbeskrivning Förstudien redovisar förslag för en nybyggnad med nytt produktionskök, restaurang, café, konferenscenter, bibliotek läsesal och kunskapscentrum. En samlingsplats för mat, konferenser och studier. Förstudien redovisar två alternativ. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±15% och har status FÖRSTUDIE. Alt 1 En förstudie som utfördes 2014 som bygger på att bef byggnad S1 totalrenoveras och byggs om för bibliotek / läsesal och kunskapscentrum. Väster om S1 en tillbyggnad med nytt kök, restaurang och konferenscenter. Alternativet skapar en väl samlad och funktionell byggnad med restaurang som vänder sig mot sjukhusområdet och skapar en öppen samlingsplats i centrum av området. Alt 2. Förstudie där bef byggnad rivs och helt nytt hus redovisas. Förslaget bygger på en tydlig idé om en koppling mellan sjukhusområdet och stadsparken en välkomnande entré. Förslaget innehåller samma funktioner som alt 1 och ger samma möjligheter till användning och flexibelt nyttjande. Det som skiljer förslagen åt är dels gestaltning, koncept och idé kring kopplingar mot staden parken. Alt 2 är mer inbjudande och välkomnande från alla håll, i båda fallen finns restaurangen i nivå med inre sjukshusvägen. Alt 2 har en invändig yta för uppställning av lastbilar vid godshantering, det innebär att den är såväl klimatskyddad som att den inte kommer att synas. Gruppen bakom förstudien förordar alt 2 av flera orsaker. Nybyggnad till 100%, alla problem med sanering och renovering och ombyggnad av det gamla huset undviks. En starkare koncept som öppnar sig åt alla håll och skapar både visuell och tillgänglig kontakt mellan sjukhusområdet och stadsparken med det nya Studenternas. Byggnaden blir tillgänglig för sjukhuset, för staden, för parken den kommer locka till sig besökare från alla håll. Byggnadens gestaltning arkitektur kommer beröra människor och skapa en naturlig mötesplats som kommer locka till besök. Mycket bättre angöring av transport och varumottagning. Energimål, Miljöbyggnad Guld kan säkerställas och uppnås.

Sid 13 (17) 7.2 Störningar Byggnadsarbeten ger upphov till störningar i form av transporter och ljud. Befintlig verksamhet i hus S2 skall fortgå med sitt mottagningskök och provisorisk kulvert behöver byggas för att säkerställa transporter. Vid själva arbetena med provisorisk kulvert och anslutning mot S2 kan störning uppstå, ytan närmast anslutningspunkt behöver avskärmas, plastas in vid genomförandet av öppning och anslutning. Buller kan uppkomma i byggnad S2 under arbetena med byggnation. 7.3 Risker Identifierade risker under Förstudien: Grundläggning, dvs markförhållanden, föroreningar i mark, ledningar i mark. I alternativ 1 har ledningsflytt medtagits. Alt 2 har det antagits att de större ledningarna kan vara kvar detta är en risk, bedömningen från gruppen är att ledning är fullt åtkomlig och kan ligga kvar i outgrävd del under huset denna del görs gångbar och åtkomlig. Miljöbyggnad, en risk för alt 1 befintligt hus S1, bedömning är att det kommer bli svårt att uppnå klass Silver. Miljö, befintlig byggnad S1 bedöms vara en risk med avseende på fuktskador och miljöfarliga material. Inventering utförd 2006, dels så är den inte så omfattande samt att den utfördes för 10 år sedan. Här bedömer vi att det finns en stor risk avseende fuktproblem. Gestaltningskrav och bygglov bedöms vara en risk. Förhands diskussion har hållits med bygglov som varit positiv. Befintliga byggnader finns omnämnd som intresse för bevarande, detta kan vara en risk. Vår bedömning är att husen kan anses vara så pass skadade och renoveringsbehovet så stort att en renovering kan ifrågasättas.

Sid 14 (17) 8 Tidplan FSN 2017 juni Beslut om program RS 2017 sept Beslut om program RF 2017 sept Beslut om program FSN 2018 mars Beslut om genomförande RS 2018 mars Beslut om genomförande RF 2018 april-juni Beslut om genomförande FSNAU 2018 aug Godkännande av FU Annons 2018 aug-sep Annons Tendsign 9 Kostnadsuppskattning 9.1 Kostnadsuppskattning Se tabell, se även bilaga Kalkyl. *Kalkylen har en risk, dvs oförutsedda kostnader på ± 15%. Sedan finns ett antal antagna risker vilka är svår att kostnadsberäkna i detta skede. ALT 1 ALT2 Behovsanalys 10 000 tkr 10 000 tkr Förstudie 3 500 tkr 3 500 tkr Totalt 13 500 tkr 13 500 tkr Uppskattad kostnad program 15 700 tkr 15 700 tkr Genomförande Byggherre 13 844 tkr 15 254 tkr El 23 226 tkr 22 566 tkr VVS 39 463 tkr 37 910 tkr Bygg 112 269 tkr 133 038 tkr Utv mark 8 200 tkr 11 100 tkr Storkök 13 804 tkr 13 745 tkr Totalt 221 506 tkr 246 113 tkr Oförutsett 19 696 tkr 21 836 tkr Total projektkostnad 259 702 tkr 286 449 tkr

Sid 15 (17) 10 Beslutsunderlag 10.1 Nollalternativ Alternativ med renovering av S1 och S2 redovisas i Förstudierapport alt 0. Önskvärda funktioner om Produktionskök kan inte uppfyllas i alternativet. Det kan endast inrymma ett mottagningskök och ha samma funktioner som idag. Maten måste med det alternativet fortsätta att köpas från externt håll. 11 Bilagor Bilaga 1 Presentation av förslag alt 1, inkl ritningar Bilaga 2 Presentation av förslag alt 2, inkl ritningar Bilaga 3.1 Kalkyl sammanställning alt 1 och alt 2, inkl alt 0 Bilaga 3.2 Kalkyl alternativa vägval Bilaga 4 Miljöinventering S1 och S2, 2006 Bilaga 5 Förstudiekalkyl befintliga hus S1 o S2, 2013 Bilaga 6 Inledande Geotekniskundersökning 2013 Bilaga 7.1 Beskrivning VVS, Styr och Övervakning, Sprinkler Bilaga 7.2 Kalkylunderlag luft Bilaga 7.3 Kalkylunderlag rör Bilaga 7.4 Kalkylunderlag sprinkler Bilaga 7.5 Kalkylunderlag styr o övervakning Bilaga 7.6 Flödesschema Luft Bilaga 7.7 Flödesschema Luft Bilaga 7.8 Flödesschema Luft Bilaga 8.1 Beskrivning El, Teleteknik alt 1 och 2 Bilaga 9.1 Miljöbyggnad studie alt 1 Bilaga 9.2 Miljöbyggnad studie alt 2 Bilaga 10.1 Storkök rapport alt 1 och 2 Bilaga 11 Brandskyddsdok inledande Bilaga 12 Akustikrapport Bilaga 13 Utredning kostnad patientmat/dag

Sid 16 (17) 12 Arbetsgrupp Förvaltning/Enhet Befattning Namn Samordning Landstingsservice, LSU Projektavdelning Förv direktör Styrgrupps ordf Bitr Avd chef Controller Projektledare Thomas Thunblom Olle Ahnell Sonja Ekström Boström Christina Edling Ytterström Rickard Ceder Verksamhet Förvaltning/Avdelning Landstingsservice, LSU Fastighet och service Förvaltare Veijo Ahola Teknik Systemförvaltning Beställar- och controlleravdelning Transport- och logistikavdelningen Externa konsulter General konsult Metod arkitekter Projekteringsledare/ Ansv arkitekt Handl arkitekt Ulf Segerlund Malgorzata Floryan BK Beräkningskonsulter Kalkylator Örjan Bengtson Tomas Carlsäng Karavan Landskaps ark Karin Danielsson Knut Jönssons Ing byrå Konstruktör Mattias Almlöf

Sid 17 (17) ÅF Infrastructure El Robert Nyberg ÅF Infrastructure Rör, Sprinkler Mats Bjellsäter ÅF Infrastructure Vent, Styr Fredrik Bjurbo Projektengagemang Storkök Christina Forsman Projektengagemang Miljö Filippa Persson Anton Clarholm Fire Brand Mikael Gradén ÅF Infrastructure Akustik Anna Berglöw Bjerking Geoteknik Henrik Håkansson

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-11 Dnr LS2017-0435 Regionkontoret Ylva Tottmar E-post ylva.tottmar@regionuppsala.se Regionstyrelsen Områdesansvar och regler för listning i primärvård Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Områdesansvar för vårdcentraler och filialer med läkarmottagning införs utifrån en geografisk närhetsprincip. Invånare som inte gör något eget val, nyinflyttade eller nyfödda blir därmed automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. 2. Regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ för primärvård antas enligt bilaga. De nya reglerna gäller från 2018-01-01 och kommer att biläggas förfrågningsunderlag/regelbok för vårdcentral. Reglerna ersätter regionfullmäktiges beslut 2008-03-03, 28. 3. Anslaget till vårdstyrelsen i regionplan och budget 2018-2020 förstärks med 10 miljoner kronor för ökade kostnader i samband med införande av områdesansvar. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige beslutade 2008-03-03, 28, att införa ett nytt listnings- och ersättningssystem inom primärvården gällande från 1 januari 2009. Listningssystemet innebär att invånare fritt kan välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Listningssystemet ligger till grund för den ersättning som utgår till vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler som ingår i valfrihetssystemen i Region Uppsala. Från den 1 januari 2015 kan invånarna även lista sig i annat landsting/region enligt Patientlag (2014:821). I nuvarande system kan invånare i Uppsala län välja att inte vara listad på någon vårdcentral. Andra landsting/regioner, förutom Stockholms läns landsting, har ett system där invånare automatiskt listas på en vårdcentral i närområdet ifall de inte själva gör ett aktivt val. Idag är cirka 10 procent (34 000 personer) av Uppsala läns invånare olistade. Nya invånare i länet blir inte listade på vårdcentral om de inte själva väljer en vårdcentral. Det varierar mycket mellan vårdcentraler hur stor andel av invånarna som är olistade. Exempel på vårdcentraler som har många olistade i sitt närområde är Gottsunda, Årsta, Flogsta, Aleris Nyby, Capio Liljeforstorg och Familjeläkarna Bålsta, Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (3) se bilaga 1.Vårdcentralerna får inte kapitering (fast ersättning per listad) för olistade men får dubbel besöksersättning vid besök på vårdcentralen. Uppsala län är en växande region med ökande befolkning i länets kommuner. Region Uppsala arbetar för en långsiktig förändring där primärvårdens roll förstärks. Från 2018 får primärvården en utökad roll vid utskrivning från sjukhus, eftersom den öppna vården ska erbjuda fast vårdkontakt redan innan patienten skrivs ut. För att möta utvecklingen föreslås att ett områdesansvar för alla vårdcentraler införs där alla invånare hör till en vårdcentral enligt en geografisk närhetsprincip. Personer som idag är olistade blir då listade på vårdcentralen i sitt närområde. Även regeringens utredning Effektiv vård, SOU 2016:2 lyfter fram vikten av att tydliggöra ett områdesansvar, för att underlätta samverkan med andra aktörer, till exempel socialtjänsten. Områdesfördelningen är redan idag inlagd i befintligt listningssystem och baseras på ett GIS-system med koordinater utifrån folkbokföringsadress. Även personer som är nyinflyttade i länet listas kontinuerligt utifrån samma system. Både olistade, nyinflyttade och nyfödda kommer vid listningstillfället få ett informationsbrev om listningen med instruktioner om möjlighet att när som helst lista om sig till valfri vårdcentral. Invånare som idag är listade kommer inte att påverkas av förändringen, med undantag för personer som har flyttat till ett annat län sedan de listade sig i Uppsala län. Eftersom det inte finns något nationellt listningssystem kan Region Uppsala inte se om dessa personer även har listat sig i annat landsting/region. En person kan därför vara listad i flera landsting/regioner samtidigt. Det medför att flera landsting/regioner betalar kapiteringsersättning för samma person. Sedan införandet av listning över länsgränser har antal personer som flyttat men inte listat av sig ökat. Det rör sig för närvarande om cirka 17 000 personer som var folkbokförda i Uppsala län när de listade sig men sedan dess har flyttat till andra län. Dessa personer kommer att tillfrågas via brev om de önskar kvarstå som listade i Uppsala län. De föreslagna förändringarna innebär att den totala fasta kapiteringsersättningen till vårdcentralerna ökar. Se vidare avsnitt kostnader och finansiering nedan. De nya reglerna föreslås gälla från 2018-01-01 och tills vidare. Kostnader och finansiering Konsekvensen av att samtliga invånare listas blir att vårdstyrelsens kostnader ökar. Regionfullmäktige föreslås därför besluta om en förstärkning av anslaget till vårdstyrelsen i regionplan och budget 2018-2020 med 10 miljoner kronor. Kostnadsökningen inkluderar: Ökning av kapiteringsersättning utifrån att alla invånare listas. Upphörd utbetalning av kapitering för personer som flyttat och inte längre önskar vara listade. Dubbel besöksersättning för olistade personer tas bort (extra besöksersättning för personer som är listade på annan vårdcentral kvarstår). Bilagor

3 (3) Kapiteringslista 2017-06-15 Regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ, gällande från 2018-01-01 Listningsregler för primärvård, gällande t.o.m. 2017-12-31 Beslut 2008-03-03, 28 Kopia till Regionfullmäktige

sida 1 (9) Diarienummer BILAGA 2. REGLER FÖR LISTNING, OMRÅDESANSVAR OCH ICKEVALSALTERNATIV FÖR PRIMÄRVÅRD Regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ Primärvård i Region Uppsala Fastställd av Regionfullmäktige 2017-09-27 Gällande från den 1 januari 2018.

sida 2 (9) Diarienummer Bakgrund och syfte Landstingsfullmäktige beslutade 2008-03-03, 28, att införa ett nytt listnings- och ersättningssystem inom primärvården gällande från 1 januari 2009. Följande listningsregler är en reviderad version av de då fastställda reglerna. Listningssystemet innebär att invånare fritt kan välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Listningssystemet ligger till grund för den ersättning som utgår till vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler som ingår i valfrihetssystemen i Region Uppsala. Från den 1 januari 2015 kan invånarna även lista sig i annat landsting/region enligt Patientlag (2014:821). Listningsreglerna kan komma att uppdateras ytterligare för att harmoniseras med nya lagkrav. Huldra Region Uppsala tillhandahåller listningssystemet Huldra där alla invånares listning registreras. Region Uppsalas Husläkarkansli administrerar listningssystemet och svarar på frågor från befolkningen. Det är listningen den 15:e i varje månad som avgör vilken vårdgivare som tilldelas kapiteringsersättningen, dvs ersättningen per listad invånare. Utbetalning av kapiteringsersättning sker den femte varje månad och baseras på listningen den 15:e i föregående månad. Ickevalsalternativ För de invånare som inte kan eller vill välja vårdcentral ska Region Uppsala enligt LOV 9 kap. 2 tillhandahålla ett ickevalsalternativ. I Region Uppsala tillämpas principen geografisk närhet, vilket innebär att den vårdcentral som ligger närmast invånarens folkbokföringsadress blir ickevalsalternativet. Invånare med skyddad identitet listas inte, utan hanteras i särskild ordning enligt Husläkarkansliets fastställda rutiner. Marknadsföring och etiska riktlinjer Vårdgivarens information och marknadsföring till befolkningen gällande listning på vårdcentral, barnmorskemottagning eller barnavårdscentral ska följa Region Uppsalas marknadsföringsetiska riktlinjer samt följa Sveriges läkarförbunds regler för

sida 3 (9) Diarienummer marknadsföring av läkarverksamhet. Vårdgivaren ska även se till att marknadsföringen följer god sed vid direktmarknadsföring. Region Uppsala bistår inte med uppgifter om listade i syfte att rikta specifik marknadsföring till målgruppen. 1. ATT VÄLJA VÅRDCENTRAL Listning hos en vårdcentral eller en husläkare sker genom: - 1177 Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation (till exempel bank-id eller mobilt bank-id) eller med lösenord och sms. - Underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Listning kan ske vid de vårdcentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Vårdcentralerna kan använda smsfunktion men då innebär en sms-listning en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till Husläkarkansliet för registrering i Huldra. Familjemedlemmar Alla familjemedlemmar behöver inte välja samma vårdcentral/mottagning/husläkare. Nyfödda barn blir automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. Mer om listning på BVC - se avsnittet Att välja barnavårdscentral nedan. Uppgifter som behövs På listningsblanketten ska anges personnummer, namn, adress samt uppgift om val av vårdcentral, det vill säga uppgift om vårdcentralens registreringskod alternativt uppgift om enskild husläkares registreringskod. Registreringskoden för både vårdcentraler och husläkare är en fyrställig sifferkod som identifierar mottagningar och husläkare. Husläkarkansliet tillhandahåller och administrerar registreringskoderna. Underskrift av den person som önskar lista sig krävs för att listningsblanketten ska behandlas av Husläkarkansliet.

sida 4 (9) Diarienummer Vid listning via 1177 Vårdguidens e-tjänster ska de obligatoriska fälten fyllas i. Vid vilken tidpunkt görs val? Det finns ingen tidsbegränsning för när valet ska genomföras. Invånarna kan göra sina val/listningar när som helst och listningen/valet gäller tills personen gör ett nytt val/omlistning. Områdesansvar Invånarna behöver inte välja någon vårdcentral eller husläkare för att bli listad vid en mottagning. Invånare som inte gör något eget val, nyinflyttade eller nyfödda blir automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. Områdesansvaret för folkbokförda invånare fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Region Uppsala har ett datoriserat geografiskt informationssystem (GIS) som automatiskt fördelar ansvar för områden. Ett informationsbrev skickas ut i samband med listningen med instruktioner om hur personen kan välja att lista om sig vid en annan vårdcentral. Det är inte tillåtet att neka vård för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte behöva lista om sig för att få vård. Vårdcentralerna har även ett ansvar för patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan 08.00-17.00. Ansvaret fördelas enligt samma principer som beskrivs ovan. Detta ansvar omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara för de som inte bor i länet? - Avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende för de som inte bor i länet? Byte av vårdcentral eller husläkare Invånarna kan välja en annan vårdcentral eller husläkare om de inte är nöjda eller av andra skäl. Byte/omlistning görs på samma sätt som listning. Det finns ingen begränsning av antal gånger varje invånare får byta/lista om sig. Tillfällig begränsning - kölista vid byte/omlistning

sida 5 (9) Diarienummer När det gäller listning till vårdcentraler så finns det ingen övre gräns för antal listade. Det betyder att ingen ska nekas listning på vårdcentral. När det gäller listning på husläkare kommer taken att finnas kvar vid behov. Det är respektive chef för vårdcentralen som själv vid behov beslutar om och när en begränsning i listningen på respektive husläkare ska införas. Taket anges i viktade personer. Det betyder att listade ska ställas på kö om en husläkare har fullt på sin lista. Meddelande om begränsning i listningen anmäls till Husläkarkansliet. En person kan ställa sig i kö till en husläkare och fortsätta vara listad på annan eller samma vårdcentral eller annan husläkare. Invånarna kan endast stå i kö till en husläkare åt gången. Husläkarkansliet kommer att lämna information till respektive vårdcentral om antal personer som står i kö för att underlätta för vårdcentralerna att kunna bedöma och planera kapaciteten. När en läkare slutar eller flyttar till en annan mottagning När en husläkare slutar eller byter mottagning är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till de listade. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare där läkaren slutar svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken läkare som slutat och på vilken vårdcentral läkaren ska börja (om uppgift finns vid tidpunkt för brevutskicket). - Hur omlistning går till. - Att om ingen omlistning sker så är personen automatiskt kvarlistad på ursprungsmottagningen. - Efter en viss tid då de listade har fått chans att lista om sig till annan husläkare, så överför Husläkarkansliet de återstående listade till att bli mottagningslistade vid vårdcentralen. - Vårdgivaren svarar i övriga fall än ovan själv för information till befolkningen om nyanställningar eller andra personalförändringar.

sida 6 (9) Diarienummer När en mottagning stänger När en mottagning (vårdcentral, barnavårdscentral, barnmorskemottagning) stänger är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare som stänger ned sin mottagning svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken mottagning som stänger samt tidpunkt för detta. - Hur omlistning går till. - Vad som händer om ingen omlistning sker. 2. ATT VÄLJA BARNAVÅRDSCENTRAL Barnmorskemottagningarna har till uppgift att i graviditetsvecka 25-35 aktualisera frågan om val av barnavårdscentral (BVC) med de blivande vårdnadshavarna och i normalfallet genomföra ett så kallat förval innan barnet är fött. Förvalet omvandlas till en listning på vald BVC när barnet är fött. Dagen efter födelsen kan vald BVC se att barnet är listat. De vårdnadshavare som inte har gjort ett förval vid kontakt med barnmorskemottagning uppmanas på BB att lista sitt barn på en BVC. Listning till barnavårdscentral sker genom: - 1177 Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation (till exempel bank-id eller mobilt bank-id) eller med lösenord och sms. - underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan endast lista sina barn vid de barnavårdscentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med.

sida 7 (9) Diarienummer All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Vårdcentralerna kan använda smsfunktion men då innebär en sms-listning en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till Husläkarkansliet för registrering i Huldra. Områdesansvar barnavårdscentral Olistade nyfödda barn fördelas till respektive barnavårdscentral (BVC) av Barnhälsovården, tidigast på dag 3. Barnet fördelas till den BVC som ligger geografisk närmast vårdnadshavarnas folkbokföringsadress. Om flera BVC finns i närområdet praktiseras fördelning i turordning. Region Uppsala har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till BVC när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker och därmed sker en automatisk fördelning av olistade nyfödda. Områdesansvaret omfattar: - Erbjuda alla barn barnhälsovård enligt fastställda dokument. - Kontakt mellan barnavårdscentral och vårdnadshavare Barnets vårdnadshavare ska kontaktas av den barnavårdscentral (BVC) där barnet är listat för kallelser till exempelvis kontroller och vaccinationer. Vårdnadshavare som inte gjort ett aktivt val ska kontaktas av den BVC som barnet har tilldelats. BVC ska i den första kontakten tillfråga vårdnadshavaren om vilken BVC vårdnadshavaren vill lista sitt barn på. Om vårdnadshavaren väljer att gå på en annan BVC, eller kanske redan kontaktat en annan BVC, så måste vårdnadshavaren upplysas om att de måste lista om sitt barn till denna BVC. 3. ATT VÄLJA BARNMORSKEMOTTAGNING (BMM) Listning till barnmorskemottagning sker genom: - Att gravida kvinnor tar kontakt direkt med en barnmorskemottagning. Registrering av listning i Huldra sköts av barnmorskor vid respektive mottagning. Gravida kvinnor kan endast lista sig på de barnmorskemottagningar som landsting/regioner anvisar till, det vill säga de BMM som landsting/regioner driver i egen regi eller de som landsting/regioner har avtal med.

sida 8 (9) Diarienummer 4. SÄRSKILT BOENDE OCH KORTTIDSBOENDE Patienten ska vid flytt till särskilt boende avlistas från sin ordinarie vårdcentral/husläkare och listas på det särskilda boendet. Patienten har dock möjlighet att behålla sin tidigare vårdcentral/husläkare, om patienten så önskar. Detta innebär att patienten inte har samma möjlighet att få hembesök av läkaren på boendet, utan istället måste ta sig till vårdcentralen för att träffa sin ordinarie läkare. Husläkarkansliet informeras om avlistning och omlistning på boendet genom att sjuksköterskan på det särskilda boendet skickar ifyllda blanketter till Husläkarkansliet. Blanketterna finns på http://www.lul.se/sv/extranat/samarbetsprojekt/vard-i-samverkan- ViS/ Varje kommun ska ha en lokal rutin som beskriver ansvarsfördelning och hantering. Information till patienten om av- och omlistning ges av ansvarig sjuksköterska vid inflyttning till det särskilda boendet. En patient på ett korttidsboende ska vara kvar som listad på sin ordinarie vårdcentral. Om patienten på korttidsboendet får ett ändrat biståndsbeslut till särskilt boende ska patienten erbjudas av- och omlistning enligt det förfaringssätt som beskrivits ovan. 5. ÄLDREVÅRDSENHETEN För personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet finns möjlighet att bli listade på en husläkare på Äldrevårdsenheten. Det gäller företrädesvis äldre personer med behov av omfattande och samordnade insatser (kommun landsting/region) och som har svårt att ta sig till sin vårdcentral. Husläkare, vårdplaneringsteamet vid Akademiska sjukhuset eller kommunens distriktssköterska kan skicka remiss efter samråd med patient och anhöriga. Efter ett hembesök för bedömning avgörs om patienten kan skrivas in i, och därmed också listas på, Hemvårdsenheten. Patienten avlistas då från sin tidigare vårdcentral/husläkare. 6. HABILITERINGSHUSLÄKARMOTTAGNINGEN För personer med särskilda funktionsnedsättningar och kontakt med habiliteringen finns möjlighet att bli listad på Habiliteringshusläkarmottagningen efter särskilda kriterier. Remiss från husläkare, kommunal distriktssköterska eller habiliteringsverksamhet krävs. Husläkare kan vid behov kontakta habiliteringshusläkarmottagningen för rådgivning, till exempel inför intygsskrivning. Det finns möjlighet att skicka remiss för bedömning om patienten ska lista sig på Habiliteringshusläkarmottagningen. Kontakt sker via läkarsekreterare på Hälsa och Habilitering.

sida 9 (9) Diarienummer Vårdcentraler har ett ansvar för listade personer vid Habiliteringshusläkarmottagningen vid akuta problem, t ex akuta infektioner eller skador samt för provtagning. Eftersom Habiliteringshusläkarmottagningen inte utrustats som en komplett vårdcentral, finns i enstaka fall behov av närmaste vårdcentrals resurser i form av operationsrum för lilla kirurgin och akut provtagning i samband med läkarbesöket.

Sida 1 av 7 Prisdatum: 2017-01-01 Rapportdag: 2017-06-15 Fil: Huldra_Kapiteringslista_20170615.xlsx Körningstidpunkt: 2017-06-15 20:30:51 Huldra Listning LUL Pers Pers Pers Pers Pers Pers Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Vikt Ersättning Reg nr Namn tak totalt 0-5 6-64 65-74 75- tak totalt 0-5 6-64 65-74 75- listade Håbo 3897 Venera Navakazi 325 4 96 110 115 2000 778 4 96 275 402 3962 Valentina Masich 117 5 68 32 12 2000 195 5 68 80 42 3975 Rabi Malki 27 1 12 11 3 2000 51 1 12 28 10 3992 Mirsada Dzonlic 0 0 0 0 0 2000 0 0 0 0 0 3997 Samia Muneer Seedhom 0 0 0 0 0 2000 0 0 0 0 0 4081 Fredrik Hammarskjöld 1 0 1 0 0 2000 1 0 1 0 0 2758 Mottagningslistad 10059 519 7914 1093 533 13031 519 7914 2732 1866 FAMILJELÄKARNA BÅLSTA - LISTADE 10529 529 8091 1246 663 14056 529 8091 3115 2320 Priv Gles Årspris: 1484 1484 3709 5192 Priv Gles CNI-96,70 % Årspris: 1435 1435 3586 5021 2758 FAMILJELÄKARNA BÅLSTA - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 64988 993979 382564 284968 1726499 Olistade tillhörande mottagningen 1524 311 1189 23 1 1561 311 1189 58 4 2881 Jill Boman 1554 49 1105 267 133 3000 2287 49 1105 668 466 2899 Gunilla Liljedahl 1186 62 822 183 119 3000 1758 62 822 458 416 2907 Satu Höglund 1225 25 701 328 171 3000 2144 25 701 820 598 2964 Mikael Brandt 285 10 138 93 44 3000 534 10 138 232 154 2873 Mottagningslistad 5777 552 4615 473 137 6829 552 4615 1182 480 BÅLSTADOKTORN PRAKTIKERTJÄNST - LISTADE 10027 698 7381 1344 604 13553 698 7381 3360 2114 Priv Gles Årspris: 1484 1484 3709 5192 Priv Gles CNI-68,76 % Årspris: 1020 1020 2550 3570 2873 BÅLSTADOKTORN PRAKTIKERTJÄNST - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 80921 855704 389446 245003 1571074 Olistade tillhörande mottagningen 436 81 346 9 0 450 81 346 22 0 Summa listade offentliga VC 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa listade privata VC 20556 1227 15472 2590 1267 27608 1227 15472 6475 4434 TOTALT listade Håbo 20556 1227 15472 2590 1267 27608 1227 15472 6475 4434 Total ersättning Håbo 145909 1849683 772010 529971 3297573 TOTALT olistade Håbo 1960 392 1535 32 1 2010 392 1535 80 4 Älvkarleby 9035 Elisabeth Nordlund 845 17 514 143 171 1550 1487 17 514 358 598 9043 Elisabet Olsson 949 15 598 171 165 1550 1618 15 598 428 578 9142 Hamid Arabi 977 31 553 207 186 1750 1752 31 553 518 651 9187 Kommande husläkare 2 544 9 426 68 41 1000 748 9 426 170 144 9190 Zafer Mourad 1049 33 782 152 82 2200 1482 33 782 380 287 9997 Bob Andersson 990 16 592 219 163 1750 1726 16 592 548 570 9050 Mottagningslistad 3194 408 2496 208 82 3711 408 2496 520 287 SKUTSKÄRS VÅRDCENTRAL - LISTADE 8548 529 5961 1168 890 12525 529 5961 2920 3115 Off Gles Årspris: 1440 1440 3600 5039 Off Gles CNI-121,71 % Årspris: 1752 1752 4381 6133 9050 SKUTSKÄRS VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 66231 746317 365603 389954 1568105 Olistade tillhörande mottagningen 983 153 805 23 2 1022 153 805 58 7 Summa listade offentliga VC 8548 529 5961 1168 890 12525 529 5961 2920 3115 Summa listade privata VC 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT listade Älvkarleby 8548 529 5961 1168 890 12525 529 5961 2920 3115 Total ersättning Älvkarleby 66231 746317 365603 389954 1568105 TOTALT olistade Älvkarleby 983 153 805 23 2 1022 153 805 58 7 Knivsta 1594 Monika Leissner 842 27 557 168 90 2000 1319 27 557 420 315 3574 Anna Yu 138 5 93 30 10 2000 208 5 93 75 35 3577 Anne-Helene Lagerström 15 0 13 1 1 1500 19 0 13 2 4 1545 Mottagningslistad 4887 253 3927 519 188 6136 253 3927 1298 658 KNIVSTA LÄKARGRUPP PRAKTIKERTJÄNST - LISTADE 5882 285 4590 718 289 7682 285 4590 1795 1012 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-64,60 % Årspris: 833 833 2083 2917 1545 KNIVSTA LÄKARGRUPP PRAKTIKERTJÄNST - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 28467 458464 179297 101039 767267 Olistade tillhörande mottagningen 280 35 236 7 2 296 35 236 18 7 3662 Heidi Lindbäck 59 4 38 2 15 750 100 4 38 5 52 3666 Manne Ring 6 0 4 1 1 750 10 0 4 2 4 3668 Mattias Anér 64 3 24 13 24 1200 144 3 24 32 84 3670 Gudmundur Jörgensen 192 9 88 56 39 1600 374 9 88 140 136 3675 Johanna Carlson 84 1 46 13 24 1400 164 1 46 32 84 3680 Anna Lindroos Palmblad 9 0 5 2 2 1200 17 0 5 5 7 3685 Torkel Svedberg 6 0 2 4 0 1200 12 0 2 10 0 5090 Mottagningslistad 10131 1231 7829 693 378 12116 1231 7829 1732 1323 KNIVSTA VÅRDCENTRAL - LISTADE 10551 1248 8036 784 483 12934 1248 8036 1960 1690 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-93,49 % Årspris: 1170 1170 2926 4097 5090 KNIVSTA VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 128502 827440 201828 174081 1331851 Olistade tillhörande mottagningen 991 161 812 15 3 1021 161 812 38 10 Summa listade offentliga VC 10551 1248 8036 784 483 12934 1248 8036 1960 1690 Summa listade privata VC 5882 285 4590 718 289 7682 285 4590 1795 1012 TOTALT listade Knivsta 16433 1533 12626 1502 772 20616 1533 12626 3755 2702 Total ersättning Knivsta 156969 1285904 381125 275120 2099118 TOTALT olistade Knivsta 1271 196 1048 22 5 1316 196 1048 55 18 Heby 6648 Tuula Aronen 39 1 22 9 7 1000 70 1 22 22 24 6619 Mottagningslistad 6882 379 4804 954 745 10176 379 4804 2385 2608

Sida 2 av 7 HEBY VÅRDCENTRAL - LISTADE 6921 380 4826 963 752 10246 380 4826 2408 2632 Off Gles Årspris: 1440 1440 3600 5039 Off Gles CNI-111,71 % Årspris: 1608 1608 4021 5629 6619 HEBY VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 46664 592633 295657 323172 1258126 Olistade tillhörande mottagningen 440 109 313 12 6 473 109 313 30 21 1546 Catarina Pihlgren Martinelle 424 9 161 126 128 1500 933 9 161 315 448 1555 Johan Johansson 107 2 79 20 6 1500 152 2 79 50 21 6676 Mottagningslistad 5593 413 3952 712 516 7951 413 3952 1780 1806 ÖSTERVÅLA VÅRDCENTRAL - LISTADE 6124 424 4192 858 650 9036 424 4192 2145 2275 Off Gles Årspris: 1440 1440 3600 5039 Off Gles CNI-95,06 % Årspris: 1369 1369 3422 4790 6676 ÖSTERVÅLA VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 50378 498079 254855 270248 1073560 Olistade tillhörande mottagningen 350 38 306 6 0 359 38 306 15 0 Summa listade offentliga VC 13045 804 9018 1821 1402 19282 804 9018 4552 4907 Summa listade privata VC 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT listade Heby 13045 804 9018 1821 1402 19282 804 9018 4552 4907 Total ersättning Heby 97042 1090712 550512 593420 2331686 TOTALT olistade Heby 790 147 619 18 6 832 147 619 45 21 Tierp 7070 Leif Mååg 1246 25 710 258 253 2000 2266 25 710 645 886 7260 Kommande husläkare 55 6 49 0 0 1500 55 6 49 0 0 7286 Ulrike Brahmstaedt 1019 46 702 161 110 1575 1536 46 702 402 385 7294 Johnny Sternesjö 1233 30 774 210 219 1800 2096 30 774 525 766 7104 Mottagningslistad 3441 240 2645 363 193 4468 240 2645 908 676 TIERPS VÅRDCENTRAL, TEAM I - LISTADE 6994 347 4880 992 775 10420 347 4880 2480 2712 Off Gles Årspris: 1440 1440 3600 5039 Off Gles CNI-108,20 % Årspris: 1558 1558 3895 5453 7104 TIERPS VÅRDCENTRAL, TEAM I - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 42322 595197 302477 330783 1270779 Olistade tillhörande mottagningen 916 221 655 33 7 983 221 655 82 24 7039 Mikael In de Betou 1436 41 971 233 191 2000 2263 41 971 582 668 7302 Zahidul Islam 1226 41 715 216 254 2000 2185 41 715 540 889 7355 Stefan Carlson 826 38 392 213 183 1600 1603 38 392 532 640 7360 Pirjo Lindqvist 516 9 259 139 109 1000 997 9 259 348 382 7364 Konstantin Holming 30 0 13 13 4 2000 60 0 13 32 14 7367 Anna Svensson 223 16 141 32 34 1500 356 16 141 80 119 7146 Mottagningslistad 6367 285 4870 769 443 8628 285 4870 1922 1550 TIERPS VÅRDCENTRAL, TEAM II OCH III - LISTADE 10624 430 7361 1615 1218 16092 430 7361 4038 4263 Off Gles Årspris: 1440 1440 3600 5039 Off Gles CNI-108,20 % Årspris: 1558 1558 3895 5453 7146 TIERPS VÅRDCENTRAL, TEAM II OCH III - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 52446 897797 492440 519863 1962546 Olistade tillhörande mottagningen 1023 239 739 34 11 1102 239 739 85 38 Summa listade offentliga VC 17618 777 12241 2607 1993 26511 777 12241 6518 6976 Summa listade privata VC 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT listade Tierp 17618 777 12241 2607 1993 26511 777 12241 6518 6976 Total ersättning Tierp 94768 1492994 794917 850646 3233325 TOTALT olistade Tierp 1939 460 1394 67 18 2084 460 1394 168 63 Uppsala 7777 NN 0 0 0 0 0 500 0 0 0 0 0 2466 Mottagningslistad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 HUSLÄKARMOTT I UPPSALA FÖR HEMLÖSA - LISTADE 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Off Bas Ej ersättning 0 0 0 0 2466 HUSLÄKARMOTT I UPPSALA FÖR HEMLÖSA - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 0 0 0 0 0 Olistade tillhörande mottagningen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1982 Helina Hansson 1034 19 609 187 219 2000 1862 19 609 468 766 3892 Sten Thorslund 571 12 316 110 133 2000 1068 12 316 275 466 3903 Sinnika Annell 247 30 123 49 45 2000 433 30 123 122 158 3920 Maria Nygren 302 0 151 87 64 2000 592 0 151 218 224 2683 Mottagningslistad 6936 414 5689 525 308 8494 414 5689 1312 1078 ALERIS VÅRDCENTRAL NYBY - LISTADE 9090 475 6888 958 769 12450 475 6888 2395 2692 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-137,38 % Årspris: 1772 1772 4431 6203 2683 ALERIS VÅRDCENTRAL NYBY - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 54878 795794 276718 310971 1438361 Olistade tillhörande mottagningen 1870 230 1623 14 3 1898 230 1623 35 10 3820 Holger Homuth 348 37 271 31 9 1500 417 37 271 78 32 3837 Nils Probst 100 20 68 6 6 1500 124 20 68 15 21 3846 Maria Eriksson 190 19 150 14 7 1500 228 19 150 35 24 2949 Mottagningslistad 9777 1889 7752 101 35 10016 1889 7752 252 122 ALERIS BARNCENTRUM VC UPPSALA - LISTADE 10415 1965 8241 152 57 10786 1965 8241 380 200 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-80,51 % Årspris: 1039 1039 2596 3635 2949 ALERIS BARNCENTRUM VC UPPSALA - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 203017 851433 39257 20610 1114317 Olistade tillhörande mottagningen 386 25 343 15 3 416 25 343 38 10 2980 Mottagningslistad 1375 84 968 188 135 1994 84 968 470 472 RASBO VÅRDCENTRAL - LISTADE 1375 84 968 188 135 1994 84 968 470 472 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-71,28 % Årspris: 892 892 2231 3123 2980 RASBO VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 8260 95187 46220 46465 196132 Olistade tillhörande mottagningen 187 45 139 2 1 192 45 139 5 4 3046 Marek Jerwanski 903 12 605 180 106 2500 1438 12 605 450 371 3960 Erik Pettersson 324 5 226 69 24 2500 488 5 226 172 84 3964 Karin Tengholm 666 14 448 146 58 2500 1030 14 448 365 203 3999 Karin Hillerdal Hagströmer 160 6 104 37 13 2500 248 6 104 92 46 4007 Jan Falldalen 143 2 104 21 16 2500 214 2 104 52 56

Sida 3 av 7 3038 Mottagningslistad 7681 430 6458 608 185 9056 430 6458 1520 648 EKEBY HÄLSOCENTER VÅRDCENTRAL - LISTADE 9877 469 7945 1061 402 12474 469 7945 2652 1407 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-100,16 % Årspris: 1292 1292 3230 4522 3038 EKEBY HÄLSOCENTER VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 50433 854352 285232 151299 1341316 Olistade tillhörande mottagningen 457 32 415 4 6 478 32 415 10 21 3087 Mottagningslistad 829 128 505 111 85 1208 128 505 278 298 BÄLINGE VÅRDCENTRAL - LISTADE 829 128 505 111 85 1208 128 505 278 298 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-95,21 % Årspris: 1192 1192 2980 4172 3087 BÄLINGE VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 13227 52183 28675 30742 124827 Olistade tillhörande mottagningen 991 408 563 17 3 1024 408 563 42 10 3170 Petra Lilja 84 14 54 11 5 1500 113 14 54 28 18 3175 Anneli Bashore 40 2 20 8 10 1500 77 2 20 20 35 3095 Mottagningslistad 2025 144 1448 219 214 2888 144 1448 548 749 GRÄNBYSTADENS VÅRDCENTRAL - LISTADE 2149 160 1522 238 229 3078 160 1522 595 802 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-135,25 % Årspris: 1693 1693 4233 5927 3095 GRÄNBYSTADENS VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 17869 169982 66454 89520 343825 Olistade tillhörande mottagningen 463 119 334 9 1 479 119 334 22 4 3475 Ingela Westin 1450 6 1015 279 150 1600 2244 6 1015 698 525 3483 Svante Svenson 1941 20 1390 324 207 2000 2944 20 1390 810 724 3944 Olle Englund 686 1 404 184 97 1600 1204 1 404 460 340 3972 Therese Nilsen Orrhult 274 5 207 42 20 1000 387 5 207 105 70 4116 Stina Stråe 293 3 208 55 27 1600 443 3 208 138 94 3467 Mottagningslistad 3070 16 2784 180 90 3565 16 2784 450 315 CENTRUMKLINIKEN HUSLÄKARMOTTAGNING - LISTADE 7714 51 6008 1064 591 10788 51 6008 2660 2068 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-99,55 % Årspris: 1284 1284 3210 4495 3467 CENTRUMKLINIKEN HUSLÄKARMOTTAGNING - ERSÄTTNING (20 % från CN 5477 645259 285684 222167 1158587 Olistade tillhörande mottagningen 832 48 770 12 2 855 48 770 30 7 1644 Birgitta Bandh Henning 1269 24 922 174 149 1900 1902 24 922 435 522 1669 Mats Martinell 958 26 756 93 83 1300 1305 26 756 232 290 3913 Louise Hamark 314 18 232 37 27 600 437 18 232 92 94 3933 Ulf Wicklund 439 10 248 84 97 1900 808 10 248 210 340 3995 Kommande husläkare 22 1 10 8 3 1900 42 1 10 20 10 4036 Elisabeth Tönnesen 975 3 521 227 224 1900 1876 3 521 568 784 4080 Annika Lindvall 96 0 59 17 20 1900 172 0 59 42 70 6999 Lars-Olof Martinsson 1147 10 751 209 177 1900 1903 10 751 522 620 5033 Mottagningslistad 4668 326 3861 315 166 5556 326 3861 788 581 ERIKSBERGS VÅRDCENTRAL - LISTADE 9888 418 7360 1164 946 13999 418 7360 2910 3311 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-110,55 % Årspris: 1384 1384 3460 4844 5033 ERIKSBERGS VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 44531 784085 310012 352732 1491360 Olistade tillhörande mottagningen 623 94 511 15 3 653 94 511 38 10 1495 Kerstin Vesterlund 933 14 741 110 68 1183 1268 14 741 275 238 1925 Katarina Fängström Wallin 848 11 597 163 77 1287 1285 11 597 408 270 3624 Birgitta Anstey 935 14 829 62 30 1100 1103 14 829 155 105 3947 Erika Kelso 396 65 297 18 16 1320 463 65 297 45 56 3950 Karin Salomonsson Wohlin 658 84 476 56 42 1210 847 84 476 140 147 3957 Andres Antillon Hernandez 367 52 273 25 17 1540 447 52 273 62 60 4035 Vilma Cambronero 50 11 34 4 1 1600 58 11 34 10 4 4042 Linda Andersson 91 3 64 16 8 1550 135 3 64 40 28 4076 Ferenc Herczegh 159 10 124 17 8 2090 204 10 124 42 28 4085 Maria Sandblom 1358 28 1074 172 84 1815 1826 28 1074 430 294 4120 Cristina Jipa 17 2 14 1 0 1800 18 2 14 2 0 6395 Sousan Elliin 977 82 724 95 76 1617 1310 82 724 238 266 6809 Kommande husläkare, Flogsta 346 0 336 8 2 2500 363 0 336 20 7 5041 Mottagningslistad 6686 657 5670 265 94 7318 657 5670 662 329 FLOGSTA VÅRDCENTRAL - LISTADE 13821 1033 11253 1012 523 16646 1033 11253 2530 1830 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-115,11 % Årspris: 1441 1441 3603 5044 5041 FLOGSTA VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 111030 1209510 271941 196753 1789234 Olistade tillhörande mottagningen 2173 188 1969 12 4 2201 188 1969 30 14 1995 Izabela Kemona Chetnik 656 84 406 72 94 1500 999 84 406 180 329 3632 Javiera Billian 773 9 556 113 95 1500 1180 9 556 282 332 5660 Berta Arapovic 664 5 437 115 107 1100 1104 5 437 288 374 5827 Nicoline Angergård 796 13 502 145 136 1350 1354 13 502 362 476 5058 Mottagningslistad 8300 660 6948 442 250 9588 660 6948 1105 875 GOTTSUNDA VÅRDCENTRAL - LISTADE 11189 771 8849 887 682 14224 771 8849 2218 2387 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-180,68 % Årspris: 2262 2262 5655 7917 5058 GOTTSUNDA VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 93420 1072204 268687 289225 1723536 Olistade tillhörande mottagningen 3287 761 2462 46 18 3401 761 2462 115 63 5066 Mottagningslistad 2429 134 1697 398 200 3526 134 1697 995 700 KNUTBY VÅRDCENTRAL - LISTADE 2429 134 1697 398 200 3526 134 1697 995 700 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-77,64 % Årspris: 972 972 2430 3402 5066 KNUTBY VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 13355 169134 99168 69767 351424 Olistade tillhörande mottagningen 115 13 98 3 1 122 13 98 8 4 5082 Mottagningslistad 2284 176 1693 274 141 3048 176 1693 685 494 LÄNNA VÅRDCENTRAL - LISTADE 2284 176 1693 274 141 3048 176 1693 685 494 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-73,01 % Årspris: 914 914 2285 3199 5082 LÄNNA VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 17371 167099 67610 48708 300788 Olistade tillhörande mottagningen 331 52 270 7 2 346 52 270 18 7 2915 Heike Köhler 689 6 520 104 59 1200 992 6 520 260 206

Sida 4 av 7 3061 Kerstin Sindelar 566 17 320 111 118 1200 1028 17 320 278 413 3079 Anna Karin Lindblom 391 5 204 91 91 750 755 5 204 228 318 3388 Anders Josefsson 563 2 330 136 95 1000 1004 2 330 340 332 3395 Cecilia Eich 180 7 111 39 23 1200 296 7 111 98 80 3403 Ann-Charlotte Luderowski 119 0 76 30 13 1200 196 0 76 75 46 5132 Mottagningslistad 6989 515 5808 463 203 8191 515 5808 1158 710 CAPIO VÅRDCENTRAL SÄVJA - LISTADE 9497 552 7369 974 602 12463 552 7369 2435 2107 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-110,86 % Årspris: 1430 1430 3575 5005 5132 CAPIO VÅRDCENTRAL SÄVJA - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 60628 809362 267444 231419 1368853 Olistade tillhörande mottagningen 653 187 447 17 2 684 187 447 42 7 1909 Jonas Karlholm 713 15 455 133 110 2000 1188 15 455 332 385 3517 Ing-Marie Berg 1070 8 834 147 81 1500 1493 8 834 368 284 4341 Kerstin Dahlström 1300 51 844 229 176 2200 2084 51 844 572 616 6203 Mattias Sjöberg 313 4 204 61 44 1500 514 4 204 152 154 6833 Johan Wallström 806 10 640 94 62 1100 1102 10 640 235 217 5157 Mottagningslistad 5883 95 5380 321 87 6582 95 5380 802 304 FÅLHAGENS VÅRDCENTRAL - LISTADE 10085 183 8357 985 560 12962 183 8357 2462 1960 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-79,24 % Årspris: 992 992 2480 3472 5157 FÅLHAGENS VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 18300 835700 246250 196000 1296250 Olistade tillhörande mottagningen 507 63 442 1 1 511 63 442 2 4 3160 Torun Hall 448 4 288 97 59 800 741 4 288 242 206 3251 Annette Palme 1000 24 566 224 186 1800 1801 24 566 560 651 3301 Mats Brandemark 886 18 599 138 131 2000 1420 18 599 345 458 3491 Anna Norén 990 30 752 116 92 2000 1394 30 752 290 322 3525 Lena Nyström 575 14 395 87 79 900 903 14 395 218 276 3665 Elisabet Edén 1001 165 637 115 84 1600 1384 165 637 288 294 3871 Lars Stenbacka 481 9 329 87 56 1000 752 9 329 218 196 3875 Christoffer Sandberg 483 96 287 57 43 2000 676 96 287 142 150 3878 Fredrik Settergren 508 65 339 76 28 2000 692 65 339 190 98 3885 Elin Gahm 803 113 553 72 65 2000 1074 113 553 180 228 3888 Mohammadreza Shojaeddin 55 2 43 6 4 2000 74 2 43 15 14 5173 Mottagningslistad 7092 488 5955 470 179 8244 488 5955 1175 626 SAMARITERHEMMETS VÅRDCENTRAL - LISTADE 14322 1028 10743 1545 1006 19154 1028 10743 3862 3521 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-120,79 % Årspris: 1512 1512 3781 5293 5173 SAMARITERHEMMETS VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 111709 1167406 419751 382632 2081498 Olistade tillhörande mottagningen 584 102 470 10 2 604 102 470 25 7 3426 Emilia Bergström 606 30 348 132 96 1000 1044 30 348 330 336 3740 Jutta Eklöf 236 11 116 70 39 2000 438 11 116 175 136 3745 Ruben Brolin 194 20 110 38 26 2000 316 20 110 95 91 4499 Ulla-Britt Nilsson 1039 5 694 250 90 2000 1639 5 694 625 315 5181 Mottagningslistad 6001 522 4940 396 143 6952 522 4940 990 500 STORVRETA VÅRDCENTRAL - LISTADE 8076 588 6208 886 394 10390 588 6208 2215 1379 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-77,59 % Årspris: 971 971 2429 3400 5181 STORVRETA VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 58594 618627 220747 137427 1035395 Olistade tillhörande mottagningen 659 178 462 16 3 690 178 462 40 10 1784 Zlatko Maras 484 0 275 97 112 1980 910 0 275 242 392 3921 Sara Bjerneld 753 55 416 136 146 1400 1322 55 416 340 511 3924 Sara Smedegård 868 56 528 155 129 1425 1423 56 528 388 452 3930 Sofie Sandberg 455 19 247 96 93 1000 832 19 247 240 326 3945 Stina Forssell 493 19 280 109 85 1200 869 19 280 272 298 3959 Stina Lemoine 187 6 114 33 34 1200 322 6 114 82 119 3980 Emma Bothelius 405 11 228 94 72 1200 726 11 228 235 252 3984 Magnus Wickström 119 3 60 33 23 1500 226 3 60 82 80 3987 Monika Szabo 136 3 69 32 32 1100 264 3 69 80 112 5777 Eva Gal Garadnai 935 10 623 158 144 1650 1532 10 623 395 504 5199 Mottagningslistad 11874 1183 9577 694 420 13965 1183 9577 1735 1470 SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL - LISTADE 16709 1365 12417 1637 1290 22390 1365 12417 4092 4515 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-94,65 % Årspris: 1185 1185 2963 4148 5199 SVARTBÄCKENS VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 140891 1281641 422428 466034 2310994 Olistade tillhörande mottagningen 1114 145 946 19 4 1152 145 946 48 14 3384 Kommande husläkare 123 0 23 19 81 1500 354 0 23 48 284 3780 Malena Björklund 224 9 132 36 47 500 396 9 132 90 164 3785 Per Kristiansson 28 0 16 6 6 400 52 0 16 15 21 3790 Bengt Karlsson 30 1 18 1 10 1500 56 1 18 2 35 5207 Mottagningslistad 12774 1030 9743 1149 852 16628 1030 9743 2872 2982 ÅRSTA VÅRDCENTRAL - LISTADE 13179 1040 9932 1211 996 17486 1040 9932 3028 3486 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-104,44 % Årspris: 1308 1308 3269 4577 5207 ÅRSTA VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 109477 1045509 318675 366943 1840604 Olistade tillhörande mottagningen 1512 278 1204 20 10 1567 278 1204 50 35 3137 Aleksander Bakall 634 9 373 112 140 1500 1152 9 373 280 490 3434 Carin Holmgren 521 57 373 46 45 700 702 57 373 115 158 3855 Gunnar Nystad 637 14 333 132 158 1500 1230 14 333 330 553 3866 Daniel Lund 832 45 627 82 78 1400 1150 45 627 205 273 3870 Ashkan Kiani 441 7 393 21 20 1500 522 7 393 52 70 3882 Stefan Johansson 419 38 315 36 30 1500 548 38 315 90 105 5371 Mottagningslistad 6938 886 5566 301 185 7852 886 5566 752 648 CAPIO VÅRDCENTRAL LILJEFORSTORG - LISTADE 10422 1056 7980 730 656 13157 1056 7980 1825 2296 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-170,40 % Årspris: 2198 2198 5495 7694 5371 CAPIO VÅRDCENTRAL LILJEFORSTORG - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 129501 978614 223806 281577 1613498 Olistade tillhörande mottagningen 1697 144 1530 20 3 1734 144 1530 50 10 4051 Mats Gullikson 650 0 369 166 115 1250 1186 0 369 415 402 6163 Herman Högstorp 725 0 467 145 113 1700 1225 0 467 362 396

Sida 5 av 7 6793 Kristina Freier 531 16 257 120 138 1800 1056 16 257 300 483 6797 Rocio Valle Alvarez-Dardet 198 29 110 31 28 1800 314 29 110 78 98 6802 Damianos Damianidis 208 0 140 49 19 1800 329 0 140 122 66 6810 Erik Torstensson 86 0 46 20 20 1800 166 0 46 50 70 5405 Mottagningslistad 6299 167 5550 392 190 7362 167 5550 980 665 KUNGSGÄRDETS VÅRDCENTRAL - LISTADE 8697 212 6939 923 623 11639 212 6939 2308 2180 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-91,68 % Årspris: 1148 1148 2870 4017 5405 KUNGSGÄRDETS VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 21751 711941 236750 223709 1194151 Olistade tillhörande mottagningen 1234 22 1206 5 1 1244 22 1206 12 4 3756 Kommande husläkare 7 0 5 1 1 1500 11 0 5 2 4 4812 Ture Ålander 1432 15 889 333 195 4000 2419 15 889 832 682 5926 Mottagningslistad 1120 152 746 150 72 1525 152 746 375 252 TURE ÅLANDERS LÄKARPRAKTIK - LISTADE 2559 167 1640 484 268 3955 167 1640 1210 938 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-111,99 % Årspris: 1445 1445 3612 5056 5926 TURE ÅLANDERS LÄKARPRAKTIK - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 18384 180537 133197 103251 435369 Olistade tillhörande mottagningen 433 69 356 5 3 448 69 356 12 10 4705 Dag Gilstring 2415 26 1758 373 258 4000 3620 26 1758 932 903 5944 Björn Näslund 11 0 9 2 0 200 14 0 9 5 0 5942 Mottagningslistad 531 2 420 69 40 734 2 420 172 140 FAMILJEDOKTORN - LISTADE 2957 28 2187 444 298 4368 28 2187 1110 1043 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-88,01 % Årspris: 1135 1135 2838 3974 5942 FAMILJEDOKTORN - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 2938 229453 116461 109436 458288 Olistade tillhörande mottagningen 733 32 681 14 6 769 32 681 35 21 3285 Peter Ohlsén 470 3 308 102 57 2500 766 3 308 255 200 3290 Mari-Ann Schultz 83 2 60 13 8 2000 122 2 60 32 28 3296 Oskar Nordlund 72 11 47 8 6 2500 99 11 47 20 21 4697 Anders Björkman 3114 53 2571 335 155 4000 4004 53 2571 838 542 5975 Mottagningslistad 3528 119 3000 310 99 4240 119 3000 775 346 AROS LÄKARMOTTAGNING - LISTADE 7267 188 5986 768 325 9232 188 5986 1920 1138 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-71,28 % Årspris: 920 920 2299 3218 5975 AROS LÄKARMOTTAGNING - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 19051 606581 194547 115256 935435 Olistade tillhörande mottagningen 555 59 490 5 1 565 59 490 12 4 3880 Nima Ismail 929 3 476 238 212 2000 1816 3 476 595 742 3895 Afsaneh Yarahmadi 403 0 181 130 92 2000 828 0 181 325 322 3900 Narmin Khoubehi 350 1 176 95 78 2000 688 1 176 238 273 3908 Johan Månflod 581 9 286 165 121 2000 1131 9 286 412 424 3917 Yousif Yousef 28 0 15 7 6 2500 54 0 15 18 21 6000 Mottagningslistad 5271 19 4368 606 278 6875 19 4368 1515 973 HUSLÄKARGRUPPEN - LISTADE 7562 32 5502 1241 787 11391 32 5502 3102 2754 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-81,60 % Årspris: 1053 1053 2632 3684 6000 HUSLÄKARGRUPPEN - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 3314 569732 321254 285209 1179509 Olistade tillhörande mottagningen 569 34 520 11 4 596 34 520 28 14 3645 Anna Lönnerholm 434 12 268 90 64 2500 729 12 268 225 224 3650 Federico Asie Nchama 36 0 26 8 2 2500 53 0 26 20 7 6025 Mottagningslistad 3940 282 3021 402 235 5130 282 3021 1005 822 FAMILJELÄKARNA LUTHAGEN - LISTADE 4410 294 3315 500 301 5912 294 3315 1250 1054 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-122,88 % Årspris: 1585 1585 3963 5548 6025 FAMILJELÄKARNA LUTHAGEN - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 33050 372661 140525 118433 664669 Olistade tillhörande mottagningen 551 60 478 8 5 576 60 478 20 18 3673 Pia Ågren Algotson 1400 12 956 308 124 2500 2172 12 956 770 434 4747 Peter Skoghagen 2385 8 1630 491 256 4000 3762 8 1630 1228 896 6294 Anders Paulsrud 1675 10 1204 314 147 2600 2514 10 1204 785 514 6858 Elenor Edin 2036 5 1604 310 117 2850 2794 5 1604 775 410 6221 Mottagningslistad 1223 13 1076 97 37 1461 13 1076 242 130 KÅBOHÄLSAN - LISTADE 8719 48 6470 1520 681 12702 48 6470 3800 2384 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-73,92 % Årspris: 954 954 2384 3337 6221 KÅBOHÄLSAN - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 4891 659293 387195 242856 1294235 Olistade tillhörande mottagningen 523 51 466 5 1 533 51 466 12 4 8266 Mottagningslistad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 GERIATRIKCENTRUM - LISTADE 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Off Bas Ej ersättning 0 0 0 0 8266 GERIATRIKCENTRUM - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 0 0 0 0 0 Olistade tillhörande mottagningen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9999 NN 0 0 0 0 0 500 0 0 0 0 0 8267 Mottagningslistad 429 0 405 23 1 466 0 405 58 4 HABILITERINGSHUSLÄKARMOTTAGNING - LISTADE 429 0 405 23 1 466 0 405 58 4 Off Bas Ej ersättning 0 0 0 0 8267 HABILITERINGSHUSLÄKARMOTTAGNING - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 0 0 0 0 0 Olistade tillhörande mottagningen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2471 Hemvårdsläkare 47 0 0 12 35 1000 152 0 0 30 122 2472 Hemvårdsläkare 68 0 0 8 60 1000 230 0 0 20 210 2473 Hemvårdsläkare 3 0 0 0 3 1000 10 0 0 0 10 2483 Hemvårdsläkare 69 0 0 5 64 1500 236 0 0 12 224 2484 Hemvårdsläkare 4 0 0 1 3 1000 13 0 0 2 10 2551 Hemvårdläkare 55 0 0 4 51 1000 188 0 0 10 178 8888 NN 0 0 0 0 0 800 0 0 0 0 0 8269 Mottagningslistad 4 0 0 3 1 11 0 0 8 4 ÄLDREVÅRDSENHETEN - LISTADE 250 0 0 33 217 842 0 0 82 760 Off Bas Ej ersättning 0 0 0 0 8269 ÄLDREVÅRDSENHETEN - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 0 0 0 0 0

Sida 6 av 7 Olistade tillhörande mottagningen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa listade offentliga VC 115711 7320 88848 11515 8028 153054 7320 88848 28788 28098 Summa listade privata VC 90489 5325 69531 9896 5737 119676 5325 69531 24740 20080 TOTALT listade Uppsala 206200 12645 158379 21411 13765 272729 12645 158379 53528 48178 Total ersättning Uppsala 1365347 16933279 5694688 5089141 29082455 TOTALT olistade Uppsala 23039 3439 19195 312 93 23740 3439 19195 780 326 Enköping 3806 Kommande husläkare 49 1 34 7 7 77 1 34 18 24 2196 Mottagningslistad 10497 875 8007 887 728 13648 875 8007 2218 2548 CAPIO VÅRDCENTRAL ENKÖPING - LISTADE 10546 876 8041 894 735 13724 876 8041 2235 2572 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-129,43 % Årspris: 1670 1670 4174 5844 2196 CAPIO VÅRDCENTRAL ENKÖPING - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 99718 915334 254403 292824 1562279 Olistade tillhörande mottagningen 326 64 252 7 3 344 64 252 18 10 2204 Mottagningslistad 2669 153 1932 360 224 3769 153 1932 900 784 FJÄRDHUNDRA VÅRDCENTRAL - LISTADE 2669 153 1932 360 224 3769 153 1932 900 784 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-82,81 % Årspris: 1037 1037 2592 3629 2204 FJÄRDHUNDRA VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 15415 194649 90672 78986 379722 Olistade tillhörande mottagningen 211 39 166 5 1 221 39 166 12 4 3244 Göran Kurdahl 622 32 426 97 67 1875 935 32 426 242 234 2220 Mottagningslistad 4601 392 3460 524 225 5950 392 3460 1310 788 ÖRSUNDSBRO VÅRDCENTRAL - LISTADE 5223 424 3886 621 292 6884 424 3886 1552 1022 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-75,67 % Årspris: 947 947 2368 3316 2220 ÖRSUNDSBRO VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 42082 385686 154091 101441 683300 Olistade tillhörande mottagningen 438 50 373 13 2 462 50 373 32 7 3558 Areknaz Adjemian 249 14 162 50 23 1650 382 14 162 125 80 2238 Mottagningslistad 3315 43 2411 550 311 4918 43 2411 1375 1088 ENKÖPINGSHÄLSAN - LISTADE 3564 57 2573 600 334 5299 57 2573 1500 1169 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-96,09 % Årspris: 1240 1240 3099 4338 2238 ENKÖPINGSHÄLSAN - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 6080 274453 159990 124682 565205 Olistade tillhörande mottagningen 725 117 592 14 2 751 117 592 35 7 2568 Lars Hellström 810 1 513 156 140 2700 1394 1 513 390 490 2246 Mottagningslistad 3542 59 2681 496 306 5051 59 2681 1240 1071 HÄLSOHUSET I ENKÖPING - LISTADE 4352 60 3194 652 446 6445 60 3194 1630 1561 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-87,14 % Årspris: 1124 1124 2810 3934 2246 HÄLSOHUSET I ENKÖPING - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 6284 334518 170715 163489 675006 Olistade tillhörande mottagningen 427 125 292 9 1 443 125 292 22 4 2311 Anders Widman 735 0 466 127 142 1000 1280 0 466 318 497 3509 Ingrid Sandström 229 9 119 58 43 250 424 9 119 145 150 3541 Kaarina Norgård 564 16 302 112 134 1500 1067 16 302 280 469 3905 Inger Smitt-Nobel 248 4 142 54 48 500 449 4 142 135 168 3915 Ann Isaksson 165 7 93 34 31 1300 294 7 93 85 108 2253 Mottagningslistad 7826 583 5925 722 596 10399 583 5925 1805 2086 ENKÖPINGS HUSLÄKARCENTRUM - LISTADE 9767 619 7047 1107 994 13912 619 7047 2768 3479 Off Bas Årspris: 1252 1252 3130 4382 Off Bas CNI-94,98 % Årspris: 1189 1189 2973 4162 2253 ENKÖPINGS HUSLÄKARCENTRUM - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 63932 727838 285846 359331 1436947 Olistade tillhörande mottagningen 501 148 337 15 1 526 148 337 38 4 1529 Kirsti Aljaderi 288 6 174 65 43 2500 493 6 174 162 150 2121 Ebbe Wahlund 1485 18 861 328 278 3500 2672 18 861 820 973 2493 John Yllö 277 0 176 63 38 2500 466 0 176 158 133 2675 Jan-Eric Hellman 221 4 120 42 55 2500 422 4 120 105 192 2680 Ola Dahlbäck 265 12 174 53 26 2500 410 12 174 132 91 2686 Camilla Nicander 7 0 6 0 1 2500 10 0 6 0 4 2451 Mottagningslistad 3243 408 2379 316 140 4067 408 2379 790 490 DOKTOR WAHLUNDS LÄKARMOTTAGNING - LISTADE 5786 448 3890 867 581 8539 448 3890 2168 2034 Priv Bas Årspris: 1290 1290 3225 4515 Priv Bas CNI-113,55 % Årspris: 1465 1465 3662 5127 2451 DOKTOR WAHLUNDS LÄKARMOTTAGNING - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 49467 429521 239321 224527 942836 Olistade tillhörande mottagningen 151 24 120 4 3 164 24 120 10 10 Summa listade offentliga VC 17659 1196 12865 2088 1510 24566 1196 12865 5220 5285 Summa listade privata VC 24248 1441 17698 3013 2096 34008 1441 17698 7532 7336 TOTALT listade Enköping 41907 2637 30563 5101 3606 58574 2637 30563 12752 12621 Total ersättning Enköping 282978 3261999 1355038 1345280 6245295 TOTALT olistade Enköping 2779 567 2132 67 13 2912 567 2132 168 46 Östhammar 8276 Stefan Hultgren 586 3 372 110 101 1000 1004 3 372 275 354 8128 Mottagningslistad 3951 334 2871 460 286 5356 334 2871 1150 1001 ALUNDA VÅRDCENTRAL - LISTADE 4537 337 3243 570 387 6360 337 3243 1425 1354 Off Gles Årspris: 1440 1440 3600 5039 Off Gles CNI-79,09 % Årspris: 1139 1139 2847 3986 8128 ALUNDA VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 38749 372891 163846 155716 731202 Olistade tillhörande mottagningen 251 59 187 3 2 260 59 187 8 7 8243 Anders Israelsson 871 29 574 141 127 1400 1400 29 574 352 444 8136 Mottagningslistad 2879 225 2048 380 226 4014 225 2048 950 791 GIMO VÅRDCENTRAL - LISTADE 3750 254 2622 521 353 5414 254 2622 1302 1236 Off Gles Årspris: 1440 1440 3600 5039 Off Gles CNI-96,33 % Årspris: 1387 1387 3467 4854

Sida 7 av 7 8136 GIMO VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 30256 312324 155145 147142 644867 Olistade tillhörande mottagningen 212 39 163 6 4 231 39 163 15 14 8412 Erik Arnland 268 10 91 73 94 1500 612 10 91 182 329 8144 Mottagningslistad 3146 246 2247 392 261 4386 246 2247 980 914 ÖSTERBYBRUKS VÅRDCENTRAL - LISTADE 3414 256 2338 465 355 4999 256 2338 1162 1242 Off Gles Årspris: 1440 1440 3600 5039 Off Gles CNI-100,30 % Årspris: 1444 1444 3610 5054 8144 ÖSTERBYBRUKS VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 30737 280716 139578 149159 600190 Olistade tillhörande mottagningen 470 112 341 13 4 500 112 341 32 14 8300 Patrik Larsson 757 17 370 178 192 1500 1504 17 370 445 672 8375 Jolanta Serapiniené 431 5 255 96 75 1500 762 5 255 240 262 8378 Jan Nelin 50 3 25 16 6 1500 89 3 25 40 21 8151 Mottagningslistad 4846 364 3466 604 412 6782 364 3466 1510 1442 ÖSTHAMMARS VÅRDCENTRAL - LISTADE 6084 389 4116 894 685 9138 389 4116 2235 2398 Off Gles Årspris: 1440 1440 3600 5039 Off Gles CNI-90,79 % Årspris: 1307 1307 3268 4575 8151 ÖSTHAMMARS VÅRDCENTRAL - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 45818 484796 263253 282346 1076213 Olistade tillhörande mottagningen 248 23 214 7 4 268 23 214 18 14 8342 Lars Agréus 591 0 365 133 93 450 1023 0 365 332 326 8367 Carola Johansson 489 4 274 126 85 1500 890 4 274 315 298 8391 Lena Eriksson 534 8 276 156 94 1000 1003 8 276 390 329 8425 Anders Bratteby 294 4 154 88 48 1500 546 4 154 220 168 8430 Judit Pálffy 74 0 33 26 15 1350 150 0 33 65 52 8334 Mottagningslistad 2164 117 1389 409 249 3400 117 1389 1022 872 ÖREGRUNDS VÅRDCENTRAL PRAKT.TJÄNST - LISTADE 4146 133 2491 938 584 7013 133 2491 2345 2044 Priv Gles Årspris: 1484 1484 3709 5192 Priv Gles CNI-80,67 % Årspris: 1197 1197 2992 4189 8334 ÖREGRUNDS VÅRDCENTRAL PRAKT.TJÄNST - ERSÄTTNING (20 % från CNI) 15811 296138 278711 242915 833575 Olistade tillhörande mottagningen 98 15 75 8 0 110 15 75 20 0 Summa listade offentliga VC 17785 1236 12319 2450 1780 25910 1236 12319 6125 6230 Summa listade privata VC 4146 133 2491 938 584 7013 133 2491 2345 2044 TOTALT listade Östhammar 21931 1369 14810 3388 2364 32923 1369 14810 8470 8274 Total ersättning Östhammar 161371 1746865 1000533 977278 3886047 TOTALT olistade Östhammar 1279 248 980 37 14 1370 248 980 92 49 03 TOTALT listade offentliga VC 200917 13110 149288 22433 16086 274782 13110 149288 56082 56301 03 TOTALT listade privata VC 145321 8411 109782 17155 9973 195986 8411 109782 42888 34906 03 TOTALT listade alla kommuner 346238 21521 259070 39588 26059 470768 21521 259070 98970 91206 Total ersättning 2370615 28407753 10914426 10050810 51743604 03 TOTALT olistade alla kommuner 34040 5602 27708 578 152 35287 5602 27708 1445 532 Olistade... fiktivt årspris 1252 1252 3130 4382 Olistade... fiktiv ersättning 584475 2890868 150762 55505 3681610 X499 Rest kända 0380-81 (utan känd hemvist...) 317 40 260 15 2 344 40 260 38 7 Sjukhem (särskilt boende) 2634 Andel listade i länet (d.v.s. listade på mottagning, husläkare el. sjukhem) 89,77%

BILAGA 3 LISTNINGSREGLER FÖR PRIMÄRVÅRD Bakgrund och syfte Landstingsfullmäktige beslutade 3 mars 2008 ( 28) om att införa ett nytt listningsoch ersättningssystem inom primärvården gällande från 1 januari 2009. Följande listningsregler är en reviderad version av de då fastställda reglerna. Listningsreglerna är fastställda av landstingsdirektören. Syftet med det listningssystemet är, att invånare fritt ska kunna välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Listningssystemet ligger till grund för den ersättning som utgår till såväl offentliga som externa vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler. Från den 1 januari 2015 gäller ny Patientlag som reglerar patientens rätt till listning i samtliga landsting. Listningsreglerna kan komma att uppdateras ytterligare för att harmonisera med det nya lagkravet. Se http://www.lul.se/sv/extranat/ Huldra Region Uppsala tillhandahåller listningssystemet Huldra där alla invånares listning registreras. Region Uppsalas Husläkarkansli administrerar listningssystemet och svarar på frågor från befolkningen. Det är listningen den 15:e i varje månad som avgör vilken vårdgivare som tilldelas kapiteringsersättningen. Utbetalning av kapiteringsersättning sker den femte varje månad och baseras på listningen den 15:e i föregående månad. Valfrihet - att invånarna får välja Alla invånare i landet får från och med den 1 januari 2015 fritt välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral inom det landsting invånaren själv önskar. Marknadsföring och etiska riktlinjer Vårdgivarens information och marknadsföring till befolkningen gällande listning på vårdcentral, barnmorskemottagning eller barnavårdscentral ska följa Region Uppsalas marknadsföringsetiska riktlinjer samt följa Sveriges läkarförbunds regler för marknadsföring av läkarverksamhet. Vårdgivaren ska även se till att marknadsföringen följer god sed vid direktmarknadsföring.

Region Uppsala bistår inte med uppgifter om listade eller olistade i syfte att rikta specifik marknadsföring till målgruppen. Att välja vårdcentral Listning hos en vårdcentral eller en husläkare sker genom: - 1177 Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation eller med engångskoder via sms. - Via underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Man kan endast lista sig på de vårdcentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Det innebär att nuvarande system där vissa personer på vårdcentralerna också har behörighet att registrera i Huldra upphör att gälla. Vänligen fyll i alla fält markerade med en stjärna (*) Familjemedlemmar Alla familjemedlemmar behöver inte välja samma vårdcentral/mottagning/husläkare, Nyfödda barn blir inte automatiskt aktivt listade. För barn under 18 år (fram till och med den dag personen fyller 18 år) är det vårdnadshavarna som är ansvariga för val av mottagning. Uppgifter som behövs På listningsblanketten ska anges personnummer, namn, adress samt uppgift om val av vårdcentral, det vill säga uppgift om vårdcentralens registreringskod alternativt uppgift om enskild husläkares registreringskod. Registreringskoden för både vårdcentraler och husläkare är en fyrställig sifferkod som identifierar mottagningar och husläkare. Husläkarkansliet tillhandahåller och administrerar registreringskoderna. Underskrift av den person som önskar lista sig krävs för att listningsblanketten ska behandlas av Husläkarkansliet. Vid vilken tidpunkt görs val? Det finns ingen tidsbegränsning för när valet ska genomföras. Länsinvånarna kan göra sina val/listningar när som helst och listningen/valet gäller tills personen gör ett nytt val/omlistning. Invånare som inte gör något val - olistade

Invånarna behöver inte välja någon vårdcentral eller husläkare. Personer som inte gör något val blir olistade. Olistade invånare har samma möjligheter att få hälsooch sjukvård som listade. Det är inte tillåtet att neka vård för en olistad patient eller för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte heller behöva lista om sig för att få vård. Byte av vårdcentral/husläkarmottagning eller husläkare Invånarna kan välja en annan vårdcentral eller husläkare om de inte är nöjda eller om de flyttar till en annan kommun. Byte/omlistning görs på samma sätt som listning. Det finns ingen begränsning av antal gånger varje invånare får byta/lista om sig. En person som flyttar och folkbokför sig i ett annat län avlistas från sin aktuella listning och får göra ett nytt val om de flyttar tillbaka in i länet. Det är tillåtet för listade invånare att avsluta sin listning, det vill säga avlista sig. Personen övergår då från listad till olistad. Tillfällig begränsning - kölista vid byte/omlistning När det gäller listning till vårdcentraler och husläkarmottagningar så finns det ingen övre gräns för antal listade. Det betyder att både olistade och listade alltid kan lista sig på en vårdcentral, dvs. varken olistade eller listade ska nekas listning på vårdcentral. När det gäller listning på husläkare kommer taken att finnas kvar vid behov. Det är respektive chef för vårdcentralen som själv vid behov beslutar om och när en begränsning i listningen på respektive husläkare ska införas. Taket anges i viktade personer. Det betyder att både olistade och listade ska ställas på kö om en husläkare har fullt på sin lista. Meddelande om begränsning i listningen anmäls till Husläkarkansliet. En person kan ställa sig i kö till en husläkare och fortsätta vara listad på annan eller samma vårdcentral eller annan husläkare alternativt fortsätta vara olistad. Invånarna kan endast stå i kö till en husläkare åt gången. Husläkarkansliet kommer att lämna information till respektive vårdcentral om antal personer som står i kö för att underlätta för vårdcentralerna att kunna bedöma och planera kapaciteten. Närområdesansvar Vårdcentralerna har även ett närområdesansvar för olistade, nyinflyttade och patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan 08.00-17.00. Närområdesansvar fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Region Uppsala har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till vårdcentralerna när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker.

Närområdesansvaret omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara - Avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende När en läkare slutar eller flyttar till en annan mottagning När en husläkare slutar eller byter mottagning är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare där läkaren slutar svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken läkare som slutat och på vilken vårdcentral läkaren ska börja (om uppgift finns vid tidpunkt för brevutskicket) - Hur omlistning går till - Att om ingen omlistning sker så är personen/patienten automatiskt kvarlistad på ursprungsmottagningen - Efter en viss tid då de listade har fått chans att lista om sig, så överför Husläkarkansliet de återstående listade till att bli mottagningslistade. - Vårdgivaren svarar i övriga fall än ovan själv för information till befolkningen om nyanställningar eller andra personalförändringar. När en mottagning stänger När en mottagning (vårdcentral, barnavårdscentral, barnmorskemottagning) stänger är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare som stänger ned sin mottagning svarar för kostnader för brev, kuvert och porto.

I brevet ska det framgå: - Vilken mottagning som stänger samt tidpunkt för detta - Hur omlistning går till - Vad som händer om ingen omlistning sker Att välja barnavårdscentral Barnmorskemottagningarna har till uppgift att i graviditetsvecka 25-35 aktualisera frågan om val av barnavårdscentral (BVC) med de blivande vårdnadshavarna och i normalfallet genomföra ett så kallat förval innan barnet är fött. Förvalet omvandlas till en aktiv listning på vald BVC när barnet är fött. Dagen efter födelsen kan vald BVC se att barnet är listat. De vårdnadshavare som inte har gjort ett förval vid kontakt med barnmorskemottagning uppmanas på BB att lista sitt barn på en BVC. Listning till barnavårdscentral sker genom: - 1177 Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation eller med engångskoder via sms - Via underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Man kan endast lista sig på de barnavårdcentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Det innebär att nuvarande system där vissa personer på vårdcentralerna också har behörighet att registrera i Huldra upphör att gälla. Vårdcentralerna kan fortsatt använda sms-funktionen men då innebär en sms-listning istället en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till husläkarkansliet för registrering i Huldra. Närområdesansvar barnavårdscentral Olistade nyfödda barn fördelas till respektive barnavårdscentral (BVC) av Barnhälsovården, tidigast på dag 3. Barnet fördelas till den BVC som ligger geografisk närmast vårdnadshavarnas folkbokföringsadress. Om flera BVC finns i närområdet praktiseras fördelning i turordning. Region Uppsala har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till BVC när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker och därmed sker en automatisk fördelning av olistade.

Närområdesansvaret omfattar: - Erbjuda alla olistade barn barnhälsovård enligt fastställda dokument. - Kontakt mellan barnavårdcentral och vårdnadshavare Barnets vårdnadshavare ska kontaktas av den barnavårdscentral (BVC) där barnet är listat för kallelser till exempelvis kontroller och vaccinationer. Vårdnadshavare som inte gjort ett aktivt val ska kontaktas av den BVC som barnet har tilldelats. BVC ska i den första kontakten tillfråga vårdnadshavaren om vilken BVC vårdnadshavaren vill lista sitt barn på. Om vårdnadshavaren väljer att gå på en annan BVC, eller kanske redan kontaktat en annan BVC, så måste vårdnadshavaren upplysas om att de måste lista om sitt barn till denna BVC. Att välja Barnmorskemottagning (BMM) - Listning till barnmorskemottagning sker genom: - Att gravida kvinnor tar kontakt direkt med barnmorskemottagning. Registrering av listning i Huldra sköts av barnmorskor vid respektive mottagning. Man kan endast lista sig på de barnmorskemottagningar som landsting/regioner anvisar till, det vill säga de BBM som landsting/regioner driver i egen regi eller de som landsting/regioner har avtal med. Permanent särskilt boende och korttidsboende Patienten ska vid flytt till ett permanent särskilt boende avlistas från sin ordinarie husläkare. Husläkarkansliet informeras om detta genom att en omlistningsblankett skickas med uppgifter på den person som ska avlistas från sin tidigare vårdcentral/husläkare och omlistas på det särskilda boendet. Sjuksköterskan på vårdboendet ansvarar för att detta blir gjort och använder särskild anvisad blankett för detta. I Uppsala kommun sker en samordning av inskickandet av blanketter till husläkarkansliet av en boendesamordare när patienten tackat ja till platsen. I övriga kommuner skrivs en lokal rutin som beskriver hur detta ska gå till. Information till patienten om den automatiska avlistningen ges vid inflyttning. Patienten har dock möjlighet att behålla sin husläkare. Sjuksköterskan på vårdboendet ansvarar för att detta blir gjort och ska använda anvisad blankett för detta. En patient på ett korttidsboende ska vara kvar som listad på sin ordinarie husläkare. Om patienten på korttidsboendet får ett ändrat biståndsbeslut till permanent särskilt boende ska patienten erbjudas avlistning och läkaren på korttidsboendet övertar läkaransvaret. Det vårdboende som sedan tar emot patienten för en permanent plats ansvarar för att patienten listas på boendet, enligt rutin för permanent särskilt boende ovan.

Hemvårdsenheten för äldre För personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet finns möjlighet att bli listade på en husläkare på Hemvårdsenheten. Det gäller företrädesvis äldre personer med behov av omfattande och samordnade insatser (kommun landsting/region) och som har svårt att ta sig till sin vårdcentral. Husläkare, vårdplaneringsteamet på Akademiska sjukhuset eller kommunens distriktssköterska kan skicka remiss efter samråd med patient och anhöriga. Efter ett hembesök för bedömning avgörs om patienten kan skrivas in i, och därmed också listas på, Hemvårdsenheten. Patienten avlistas då från sin tidigare vårdcentral/husläkare. Habiliteringshusläkarmottagningen För personer med särskilda funktionsnedsättningar och kontakt med habiliteringen finns möjlighet att bli listade på Habiliteringshusläkarmottagningen efter särskilda kriterier. Husläkare kan vid behov kontakta habiliteringshusläkarmottagningen för rådgivning, t.ex. inför intygsskrivning. Det finns möjlighet att skicka remiss för bedömning om patienten ska lista sig på Habiliteringshusläkarmottagningen. Kontakt sker via läkarsekreterare på Hälsa och Habilitering. Vårdcentraler har ett ansvar för listade personer vid Habiliteringshusläkarmottagningen vid akuta problem, t ex akuta infektioner eller skador samt för provtagning. Eftersom Habiliteringshusläkarmottagningen inte utrustats som en komplett vårdcentral, finns i enstaka fall behov av närmaste vårdcentrals resurser i form av operationsrum för lilla kirurgin och akut provtagning i samband med läkarbesöket.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-07-14 Dnr LS2017-0262 Ekonomi och hållbar utveckling Christina Lindberg Tfn 0703229229 E-post christina.lindberg@regionuppsala.se Regionstyrelsen Remissyttrande avseende betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld SOU 2017:5 Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande till Socialdepartementet avseende betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld, SOU 2017:5, vilket är ett betänkande av Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet. Regeringen beslutade den 17 juli 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av försäkringsvillkoren i de svenska sociala trygghetssystemen och deras tillämpning utifrån de nya förutsättningar som globaliseringen ger i en unionsrättslig och internationell kontext. Syftet var att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet som skulle skapa goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Regeringen beslutade den 10 december 2014 att ge utredningen tilläggsdirektiv. Tilläggsdirektiven konstaterar att det i dag saknas bestämmelser i svensk lagstiftning om krav på uppehållsrätt enligt 3 a kap. utlänningslagen (2005:716) för att en person ska få tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen avseende de bosättningsbaserade förmånerna. Regeringen anser att det är viktigt att tydliggöra vilka som vid migration till och från Sverige utifrån en unionsrättslig kontext ska ha tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen avseende de bosättningsbaserade förmånerna. Det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner som ingår i tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om de sociala trygghetssystemen, i den mån unionsrätten tillåter det. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Region Uppsala instämmer huvudsakligen i utredningens förslag men lämnar några synpunkter: Region Uppsala instämmer i förslaget om att det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner. Region Uppsala tillstyrker förslaget om att de personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 883/2004 i 8 kap. 2 HSL ska kunna visa sin rätt till vårdförmån, till exempel genom ett intyg, för att Region Uppsala ska vara skyldigt att erbjuda icke nödvändig eller subventionerad vård. Region Uppsala vill betona behovet av bättre statistik över Sveriges kostnader för vård i andra stater som debiteras Sverige samt kostnader för vård som givits i Sverige som debiterats andra stater. Region Uppsala vill poängtera att det finns ett tolkningsutrymme för vilken rehabilitering som är evidensbaserad när det gäller olika regioner och länder med olika försäkringssystem. Region Uppsala vill framföra att det är hälso- och sjukvårdspersonalen som möter patienterna som ska tillämpa reglerna i de enskilda fallen och det innebär en stor pedagogisk uppgift att få reglerna att fungera ute i verksamheten. Och svårtillämpade regler leder lätt till orättvis hantering av enskilda fall. Region Uppsala instämmer i utredarens bedömning om fortsatt utredning av de delar som åligger den kommunala hälso- och sjukvården. Beredning Landstingen och regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har på tjänstemannanivå fört gemensamma diskussioner inför framtagande av remissyttrandet gällande rubricerad remiss. Synpunkter har i Region Uppsala inhämtats från juridiska enheten, smittskyddsenheten samt enheten för kunskapsstöd med ansvar för tandvård, försäkringsmedicin och läkemedel. Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Socialdepartementet

2017-08-29 Dnr LS2017-0262 Ekonomi och hållbar utveckling Christina Lindberg Tfn 070-322 92 29 E-post christina.lindberg@regionuppsala.se Socialdepartementet Remissyttrande avseende betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld SOU 2017:5 Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld SOU 2017:5. Sammanfattande överväganden Region Uppsala instämmer huvudsakligen i utredningens förslag men vill lämna några synpunkter. Region Uppsala instämmer i förslaget om att det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner. Region Uppsala tillstyrker förslaget om att de personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 883/2004 i 8 kap. 2 HSL ska kunna visa sin rätt till vårdförmån, till exempel genom ett intyg, för att Region Uppsala ska vara skyldigt att erbjuda icke nödvändig eller subventionerad vård. Region Uppsala vill betona behovet av bättre statistik över Sveriges kostnader för vård i andra stater som debiteras Sverige samt kostnader för vård som givits i Sverige som debiterats andra stater. Region Uppsala vill poängtera att det finns ett tolkningsutrymme för vilken rehabilitering som är evidensbaserad när det gäller olika regioner och länder med olika försäkringssystem. Region Uppsala vill framföra att det är hälso- och sjukvårdspersonalen som möter patienterna som ska tillämpa reglerna i de enskilda fallen och det innebär en stor pedagogisk uppgift att få reglerna att fungera ute i verksamheten. Och svårtillämpade regler leder lätt till orättvis hantering av enskilda fall. Region Uppsala instämmer i utredarens bedömning om fortsatt utredning av de delar som åligger den kommunala hälso- och sjukvården. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (3) Synpunkter på betänkandets förslag Region Uppsala välkomnar ett tydliggörande av den så kallade gränsöverskridande vården, det vill säga vilken vård och vilka vårdförmåner landstingen och regionerna ska erbjuda och vilka personer som ska erbjudas vård i en gränsöverskridande situation. Det är bra att kostnadsansvaret och regelverket för vem som ska betala vad när en person får vård, också har tydliggjorts. Region Uppsala vill också framhålla behovet av bättre statistik över Sveriges kostnader för vård i andra stater som debiterats Sverige samt kostnader för vård som givits i Sverige som debiterats andra stater. Region Uppsala anser att det är en bra genomgång som har gjorts i betänkandet och att det är positivt att personer ska kunna visa ett intyg från Försäkringskassan att de har rätt till vård i Sverige vilket kommer underlätta administrationen inom vården. När det gäller läkemedelsförmånen är nuvarande skrivning i lagen om läkemedelsförmåner mycket svårtolkad och svårhanterlig på vårdinrättningar och apotek. Region Uppsala välkomnar därför den förändring enligt förslaget att den som kan visa sin rätt till vårdförmåner i Sverige enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Förändringen bör kunna underlätta tolkningen av vilka som har rätt till förmåner inom hälso- och sjukvården och apotek. S 67: Region Uppsala anser att förslaget till tandvårdslagen är bra. Förslaget att införa en rätt att på begäran få prövat om en person är försäkrad enligt SFB (Socialförsäkringsbalken) är positivt, samt även att personen får ett intyg från Försäkringskassan som visar detta. Det införs även en möjlighet att överklaga beslutet. Vid behov borde intyget kunna användas som grund för tillgång till vård i Sverige för de personer som omfattas av samordningsförordningen och har Sverige som behörig stat, men inte är folkbokförda i landet. Utöver att tydliggöra rättigheten för den enskilde att kunna på begäran få ett intyg om han eller hon omfattas av svensk socialförsäkring så bidrar förslaget till att ge en bättre statistik från Försäkringskassan över hur många personer Sverige har ett ansvar för, vad gäller den sociala tryggheten. S 749-750: Vi har nationella rådgivande riktlinjer för sjukskrivning och vi har kriterier för vilken rehabilitering som är evidensbaserad. Vad händer i en gränsöverskridande situation när olika regioner och länder har olika syn på evidens och har olika försäkringssystem? S 751, 753: Det är svårt att bedöma vad som är en akut situation när det gäller att ansvara för att erbjuda eller erhålla vård? Risk att dö? Att inte försämras? Att bibehålla funktioner? Att kunna fortsätta förvärvsarbete? Insatser inom rehabiliteringsområdet kan spänna över hela skalan. Insatserna är sällan engångs utan spänner ofta över en serie behandlingar över tid där även uppföljning är en väsentlig del av behandlingsresultatet. Ibland kan en akut åtgärd innebära en operation, men för att få resultat krävs rehabilitering i efterförloppet. Hur löser man det ansvarsmässigt? Hjälpmedel ingår ofta som en väsentlig del i en rehabiliteringsåtgärd och på det området har vi dessvärre regionala skillnader vid förskrivning och ekonomiskt ansvar.

3 (3) S 757: Bra förslag att Försäkringskassan även fortsättningsvis ansvarar för intyg om rätt till vård. S 758: Varför kan inte alla landsting hantera samordningsnummer? S 759: När det gäller att se över organisatoriska system för hälso- och sjukvården utifrån ett vård- och uppföljningsperspektiv borde vi ha ett gemensamt journalsystem. Avsnitt 25 Tillgång till svensk hälso- och sjukvård i gränsöverskridande situationer inom EU/EES Reglerna om vård är svåra att tillämpa och tillämpningen måste främst ske ute på fältet, det vill säga av hälso- och sjukvårdspersonalen som möter patienterna. Patienterna tillhör olika kategorier och reglerna är olika beroende på om personen är folkbokförd här, arbetar här eller turistar här. Reglerna är dessutom olika både när det gäller vilken vård personen har rätt att få akut, nödvändig, fullt vårdutbud och vem som ska bära den slutliga kostnaden. Det är alltså en stor pedagogisk uppgift att få reglerna att fungera ute i verksamheten. Och svårtillämpade regler leder lätt till orättvis hantering av enskilda fall. Avsnitt 25.5.1 Rätt till vårdförmåner i Sverige Region Uppsala tillstyrker förslaget att de personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 883/2004 i 8 kap. 2 HSL ska kunna visa sin rätt till vårdförmån, till exempel genom ett intyg, för att Region Uppsala ska vara skyldigt att erbjuda dem icke nödvändig eller subventionerad vård. Det förenklar hanteringen för hälso- och sjukvårdspersonalen, som annars bara kan göra bedömningen i förhållande till om en person är folkbokförd här eller inte. Normalt framgår det annars inte om Sverige bedöms som behörig stat genom arbete eller EU-rättslig bosättning. Det är bra att det tydliggörs vilket landsting eller region som ska erbjuda hälso- och sjukvård i en gränsöverskridande situation. Vidare är det positivt att kostnadsansvaret tydliggörs för vissa gränsöverskridande situationer när en person bor och är folkbokförd i Sverige, men arbetar i ett annat EU/EES-land. Regeln är dock fortfarande svår att tillämpa, eftersom hälso- och sjukvårdspersonal endast kan se att personen ifråga är folkbokförd här och därmed hör till Region Uppsalas kostnadsansvar. Avsnitt 28 Behov av fortsatt utredning Region Uppsala instämmer i utredarens bedömning om behovet av fortsatt utredning av de delar som åligger den kommunala hälso- och sjukvården. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

Svensk social trygghet i en globaliserad värld Del 1 Betänkande av Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet Stockholm 2017 SOU 2017:05

SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: kundservice@wolterskluwer.se Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN 978-91-38-24556-9 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Annika Strandhäll Regeringen beslutade den 17 juli 2014 (dir. 2014:109) att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av försäkringsvillkoren i de svenska sociala trygghetssystemen och deras tillämpning utifrån de nya förutsättningar som globaliseringen ger i en unionsrättslig och internationell kontext. Syftet var att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skulle skapa goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Regeringen beslutade den 10 december att ge utredningen tilläggsdirektiv (dir. 2015:133). Tilläggsdirektiven konstaterar att det i dag saknas bestämmelser i svensk lagstiftning om krav på uppehållsrätt enligt 3 a kap. utlänningslagen (2005:716) för att en person ska få tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen avseende de bosättningsbaserade förmånerna. Regeringen anser att det är viktigt att tydliggöra vilka som vid migration till och från Sverige utifrån en unionsrättslig kontext ska ha tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen avseende de bosättningsbaserade förmånerna. Det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner som ingår i tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om de sociala trygghetssystemen, i den mån unionsrätten tillåter det. Statsrådet Ulf Kristersson förordnade den 1 september 2014 stabsdirektören Per Åkesson som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet (ToR-utredningen). Som sakkunniga i kommittén förordnades den 1 september 2009 rättssakkunniga Johanna Gokall, departementssekreteraren Parthena Hantzaridou, kanslirådet Stefan Härmä, departementssekreteraren Karin Moberg, departementssekreteraren Kristin Olsson, kanslirådet

Malin Skäringer, departementssekreteraren Jennie Waldelius, kanslirådet Petra Zetterberg Ferngren. Jennie Waldelius och Petra Ferngren Zetterberg entledigades den 29 april 2015. Samma dag förordnades departementssekreteraren Ulrika Axelsson Jonsson, kanslirådet Karin Stillerud, rättssakkunnige Emma Wännström samt departementssekreteraren Madeleine Öhberg. Karin Stillerud entledigades den 15 december 2015. Samtidigt förordnades departementssekreteraren Joakim Svensson. Johanna Gokall entledigades den 2 februari 2016 och samtidigt förordnades rättsakkunnige Mikaela Neijd. Karin Moberg entledigades den 12 april 2016. Samtidigt förordnades departementssekreteraren Kristin Sinclair. Joakim Svensson entledigades den 17 oktober 2016. Samma dag förordnades departementssekreteraren Charlotta Örn. Kanslirådet Joakim Beck-Friis förordnades den 13 april 2016. Kanslirådet Katarina Fried förordnades den 8 september 2016. Stefan Härmä entledigades den 28 november 2016. Emma Wännström entledigades den 1 december 2016. Som experter i utredningen förordnades den 1 september 2014 den rättslig experten Pia Blank Thörnroos, förbundsjuristen Ellinor Englund, docenten Thomas Erhag, jur.dr. Emma Holm, enhetschefen Kent Larsson, jur.dr. Jaan Paju, verksamhetsområdeschefen Kjell Skoglund, tf. enhetschefen Ulf Staffansson. Som expert i utredningen förordnades den 2 februari även den rättsliga experten Christina Janzon. Som sekreterare i utredningen anställdes den 1 november 2014 utredaren Marie Jakobsson Randers, utredaren Brita Kaltenbrunner Bernitz och departementssekreteraren Maria Karlman Noleryd. Ämnessakkunnige Wenche Skoglund anställdes som sekreterare den 17 augusti 2015. Utredaren Niklas Österlund anställdes som sekreterare den 1 september 2015. Textredigering och layout har utförts av Liselotte Larsson Kommittéservice.

Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet överlämnar härmed sitt betänkande Social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5). Till betänkandet har även fogats särskilda yttranden från sakkunniga Kristin Sinclair samt från experten Ulf Staffansson. Uppdraget är därmed slutfört. Stockholm i januari 2017 Per Åkesson

Innehåll Ordlista och förkortningar... 27 Sammanfattning... 33 1 Författningsförslag... 55 1.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken... 55 1.2 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)... 61 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring... 63 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor... 64 1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.... 66 1.6 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)... 67 1.7 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:000)... 69 1.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd... 71 1.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning... 72 1.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi... 73 7

Innehåll SOU 2017:05 1.11 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)... 74 1.12 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)... 75 1.13 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)... 77 1.14 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet... 80 2 Uppdraget och dess genomförande... 83 2.1 Behov av översyn av de svenska sociala trygghetssystemen... 85 2.2 Internationaliserad världsekonomi, samt förändrad demografi med ökad migration... 86 2.3 Samordning av sociala trygghetssystem internationell utveckling... 90 2.4 Disposition av betänkandet... 92 2.5 Möten med experter och sakkunniga... 93 2.6 Resor och studiebesök... 93 2.7 Vidtalade myndigheter, organisationer och forskare... 94 2.8 Andra utredningar... 94 3 Bakgrund... 97 3.1 Internationellt, europeiskt och nordiskt samarbete... 97 3.1.1 Det internationella samarbetet och dess utveckling... 97 3.1.2 Det europeiska samarbetet och dess utveckling inom ramen för EU/EES... 99 3.1.3 Det nordiska samarbetet och dess utveckling... 108 3.2 Välfärdsmodeller i Europa... 112 3.2.1 Bismarckmodellen... 112 3.2.2 Beveridgemodellen... 113 8

SOU 2017:05 Innehåll 3.2.3 Den nordiska välfärdsmodellen... 114 3.3 De svenska sociala trygghetssystemen... 115 3.3.1 Vad ingår i den sociala tryggheten?... 115 3.3.2 De sociala trygghetssystemens historia... 116 3.3.3 Rättighet eller skyldighet... 117 3.4 Den svenska förvaltningsmodellen... 118 4 Tidigare utredningar... 123 4.1 Utredningar om de sociala trygghetssystemen och EU... 123 4.1.1 Utredningen om socialförsäkringen och EG... 123 4.1.2 Utredningen om socialförsäkringens personkrets... 126 4.1.3 Utredningen om EU:s utvidgning konsekvenserna av personers fria rörlighet m.m.... 130 4.1.4 1999 års pensionsreform... 131 4.1.5 Utredningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol)... 132 4.1.6 Socialförsäkringsutredningen... 134 4.1.7 Kommittén för cirkulär migration och utveckling... 135 4.1.8 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen... 136 4.2 Utredningar om förvaltning och EU... 139 4.2.1 2006 års förvaltningskommitté... 139 4.2.2 Förvaltningslagsutredningen... 140 4.2.3 Utredningen om delaktighet i EU... 141 5 Statistik och rörlighetsmönster till och från Sverige... 143 5.1 Tillgängliga datakällor... 143 5.1.1 Data hos Statistiska centralbyrån... 143 5.1.2 Data hos Migrationsverket... 146 5.1.3 Data hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten... 147 5.1.4 Data hos Arbetsmiljöverket... 148 5.1.5 Data hos Universitetskanslerämbetet... 148 5.2 Rörlighetsmönster till Sverige... 148 9

Innehåll SOU 2017:05 5.2.1 Uppehållsrätt, asylsökande och uppehållstillstånd i Sverige... 149 5.2.2 Bosättning i Sverige... 153 5.2.3 Arbete i Sverige som utlandsbosatt... 159 5.2.4 Studier i Sverige... 162 5.2.5 Utbetalning av förmåner till immigrerande personer... 164 5.3 Rörlighetsmönster från Sverige... 165 5.3.1 Utvandring från Sverige... 165 5.3.2 Arbete utomlands... 167 5.3.3 Studier utomlands... 170 5.3.4 Utbetalning av förmåner till andra medlemsstater... 171 5.4 Sammanfattning... 174 6 Översikt tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen... 177 6.1 Socialförsäkringen... 178 6.2 Hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel... 189 6.3 Arbetslöshetsförsäkringen... 192 7 Finansiering av den sociala tryggheten... 197 7.1 Gällande svensk rätt... 197 7.1.1 Socialavgifter... 197 7.1.2 Fördelning av socialavgifterna... 202 7.1.3 Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen... 204 7.1.4 Finansiering av hälso- och sjukvården... 205 7.2 Socialavgifter inom EU... 205 7.2.1 Allmänna bestämmelser... 207 7.2.2 Särskilda bestämmelser... 208 7.2.3 Avtal om social trygghet... 209 7.3 Skatteverkets hantering av socialavgifter... 209 7.3.1 Arbete har utförts i Sverige... 210 7.3.2 Arbete har utförts inom EU/EES-stat eller i stat som Sverige har ingått avtal med... 210 10

SOU 2017:05 Innehåll 7.3.3 Utsändning... 210 7.3.4 Arbete i två eller flera länder... 211 7.3.5 För- och efterskottsbetalningar... 212 7.3.6 Utsändning utanför EU... 212 7.3.7 Bosättningsbegreppet och socialavgifter... 212 7.3.8 Utländsk arbetsgivare... 213 8 Folkbokföring... 215 8.1 Syftet med folkbokföring... 215 8.2 Folkbokföring vid inflyttning från utlandet... 216 8.2.1 Folkbokföring vid dubbel bosättning... 217 8.2.2 Barns folkbokföring... 218 8.2.3 Diplomater... 219 8.2.4 Studenter... 219 8.2.5 Arbetstagare... 220 8.2.6 Arbetssökande... 220 8.3 Utflyttning från Sverige... 221 8.3.1 Avregistrering från folkbokföringen... 221 8.4 Att flytta mellan de nordiska länderna... 223 8.5 Särskilt om samordningsnummer... 224 9 Social trygghet och folkrätt... 225 9.1 Metod för att införliva internationella rättsakter... 225 9.2 Förenta Nationerna... 227 9.2.1 Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (AFMR)... 227 9.2.2 Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (IKMPR)... 228 9.2.3 Internationella konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter IKESKR... 229 9.2.4 FN:s konvention om barnets rättigheter... 230 9.2.5 Konvention angående flyktingars rättsliga ställning (FN:s flyktingkonvention)... 233 11

Innehåll SOU 2017:05 9.3 Internationella arbetsorganisationen... 234 9.4 Europarådet... 238 9.4.1 Europakonventionen... 239 9.4.2 Den europeiska sociala stadgan... 244 9.5 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna... 247 9.5.1 Sociala rättigheter i rättighetsstadgan... 250 9.5.2 Relationen Europeiska social stadgan, rättighetsstadgan och Europakonventionen... 253 10 Rätt till fri rörlighet och likabehandling inom EU... 255 10.1 Den fria rörligheten och vilka persongrupper som omfattas... 257 10.1.1 Arbetstagare... 257 10.1.2 Arbetssökande... 261 10.1.3 Familjemedlemmar... 262 10.1.4 Studenter... 264 10.1.5 Övriga unionsmedborgare icke yrkesaktiva... 264 10.1.6 Tredjelandsmedborgare... 266 10.1.7 Tjänster och tjänsteutövande... 267 10.2 Rörlighetsdirektivet... 269 10.3 Likabehandling... 279 10.3.1 Direkt diskriminering och grunder för rättfärdigande... 280 10.3.2 Indirekt diskriminering och grunder för rättfärdigande... 282 10.4 Tillgång till sociala förmåner... 284 10.4.1 Sociala förmåner... 285 10.4.2 EU-domstolens rättspraxis för tillgång till sociala förmåner i enlighet med förordning 492/2011 och förordning 883/2004.. 287 10.4.3 Test om laglig bosättning i en medlemsstat för traditionella social trygghetsförmåner.... 299 12

SOU 2017:05 Innehåll 11 Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen... 303 11.1 Allmänna bestämmelser... 305 11.1.1 Personkretsen... 306 11.1.2 Förordningens sakområden... 310 11.1.3 Principerna... 312 11.2 Fastställande av tillämplig lagstiftning... 318 11.2.1 Bindande regler gällande tillämplig lagstiftning.. 318 11.2.2 Principen om en stats lagsstiftning... 321 11.2.3 Tillämplig lagstiftning för offentligt anställda... 324 11.2.4 Tillämplig lagstiftning för arbetslösa som är bosatta utanför den behöriga staten... 324 11.2.5 Tillämplig lagstiftning för personer i militärtjänstgöring eller civil tjänstgöring... 325 11.2.6 Tillämplig lagstiftning för flygpersonal... 325 11.2.7 Tillämplig lagstiftning för sjömän... 327 11.2.8 Yrkesaktiva och icke-yrkesaktiva... 327 11.2.9 Tillämplig lagstiftning för icke yrkesaktiva... 330 11.3 Särskilda bestämmelser om tillämplig lagstiftning... 332 11.3.1 Tillämplig lagstiftning för utsända arbetstagare och egenföretagare... 333 11.3.2 Tillämplig lagstiftning vid arbete i två eller flera medlemsstater... 338 11.3.3 Undantag från bestämmelserna i artiklarna 11 15... 342 11.4 Förordningens sakområden... 343 11.4.1 Förmåner vid sjukdom... 343 11.4.2 Förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap... 347 11.4.3 Förmåner vid invaliditet... 348 11.4.4 Förmåner vid ålderdom samt förmåner till efterlevande... 349 11.4.5 Förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar... 352 11.4.6 Förmåner vid arbetslöshet... 352 11.4.7 Familjeförmåner... 355 13

Innehåll SOU 2017:05 11.4.8 Särskilda icke-avgiftsfinansierade kontantförmåner... 357 11.4.9 Övriga förmåner... 359 12 Associeringsavtal och direktiv om social trygghet för tredjelandsmedborgare... 361 12.1 Tredjelandsmedborgare bosatta i EU... 361 12.2 Associerings-, samarbets- och stabiliseringsavtal... 365 12.2.1 EES-avtalet... 366 12.2.2 Fri rörlighetsavtalet med Schweiz... 367 12.2.3 Avtalet med Turkiet... 369 12.2.4 Balkanavtalen... 371 12.2.5 Europa-medelhavsavtalen... 372 12.3 Migrationslagstiftning för rätt att resa in, vistas och arbeta i EU... 375 12.3.1 Det europeiska asylsystemet särskilt om skyddsgrundsdirektivet... 376 12.3.2 Direktiv om ett kombinerat tillstånd för uppehåll och arbetstillstånd... 379 12.3.3 Direktiv om företagsintern överföring... 381 12.3.4 Direktiv för inresa och vistelse för rätt för anställning som säsongsarbetare... 382 12.3.5 Direktiv om familjeåterförening... 382 12.3.6 Direktivet om EU-blåkort... 383 12.3.7 Forskardirektivet... 385 12.3.8 Direktiv om rätt för tredjelandsmedborgare att bli varaktigt bosatta i EU... 387 13 Samarbete och avtal inom området för social trygghet. 391 13.1 Bilaterala avtal om social trygghet... 391 13.1.1 Den materiella omfattningen... 394 13.1.2 Den personella omfattningen... 395 13.1.3 Likabehandling... 396 13.1.4 Tillämplig lagstiftning... 396 13.1.5 Sammanläggning... 397 13.1.6 Beräkning av ålderspension... 397 13.1.7 Export av förmåner... 398 14

SOU 2017:05 Innehåll 13.1.8 Administrativa bestämmelser... 398 13.2 Det nordiska samarbetet inom social trygghet... 398 13.2.1 Den nordiska samarbetsöverenskommelsen... 399 13.3 Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser... 406 14 Gränsöverskridande vård... 409 14.1 Allmänt om gränsöverskridande vård EU... 410 14.2 Tillgång till gränsöverskridande vård samordningsbestämmelserna... 411 14.2.1 Sverige behörig stat, tillgång till vård... 412 14.2.2 Vård i stat som inte är behörig stat nödvändig vård... 414 14.2.3 Vård i stat som inte är behörig stat planerad vård... 415 14.2.4 Kostnads- och informationsansvar... 422 14.3 Tredjelandsmedborgare och personer som inte omfattas av samordningsbestämmelserna... 424 14.3.1 Avtal gällande sjukvårdsförmåner... 425 14.3.2 Kostnadsansvar... 429 15 Administrativt samarbete... 431 15.1 Samordning av det internationella sociala trygghetsområdet... 432 15.1.1 Administrativa EU-organ... 432 15.1.2 EU:s samordningssystem för social trygghet samarbetsstrukturer och -processer... 434 15.1.3 Informationstillgänglighet och informationsutbyte... 437 15.1.4 Andra samarbetsområden... 438 15.2 Samarbete i enskilda ärenden... 440 15.3 Aktörer på nationell nivå... 442 15.3.1 Behörig myndighet... 442 15.3.2 Behörig institution... 443 15.3.3 Förbindelseorgan... 443 15

Innehåll SOU 2017:05 15.4 Svenska myndigheter och andra aktörer... 443 Del 2. 16 Allmänna överväganden... 447 16.1 Utmaningar för de sociala trygghetssystemen i en allt mer globaliserad värld... 448 16.2 Stabila och hållbara välfärdssystem förutsätter att tilliten till systemen upprätthålls... 450 16.3 Principerna för de svenska sociala trygghetssystemen bör inte förändras... 453 16.4 Bosättning och arbete bör fortsätta vara grunden svensk social trygghet och rätt till förmåner... 455 16.4.1 Bosättning som grund för att omfattas av de sociala trygghetssystemen och rätt till förmåner... 457 16.4.2 Arbete som grund att omfattas av social trygghet och rätt till förmåner... 459 17 Tillämplig lagstiftning i gränsöverskridande situationer... 461 17.1 Bedömning av huruvida en person omfattas av de svenska sociala trygghetssystemen vid gränsöverskridande situationer... 461 17.1.1 Bedömningsförfarandet... 461 17.1.2 Bedömningsprocess... 463 17.2 Möjligheten till intyg om att omfattas av social trygghet i Sverige i gränsöverskridande situationer... 465 17.2.1 Rätt till beslut och intyg om en person är försäkrad enligt SFB... 466 18 Arbete som villkor för att omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet... 469 18.1 Arbete som villkor för att omfattas av svensk socialförsäkring... 469 16

SOU 2017:05 Innehåll 18.2 Förvärvsarbete i SFB... 470 18.2.1 Jämförelse mellan det EU-rättsliga arbetstagarbegreppet och det svenska begreppet förvärvsarbete i SFB... 472 18.2.2 Definitioner av förvärvsarbete och olika arbetsformer... 474 18.3 Verksamhet här i landet... 477 18.4 Försäkringens början, upphörande och efterskyddstid... 479 18.4.1 Försäkringens början... 479 18.4.2 Försäkringens upphörande... 481 18.4.3 Särskilda situationer för att fortsätta att omfattas av den arbetsbaserade försäkringen... 482 18.4.4 De svenska efterskyddsreglernas förenlighet med förordning 883/2004... 483 18.4.5 Efterskyddstiden ska inte förändras... 484 18.5 Kvalifikationskrav för den arbetsbaserade försäkringen... 485 18.5.1 Inga ytterligare kvalifikationskrav... 489 18.6 Utsända arbetstagare av annan än statlig arbetsgivare... 492 18.6.1 Allmänt om utsändning till och från Sverige (med undantag för statligt anställda)... 492 18.6.2 Oförändrad huvudregel gällande tidsfrist för utsändning... 500 18.6.3 Möjlighet att fortsatt vara försäkrad i som längst tre år vid utsändning... 502 18.6.4 Utsända arbetstagare från Sverige... 503 18.6.5 Utsändning av egenföretagare från Sverige... 505 18.6.6 Utsändning av arbetstagare till Sverige... 507 18.6.7 Utsändning av egenföretagare till Sverige... 510 18.7 Frivillig försäkring för att omfattas av svensk social trygghet... 512 18.7.1 Det norska systemet för frivillig försäkring... 512 18.7.2 En svensk frivillig försäkring?... 515 17

Innehåll SOU 2017:05 19 Bosättning som villkor för att omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet... 519 19.1 Allmänt om bosättning som villkor för att omfattas av de sociala trygghetssystemen... 519 19.2 Bosättning enligt SFB... 521 19.2.1 Nuvarande bosättningsbegrepp i SFB... 521 19.2.2 Särskilt om bosättningsbedömning i gränsöverskridande situationer... 523 19.2.3 Vad innebär det EU-rättsliga bosättningsbegreppet?... 524 19.2.4 Jämförelse mellan det EU-rättsliga bosättningsbegreppet och nuvarande bosättningsbegrepp i SFB... 526 19.3 Överväganden och förslag... 528 19.3.1 Tydligare skiljelinje mellan bosättning i gränsöverskridande- och icke gränsöverskridande situationer... 528 19.3.2 Särskilt om socialförsäkringsrättslig bosättning i gränsöverskridande situationer... 530 19.4 Barns bosättning... 547 19.4.1 Barns bosättning ska bedömas enskilt... 549 20 EU-rättslig bosättning i Sverige... 551 20.1 Allmänt om EU-rättslig bosättning i Sverige... 551 20.2 Tolkning av det EU-rättsliga bosättningsbegreppet... 553 21 Tillgång till social trygghet för vissa särskilda personkategorier... 555 21.1 Biståndsarbetare och deras medföljande familjemedlemmar... 555 21.1.1 Socialförsäkringsskydd för biståndarbetare... 557 21.1.2 Efterskyddstid för medföljande till biståndsarbetare... 559 21.2 Utsända statligt anställda och deras medföljande familjemedlemmar... 561 18

SOU 2017:05 Innehåll 21.2.1 Wienkonventionerna... 561 21.2.2 Villkor för att omfattas av svensk social trygghet... 562 21.2.3 Tidigare utredningar... 565 21.2.4 Behov av att ändra det sociala trygghetsskyddet för medföljande familjemedlemmar till utsända statligt anställda... 567 21.2.5 Socialförsäkringsskydd avseende bosättningsbaserade förmåner för medföljande familjemedlemmar... 569 21.2.6 Socialförsäkringsskydd avseende arbetsbaserade förmåner för medföljande familjemedlemmar... 571 21.2.7 Folkbokföring av utsända i svenska statens tjänst... 574 21.3 Folkbokföring av lokalanställda vid främmande makts beskickningar och karriärkonsulat i Sverige... 578 21.3.1 Allmänt om folkbokföringsreglerna... 578 21.3.2 Anställda vid främmande makts beskickningar och karriärkonsulat (lönade konsulat)... 579 21.3.3 Folkbokföring av lokalanställda vid främmande makts beskickningar och karriärkonsulat... 579 22 Uppehållsrätt och tillgång till förmåner... 583 22.1 Rörlighetsdirektivet en översikt... 583 22.2 Rörlighetsdirektivet i svensk rätt en översikt... 585 22.2.1 Laglig vistelse... 586 22.3 Förutsättningar för uppehållsrätt icke förvärvsaktiva... 586 22.3.1 Belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem... 587 22.3.2 Vad är ett socialt biståndssystem om vilka förmåner omfattar det?... 589 22.3.3 Förutsättningar för uppehållsrätt för icke förvärvsaktiva i Sverige... 592 22.3.4 Registrering av unionsmedborgare... 597 19

Innehåll SOU 2017:05 22.4 Relationen mellan rörlighetsdirektivet och förordning 883/2004... 598 22.4.1 Brey-målet i EU-domstolen... 600 22.4.2 Dano-målet strikt kontra extensiv tolkning... 600 22.4.3 Kommissionen mot Förenade Kungariket avgörandet i EU-domstolen... 602 22.4.4 Sammanfattande kommentarer... 603 22.5 Uppehållsrätt och tillgång till sociala trygghetsförmåner i Sverige... 607 23 Tillgång till svenska socialförsäkringsförmåner i gränsöverskridande situationer... 621 23.1 Att omfattas av svensk social trygghet vid gränsöverskridande situationer... 621 23.2 Socialförsäkringstillhörighet för personer som gör tillfälliga arbetsuppehåll... 624 23.3 Att som bosatt (icke yrkesaktiv) i Sverige få rätt till arbetsbaserade förmåner... 629 23.4 Principen om en behörig stat (exklusivitet)... 635 23.4.1 EU-rätten... 635 23.4.2 Den svenska regleringen i SFB och svensk rättspraxis... 637 23.4.3 Socialförsäkringsskyddet och EU-rätten... 639 23.5 Klassificering av förmåner, särskilt om föräldrapenning... 642 23.5.1 Den svenska föräldrapenningen... 643 23.5.2 Bakgrund gällande klassificeringen av föräldrapenning... 645 23.5.3 Förordningens definition av familjeförmån samt EU-rättspraxis... 646 23.5.4 Nuvarande klassificering kan bestå... 652 23.6 Att omfattas av svensk social trygghet vid gränsöverskridande situationer genom arbete och bosättning för personer från stater utanför EU/EES... 658 23.6.1 Ingen förändring av reglerna för medborgare från tredje land... 659 20

SOU 2017:05 Innehåll 23.7 Utbetalning av socialförsäkringsförmåner utomlands... 661 23.7.1 Arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner... 661 23.7.2 Bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner... 664 23.7.3 Rätt till utbetalning inom EU/EES... 667 23.8 Krav på uppehållstillstånd för utbetalning av socialförsäkringsförmåner... 669 23.8.1 Andra begränsningar av utbetalning av bosättningsbaserade förmåner... 669 23.8.2 Fortsatt utbetalning av bosättningsbaserade förmåner under Migrationsverkets handläggning av uppehållstillstånd... 671 24 Tillgång till svensk arbetslöshetsförsäkring i gränsöverskridande situationer... 675 24.1 Samordning av arbetslöshetsförsäkringen med unionsrätten... 676 24.1.1 Sammanläggning av perioder vid rörlighet inom EU/EES och Schweiz... 677 24.1.2 Medlemskap i svensk arbetslöshetskassa under arbete i annan medlemsstat... 682 24.1.3 Inträde i svensk arbetslöshetskassa efter arbete utomlands... 685 24.1.4 Beräkning av arbetslöshetsersättning efter arbete i annan medlemsstat... 689 24.2 Jämförelse med Danmark och Finland... 691 24.2.1 Danmark... 691 24.2.2 Finland... 693 24.3 Konstruktionen av ALF medför svårigheter vid samordning inom EU/EES... 697 24.3.1 En eller två försäkringar?... 697 24.3.2 Definition av perioder i den svenska arbetslöshetsförsäkringen... 699 24.3.3 Sammanläggning av försäkringsperioder för rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning i Sverige... 704 21

Innehåll SOU 2017:05 24.3.4 Kvarstående medlemskap under arbete utomlands... 711 24.3.5 Villkor om medlemskap i en arbetslöshetskassa inget problem... 713 24.3.6 Inträde i en arbetslöshetskassa efter arbete utomlands... 714 24.4 Överväganden och förslag... 717 24.4.1 Översyn av lagen om arbetslöshetsförsäkringens konstruktion... 718 24.4.2 Tydliggörande gällande medlemskap i arbetslöshetskassa under arbete utomlands... 720 24.4.3 Rätt till inträde i en svensk arbetslöshetskassa efter arbete utomlands... 724 24.4.4 64-årsregeln bör tas bort... 732 25 Tillgång till svensk hälso- och sjukvård i gränsöverskridande situationer inom EU/EES... 737 25.1 Allmänt om hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen samt läkemedelsförmånslagen... 737 25.1.1 Hälso- och sjukvård... 737 25.1.2 Tandvård... 738 25.1.3 Lag om läkemedelsförmåner m.m.... 740 25.1.4 Tillgång till vårdförmåner i Sverige... 741 25.2 Grund för tillgång till vårdförmåner i Sverige... 741 25.2.1 Arbete som grund för rätt till vårdförmåner... 741 25.2.2 EU-rättslig bosättning som grund för rätt till vårdförmåner... 743 25.3 Vårdförmåner... 745 25.3.1 Allmänt om vårdförmåner... 745 25.3.2 Vårdförmåner i Sverige... 749 25.3.3 Vad innebär en vårdförmån i Sverige... 749 25.4 Kostnadsansvar och debitering av kostnader... 752 25.5 Övervägande och förslag... 754 25.5.1 Rätt till vårdförmåner i Sverige... 754 25.5.2 Behov av förbättrad statistik... 761 22

SOU 2017:05 Innehåll 26 Överväganden om socialavgifter... 763 26.1 Samordningen av socialavgifter avgift eller skatt?... 764 26.2 Socialavgifternas klassificering... 768 26.2.1 Skattekonkurrensproblemet Sverige-Danmark... 769 26.3 Ny hälso- och sjukvårdsavgift eller skatt för vissa utländska arbetsgivare?... 770 27 Informationsutbyte mellan myndigheter... 773 27.1 EU:s samarbetsstrukturer för samordningssystemet inom social trygghet... 773 27.1.1 Samarbete på systemnivå... 774 27.1.2 Samarbete i individuella ärenden... 775 27.1.3 EU/EES-gemensamma kort och intyg... 777 27.2 Bakgrund och problembeskrivning... 777 27.3 Gällande bestämmelser... 780 27.3.1 Sekretessregler i beskattningsverksamheten... 780 27.3.2 Uppgiftsskyldighet och sekretessbrytande bestämmelser... 780 27.4 Förslag... 783 27.4.1 Ny uppgiftsskyldighet om tillämplig lagstiftning för Skatteverket... 783 27.4.2 Uppgiftsskyldighet för Skatteverket i SFB... 792 28 Behov av fortsatt utredning... 793 28.1 Utred vidare behovet av prövning av uppehållsrätt... 793 28.2 Politiska ställningstaganden är nödvändiga även när det gäller gränsöverskridande personrörlighet... 795 28.3 Kommunal vård i gränsöverskridande situationer... 797 29 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser... 801 30 Konsekvenser av förslagen... 803 30.1 Socialförsäkringen... 804 23

Innehåll SOU 2017:05 30.1.1 Rätt till beslut om en person är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken... 804 30.1.2 Ändrade kriterier för bosättningsbedömning i gränsöverskridande situationer... 806 30.1.3 Egenföretagare med fast driftsställe i Sverige verksamma utomlands... 810 30.1.4 Utsändning av arbetstagare till och från Sverige... 811 30.1.5 Utökat försäkringsskydd för medföljande till biståndsarbetare och statligt utsända arbetstagare... 812 30.1.6 Krav på uppehållsrätt för rätt till äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg till pensionärer... 816 30.2 Arbetslöshetsförsäkringen... 818 30.3 Hälso- och sjukvården... 821 30.4 Övriga förslag... 824 30.4.1 Förändringar i utlänningslagen... 824 30.4.2 Förändringar i folkbokföringslagen... 827 30.4.3 Informationsutbyte mellan myndigheter... 829 31 Författningskommentar... 833 31.1 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken... 833 31.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring... 839 31.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor... 840 31.4 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)... 841 31.5 Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:000)... 842 31.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.... 843 24

SOU 2017:05 Innehåll 31.7 Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)... 843 31.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning... 844 31.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi... 844 31.10 Förslaget till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)... 844 31.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd... 844 31.12 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)... 844 31.13 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)... 846 31.14 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet... 847 Referenser... 849 Särskilda yttranden... 869 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2014:109... 873 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2015:133... 889 Bilaga 3 Sveriges klassificering av förmåner år 2016... 891 Bilaga 4 Jämförelse gällande uppehållsrätt och rätt till sociala trygghetsförmåner m.m. i andra EU/EESländer... 895 25

Innehåll SOU 2017:05 Bilaga 5 Gemensamt svensk-danskt uttalande om tillämpning av artikel 17 i EG-förordning nr 1408/71 i vissa gränssituationer... 921 26

Sammanfattning Svensk social trygghet i en globaliserad värld Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet föreslår i sitt betänkande ett antal åtgärder i syfte att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Uppdraget till utredningen har varit att göra en översyn av försäkringsvillkoren i de sociala trygghetssystemen. Det är en bred definition av sociala trygghetssystem då trygghetssystemen innefattar socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt arbetslöshetsförsäkring. Även en översyn av socialavgifterna i perspektivet rörlighet över gränserna ingår i utredningens uppdrag. Utredningens förslag ska ta till vara intresset av en god balans mellan att bevara ett sammanhållet svenskt socialt trygghetssystem med hög legitimitet och de behov av internationell karaktär som finns i en alltmer globaliserad värld. I det tilläggsdirektiv som utredningen fått tydliggörs att det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner. Betänkandet består av två delar. Del ett innehåller bakgrundskapitel och beskrivningar av för uppdraget relevant gällande svensk rätt samt en fördjupad beskrivning av relevant internationell rätt. Del två innehåller utredningens överväganden och förslag. Behovet av översyn och utgångspunkter för utredningen Utredningen beskriver, analyserar och lämnar förslag kring hur villkoren för att få tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen behöver förändras. Förändringarna görs i ljuset av en allt mer internationaliserad världsekonomi, förändrad demografi med ökad migra- 33

Sammanfattning SOU 2017:05 tion till och från Sverige samt den rättsliga utvecklingen som skett internationellt, inom Europeiska Unionen (EU)/Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt nationellt sedan Sverige blev medlem i EU år 1995. Välfungerande och hållbara sociala trygghetssystem, som är anpassade till dagens samhälle, är en viktig förutsättning för att möjliggöra och underlätta rörlighet på den internationella arbetsmarknaden. Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner där social trygghet ingår som en del av mänskliga rättigheter. Sverige har även tecknat bilaterala avtal om social trygghet med ett antal andra stater. Fri rörlighet för personer och rätten att tillhandhålla gränsöverskridande tjänster är grundläggande fri- och rättigheter inom EU/EES, som syftar till att skapa en inre, gemensam marknad för varor, kapital, tjänster och arbetskraft. För att underlätta och främja dessa grundläggande principer har ett gränsöverskridande system för samordning av social trygghet utvecklats på EU-nivå, som syftar till att säkerställa sociala rättigheter och likabehandling av EU/EESmedborgare i olika gränsöverskridande situationer som t.ex. arbete eller vistelse i annan medlemsstat. Grundtanken är att EU/EES-medborgare som flyttar till eller vistas i en annan EU/EES-stat varken ska förlora intjänade sociala rättigheter eller bli dubbelförsäkrade och betala avgifter eller få ersättning från flera stater samtidigt. De svenska förutsättningarna Sveriges befolkning har passerat 10 miljoner i januari 2017 och bedöms växa till knappt 13 miljoner år 2060. En tydlig demografisk förändring under denna period är att andelen äldre i befolkningen antas fortsatt växa. Arbetskraften antas inte växa i samma takt. Den ökning av arbetskraften som ändå sker bedöms i allt väsentligt komma från personer som flyttat till Sverige. Utformningen av de svenska sociala trygghetssystemen har specifika drag som gör att de ingår i det som brukar kallas den nordiska välfärdsmodellen. Denna modell präglas bland annat av universalism i bemärkelsen att hela befolkningen omfattas av välfärdssystemen. I modellen ses sociala rättigheter inte endast som en angelägenhet för lägre samhällsklasser, utan utsträcks även till att få stor betydelse för medelklassen. Modellen syftar till att ge en gemensam hög nivå 34

SOU 2017:05 Sammanfattning av välfärd och inte bara en garanterad miniminivå. Finansieringen sker genom en kombination av socialavgifter och skatter. Sverige har (tillsammans med Finland) en förvaltningsmodell som kännetecknas av från regeringen fristående myndigheter, förbud mot ministerstyre och självständigt beslutsfattande i maktutövningen mot den enskilde. De flesta andra stater i Europa har i stället förvaltningsmodeller med ett uttalat ministerstyre. En konsekvens av detta är att i dessa stater kan politiska ställningstaganden få direkt genomslag i förvaltningen vid till exempel den nationella tolkningen av domar från EU-domstolen. I Sverige ansvarar myndigheterna självständigt för detta. Allmänna överväganden De svenska sociala trygghetssystemen i form av socialförsäkring, arbetslöshetsersättning samt hälso- och sjukvård är alla centrala delar i den svenska välfärdsmodellen. Systemen har under lång tid framgångsrikt bidragit till att bekämpa fattigdom, förbättra folkhälsan och medverkat till en mer rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i Sverige. De har därmed bidragit till både social sammanhållning och ekonomisk tillväxt. 1 De svenska sociala trygghetssystemen måste vara väl anpassade för de möjligheter och de utmaningar som följer av ökad globalisering med en allt mer integrerad världsekonomi och en ökad gränsöverskridande personrörlighet. Utifrån dessa utmaningar behövs ett tydligt regelverk för vad som krävs för att omfattas av svensk social trygghet som underlättar för enskilda att avgöra sitt försäkringsskydd och som möjliggör en rättsäker och effektiv administration. Villkoren för att omfattas av de sociala trygghetssystemen behöver utvecklas mot denna bakgrund. Tilliten till de sociala trygghetssystemen ligger på en hög nivå. De åtgärder som behöver vidtas med anledning av gränsöverskridande personrörlighet bör utformas så att denna tillit upprätthålls. De allmänna svenska sociala trygghetssystemen kan sägas utgå från tre principer universell tillgång för alla, individuella rättigheter samt solidarisk finansering via socialavgifter och skatter. Dessa principer 1 SOU 2015:21, s. 235. 35

Sammanfattning SOU 2017:05 har varit synnerligen stabila under lång tid och har en stark folklig förankring. Det finns inte skäl att ändra dessa principer enbart utifrån perspektivet gränsöverskridande personrörlighet. Bosättning eller arbete bör även fortsättningsvis vara de huvudsakliga grunderna för att omfattas av den sociala tryggheten i Sverige. Samtidigt finns det skäl att förtydliga och anpassa regelverket kring bosättning respektive arbete i syfte att både upprätthålla tilliten till systemen och vid behov underlätta gränsöverskridande rörlighet samt möjliggöra en effektiv och rättssäker administration. Villkoren för att omfattas av och få tillgång till förmåner inom svensk social trygghet bör så långt möjligt förutsätta att en person vistas lagligen i landet. Tillämplig lagstiftning i gränsöverskridande situationer För personer i olika gränsöverskridande situationer finns olika internationella, europeiska, nordiska regelverk och i bilaterala avtal som syftar till att ge dessa personer socialt trygghetsskydd. Gränsöverskridande situationer kan omfatta många olika grupper av personer som rör sig över landsgränserna av många olika anledningar, som exempelvis arbete, studier eller familjeförhållanden. Grundprincipen vid samordning i gränsöverskridande situationer är att endast en stats lagstiftning ska vara tillämplig. Syftet med att endast en stats lagstiftning ska gälla är att ingen ska stå utan socialt skydd, men inte heller omfattas av fler än en stats sociala trygghetssystem. Detta kräver att de berörda staterna samarbetar så att den enskilde inte går miste om rättigheter när han eller hon bosätter sig eller arbetar i en annan stat. Inom EU/EES och Norden finns ett väl utvecklat regelverk som reglerar detta. Även avtal om social trygghet som Sverige har med andra stater är del av regelverket för samordning av sociala trygghetsförmåner. Jag föreslår att det för den enskildes trygghet och rättssäkerhet ska införas en rätt att på begäran få prövat om han eller hon är försäkrad enligt SFB, samt att få ett intyg som visar detta. Det införs även en rätt att överklaga beslutet. En rätt att överklaga beslut som är utfärdade med stöd av avtal om social trygghet ska också införas. Ett sådant intyg från Försäkringskassan skulle till exempel kunna användas av en utsänd arbetstagare eller av en person som avser att bedriva näringsverksamhet i länder utanför EU/EES, och som 36

SOU 2017:05 Sammanfattning är försäkrade i samband med utsändning från Sverige. Jag bedömer att förslaget underlättar för personer som ska tjänstgöra i stater med vilka Sverige inte har avtal om social trygghet, oavsett om de har en statlig arbetsgivare eller inte, eftersom det skulle medföra en större tydlighet och förutsägbarhet gällande vilket lands lagstiftning de kommer att tillhöra under utsändningstiden samt var socialavgifter ska betalas. Jag bedömer vidare att intyget vid behov även torde kunna användas som grund för tillgång till vård i Sverige för de personer som omfattas av samordningsförordningen och har Sverige som behörig stat, men som inte är folkbokförda i landet. Om dessa personer anses bosatta i Sverige, enligt mitt förslag i 5 kap. 3 socialförsäkringsbalken (SFB), kan de också antas uppfylla kraven för tillgång till vård i Sverige enligt 8 kap. 2 hälso- och sjukvårdslagen, särskilt mot bakgrund av att kravet på ett års bosättning i 5 kap. 3 SFB tas bort samt att den föreslagna bosättningsbedömningen i hög grad står i överensstämmelse med den EU-rättsliga. Utöver att tydliggöra rättigheten för den enskilde att kunna på begäran få ett intyg om han eller hon omfattas av svensk socialförsäkring, kan mitt förslag bidra till att ge en bättre framtida översikt av hur stort antal personer det gäller där Sverige har ett ansvar vad gäller den sociala tryggheten. Det är således sammantaget viktigt att Försäkringskassan fortsättningsvis för löpande statistik över hur många intyg som utfärdas, och på vilken grund, för att få en god bild av hur många utanför landets gränser som omfattas av svensk social trygghet och varför. Detta gäller även dem som är i en gränsöverskridande situation i Sverige. Arbete som villkor för att omfattas av svensk socialförsäkring Att arbeta i Sverige är ett grundläggande villkor för att tillhöra de arbetsbaserade delarna av de sociala trygghetssystemen och få tillgång till arbetsbaserade förmånerna. Det handlar exempelvis om sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning på sjukpenningnivå, inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeersättning. De krav som, förutom arbete, ställs för att omfattas av socialförsäkringsskydd är till exempel försäkringstider eller arbetstillstånd. För att kunna få en arbetsbaserad förmån beviljad finns krav 37

Sammanfattning SOU 2017:05 på inkomst, som ligger till grund för förmånsbeloppet. I en gränsöverskridande situation, när en person kommer till Sverige från en annan EU/EES-stat, kan under vissa förutsättningar faktiska inkomster från den andra medlemsstaten jämställas med inkomster som intjänats i Sverige. När det är en gränsöverskridande situation i förhållande till en stat utanför EU/EES och det inte finns något bilateralt avtal om social trygghet tillämpas det svenska regelverket för att bedöma arbete. Jag har övervägt om det finns skäl att närmare definiera eller reglera vad som avses med förvärvsarbete (till exempel begreppen anställd, arbetstagare, egenföretagare, uppdragstagare) i SFB. Min bedömning är dock att dagens arbetsmarknad som består av en rad olika anställningsformer som ständigt utvecklas och förändras över tid, gör det svårt att närmare definiera förvärvsarbete i SFB. En sådan reglering skulle kunna leda till oönskade konsekvenser när arbetsmarknaden utvecklas och i förhållande till övrig nationell lagstiftning som på olika sätt reglerar arbete samt i förhållande till EU-rätten. Jag bedömer därför att ett en närmare definition av förvärvsarbete i SFB inte bör införas. Om en person slutar att förvärvsarbeta finns det regler i SFB som gör att arbetstagaren är fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner i tre månader efter att arbetet upphört. Syftet med de svenska efterskyddsreglerna är att säkerställa socialförsäkringsskydd vid kortare arbetsuppehåll, som till exempel vid byte av anställning, samt vid arbetshinder som sjukdom och arbetslöshet. Reglerna har utformats utifrån en nationell kontext och reglerna tillämpas även i gränsöverskridande situationer. I gränsöverskridande situationer innebär nuvarande regler att personer som har arbetat i Sverige och som bosätter sig i en annan stat i vissa fall fortsätter att uppbära förmåner i minst tre månader (efterskyddstiden) från Sverige under förutsättning att de inte arbetar och omfattas av motsvarande försäkring i den andra staten. Jag har övervägt att förändra efterskyddstiden eftersom det utifrån ett gränsöverskridande perspektiv skulle kunna finnas ett visst behov av att förändra efterskyddtiden. Jag bedömer dock att med hänsyn till de förändringar som är föreslagna gällande förordning 883/2004 kan de svenska efterskyddsreglerna med tremånaders frist fylla en bra funktion och i stället stärka den rättsliga positionen för de som 38

SOU 2017:05 Sammanfattning lämnar Sverige. Sammantaget är min bedömning därför att i nuläget inte förändra de svenska efterskyddsreglerna. Den arbetsbaserade delen av försäkringen gäller under den tid som en person har ett arbete, eftersom den arbetsbaserade försäkringen ska ge skydd mot förlorad arbetsinkomst. Det finns inga särskilda villkor utöver förvärvsarbete för att bli försäkrad. Med den definition Sverige har av vad som utgör förvärvsarbete kan en person anses vara arbetstagare även när arbete utförs i mycket liten omfattning och det finns inget krav på en minimigräns t.ex. i form av inkomstkrav. Dock kan arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare anses vara en typ av kvalifikationskrav. Jag har övervägt att införa ytterligare kvalifikationskrav för att bli försäkrad av socialförsäkringssystemet genom arbete. Den typ av kvalifikationsvillkor som skulle kunna vara aktuella är t.ex. en viss minimiinkomst eller att arbetet måste pågå en viss tid. De kvalifikationskrav som finns för att kunna fastställa en sjukpenninggrundande inkomst (SGI), nämligen en årsinkomst om minst 24 procent av prisbasbeloppet och ett arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd samt de villkor som kopplade till enskilda förmåner, är enligt min mening tillräckliga. Dessa villkor säkerställer att det i praktiken krävs en verklig och varaktig anknytning till den svenska arbetsmarknaden samt för att en person ska omfattas av den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen. Min bedömning är därför att ytterligare kvalifikationskrav inte är nödvändiga. Utsända arbetstagare från Sverige De nuvarande reglerna i SFB medger att arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige kan anses som arbete i Sverige om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år. 2 Syftet är att även om arbetet inte fysiskt utförs i Sverige är det rimligt att ändå fortsätta omfattas av socialförsäkringsskydd i Sverige under förutsättning att det ändå finns en stark anknytning till Sverige för den enskilde. Min bedömning är att det inte finns skäl för en generell ändring, oavsett situation, för utsändning av arbetstagare av annan än statlig 2 6 kap. 4 SFB. 39

Sammanfattning SOU 2017:05 arbetsgivare. Den svenska ekonomin är dock djupt integrerad i världsekonomin. För svenska arbetsgivare kan det finnas situationer där det är angeläget att kunna ha nyckelpersonal utsänd längre tid än ett år. Jag föreslår därför att den tid som en person arbetar utomlands som utsänd ska kunna ses som arbete i Sverige i som längst tre år. Genom förslaget förbättras möjligheterna för svenska företag att konkurrera på en internationell marknad. Jag föreslår även ett förtydligande om att en person ska vara försäkrad enligt SFB vid tidpunkten för utsändning för att kunna fortsätta att vara försäkrad under utsändningstiden. Utsändning av egenföretagare från Sverige Min bedömning är att även om det råder viss osäkerhet kring regelverket vad gäller utsända egenföretagare ska en särskild reglering för utsändning av egenföretagare från Sverige inte införas i SFB i dagsläget. För de fysiska personer med fast driftsställe i Sverige (egenföretagare) ska dock det arbete som de utför utomlands liksom tidigare anses som arbete i Sverige. Utsändning av arbetstagare till Sverige Innebörden av det nuvarande regelverket i SFB för utländska arbetsgivare som sänder ut arbetstagare till Sverige för arbete, är att arbete i Sverige inte ska anses föreligga, om utsändningen sker under motsvarande förhållanden som det som gäller för svenska arbetsgivare som sänder ut arbetstagare från Sverige. Den närmare innebörden av motsvarande förhållanden har i rättspraxis, förarbeten och doktrin bedömts som oklar. Min bedömning är trots detta att det nuvarande rekvisitet motsvarande förhållande i SFB inte ska förändras. Med motsvarande förhållande bör dock inte avses att den utsände till Sverige ska omfattas av offentligt inrättade socialförsäkringssystem i utsändningsstaten. 40

SOU 2017:05 Sammanfattning Utsändning av egenföretagare till Sverige Min bedömning är att det inte bör införas särskilda regler i SFB gällande utsändning av egenföretagare till Sverige. En svensk frivillig försäkring? Jag har bedömt lämpligheten av att införa en möjlighet till en frivillig försäkring för att omfattas av svensk social trygghet vid utsändning. I detta sammanhang har särskilt den norska modellen för frivillig försäkring analyserats. Min bedömning är att en sådan möjlighet till frivillig försäkring av principiella skäl inte bör införas. Bosättning som villkor för att omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet Att vara bosatt i Sverige är ett grundläggande villkor för att omfattas av de bosättningsbaserade delarna av de svenska sociala trygghetssystemen. I den svenska nationella lagstiftningen finns olika bosättningskrav som utgör grunden för att bedöma huruvida en person anses bosatt i Sverige och som har direkt anknytning till de sociala trygghetssystemen. Därutöver finns bosättningsbegrepp som endast är tillämpliga i gränsöverskridande situationer. Dessa regleras av EUrätten eller genom olika bilaterala avtal. När det gäller bosättningsbegreppet i SFB föreslår jag att det ska införas en tydligare skiljelinje än i dag mellan socialförsäkringsrättslig bosättning i icke gränsöverskridande respektive gränsöverskridande situationer. Nuvarande bestämmelse i 5 kap. 2 SFB ska endast utgöra grund för att bedöma bosättning i icke gränsöverskridande situationer medan bosättning i gränsöverskridande situationer ska bedömas enbart med stöd av 5 kap. 3 SFB. Med en gränsöverskridande situation avses en situation när en person rör sig eller har rört sig över landsgränser, till exempel i syfte att bo eller arbeta i ett annat land, och hans eller hennes bosättning i Sverige inte uppfyller villkoren enligt 5 kap. 2 SFB. De kriterier som i dag ligger till grund för bedöm- 41

Sammanfattning SOU 2017:05 ningen av bosättning i gränsöverskridande situationer kompletteras och vidareutvecklas. De kriterier som i dag ligger till grund för bedömningen av bosättning i gränsöverskridande situationer kompletteras och vidareutvecklas. De föreslagna kriterierna ska endast vara vägledande, förutom kravet på uppehållstillstånd som är ett styrande kriterium. Uppehållstillstånd är endast aktuellt för personer som behöver ett sådant för att vistas lagligen i Sverige. Kriterierna ska endast vara vägledande, förutom kravet på uppehållstillstånd som är ett styrande kriterium. Om kravet inte är uppfyllt kan dessa personer inte anses bosatta. Med detta menas att för de personer där uppehållstillstånd krävs kan bosättningsbaserade förmåner inte beviljas om kravet inte är uppfyllt. Jag har övervägt om även uppehållsrätt och medborgarskap skulle kunna utgöra en grund för att bedöma bosättning i Sverige, men min bedömning är att dessa kriterier inte bör användas. Det finns vissa situationer då personer vistas i Sverige en längre tid utan att de anses som bosatta i landet. Jag bedömer att dessa synnerliga skäl som talar emot bosättning inte ska förändras inom ramen för mitt förslag. I och med en vårdnadshavares tillsynsansvar för barn kan det anses vara naturligt att låta ett barn följa vårdnadshavarens bosättning och försäkring i stället för att fastställa barnets bosättning. 3 Men redan i dag görs vid tillämpning av SFB bedömningar av om barn ska anses bosatta här i landet. I många situationer, såväl nationella som gränsöverskridande, behöver Försäkringskassans handläggare bedöma och fastställa ett barns faktiska bosättning för att kunna bedöma rätten till en förmån. Jag föreslår därför ett tydliggörande i SFB om att barns bosättning ska bedömas och fastställas oberoende av föräldrarnas bosättning. EU-rättslig bosättning i Sverige Det EU-rättsliga bosättningsbegreppet ligger till grund för att bedöma huruvida en person som ingår i personkretsen för samordningsbestämmelserna ska omfattas av socialförsäkringssystemet, hälso- och 3 Jfr 6 kap. 2 föräldrabalken. 42

SOU 2017:05 Sammanfattning sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen i Sverige genom EU-rättslig bosättning. I dag finns ingen enhetlig, nationell tillämpning av detta begrepp utan det kan bli aktuellt med flera parallella bedömningar beroende på vilka system och myndigheter som berörs. Bedömningen för socialförsäkringsområdet, med undantag för pensioner, görs av Försäkringskassan. För pension och pensionsrelaterade förmåner görs denna bedömning av Pensionsmyndigheten. Försäkringskassan tar även beslut om rätt till ersättning vid gränsöverskridande vård i annan unionsstat, ofta i samråd med landstingen, samt utfärdar intyg om tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige eller i andra unionsstater, som till exempel europeiska sjukförsäkringskortet. För arbetslöshetsförsäkringen görs denna bedömning av arbetslöshetskassorna när det gäller helt arbetslösa gränsarbetare och så kallade sällanhemvändare. När det gäller själva prövningen rapporterar flera myndigheter att det finns tillämpningssvårigheter med gällande regelverk. Det gäller mer specifikt vad det EU-rättsliga bosättningsbegreppet omfattar och när bedömningen av bosättning ska göras utifrån EUrätten eller den nationella rätten. Mot bakgrund av ovanstående gör jag bedömningen att det finns behov av att se över tolkningen av det EU-rättsliga bosättningsbegreppet samt om möjligt utveckla gemensamma nationella riktlinjer för hur begreppet ska tolkas av tillämpande myndigheter. Särskilda personkategorier I SFB finns regler som möjliggör för särskilda personkategorier, däribland statligt anställda, biståndsarbetare samt medföljande familjemedlemmar till dessa kategorier, att fortsätta omfattas av svensk försäkring under längre vistelser utomlands. För framför allt medföljande familjemedlemmar lämnar jag ett antal förslag i syfte att förbättra möjligheterna för dessa att omfattas av den svenska sociala tryggheten. Förslagen rör efterskyddstid, vilande SGI samt 240-dagarsvillkoret för föräldrapenning. Vidare föreslår jag att den som har avregistrerats från folkbokföringen och som sedan blir utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst ska åter kunna folkbokföras i Sverige. Folkbokföring i Sverige ska även vara möjligt för de familjemedlemmar som följer med. Slut- 43

Sammanfattning SOU 2017:05 ligen föreslår jag att lokalanställda vid främmande makts beskickningar och karriärkonsulat ska kunna folkbokföras i Sverige. Uppehållsrätt och tillgång till förmåner I de tilläggsdirektiv som utredningen har fått framhålls att det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner som ingår i tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om de sociala trygghetssystemen, i den mån unionsrätten tillåter det. För närvarande finns i svensk lagstiftning inget krav på en uppehållsrätt enligt 3 a kap. utlänningslagen (2005:716) (UtlL) för att en person ska få tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen avseende bosättningsbaserade förmåner. Försäkringskassan har tidigare bedömt en persons uppehållsrätt i samband med bedömning om rätt till socialförsäkringsförmåner, men sedan några år tillbaka görs inte en sådan bedömning eftersom lagstöd bedöms saknas. 4 Skatteverket gör en bedömning av uppehållsrätt i samband med folkbokföring. Eftersom tillgång till hälso- och sjukvård är en bosättningsbaserad förmån, där bosättningsbegreppet sammanfaller med begreppet i folkbokföringslagen, kan uppehållsrätten sägas vara ett indirekt krav för tillgång till subventionerad hälso- och sjukvård i Sverige. EU-rätten tar sikte på att underlätta gränsöverskridande rörlighet. Arbetstagarnas särskilda rättigheter fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen. Rätt till social trygghet för unionsmedborgare i gränsöverskridande situationer inom EU/EES regleras i förordningarna 883/2004 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Rörlighetsdirektivet avser att tydliggöra den fria rörligheten för unionsmedborgare och faststäl- 4 IM 2013:141. 44

SOU 2017:05 Sammanfattning ler villkor och begränsningar vad gäller unionsmedborgares rätt att röra sig fritt och uppehålla sig inom EU. Jag föreslår att det sociala biståndssystemet, som i UtlL i dag uttryckligen anger att det är det sociala biståndsystemet enligt socialtjänstlagen, ska tolkas bredare än i dag. Detta mot bakgrund av ordalydelsen i artiklarna 7 och 14 i rörlighetsdirektivet (vilka anger de sociala biståndssystemen), samt EU-domstolens- och svensk rättspraxis. Min bedömning är därför att orimlig belastning på det sociala biståndssystemet inte bör begränsas till socialtjänstlagen eftersom andra former av bistånd än de som utgår enligt socialtjänstlagen kan anses omfattas av det sociala biståndssystemet. Jag föreslår därför att ta bort begränsningen enligt socialtjänstlagen som framgår i 8 kap. 9 UtlL. Bestämmelsen avser endast de tre första månaderna av uppehållsrätt. Jag bedömer vidare att det finnas behov av att förtydliga 3 a kap. 3 3 och 4 i UtlL med beaktande av artikel 7.1 b i rörlighetsdirektivet. Enligt 3 a kap. 3 3 och 4 UtlL anges att en EES-medborgare har uppehållsrätt i mer än tre månader om han eller hon har tillräckliga tillgångar för sin försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. I punkten 3 framgår att studenter och deras familjemedlemmar ska ha tillräckliga tillgångar för sin försörjning. Jag föreslår att det i lydelsen i 3 a kap. 3 3 och 4 UtlL, anges, på samma sätt som det uttrycks i artikel 7.1 b i rörlighetsdirektivet, det vill säga att personen ska ha tillräckliga tillgångar för att inte bli en orimlig belastning på det sociala biståndssystemet samt ha heltäckande sjukförsäkring. Detta rör uppehållsrätt överstigande tre månader. Genom att byta ut försörjning som enbart handlar om ekonomiska förutsättningar innebär även det en bredare bedömning än att en person endast har tillräckliga medel för sin och sina familjemedlemmars försörjning. I 8 kap. 10 UtlL får en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som har vistats i Sverige mer än tre månader och som inte har uppehållsrätt, utvisas om han eller hon uppehåller sig i landet, men saknar de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig här. Beslut om utvisning fattas av Migrationsverket. 5 När det gäller samordning av de sociala trygghetssystemen har medlemsstaterna möjlighet att anmäla särskilda icke avgiftsfinan- 5 8 kap. 18 UtlL. 45

Sammanfattning SOU 2017:05 sierade kontantförmåner till Europeiska kommissionen och på så sätt begränsa vissa förmåner till att enbart betalas ut i bosättningslandet. Sverige har anmält förmånerna äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer. 6 Syftet med äldreförsörjningsstödet är att tillgodose grundläggande försörjningsbehov för dem som inte får sin försörjning tryggad genom pension eller andra inkomster. Det är ett statligt stöd för att avlasta samhällets yttersta skyddsnät. Äldreförsörjningsstöd ges efter individuell behovsprövning, och är anpassat till skälig levnadsnivå. 7 De grundläggande kriterierna leder till att det snarare ska ses som ett socialt bistånd Även bostadstillägg för pensionärer beviljas efter en prövning av den enskildes ekonomiska förmåga. Dessa förmåner kan således sägas ha inslag av behovsprövning och är anpassade till svenska levnadsvillkor. Mot bakgrund av EU-domstolens rättspraxis, exempelvis Brey, Dano och Kommissionen mot Förenade Kungariket har medlemsstaterna getts möjlighet att kunna begränsa rätten till vissa sociala förmåner för att skydda de offentliga finanserna. Jag föreslår därför att den som saknar uppehållsrätt inte kan beviljas äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer. Tillgång till svenska socialförsäkringsförmåner i gränsöverskridande genom arbete EU/EES Arbetstagare i Sverige, som omfattas av samordningsbestämmelserna, men som inte anses som bosatta i socialförsäkringsrättslig mening, kan ha rätt till bosättningsbaserade förmåner i landet om de uppfyller övriga villkor för de aktuella förmånerna (det vill säga utöver bosättning). Förhållandet mellan bosättning i Sverige och de arbetsbaserade förmånerna för icke yrkesaktiva är i en EU/EES-kontext i vissa fall komplicerad. Gällande arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner kräver flera av dessa förmåner att det finns en SGI. Det finns också som krav i svensk nationell rätt att den försäkrade personen måste tillhöra den arbetsbaserade delen av försäkringen för att SGI ska 6 Bilaga X i förordning 883/2004. 7 Prop. 2001/01:36. 46

SOU 2017:05 Sammanfattning kunna fastställas. 8 Bergström-målet och även Hermansson-målet 9 är tämligen belysande för att beskriva hur tillhörighetsfrågan och även rätten till svenska socialförsäkringsförmåner kan påverkas av förordningens principer. Min bedömning är mot denna bakgrund att principen om likställande bör användas med viss försiktighet eftersom en generös tillämpning för Sveriges del torde innebära att indelningen mellan förmåner baserade på bosättning respektive arbete förlorar betydelse. Detta kan i sig få långtgående negativa konsekvenser för välfärdsstatens legitimitet och finansering. De principer som slogs fast i EU-domstolen bör enligt mig enbart gälla för föräldrapenning och inte för alla SGI-baserade förmåner. Vid Sveriges EU-medlemskap klassificerades föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning som moderskapsförmåner. Dessa har därefter under en period varit klassificerade som familjeförmåner eftersom det innan regelverket moderniserades inte fanns en kategori i samordningsförordningen som var helt överensstämmande med en förmån som gällde på likartade villkor för både mödrar och fäder Föräldrapenningen är sedan år 2011 åter klassificerade som moderskaps- och likvärdiga faderskapsförmåner. Jag har analyserat betydelsen av att klassificera föräldrapenningen som familjeförmån respektive moderskaps- och likvärdig faderskapsförmån. Analysen visar att det finns vissa problematiska aspekter relaterade till klassificeringen av föräldrapenning som familjeförmån. Detta gäller bestämmelserna om tillämplig lag, berättigandet och beräkning av förmåner, möjligheterna att exportera familjeförmån via en familjemedlem till en annan medlemsstat samt gällande de personer som lämnat Sverige under föräldraledigheten. Den tudelade föräldrapenningen, som består av en del baserad på inkomst och en del som utgörs av en grundersättning, är svårförenlig med den struktur som finns i förordning 883/2004. Min sammantagna bedömning är dock att den svenska föräldrapenning- 8 Det framgår av 25 kap. 3 SFB att SGI endast kan fastställas för personer som är försäkrade för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap. SFB. För att en förmån ska kunna utlämnas enligt den aktuella avdelningen i SFB krävs också allmänt enligt 23 kap. 4 SFB ett gällande försäkringsskydd för respektive förmån enligt 4 7 kap SFB. Därigenom kommer även regler om förmåner vid utlandsvistelse med i bilden. 9 HFD 2012 ref. 44 I och HFD 2012 ref. 44 II. 47

Sammanfattning SOU 2017:05 en även fortsättningsvis bör klassificeras som moderskaps- och likvärdig faderskapsförmån. Jag har vidare övervägt huruvida arbetstagare från tredje land ska ha samma utgångsläge som arbetstagare från EU/EES och omfattas av både den arbetsbaserade och bosättningsbaserade socialförsäkringen i Sverige även vid kortare arbete här i landet. Detta har framför allt gjorts mot bakgrund av att denna grupp bidrar till att finansiera de sociala trygghetssystemen genom både skatter och socialavgifter i Sverige, samt att arbete är grunden för att upprätthålla de svenska välfärdssystemen. Detta skulle kunna motivera att denna grupp av arbetstagare får del av de svenska bosättningsbaserade förmånerna utan att de faktiskt är bosatta i landet. Detta kan dock bli problematiskt i relation till vissa förmåner, som exempelvis intjänandet av garantipension som beräknas utifrån antalet år som personen i fråga har bott i Sverige. 10 Min bedömning är därför att en arbetstagare från tredje land som inte uppfyller bosättningskraven i SFB eller folkbokföringslagen endast ska omfattas av den arbetsbaserade socialförsäkringen, vilket är i enlighet med nuvarande regelverk. I promemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45) lämnas förslag till ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. som innebär att den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut inte ska återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket eller till en mer begränsad rätt till vård. Det lämnas också förslag till ändringar i SFB och studiestödslagen som innebär att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner samt studiehjälp och studiestöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut. Jag anser att dessa förslag är väl avvägda och avstår därför att lämna egna förslag gällande detta. 10 67 kap. 25 SFB. 48

SOU 2017:05 Sammanfattning Tillgång till svensk arbetslöshetsförsäkring i gränsöverskridande situationer För inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet krävs enligt svensk lagstiftning minst 12 månaders medlemskap (medlemsvillkor) i en arbetslöshetskassa, utöver övriga villkor för rätt till ersättning. Vid en gränsöverskridande situation när en person uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning genom sammanläggning av perioder enligt förordning 883/2004, uppstår frågan hur och vilka perioder som kan räknas med för att uppfylla medlemsvillkoret. I Sverige är det arbetslöshetskassorna som tillämpar lagstiftningen och bedömer om en sökande uppfyllt medlemsvillkoret. En dom i Högsta förvaltningsdomstolen har medfört att det utvecklats en praxis hos arbetslöshetskassorna där tid som medlem under arbete utomlands, så kallat kvarstående medlemskap, räknats med vid uppfyllandet av medlemsvillkoret. Denna praxis har uppstått ur en otydlighet i lagstiftningen om vem som omfattas av den svenska arbetslöshetsförsäkringen och under vilken tid. Den problematiska tillämpningen av kvarstående medlemskap bör lösas genom att det tydliggörs i lagstiftningen att medlemskapet i arbetslöshetskassa i Sverige ska vara knutet till arbete i Sverige eller arbete som anses vara arbete i Sverige. Jag anser det vara orimligt att låta svensk arbetslöshetsförsäkring i praktiken omfatta arbete utomlands som inte anses som arbete i Sverige. Förordningen är avsedd att genom sammanläggning lösa försäkringsskyddet så att personer som omfattas av förordningen alltid omfattas av ett lands lagstiftning. Jag föreslår vidare en rad åtgärder rörande inträdet i och utträdet ur arbetslöshetskassor i Sverige. Jag bedömer att 64-årsgränsen vid inträde bör förändras. En regel föreslås som innebär att en person som ansökt till en arbetslöshetskassa vars verksamhetsområde de inte omfattas av, kan ansöka till en annan arbetslöshetskassa utan att gå miste om den medlemstid de kunnat få om de redan vid första tillfället ansökt till rätt arbetslöshetskassa. En regel föreslås som reglerar att en person som kommer till Sverige och som inom åtta veckor från att försäkringsskyddet upphört i det tidigare arbetslandet, träder in i en arbetslöshetskassa, också får tillgodoräkna sig medlemstid för att överbrygga tiden som förflutit sedan personen omfattades av det andra landets försäkringsskydd. Ändringarna syftar till att underlätta för personer som vill omfattas av 49

Sammanfattning SOU 2017:05 det inkomstrelaterade skyddet i arbetslöshetsförsäkringen, att uppfylla villkoren för detta i en gränsöverskridande situation. Vissa av förändringarna får också positiva konsekvenser för personer som inte befinner sig i en gränsöverskridande situation. Vidare föreslår jag en större översyn av lagen om arbetslöshetsförsäkring, för att tydliggöra försäkringsskyddet. En sådan översyn behöver dock göras utifrån ett mer generellt perspektiv än vad den här utredningen haft i uppdrag. Tillgång till svensk hälso- och sjukvård i gränsöverskridande situationer inom EU/EES Utifrån bland annat att Europeiska kommissionen har uppmärksammat svårigheter rörande tillgång till svensk hälso- och sjukvård (till patientavgift) för personer som omfattas av personkretsen i 883/2004 och för vilka Sverige är behörig stat, men som inte är folkbokförda i landet, finns ett behov av att tydliggöra när rätt till vårdförmåner enligt 8 kap. 2 i den föreslagna hälso- och sjukvårdslagen 11, 5 a tandvårdslagen (1985:125) samt 4 lagen om läkemedelsförmåner m.m. (2002:160) föreligger. Följdändringar föreslås även för 2 lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, 2 lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi, 7 kap. 3 smittskyddslagen (2004:168) samt 5 lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. De föreslagna förändringarna syftar till att tydliggöra landstingens skyldighet att erbjuda vård till de personer som omfattas av personkretsen i förordning 883/2004 och för vilka Sverige bedöms som behörig stat genom arbete eller EU-rättslig bosättning. I en icke gränsöverskridande situation gäller i dag att en person som är bosatt i Sverige ska erbjudas hälso- och sjukvård av det landsting inom vilket han eller hon är bosatt. Därutöver gäller för personer som, utan att vara bosatta, som har rätt till vårdförmån enligt förordning 883/2004, att landstingen ska erbjuda hälso- och sjukvård även till dem. Uppdelningen i bosatta, respektive de som har rätt till vårdförmån utan att vara bosatta, har lett till otydligheter om vad som gäller för den grupp som inte anses bosatta i 11 Prop, 2016/17:43. 50

SOU 2017:05 Sammanfattning Sverige enligt folkbokföringen, men som ska anses vara bosatta här enligt samordningsbestämmelserna. Jag föreslår därför att de personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 883/2004 ska visa sin rätt till vårdförmån för att landstinget ska vara skyldigt att erbjuda dem vård. Skyldigheten att visa sin rätt till vårdförmån enligt förordning 883/2004 gäller även familjemedlemmar till sådana personer, förutsatt att familjemedlemmen också befinner sig i en gränsöverskridande situation. Det är det landsting där en person har sitt varaktiga centrum för sina intressen som är skyldigt att erbjuda vården enligt ovan, om personen inte är yrkesverksam eller arbetslös. Förslaget syftar även till att tydliggöra kostnadsansvaret för vissa gränsöverskridande situationer när en person bor och är folkbokförd i Sverige, men arbetar i ett annat EU/EES-land. Intresset för att åberopa förordningen ligger här egentligen inte hos den enskilde, eftersom den har tillgång till hälso- och sjukvård även enligt 8 kap. 1 HSL. Intresset av att åberopa en gränsöverskridande situation ligger i stället hos den vars betalningsansvar skulle kunna undvikas genom att åberopa förordningen, det vill säga vårdgivaren/landstinget och i förlängningen staten. Detta eftersom kostnadsansvaret enligt samordningsbestämmelserna ska ligga hos den behöriga staten, vilket i dessa fall inte är Sverige. Överväganden om socialavgifter En grundläggande fråga vid utredningens analys har varit de problem vid samordning som klassificeringen av socialavgifterna ibland ger upphov till då olika staters sociala trygghetssystem och finansieringen av dem ser mycket olika ut, samt om det kan finnas anledning att ändra klassificeringen av socialavgifterna och därmed den administrativa hanteringen av dem. Min slutsats är dock att arbetsgivaroch egenavgifterna även fortsättningsvis bör klassificeras och administrativt hanteras som socialavgifter och inte som skatter. I utredningens uppdrag ingår att analysera samspelet mellan socialavgifterna och det sociala trygghetssystemet. Jag kan konstatera att systemet som helhet fungerar väl. En sak som jag uppmärksammat är dock att utländska arbetsgivare som inte har fast driftsställe i Sverige har en inte obetydlig skatte- och konkurrensmässig 51

Sammanfattning SOU 2017:05 fördel, i förhållande svenska arbetsgivare, genom att dessa utländska arbetsgivare inte behöver betala den allmänna löneavgiften. Avgiften har sedan Sveriges EU-inträde vuxit sig allt större. Den var ursprungligen 1,5 procent och finansierade EU-inträdet men uppgår år 2016 till 9,65 procent och är därmed den högsta delavgiften. Min bedömning är därför att det bör utredas vidare om utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige ska betala skatt, motsvarande den allmänna löneavgiftens storlek, eller om det ska införas en ny delavgift, exempelvis en hälso- och sjukvårdsavgift, som ska ingå i den totala arbetsgivar- och egenavgiften, med motsvarande sänkning av den allmänna löneavgiften. Informationsutbyte mellan myndigheter Under analysen av förutsättningarna för en effektiv och rättssäker administration har det framkommit ett behov av förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan Skatteverket och Försäkringskassan när det gäller vilken medelemsstats lagstiftning en person ska omfattas av i gränsöverskridanden situationer, exempelvis vid utsändning. Jag anser att myndigheter, för att de ska kunna fullgöra sina ålagda uppgifter, i vissa fall måste få tillgång även till sådan information som är sekretessbelagd hos andra myndigheter. Utifrån det material som Skatteverket och Försäkringskassan kommit in med till utredningen så handlar det om uppgifter som förekommer i skatteärenden och som Försäkringskassan har behov av för att beslut och intyg om tillämplig lagstiftning ska bli korrekta, till exempel vid utsändning av enskilda personer. Det handlar framför allt om uppgifter om anställning, bosättning och inkomst av tjänst. Bristen på överföring av information kan med nuvarande regelverk få till följd att en enskild inte tillhör det sociala trygghetssystemet i någon medlemsstat. Om Försäkringskassan haft tillgång till Skatteverkets information kanske beslutet om tillämplig lagstiftning skulle innebära en enskild omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning än som nu är fallet och socialavgifter skulle ha betalats i en annan medlemsstat. Jag föreslår därför att en ny punkt ska införas i 7 första stycket förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbF), enligt vilken Skatteverket till Försäkringskassan ska lämna ut uppgift från beskattningsdatabasen 52

SOU 2017:05 Sammanfattning för utredning om eller fastställande av tillämplig lagstiftning enligt EU:s förordning 883/2004. För att nämnda uppgifter, som även finns i Skatteverkets ärenden som handläggs manuellt och inte i skattedatabasen, också ska lämnas ut föreslår jag en motsvarande uppgiftsskyldighet i 110 kap. 34 a SFB som i 7 SdbF. När en uppgift från Skatteverket förs över och används i Försäkringskassans verksamhet upphör Skatteverkets sekretess att vara tillämplig på uppgiften. 12 Eftersom Försäkringskassans sekretessbestämmelse har ett rakt skaderekvisit innebär det att sekretesskyddet för uppgifterna blir svagare än hos Skatteverket. Jag föreslår därför, för att undvika att sekretesskyddet blir svagare, att ett tillägg ska införas i 27 kap. 1 3 OSL om att den sekretess som gäller hos Skatteverket även ska gälla hos Försäkringskassan för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat för utredning och bestämmande av tillämplig lagstiftning. Behov av fortsatt utredning EU:s direktiv 2004/38/EG om fri rörlighet för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar innebär att dessa personer har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten enligt rörlighetsdirektivet inträder automatiskt förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. I den kartläggning som utredningen gjort rörande hur andra medlemsstater hanterar frågan om upphållsrätt i samband med gränsöverskridande personrörlighet framgår att vissa andra stater har en betydligt mer omfattande prövning än vad som är fallet i Sverige. Sverige har dock för närvarande inget systematiskt sätt att pröva om EU/EES-medborgare som har för avsikt att stanna längre tid än tre månader i landet har upphållsrätt. Behovet av en sådan ordning och hur den i så fall ska administreras bör enligt min mening utredas vidare. Myndigheter och domstolar i Sverige kan när det gäller att tolka och tillämpa svensk respektive EU-rätt förenklat sägas ha att hantera två olika rättsliga modeller, en med förarbeten att utgå ifrån och en utan. Detta i kombination med den svenska förvaltnings- 12 Prop. 2010/11:78 s. 23 f. 53

Sammanfattning SOU 2017:05 modellen med en tydlig ansvarsfördelning där myndigheter står för en oberoende tolkning och tillämpning av lagstiftning utan inblandning från den lagstiftande nivån innebär särskilda utmaningar. I de flesta stater inom EU finns en mer direkt styrning från regeringen ner i administrationen som svarar för tolkning och tillämpning. Ministerstyre är normen. Frågan hur förändrad EU-lagstiftning ska tolkas och tillämpas i en nationell kontext kan därmed i dessa förvaltningssystem göras utifrån både juridiska och politiska utgångspunkter. I Sverige kommer däremot tolkning och tillämpning att göras utan att eventuella politiska utgångspunkter som normalt finns i förarbeten kan vägas in. Detta är en svaghet i det svenska systemet och enligt utredningen bör möjligheterna att i dessa fall ge de rättsvårdande instanserna tydligare ändamålsbeskrivningar utredas vidare. En sådan förändring måste med nödvändighet ske inom ramen för regeringsformens regler för regeringens normgivningsmakt och med beaktande av den svenska förvaltningsmodellen i övrigt. Möjligheterna att underlätta för myndigheters tolkning av tillämpning av EU-rätten genom att utarbeta någon form av förarbeten bör därför utredas vidare. Slutligen ser jag ett behov av vidare utredning av den gränsöverskridande hälso- och sjukvården enligt förordning 883/2004 beträffande de delar som åligger den kommunala hälso- och sjukvården. Det saknas i dag en grundläggande kunskapsöversikt beträffande patienter som får vård i Sverige och där också hänsyn tas till Sveriges uppdelning av ansvaret på flera huvudmän. Jag anser att frågan är så komplicerad, bland annat på grund av att viss hälso- och sjukvård är så intimt sammankopplad med socialtjänstområdet, att en översyn bör göras av en särskild utredning. Socialtjänstlagen ligger även utanför utredningens uppdrag. 54

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-07 Dnr LS2017-0367 Regionkontoret Mats Holmberg Tfn 018-611 60 41 E-post mats.holmberg@regionuppsala.se Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande till Utbildningsdepartementet avseende Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) dataskyddsförordning (EU 2016/679) börjar tillämpas den 25 maj 2018. Förordningen ska (enl artikel 2 och 3) tillämpas på forskning som använder sig av personuppgifter och där forskningen bedrivs av en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde som är etablerad i EU oavsett om behandlingen utförs inom EU eller inte. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig i alla medlemsstater och ersätter därmed dataskyddsdirektivet (95/46/EG) och den svenska implementeringen genom personuppgiftslagen (1998:204). I delbetänkandet redovisas förslag på vilken reglering av personuppgiftsbehandling som är möjlig och kan behövas i Sverige med anledning av dataskyddsförordningen samt författningsförslag. Remissyttrandet är framtaget gemensamt av Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget Sörmland, Region Uppsala, Landstinget Värmland, Region Västmanlands, Region Örebro län. Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Utbildningsdepartementet 2 (2)

2017-08-29 Dnr LS2017-0367 Regionkontoret Mats Holmberg Tfn 018-611 61 77 E-post mats.holmberg@regionuppsala.se Utbildningsdepartementet Remissyttrande avseende Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål Sammanfattande överväganden Region Uppsala önskar poängtera den stora betydelse som forskningen har för hälso- och sjukvården och välkomnar i allt väsentligt de i delbetänkandet presenterade förslagen. Sammanfattningsvis anser Region Uppsala att utredningen har kommit med väl avväga förslag och stödjer införandet av en särskild forskningsdatalag. En forskningsdatalag I delbetänkandet föreslås att en lag som kompletterar dataskyddsförordningen vid personuppgiftsbehandling för forskningsändamål ska införas. Syftet med lagen ska vara att möjliggöra personuppgiftsbehandling för forskningsändamål samtidigt som den enskildes fri- och rättigheter skyddas. Region Uppsala ser positivt på att en lag som kompletterar dataskyddsförordningen införs. Enligt Region Uppsala kan det medföra en förenkling för dem som har att anpassa sig till lagen, exempelvis för de personuppgiftsansvariga, om hanteringen av personuppgifter regleras i en transparant och klar lagstiftning. Det kan även bidra till en ökad förståelse hos enskilda för hur deras fri- och rättigheter skyddas i samband med forskning. Rättslig grund I artikel 6 i dataskyddsförordningen anges vilka rättsliga grunder som kan anges för att personuppgiftsbehandling ska vara laglig. Personuppgifter för forskningsändamål Utredningens förslag är att personuppgifter ska få behandlas för forskningsändamål med stöd av artikel 6.1 e (behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse) i dataskyddsförordningen gällande offentliga aktörer. För att använda denna rättliga grund ställer dataskyddsförordningen krav på nationell reglering samt skyddsåtgärder. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (4) Region Uppsala välkomnar utredningens bedömning att det är förenligt med dataskyddsförordningen (jfr skäl 159) att fastställa den rättsliga grunden forskning som en uppgift av allmänt intresse. Region Uppsala önskar dock framföra att det kan innebära komplikationer för internationella studier om olika länder inom EU kommer fram till olika rättsliga grunder och skyddsåtgärder. Samtycke Utredningens bedömning är det med utgångspunkt i artikel 9.2 a i dataskyddsförordningen är möjligt att behandla känsliga personuppgifter för forskningsändamål med samtycke som rättslig grund när samtycke föreligger tillsammans med godkännande efter etikprövning enligt Etikprövningslagen. Om behandling ursprungligen grundats på samtycke bör nytt samtycke normalt inhämtas. Dataskyddsförordningen innebär enligt utredningen inga betydande förändringar av ett samtyckes innebörd. Region Uppsala anser, liksom utredningen, att dataskyddsförordningen inte innebär några betydande förändringar av ett samtyckes innebörd och att det är viktigt att samtycke kan vara en rättslig grund för personuppgiftsbehandling för forskningsändamål även i framtiden. Att hantera samtycken på ett korrekt sätt är avgörande för att behålla en hög tillit både till dem som lämnar ut uppgifter till forskning samt forskarna själva och de efterföljande forskningsresultaten. Vidare anser Region Uppsala att det är rimligt dels att inhämtande av samtycke prövas i varje enskilt fall och dels att tillämpa Europarådets rekommendation att inte behandla sådana uppgifter för ändamål som på ett avgörande sätt skiljer sig från det ursprungliga ändamålet utan att ett nytt samtycke inhämtats där detta är lämpligt och praktiskt möjligt. Känsliga personuppgifter för forskningsändamål Utredningen föreslår att känsliga personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 9.2 j i dataskyddsförordningen om behandlingen är nödvändig för forskningsändamål och om behandlingen har godkänts enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (särskild lämplig åtgärd/nationell rätt). Region Uppsala anser att all forskning på känsliga personuppgifter måste ha godkänts enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor och ser därför positivt på att en bestämmelse med denna innebörd införs i forskningsdatalagen. Skyddsåtgärder vid all behandling av personuppgifter för forskningsändamål Utredningen gör bedömningen att bestämmelser om skyddsåtgärder vid personuppgiftsbehandling kan och bör ges i författningsform men utesluter inte att skyddsåtgärder även kan beslutas i det enskilda fallet genom meddelade villkor i samband med etikprövning, eller själv regleras genom godkända uppförandekoder. Utredningen föreslår inte något särskilt bemyndigande för en myndighet att meddela föreskrifter om skyddsåtgärder.

3 (4) Utredningen föreslår följande tre skyddsåtgärder: Personuppgiftslagens befintliga bestämmelse som anger att uppgifter som samlats in för forskningsändamål normalt inte får använda för att vidta åtgärder i fråga om den registrerade ska föras över till forskningsdatalagen. Personuppgifter ska pseudonymiseras eller skyddas på likvärdigt sätt när de ska behandlas för forskningsändamål, förutsatt att ändamålet kan uppfylla spå det viset. Den registrerade ska kunna motsätta sig personuppgiftsbehandling för forskningsändamål om det inte visar sig vara omöjligt eller medföra oproportionerlig ansträngning att tillhandahålla den enskilde möjligheten att motsätta sig behandlingen, eller om forskningsändamålen annars inte kan uppfyllas. Region Uppsala anser att de av utredningen föreslagna skyddsåtgärderna är lämpliga. Angående att personuppgifter pseudonymiseras eller skyddas på likvärdigt sätt när de behandlas för forskningsändamål önskar Region Uppsala dock lyfta fram följande: För att möjliggöra att data och prov från landsting/regioner kan sammankopplas med data från nationella register hos myndigheter (såsom Socialstyrelsen och SCB) samt att dessa sammankopplade data lämnas ut pseudonymiserade till forskningsprojektet behöver frågan gällande sekretessnivå och samarbetsformer mellan landsting/regioner och registerhållande myndigheter lösas. Olika typer av sekretessnivåer hos landstingen/regionerna och registerhållande myndigheter förhindrar idag effektivt samarbete i dessa frågor. Region Uppsala önskar därmed framföra att det är viktigt att frågan gällande sekretessnivåer löses i slutbetänkandet. Kod-nycklar måste försvaras så att de registrerades personliga integritet säkerställs effektivt så att obehörig sammankoppling inte ska vara möjlig. Kod-nycklar måste kunna förvaras så länge forskningsstudien pågår. Skyddsåtgärder vid behandling av känsliga personuppgifter för forskningsändamål Utredningens bedömning är att etikprövning enligt Etikprövningslagen är en sådan fastställd lämplig och särskild åtgärd som krävs (enligt artikel 9.2 i dataskyddsförordningen) för att känsliga personuppgifter ska få användas för forskningsändamål. Region Uppsala instämmer med utredningen att etikprövning är den lämpliga och särskilda skyddsåtgärden för de kategorier av personuppgifter som tillkommit i uppräkningen av särskilda kategorier personuppgifter i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Region Uppsala anser också, liksom utredningen, att kravet på etikprövning även fortsättningsvis bör omfatta personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden och inte enbart sådana uppgifter som anges i artikel 10 i dataskyddsförordningen. Ekonomiska konsekvenser Region Uppsala ser positivt på förslagen men ser ett behov av att regeringen i den fortsatta beredningen av detta ärende närmare analyserar de kostnader som bl.a. de

4 (4) föreslagna insatserna kring pseudonymisering och rätten att motsätta sig samt informations- och utbildningsinsatserna medför. En sådan analys blir därefter en god grund att utgå ifrån för att reglera statlig ersättning till landstingen/regionerna i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål Delbetänkande av Forskningsdatautredningen Stockholm 2017 SOU 2017:50

SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: kundservice@wolterskluwer.se Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN978-91-38-24625-2 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Helene Hellmark Knutsson Regeringen beslutade den 7 juli 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att med anledning av EU:s dataskyddsförordning föreslå en kompletterande reglering av behandling av personuppgifter för forskningsändamål, med syftet att möjliggöra en ändamålsenlig behandling av personuppgifter för forskningsändamål samtidigt som den enskildes fri- och rättigheter skyddas (dir. 2016:65). Den 16 mars 2017 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2017:29) med uppdrag att analysera vilka rättsliga förutsättningar som finns i dataskyddsförordningen för behandling av personuppgifter i Kungl. bibliotekets verksamhet, samt beslutade att uppdraget ska slutredovisas senast den 27 april 2018. Som särskild utredare förordnades den 7 juli 2016 professor Cecilia Magnusson Sjöberg. Som huvudsekreterare anställdes den 1 september 2016 Linda Stridsberg. Samma dag anställdes Staffan Malmgren som utredningssekreterare. Den 26 september anställdes Magnus Stenbeck som utredningssekreterare. Som experter att biträda utredningen förordnades den 10 november 2016 professor Johan Askling, enhetschef Anna Bennet Bark, jurist Ulrika Harnesk, professor Peter Höglund, chefsjurist Anna Hörnlund, verksjurist Jonas Jeppson, avdelningschef Petra Otterblad. Den 15 november 2016 förordnades även professor Robert Erikson som expert. Som sakkunniga i utredningen förordnades den 10 november 2016 kansliråden Olle Sundberg, Maria Wästfelt och Tyri Öhman. Maria Wästfelt entledigades från uppdraget den 28 februari 2017 och förordnades samma dag som expert i utredningen. Den 23 mars 2017

förordnades även departementssekreterare Thomas Neidenmark som sakkunnig i utredningen. Utredningen, som har tagit sig namnet Forskningsdatautredningen, överlämnar härmed delbetänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU 2017:50). Stockholm i maj 2017 Cecilia Magnusson Sjöberg /Linda Stridsberg Staffan Malmgren Magnus Stenbeck

Innehåll Sammanfattning... 15 Summary... 29 1 Författningsförslag... 43 1.1 Förslag till forskningsdatalag... 43 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor... 47 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa... 49 1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister... 54 2 Vårt uppdrag och arbete... 57 2.1 Utredningsuppdraget... 57 2.1.1 Reglering av personuppgiftsbehandling för forskningsändamål... 57 2.1.2 Vissa anpassningar av registerförfattningar... 59 2.1.3 Fortsatta uppdrag... 59 2.2 Anknytande utredningar... 59 2.2.1 Dataskyddsutredningen... 60 2.2.2 Samordningsgruppen... 60 2.2.3 Övriga kontakter... 61 5

Innehåll SOU 2017:50 2.3 Utredningsarbetet... 61 2.3.1 Expertgruppsmöten... 61 2.3.2 Referensgruppsmöten... 61 2.3.3 Hearing... 62 2.3.4 Övriga möten... 62 2.4 Betänkandets disposition m.m.... 63 3 Bakgrund, rättsliga utgångspunkter och begrepp... 65 3.1 Inledning... 65 3.2 Rättsliga utgångspunkter... 66 3.2.1 Internationell reglering... 67 3.2.2 Nationell lagstiftning... 73 3.3 Bakgrund utifrån ett forskningsperspektiv... 76 3.3.1 EU:s dataskyddsreform... 76 3.3.2 Frågor för forskningen vid dataskyddsförordningens tillkomst... 78 3.3.3 Sammanfattning... 86 3.4 Begreppsdefinitioner... 87 3.4.1 Inledning... 87 3.4.2 Begreppsanvändning i dataskyddsregleringen... 88 3.4.3 Begreppet forskning... 90 3.4.4 Begreppet forskningsändamål... 99 3.4.5 Begreppet akademiskt skapande... 107 3.4.6 Sammanfattning... 113 4 En forskningsdatalag... 115 4.1 Inledning... 115 4.2 En kompletterande lag vid personuppgiftsbehandling för forskningsändamål ska införas... 116 4.2.1 Överväganden och förslag... 116 4.3 Forskningsdatalagens förhållande till annan dataskyddsreglering... 118 4.3.1 Överväganden och förslag... 119 4.4 Sammanfattning... 120 6

SOU 2017:50 Innehåll 5 Fastställande av rättslig grund... 121 5.1 Inledning... 121 5.2 Rättsliga förutsättningar... 121 5.2.1 Nuvarande reglering... 121 5.2.2 Dataskyddsförordningen... 122 5.3 Rättslig grund utifrån forskningsaktör... 133 5.3.1 Inledning... 133 5.3.2 Offentligrättsliga forskningsaktörer... 134 5.3.3 Privaträttsliga forskningsaktörer... 138 5.3.4 Överväganden... 141 5.4 Ytterligare behandling av personuppgifter för forskningsändamål... 145 5.4.1 Inledning... 145 5.4.2 Nuvarande reglering... 145 5.4.3 Dataskyddsförordningen... 146 5.4.4 Sammanfattande analys... 146 5.5 Överväganden och förslag... 148 5.5.1 Inledning... 148 5.5.2 Fastställande av den rättsliga grunden allmänt intresse... 150 5.5.3 Inledande upplysningsbestämmelse... 152 5.6 Sammanfattning... 153 6 Behandling av personuppgifter med samtycke... 155 6.1 Inledning... 155 6.2 Rättsliga förutsättningar... 156 6.2.1 Nuvarande reglering... 156 6.2.2 Dataskyddsförordningen... 158 6.3 Samtycke och känsliga personuppgifter... 159 6.4 Samtyckets innehåll och de krav som ställs på giltigt samtycke... 161 6.4.1 Inledning... 161 6.4.2 Frivillig viljeyttring... 163 6.4.3 Specifik viljeyttring... 168 7

Innehåll SOU 2017:50 6.4.4 Otvetydig viljeyttring... 171 6.4.5 Informerad viljeyttring... 173 6.4.6 Uttrycklig viljeyttring gällande känsliga personuppgifter... 175 6.4.7 Överväganden... 176 6.5 Ytterligare behandling av personuppgifter som lämnats med stöd av samtycke... 177 6.5.1 Inledning... 177 6.5.2 Personuppgiftslagen... 177 6.5.3 Dataskyddsförordningen... 179 6.5.4 Överväganden... 180 6.6 Samtycke tillsammans med annan rättslig grund... 180 6.6.1 Inledning... 180 6.6.2 Samtidig förekomst av de rättsliga grunderna samtycke och allmänt intresse... 181 6.7 Sammanfattning... 182 7 Känsliga personuppgifter... 185 7.1 Inledning... 185 7.1.1 Terminologi... 185 7.2 Rättsliga förutsättningar... 187 7.2.1 Nuvarande reglering... 187 7.2.2 Dataskyddsförordningen... 190 7.2.3 Dataskyddsutredningens förslag... 192 7.3 Behandling av känsliga personuppgifter... 194 7.3.1 Gränsdragningen mellan känsliga och övriga personuppgifter... 194 7.3.2 Krav på lagstiftning om undantag... 195 7.4 Överväganden och förslag... 200 7.4.1 Tillåten behandling av känsliga personuppgifter... 200 7.5 Sammanfattning... 200 8

SOU 2017:50 Innehåll 8 Personuppgifter om lagöverträdelser m.m.... 201 8.1 Inledning... 201 8.2 Rättsliga förutsättningar... 202 8.2.1 Nuvarande reglering... 202 8.2.2 Dataskyddsförordningen... 204 8.2.3 Regleringen i 2016 års dataskyddsdirektiv... 205 8.2.4 Dataskyddsutredningens förslag... 206 8.3 Kraven på behandlingen och lagstiftningen... 206 8.4 Överväganden och förslag... 208 8.5 Sammanfattning... 209 9 Personnummer och samordningsnummer... 211 9.1 Inledning... 211 9.2 Rättsliga förutsättningar... 212 9.2.1 Nuvarande reglering... 212 9.2.2 Dataskyddsförordningen... 212 9.2.3 Dataskyddsutredningens förslag... 212 9.3 Överväganden... 213 9.4 Sammanfattning... 213 10 Vissa begränsningar av registrerades rättigheter... 215 10.1 Inledning... 215 10.1.1 Utredningens uppdrag... 215 10.1.2 Dataskyddsutredningens förslag... 216 10.2 Rättsliga förutsättningar... 217 10.2.1 Möjligheter att göra undantag från vissa rättigheter i nationell rätt... 217 10.2.2 Direkt tillämpliga möjligheter att göra undantag från den registrerades rättigheter... 219 10.2.3 Rättigheter när den enskilde inte kan identifieras... 220 10.2.4 Andra möjligheter till undantag för särskilda ändamål... 220 9

Innehåll SOU 2017:50 10.3 De aktuella rättigheterna, och behov av att göra undantag från dem... 221 10.3.1 Artikel 15 Rätt till tillgång (registerutdrag)... 221 10.3.2 Artikel 16 Rätt till rättelse... 224 10.3.3 Artikel 18 Rätt till begränsning av behandling... 227 10.3.4 Artikel 21 Rätt att göra invändningar... 230 10.4 Sammanfattning... 234 11 Tillsyn och sanktioner... 235 11.1 Inledning... 235 11.2 Tillsyn... 235 11.3 Sanktioner... 239 11.3.1 Skadestånd... 239 11.4 Sammanfattning... 240 12 Skyddsåtgärder... 243 12.1 Inledning... 243 12.2 Rättsliga förutsättningar... 243 12.2.1 Allmän reglering av skyddsåtgärder... 244 12.2.2 Reglering av skyddsåtgärder i samband med forskningsändamål... 245 12.2.3 Allmän reglering av säkerhetskrav... 245 12.3 Skyddsåtgärder för personuppgiftsbehandling... 246 12.3.1 Skyddsåtgärder enligt dataskyddsförordningen... 246 12.3.2 Begrepp... 252 12.3.3 Tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder... 258 12.3.4 Rättsliga skyddsåtgärder... 271 12.3.5 Säkerhet... 278 12.4 Överväganden och förslag... 282 12.4.1 Lämplig normgivningsnivå... 282 12.4.2 Förslag till skyddsåtgärder... 285 12.4.3 Övriga överväganden... 291 12.5 Sammanfattning... 292 10

SOU 2017:50 Innehåll 13 En proportionerlig lagstiftning... 295 13.1 Inledning... 295 13.2 Rättsliga förutsättningar... 296 13.2.1 Dataskyddsförordningen... 296 13.2.2 Regeringsformen... 297 13.2.3 Övriga rättsliga instrument... 299 13.3 Integritetsanalys och proportionalitetsbedömning... 300 13.3.1 Kartläggning av den föreslagna personuppgiftsbehandlingen... 300 13.3.2 Proportionalitetsbedömning... 306 13.3.3 De föreslagna bestämmelserna kräver reglering i lagform... 311 13.4 Överväganden... 312 13.5 Sammanfattning... 312 14 Etikprövning av personuppgiftsbehandling för forskningsändamål... 315 14.1 Vårt uppdrag i denna del... 315 14.2 Rättsliga förutsättningar... 316 14.2.1 Inledning... 316 14.2.2 Personuppgiftslagens relation till etikprövningslagen... 317 14.3 Etikprövning som skyddsåtgärd... 326 14.3.1 Inledning... 326 14.3.2 Etikprövning som befintlig skyddsåtgärd... 327 14.3.3 Dataskyddsförordningens krav... 329 14.3.4 Överväganden... 332 14.4 Tillämpningsområdet för kravet på etikprövning... 335 14.4.1 Inledning... 335 14.4.2 Etikprövningslagens ursprungliga tillämpningsområde... 336 14.4.3 Etikprövningslagens nuvarande tillämpningsområde... 338 14.4.4 Ett utvidgat tillämpningsområde?... 342 14.4.5 Överväganden och förslag... 346 11

Innehåll SOU 2017:50 14.5 Behov av fortsatt översyn... 353 14.5.1 Inledning... 353 14.5.2 Etikprövning vid lägre risk för intrång i den enskildes integritet... 354 14.5.3 Överväganden... 361 14.6 Anpassningar av etikprövningslagen till dataskyddsförordningen... 363 14.6.1 Inledning... 363 14.6.2 Överväganden och förslag... 364 14.7 Sammanfattning... 373 15 Anpassningar av vissa registerförfattningar... 375 15.1 Vårt uppdrag i denna del... 375 15.2 Rättsliga förutsättningar... 376 15.3 Lag (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa... 378 15.3.1 Inledning... 378 15.3.2 Dataskyddsförordningens utrymme för nationell lagstiftning övergripande överväganden... 380 15.3.3 Överväganden och förslag... 383 15.4 Lag (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister... 401 15.4.1 Inledning... 401 15.4.2 Dataskyddsförordningens utrymme för nationell lagstiftning övergripande överväganden... 402 15.4.3 Överväganden och förslag... 404 16 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser... 423 16.1 Inledning... 423 16.2 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i dataskyddsförordningen... 423 16.3 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser i dataskyddslagen... 424 12

SOU 2017:50 Innehåll 16.4 Överväganden och förslag... 425 16.4.1 Ikraftträdande... 425 16.4.2 Övergångsbestämmelser... 425 17 Konsekvenser... 427 17.1 Inledning... 427 17.1.1 Förändringar som följer av våra förslag... 427 17.2 Utredningens förslag... 429 17.2.1 Problem- och målbeskrivning... 429 17.2.2 Alternativa lösningar... 430 17.2.3 Vem berörs av våra förslag?... 431 17.2.4 Förslagens förenlighet med EU-rätten... 431 17.2.5 Tidpunkt och information inför ikraftträdande... 432 17.3 Ekonomiska konsekvenser... 432 17.3.1 Vår bedömning av förslagen... 432 17.3.2 Ekonomiska konsekvenser av alternativa lösningar... 433 17.4 Andra konsekvenser enligt kommittéförordningen... 433 17.5 Konsekvenser för den personliga integriteten... 434 17.6 Sammanfattning... 434 18 Författningskommentar... 437 18.1 Förslaget till forskningsdatalag... 437 18.2 Förslaget till lag om ändring av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor... 445 18.3 Förslaget till lag om ändring av lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa... 447 18.4 Förslaget till lag om ändring av lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister... 450 13

Innehåll SOU 2017:50 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2016:65... 453 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2017:29... 475 Bilaga 3 Strukturerad begreppsgenomgång av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (allmän dataskyddsförordning)... 479 14

Sammanfattning Uppdraget I detta delbetänkande redovisar vi uppdraget att dels analysera vilken reglering av personuppgiftsbehandling för forskningsändamål som är möjlig och kan behövas med anledning av att dataskyddsförordningen (EU 2016/679) börjar tillämpas den 25 maj 2018, dels lämna de författningsförslag som behövs. Förslagen ska avse reglering utöver de generella bestämmelser som Dataskyddsutredningen (Ju 2016:04) föreslår i sitt betänkande (SOU 2017:39). Dessutom har vi haft i uppdrag att överväga och eventuellt föreslå anpassningar i viss närliggande lagstiftning. Bakgrund, rättsliga utgångspunkter och begrepp Dataskyddsförordningen trädde i kraft den 24 maj 2016, men ska enligt artikel 99.2 tillämpas från och med den 25 maj 2018. Förordningen är direkt tillämplig i alla medlemsstater och gäller i stället för motsvarande nationell reglering. Dataskyddsförordningen ersätter därmed bl.a. det nuvarande dataskyddsdirektivet (95/46/EG) och dess svenska implementering genom personuppgiftslagen (1998:204). Förordningen kommer enligt artikel 2 att utgöra rättslig utgångspunkt för den forskning som använder sig av personuppgifter och som bedrivs av en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde som är etablerad i Europeiska unionen, oavsett om själva behandlingen sker inom unionen eller inte (artikel 3). Forskning som inte omfattar behandling av personuppgifter faller, genom den avgränsning som görs i artikel 2, utanför förordningens tillämpningsområde. 15

Sammanfattning SOU 2017:50 Begreppet forskningsändamål Förordningens återkommande uttryck vetenskapliga eller historiska forskningsändamål innefattar enligt utredningens bedömning forskning utan att någon särskild betydelseåtskillnad bör göras mellan dessa två delar med avseende på personuppgiftsbehandling. Begreppen forskning och forskningsändamål kan enligt utredningens bedömning likställas. Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål bör vidare kunna omfatta hela eller delar av forskningsprocessen. Iordningställande av personuppgifter i databaser för forskningsändamål bör kunna innefattas i vad som avses med forskning i bred bemärkelse. Utredningens bedömning är således att de enskilda delarna av denna process ska kunna betecknas som behandling för forskningsändamål utan att alla delar måste ingå. Detta är särskilt viktigt i s.k. longitudinella studier där förlopp studeras över tidsperioder som ibland omfattar många år. En forskningsdatalag Utredningen har identifierat ett behov av att införa en forskningsdatalag med syfte att möjliggöra personuppgiftsbehandling för forskningsändamål samtidigt som den enskildes fri- och rättigheter skyddas. Den föreslagna forskningsdatalagen ska vara tillämplig för all personuppgiftsbehandling för forskningsändamål oavsett rättslig grund. Den föreslagna forskningsdatalagen ska gälla utöver vad som framgår av dataskyddsförordningen. Den generella kompletterande dataskyddslag som Dataskyddsutredningen föreslår ska vara subsidiär i förhållande till andra lagar och förordningar. Av tydlighetsskäl föreslår utredningen att det av forskningsdatalagen ska framgå att dataskyddslagen gäller om inte annat följer av forskningsdatalagen. En registerförfattning, eller en bestämmelse i en registerförfattning, som specifikt är tillämplig på personuppgiftsbehandling för ändamålet forskning ska ha företräde framför avvikande bestämmelser i forskningsdatalagen. 16

SOU 2017:50 Sammanfattning Rättslig grund Fastställande av allmänt intresse som rättslig grund Artikel 6 i dataskyddsförordningen anger vilka villkor som måste vara uppfyllda för att personuppgiftsbehandling ska vara laglig. De rättsliga grunder som framför allt kan komma ifråga för forskningsändamål är, enligt utredningens bedömning, samtycke enligt artikel 6.1 a, nödvändig behandling för att utföra en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e och (för privata aktörer) intresseavvägning enligt artikel 6.1 f. Beträffande den rättsliga grunden enligt artikel 6.1 ställer dock förordningen krav på ytterligare nationell reglering avseende bl.a. artikel 6.1 e (nödvändig behandling för att bl.a. utföra en uppgift av allmänt intresse). Med tanke på att artikel 6.1 e är central i forskningssammanhang, eftersom forskning generellt sett är att anse som en uppgift av allmänt intresse, har utredningen i uppdrag att särskilt analysera dessa krav och vid behov komplettera dataskyddsförordningen. Dessa krav anges i artikel 6.2 och 6.3, vilka möjliggör och kräver nationell reglering som fastställer och specificerar tillämpningen av den rättsliga grunden i artikel 6.1 e. Den rättsliga grunden kan som ett inslag i fastställandet t.ex. innehålla allmänna villkor för den särskilda behandlingen. Det är således möjligt enligt dataskyddsförordningen att införa särskilda bestämmelser i nationell rätt som specificerar när och hur personuppgiftsbehandling för forskningsändamål får ske. Kravet enligt artikel 6.3 på att grunden för behandlingen enligt artikel 6.1 e ska vara fastställd i enlighet med nationell rätt medför en påtaglig skillnad mellan olika kategorier av forskningsaktörer vad gäller de legala förutsättningarna för personuppgiftsbehandling. För privata aktörer är forskningsuppgiften sällan eller aldrig fastställd på det sätt som förordningen föreskriver. Det är dock en allmänt vedertagen uppfattning att även privat bedriven forskning kan anses utgöra en uppgift av allmänt intresse. För att privata forskningsaktörer ska kunna åberopa artikel 6.1 e krävs införande av författningsstöd att basera tillämpningen på. I skäl 45 till dataskyddsförordningen anges att medlemsstaterna bör ange vilka aktörer, även privata, som kan utföra en uppgift av allmänt intresse, vilket visar att det är möjligt för såväl offentliga 17

Sammanfattning SOU 2017:50 som privata aktörer att utföra uppgifter av allmänt intresse i dataskyddsförordningens mening. Om inga nationella lagstiftningsåtgärder vidtas innebär förordningens bestämmelser att offentliga forskningsaktörer framför allt har att tillämpa den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse, enligt artikel 6.1 e, vid behandling av personuppgifter för forskningsändamål. Privata forskningsaktörer har framför allt att tillämpa de rättsliga grunderna samtycke, enligt artikel 6.1 a, eller intresseavvägning, enligt artikel 6.1 f, vid sin behandling av personuppgifter för samma ändamål. Att dataskyddsförordningen medför så betydande skillnader i möjligheterna att åberopa de olika rättsliga grunderna i artikel 6.1 vid behandling av personuppgifter för likvärdiga forskningsändamål, i praktiken beroende på vilken organisationsform aktören har, är enligt utredningens bedömning rimligen inte avsiktligt. Det är angeläget med ett sammanhållet grundläggande regelverk för personuppgiftsbehandling för forskningsändamål, inte minst för att uppnå ett rättssäkert och i övrigt adekvat skydd för den enskildes integritet. Olika forskningsaktörers möjligheter till samverkan och att bedriva forskning som kan komma att få nytta för allmänheten bör likställas i så stor utsträckning som möjligt. Skyddet för den personliga integriteten ska alltid hålla lika hög nivå oberoende av kategori av forskningsaktör. Detta bör åstadkommas genom skyddsåtgärder. Utredningen föreslår därför att det införs en bestämmelse i forskningsdatalagen som möjliggör för såväl offentliga som privata forskningsaktörer att tillämpa den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen för behandling av personuppgifter för forskningsändamål. Ytterligare behandling Dataskyddsförordningens bestämmelser innebär att ytterligare behandling av personuppgifter för forskningsändamål av samma personuppgiftsansvarig får ske utan att någon ny rättslig grund måste åberopas, om den ursprungliga insamlingen utfördes med tillämpning av en rättslig grund enligt artikel 6.1. Detta skiljer sig mot tillämpningen av personuppgiftslagen där all behandling kräver stöd i 10. När personuppgifterna ursprungligen samlats in med 18

SOU 2017:50 Sammanfattning stöd av samtycke är dock ytterligare behandling utan ny rättslig grund inte lika självklar. I samband med utlämnande av personuppgifter till annan personuppgiftsansvarig för behandling för forskningsändamål är den nya behandlingen alltjämt att anse som förenlig med den ursprungliga så länge det nya ändamålet är forskning. Den nya personuppgiftsansvarige måste dock ha en egen rättslig grund för sin behandling för forskningsändamål sedan personuppgifterna utlämnats till denne. Detta innebär att forskningsaktörer som samlar in personuppgifter för forskningsändamål som tidigare insamlats för annat ändamål, till exempel av en annan myndighet, måste åberopa en rättslig grund enligt artikel 6.1 för den nya behandlingen. En sådan rättslig grund kan vara forskning av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e. Samtycke Definitionen av samtycke i dataskyddsförordningen överensstämmer i väsentliga delar med personuppgiftslagens bestämmelser. Dataskyddsförordningens införande innebär därmed inga betydande förändringar av samtyckets innebörd. Samtycke ska vara frivilligt, specifikt, informerat och för känsliga personuppgifter uttryckligt, samt ska lämnas genom ett uttalande eller en entydig bekräftande handling. Den senare formuleringen av vilken slags aktivitet som godkänns som samtycke har lagts till i definitionen jämfört med i personuppgiftslagen. Utredningen bedömer att det med utgångspunkt i artikel 9.2 a i dataskyddsförordningen är möjligt att behandla känsliga personuppgifter för forskningsändamål med samtycke som rättslig grund när samtycke föreligger tillsammans med godkännande efter etikprövning enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen). Skäl 33 i dataskyddsförordningen innebär en utvidgning av det möjliga utrymmet för samtycke när ändamålet med den aktuella forskningen inte exakt kan beskrivas vid insamlingstillfället. Skäl 43 i dataskyddsförordningen innebär samtidigt begränsningar, för myndigheter, när det gäller möjligheten att använda samtycke som rättslig grund för personuppgiftsbehandling. Av särskild vikt är här 19

Sammanfattning SOU 2017:50 om den rättsliga grunden allmänt intresse förekommer samtidigt som samtycke inhämtats. Dataskyddsförordningen erbjuder ingen slutlig lösning på de hybridförhållanden, dvs. när flera rättsliga grunder samtidigt föreligger för samma personuppgiftsbehandling, som redan uppmärksammats av artikel 29-gruppen och som innebär att samtyckets giltighet kan ifrågasättas. Ytterligare behandling av personuppgifter för forskningsändamål insamlade med samtycke bör normalt omfattas av inhämtande av nytt samtycke, oavsett om det sker hos samma eller hos en ny personuppgiftsansvarig, om det är praktiskt möjligt och inte olämpligt ur etisk synpunkt. Känsliga personuppgifter Av artikel 9.1 i dataskyddsförordningen framgår att det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Dataskyddsförordningens definition av den här kategorin av personuppgifter är något utökad jämfört med det nuvarande dataskyddsdirektivets. I dataskyddsförordningen används vidare benämningen särskilda kategorier av personuppgifter i artikel 9. I enlighet med Dataskyddsutredningens bedömning väljer vi dock att även fortsatt benämna dessa slags personuppgifter som känsliga personuppgifter. För att behandling av känsliga personuppgifter ska vara tillåten under vissa förutsättningar krävs stöd i nationell rätt som fastställer lämpliga och särskilda skyddsåtgärder. Utredningen föreslår därför en bestämmelse i forskningsdatalagen som tillåter sådan personuppgiftsbehandling när denna är nödvändig för att uppnå forskningsändamålet. Som huvudsaklig skyddsåtgärd föreslår utredningen att kravet på etikprövning enligt etikprövningslagen ska kvarstå. 20

SOU 2017:50 Sammanfattning Personuppgifter om lagöverträdelser m.m. Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser m.m. regleras i artikel 10 i dataskyddsförordningen. Enligt dataskyddsförordningen behövs kompletterande reglering i nationell rätt för att behandling av uppgifter om lagöverträdelser m.m. för forskningsändamål för andra än myndigheter ska vara möjlig. Utredningen föreslår därför en bestämmelse i forskningsdatalagen som tillåter sådan personuppgiftsbehandling när denna är nödvändig för att uppnå forskningsändamålet. Sådan reglering ska vidare innehålla bestämmelser om lämpliga skyddsåtgärder för att säkerställa den registrerades rättigheter och friheter. Utredningen föreslår att etikprövning enligt etikprövningslagen fortsatt ska vara den huvudsakliga skyddsåtgärden. Personnummer och samordningsnummer Den reglering som Dataskyddsutredningen föreslår för behandling av personnummer eller samordningsnummer innehåller samma direkt tillämpliga villkor som återfinns i nuvarande lagstiftning. Dessa villkor torde vara uppfyllda i vissa forskningssammanhang. Utredningen gör bedömningen att rättsläget för användningen av personnummer för forskningsändamål inte ändras i och med Dataskyddsutredningens föreslagna bestämmelser. Jämfört med i dag är det samma villkor som ska uppfyllas för att behandling av personnummer ska vara tillåten och regeringen samt tillsynsmyndigheten har samma möjligheter som tidigare att meddela specialreglering i form av registerförfattningar för vissa typer av behandlingar. Något behov av ytterligare kompletterande nationell reglering finns därmed inte. Begränsningar av registrerades rättigheter I dataskyddsförordningens tredje kapitel (artiklarna 12 23) anges den registrerades rättigheter i samband med att dennes personuppgifter behandlas. Dessa rättigheter kan under vissa förutsättningar begränsas. Dataskyddsutredningen har föreslagit vissa generella begränsningar i dessa rättigheter. 21

Sammanfattning SOU 2017:50 Om personuppgifter behandlas för bl.a. forskningsändamål får det, enligt artikel 89.2 i dataskyddsförordningen, i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt föreskrivas undantag från den registrerades rättigheter i artiklarna 15, 16, 18 och 21 med förbehåll för de villkor och skyddsåtgärder som avses i första punkten i artikel 89. Vi har därför analyserat dessa rättigheters effekt på forskningen, och föreslår vissa begränsningar genom bestämmelser i forskningsdatalagen. Rätten till rättelse (artikel 16) ska inte gälla för sådana personuppgifter som behandlats för forskningsändamål om de enbart bevaras i arkiveringssyfte. Rätten till rättelse ska i övrigt gälla utan undantag. Rätt till begränsning av behandling (artikel 18) ska inte gälla när den registrerade bestrider uppgifternas korrekthet under den utredningstid som krävs för att kontrollera om personuppgifterna är korrekta, om detta medför att forskningen inte kan utföras eller på ett avgörande sätt försenas eller försvåras. Detsamma ska gälla när den registrerade invänder mot behandlingen, i väntan på kontroll av huruvida den personuppgiftsansvariges berättigade skäl väger tyngre än den registrerades berättigade skäl. Det saknas behov av ytterligare undantag från rätten till tillgång (artikel 15) samt rätten att göra invändningar (artikel 21) när personuppgifter behandlas för forskningsändamål, utöver vad Dataskyddsutredningen har föreslagit. Tillsyn och sanktioner Utredningen har översiktligt behandlat frågor om tillsyn och sanktioner i relation till personuppgiftsbehandling för forskningsändamål. Dataskyddsutredningen föreslår att Datainspektionen ska utses till tillsynsmyndighet, och ha befogenheter enligt dataskyddsförordningen, över den nationella dataskyddslagen som kompletterar dataskyddsförordningen på generell nivå samt de andra nationella författningar som kompletterar dataskyddsförordningen. Eftersom den föreslagna forskningsdatalagen kompletterar dataskyddsförordningen är det utredningens bedömning att den av Dataskyddsutredningen föreslagna bestämmelsen därmed täcker även forskningsdatalagen vad avser tillsynsmyndighetens befogen- 22

SOU 2017:50 Sammanfattning heter. Någon särskild bestämmelse om tillsyn behöver därför inte införas i forskningsdatalagen. Dataskyddsutredningen föreslår en bestämmelse i dataskyddslagen som stadgar att rätten till ersättning enligt artikel 82 i dataskyddsförordningen gäller även vid överträdelser av bestämmelser i denna lag, dvs. dataskyddslagen, och andra författningar som kompletterar dataskyddsförordningen. Det är utredningens bedömning att den av Dataskyddsutredningen föreslagna bestämmelsen därmed täcker även rätten till ersättning vid överträdelser av forskningsdatalagen. Någon särskild skadeståndsbestämmelse behöver därför inte införas i forskningsdatalagen. Skyddsåtgärder Vårt uppdrag har varit att göra en analys av vilka skyddsåtgärder som bör gälla vid all behandling av personuppgifter för forskningsändamål och hur åtgärderna bör vara utformade. För känsliga personuppgifter samt personuppgifter om lagöverträdelser m.m. har vårt uppdrag varit att analysera behovet av kompletterande bestämmelser för att behandling alls ska vara möjlig, samt vilka lämpliga och särskilda åtgärder en sådan reglering bör innehålla. Vi har därför analyserat centrala begrepp, som exempelvis personuppgift, pseudonymisering och anonymisering, för att därefter gå igenom dataskyddsförordningens krav på skyddsåtgärder. Vi har vidare analyserat ett urval av organisatoriska, tekniska och rättsliga åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter, särskilt mot bakgrund på dataskyddsförordningens säkerhetskrav. Med beaktande av befintliga möjligheter att reglera skyddsåtgärder när personuppgifter behandlas för forskningsändamål gör vi bedömningen att det är möjligt och lämpligt att införa sådan reglering i författningsform. Jämfört med villkor meddelade vid etikgodkännande samt uppförandekoder kan en författningsreglering ge större tydlighet vid tillämpningen och säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas även för behandling som inte omfattar känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser m.m. Utredningen föreslår att personuppgiftslagens befintliga bestämmelse som anger att uppgifter som samlats in för forskningsända- 23

Sammanfattning SOU 2017:50 mål normalt inte får användas för att vidta åtgärder i fråga om den registrerade förs över till forskningsdatalagen. Vidare föreslår vi att en bestämmelse införs i forskningsdatalagen som anger att personuppgifter ska pseudonymiseras eller skyddas på likvärdigt sätt när de behandlas för forskningsändamål, förutsatt att ändamålet kan uppnås på sådant vis. Slutligen är vårt förslag att den enskilde ska ges möjlighet att motsätta sig att dennes personuppgifter behandlas för forskningsändamål. Om det visar sig vara omöjligt eller medföra en oproportionerlig ansträngning att tillhandahålla den enskilde möjligheten att motsätta sig behandlingen, eller om forskningsändamålen annars inte kan uppfyllas, får dock personuppgiftsbehandling ändå utföras. En proportionerlig lagstiftning Utredningen har analyserat de föreslagna bestämmelserna i forskningsdatalagen utifrån de krav på framför allt proportionalitet som ställs upp i dataskyddsförordningen, regeringsformen samt övriga relevanta rättsliga instrument. Analysen har gjorts utifrån förutsättningen att den föreslagna lagen är en form av ramlag som inte kan reglera personuppgiftsbehandlingen på detaljnivå, och att den faktiska personuppgiftsbehandling som görs i forskningsprojekt måste prövas utifrån samma proportionalitetskrav. De föreskrivna skyddsåtgärderna utgör här ett stöd för att tillse att det intrång som personuppgiftsbehandlingen i fråga medför är proportionellt mot den förväntade nyttan av forskningen. Den föreslagna regleringen måste uppfylla krav på proportionalitet som ställs i flera olika rättsliga sammanhang. Utredningens bedömning, utifrån den integritetskartläggning som gjorts, de skyddsåtgärder som föreslås och värdet av den personuppgiftsbehandling som regleringen möjliggör, är att forskningsdatalagen är proportionell utifrån samtliga dessa proportionalitetskrav. Etikprövning Utredningen har analyserat vilka anpassningar av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor som behöver göras inför att dataskyddsförordningen börjar tillämpas. Utred- 24

SOU 2017:50 Sammanfattning ningen har inledningsvis behandlat frågan om etikprövning som en skyddsåtgärd i enlighet med dataskyddsförordningens krav och kommit till slutsatsen att etikprövning utgör en sådan lämplig och särskild skyddsåtgärd som dataskyddsförordningen kräver för personuppgiftsbehandling för forskningsändamål av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser m.m. Utredningen har därpå analyserat om etikprövningslagens tillämpningsområde bör utvidgas till att gälla all personuppgiftsbehandling för forskningsändamål och kommit till slutsatsen att detta vore en alltför ingripande åtgärd som inte är proportionerlig i förhållande till syftet. Utredningen föreslår därför att kravet på etikprövning även fortsättningsvis ska omfatta personuppgiftsbehandling för forskningsändamål av känsliga personuppgifter och personuppgifter om lagöverträdelser m.m. enligt de definitioner som framgår av artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen, samt att kravet på etikprövning avseende de ytterligare uppgifter som i dagsläget framgår av 21 personuppgiftslagen även fortsättningsvis bör omfattas av etikprövningslagens tillämpningsområde. Utredningen har vidare konstaterat att det finns anledning att närmare utreda behovet av förändringar i etikprövningsförfarandet. Ett differentierat etikprövningsförfarande framstår som mer ändamålsenligt inom framför allt viss samhällsvetenskaplig och rättsvetenskaplig forskning. Vi lämnar flera exempel på sådana behov i samband med att personuppgiftsbehandling för forskningsändamål baserar sig på redan offentliggjorda uppgifter och där den efterföljande behandlingen endast innebär en mindre integritetsrisk. Mot bakgrund av begränsningar i vårt uppdrag och ramar i övrigt föreslår vi att detta utreds vidare i särskild form. Slutligen har utredningen analyserat vilka ändringar av etikprövningslagen som i övrigt behöver göras med anledning av att dataskyddsförordningen börjar tillämpas och lämnar behövliga författningsförslag i dessa delar. Anpassningar av vissa registerförfattningar Vi har i uppdrag att i utredningens nästa skede bereda Registerforskningsutredningens (U 2013:01) förslag i betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) vidare. Eftersom det är 25

Sammanfattning SOU 2017:50 kort tid tills dataskyddsförordningen ska börja tillämpas, den 25 maj 2018, kommer någon generell reglering av forskningsdatabaser inte att kunna vara på plats tills dess. Därför behöver det i ett första skede analyseras vilka anpassningar till dataskyddsförordningen, och den generella reglering Dataskyddsutredningen föreslår, som behöver göras i lagen (2013:794) om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa samt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister tills dess att dataskyddsförordningen ska börja tillämpas. Eftersom utredningen har i uppdrag att i ett andra skede utreda och föreslå en långsiktig reglering av forskningsdatabaser har denna första del av uppdraget fokuserat uteslutande på lagtekniska anpassningar av registerlagarna i relation till dataskyddsförordningens bestämmelser. Detta innebär att utredningen i det nuvarande skedet har utgått ifrån att redan gjorda avvägningar och bedömningar i sak bör godtas, i den mån dessa inte är oförenliga med dataskyddsförordningen. Analysen är således inriktad på sådana ändringar som är nödvändiga med anledning av dataskyddsförordningen. Syftet med uppdraget i denna del är sammantaget att registerlagarna ska kunna tillämpas även efter att dataskyddsförordningen börjar tillämpas och att de befintliga förutsättningarna för att behandla personuppgifter i enlighet med registerlagarna i vart fall inte ska försämras. Ikraftträdande Enligt artikel 99 i dataskyddsförordningen ska förordningen tillämpas från och med den 25 maj 2018. Dataskyddsutredningen föreslår att dataskyddslagen, vilken utgör kompletterande nationell lagstiftning på generell nivå, ska träda i kraft samma dag och att personuppgiftslagen samtidigt ska upphöra att gälla. Eftersom forskningsdatalagen utgör kompletterande nationell lagstiftning till dataskyddsförordningen inom forskningssektorn föreslår vi att även den ska träda i kraft samma dag. Av dataskyddsförordningen framgår att hänvisningar till dataskyddsdirektivet ska anses som hänvisningar till dataskyddsförordningen i samband med att denna börjar tillämpas och direktivet därmed upphävs. Av skäl 171 i dataskyddsförordningen framgår vidare att nationella anpassningar i medlemsstaterna bör finnas på 26

SOU 2017:50 Sammanfattning plats när förordningen börjar tillämpas. Det är utredningens uppfattning att det därmed inte finns utrymme för några övergångsbestämmelser i forskningsdatalagen. Från och med den 25 maj 2018 ska således all personuppgiftsbehandling för forskningsändamål tilllämpa dataskyddsförordningen och, i de delar denna kompletteras, forskningsdatalagen samt på generell nivå även dataskyddslagen. Konsekvenser Utredningen har i uppdrag att analysera konsekvenserna av våra förslag ur vissa särskilt angivna aspekter. Våra förslag är samtidigt primärt föranledda av andra förändringar, främst personuppgiftslagens upphävande och dataskyddsförordningens ikraftträdande, men även de förslag som Dataskyddsutredningen lämnar. Vi har därför begränsat analysen till sådana konsekvenser som vi i någon reell mening haft möjlighet att påverka, och utifrån målsättningen att bibehålla de möjligheter till forskning samt skydd för den personliga integriteten som följer av dagens reglering. Vi analyserar därför inte de konsekvenser som följer av att dataskyddsförordningen börjar tillämpas. Utredningen bedömer att förslagen inte medför några kostnadsförändringar för de aktörer som omnämns i kommittéförordningen (1998:1474). Utredningens bedömning är vidare att förslagen överlag innebär en förstärkning av den personliga integriteten. 27

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-31 Dnr LS2016-0268 Läkemedelsenheten Agneta Eklund Tfn 018-611 61 78 E-post agneta.eklund@regionuppsala.se Regionstyrelsen Motionssvar avseende Minska läkemedelsberoendet i vårt landsting Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen avslås med anledning av det arbete som redan bedrivs inom området. Ärendebeskrivning Måns Vilhelmsson (M) och My Borg (M) föreslår i en motion att Region Uppsala ska ta fram en övergripande strategi för att minska läkemedelsberoendet, att utreda om dosdispensering kan underlätta tidig upptäckt av beroende samt att arbeta gentemot Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och riksdagen för en sammanhållen läkemedelslista. Region Uppsalas läkemedelskommitté arbetar på uppdrag av regionstyrelsen. Kommittén arbetar för att läkemedelsanvändningen och läkemedelshanteringen i Region Uppsala ska vara ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv. Kommitténs arbete rapporteras i hälso-, sjukvårds och FoUU utskottet regelbundet. Utskottet bereder också kommitténs verksamhetsplan som sedan behandlas i regionstyrelsen. 2010 fastställdes riktlinjer kring beroendeframkallande läkemedel. En revidering av riktlinjen planeras till 2017. Motionen lyfter ett antal yrkanden på området. Region Uppsala ska ta fram en strategi som kompletterar behandlingsprogrammet för att aktivt jobba för att minska läkemedelsberoendet i Region Uppsala Läkemedelskommittén och berörda verksamhetsområden arbetar utifrån uppdaterade kunskapsunderlag angående läkemedelsberoende. Ytterligare underlag bedöms av läkemedelskommittén inte behövas. Utreda om dosdispensering kan vara en möjlighet för att underlätta för läkarna för att tidigt upptäcka patienter som faller in /riskerar att falla in i läkemedelsberoende Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Region Uppsalas läkemedelskommitté har i sin verksamhetsplan för 2017 formulerat målet Säker och optimal användning av dosdispensering och arbetar aktivt med frågan. Vidare arbetar kommittén med de fastställda riktlinjerna för dosförskrivning. Dosdispensering innebär att en aktuell och sammanhållen läkemedelslista erhålles och därigenom kan eventuell dubbelsförskrivning upptäckas. Arbeta med och inom SKL och gentemot riksdagen för att få igenom möjligheten till en sammanhållen läkemedelslista Arbetet gentemot SKL och riksdagen för en nationell läkemedelslista är av mycket stor vikt. Frågan har engagerat landets alla läkemedelskommittéer under ett antal år och läkemedelskommittéerna fortsätter att driva denna fråga. Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2017-04-25 om remissyttrande avseende Nationell läkemedelslista där Region Uppsala ställer sig positiv till förslaget om en nationell läkemedelslista. Svaret har beretts tillsammans med läkemedelsteamet och Region Uppsalas läkemedelskommitté. Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet. Bilagor Motion Kopia till Regionfullmäktige

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll 10 (13) Sammanträdesdatum: 2017-06-22 47/17 Dnr LS2016-0268 Motionssvar avseende Minska läkemedelsberoendet i vårt landsting Beslut Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottets beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att avslå motionen med anledning av det arbete som redan bedrivs inom området. Bilaga 47 Ärendebeskrivning Måns Vilhelmsson (M) och My Borg (M) föreslår i en motion att Region Uppsala ska ta fram en övergripande strategi för att minska läkemedelsberoendet, att utreda om dosdispensering kan underlätta tidig upptäckt av beroende samt att arbeta gentemot Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och riksdagen för en sammanhållen läkemedelslista. Region Uppsalas läkemedelskommitté arbetar på uppdrag av regionstyrelsen. Kommittén arbetar för att läkemedelsanvändningen och läkemedelshanteringen i Region Uppsala ska vara ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv. Kommitténs arbete rapporteras i hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet regelbundet. Utskottet bereder också kommitténs verksamhetsplan som sedan behandlas i regionstyrelsen. 2010 fastställdes riktlinjer kring beroendeframkallande läkemedel. En revidering av riktlinjen planeras till 2017. Motionen lyfter ett antal yrkanden på området. Region Uppsala ska ta fram en strategi som kompletterar behandlingsprogrammet för att aktivt jobba för att minska läkemedelsberoendet i Region Uppsala Läkemedelskommittén och berörda verksamhetsområden arbetar utifrån uppdaterade kunskapsunderlag angående läkemedelsberoende. Ytterligare underlag bedöms av läkemedelskommittén inte behövas. Utreda om dosdispensering kan vara en möjlighet för att underlätta för läkarna för att tidigt upptäcka patienter som faller in /riskerar att falla in i läkemedelsberoende Region Uppsalas läkemedelskommitté har i sin verksamhetsplan för 2017 formulerat målet Säker och optimal användning av dosdispensering och arbetar aktivt med frågan. Vidare arbetar kommittén med de fastställda riktlinjerna för dosförskrivning. Dosdispensering innebär att en aktuell och sammanhållen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll 11 (13) Sammanträdesdatum: 2017-06-22 läkemedelslista erhålles och därigenom kan eventuell dubbelsförskrivning upptäckas. Arbeta med och inom SKL och gentemot riksdagen för att få igenom möjligheten till en sammanhållen läkemedelslista Arbetet gentemot SKL och riksdagen för en nationell läkemedelslista är av mycket stor vikt. Frågan har engagerat landets alla läkemedelskommittéer under ett antal år och läkemedelskommittéerna fortsätter att driva denna fråga. Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2017-04-25 om remissyttrande avseende Nationell läkemedelslista där Region Uppsala ställer sig positiv till förslaget om en nationell läkemedelslista. Svaret har beretts tillsammans med läkemedelsteamet och Region Uppsalas läkemedelskommitté. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag. Annika Krispinsson (C) yrkar att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att motionen anses behandlad med anledning av det arbete som redan bedrivs inom området. Ordföranden ställer proposition på eget yrkande om bifall till utsänt förslag mot Annika Krispinssons (C) yrkande om att motionen ska anses behandlad. Ordföranden finner bifall till eget yrkande. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-07 Dnr LS2017-0431 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Kungörelse av regionfullmäktiges sammanträden 2018 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Regionfullmäktiges sammanträden 2018 ska kungöras i följande tidningar: Arbetarbladet Enköpings-Posten Upsala Nya Tidning Sala Allehanda UppsalaTidningen Ena-Håbo Tidningen Ärendebeskrivning Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att kungöra regionfullmäktiges sammanträden 2018 i namngivna tidningar. Kungörelsen ska innehålla tid, plats, hänvisning till regionuppsala.se och information om datum och tidpunkt för justering av protokoll. Kopia till Kommunikationsenheten, Regionkontoret Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-07 Dnr LS2017-0015 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Ärenden till regionfullmäktiges sammanträde den 27 september 2017 Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen hemställer hos regionfullmäktiges ordförande att följande ärenden tas upp för behandling vid fullmäktiges sammanträde den 27 september 2017: 1. Programarbete för nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset 2. Översyn av förvaltningsorganisation för Primärvården och Hälsa och habilitering 3. Fordonsanskaffning tåg 4. Områdesansvar och regler för listning i primärvård 5. Återrapportering 2016 av Program för uppföljning av privata utförare 6. Redovisning av lokalt partistöd 2016 7. Delårsrapport för januari april 2017 för Gemensamma kostnämnden 8. Motionssvar avseende Återinför vårdbiträdet 9. Motionssvar avseende personalparkering vid Akademiska sjukhuset 10. Motionssvar avseende minska läkemedelsberoendet i vårt landsting 11. Kungörelse av regionfullmäktiges sammanträden 2018 Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-07 Dnr LS2017-0007 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Anmälan av beslut enligt delegation Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut anmälda under perioden 17 juni 22 augusti 2017 godkänns. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom regionstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Delegationsbeslut Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala 2017-08-18 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2017-08-15 LS 2017-0006 5.3 Konferenser Beslut om kurser och konferenser Regionstyrelsens arbetsutskott 2017-08-15 LS 2017-0023 3.4 Medelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen och marknadsutvecklingen Regionstyrelsens arbetsutskott 1 (2)

Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala 2017-08-16 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2017-06-19 LS2017-0379 2.13 Besluta om kollektivavtal 2017-06-14 LS2017-0383 2.13 Besluta om kollektivavtal Förhandling om lokalt kollektivavtal om måltidsuppehåll för Medicinavdelningen, Lasarettet i Enköping (Vårdförbundet) Förhandling om förlängning av uppsagt avtal om flexibel arbetstid- Förlängning till 31 augusti 2018 (Vårdförbundet) Eva Wikström, HR direktör Eva Wikström, HR direktör 1 (2)

Anmälan av delegationsbeslut till Regionstyrelsen Region Uppsala 2017-08-19 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2017-08-07 Dnr LS2016-0749 1.5 Brådskande beslut 2017-08-14 Dnr LS2016-0749 1.5 Brådskande beslut Brådskande beslut om besöksförbud avdelning 50 D, Akademiska sjukhuset Brådskande beslut om besöksförbud avdelning 50 D, Akademiska sjukhuset Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 1 (2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-07 Dnr LS2017-0016 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionstyrelsen Skrivelser för kännedom Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Redovisningen av följande skrivelser godkänns: 1. Regionstyrelsens arbetsutskott Protokoll från sammanträde den 15 augusti 2017 2. SAMLA Protokoll från sammanträde den 14 augusti 2017 3. SAMLA Protokoll från sammanträde den 18 augusti 2017 4. Samordningsförbundet Protokoll från sammanträde den 1 juni 2017 5. Transitio Protokoll från sammanträde den 20 april 2017 6. Transitio Protokoll från sammanträde den 15 juni 2017 7. Samverkansnämnden Protokoll från sammanträde den 31 maj 2017 8. Sjukhusstyrelsen Protokollsutdrag 2017-06-12, 74 Månadsrapport sjukhusstyrelsen maj 2017 9. Sjukhusstyrelsen Protokollsutdrag 2017-06-12, 88 Ledningssystem för arbetsmiljö samt årshjul för personaluppföljning 10. Vårdstyrelsen Protokollsutdrag 2017-06-15, 70 Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet och ekonomi i balans 11. Vårdstyrelsen Protokollsutdrag 2017-06-15, 74 Årshjul för personalrapportering till vårdstyrelsen 12. Vårdstyrelsen Protokollsutdrag 2017-06-15, 79 Folktandvårdens arbete med våldsutsatta patienter och patienter för hedersrelaterat våld 13. SKL Cirkulär 17:38 Arbetsrättsliga villkor vid upphandling 14. SKL Cirkulär 17:42 Budgetförutsättningar för åren 2017-2020 Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-24 Dnr LS2016-0248 Akademiska sjukhuset Hans-Olov Hellström Tfn 018-611 44 75 E-post hans.olov.hellstrom@akademiska.se Regionstyrelsen Genomförande av förrådshissar Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsens beslut 2016-05-31, 169, om genomförande av förrådshissar, upphävs. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade 2016-05-3, 169, att införa förrådshissar i J-huset och B 11 i samband med byggnationen/ombyggnationen i Framtidens Akademiska (FAS). Den totala investeringskostnaden fick uppgå till 19,5 mnkr. Underlagen för genomförandebeslutet var ur ett verksamhetsperspektiv dåligt underbyggda och höglagren löste endast delvis ett buffertlagerproblem. Fördjupad utredning har visat att annan lösning av avdelningsförråd är att föredra varför hissarna kan utgå. Förutsättningarna för placering av förrådshiss (höglager) i och med att teknikhuset utgick ur projekt B11 innebär dessutom att höglagret skulle behöva byggas i befintlig vårdbyggnad och även skära igenom en avdelning (Centralintensiven) som ej omfattas av totalrenoveringen av B 11. I J-huset fanns dessutom redan en lösning för förrådshantering och den programändring som gjordes för att inrymma höglagret innebar en placering i ett schakt avsett för en personhiss och i direkt anslutning till personalutrymmen. En förrådshiss är inte till fördel för vårdens flöden, den är känslig för driftstörningar och beroende av dedikerad personal och köpt tjänst. FAS styrgrupp rekommenderar att inte gå vidare med investeringen av Förrådshissar i J- huset och i B 11. Sjukhusstyrelsens arbetsutskott har informerats om ärendet och stödjer rekommendationen att inte gå vidare med investeringen. I samband med prioriteringar som behövdes göras för fastighetsinvesteringsplanen 2018-2020 beslutade investeringsrådet att inte rekommendera införandet av förrådshissar och att eventuella om-projekteringskostnader/alternativa byggkostnader på de ytor som förrådshissar var planerade får ingå i FAS ombyggnadsprojekt. Region Uppsala Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se

2 (2) Bilagor Beslut regionstyrelsen 2016-05-31, 169 Kopia till Regiondirektören Förvaltningsdirektören, Fastighet och Service Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Fastighetschef, Fastighet och service Registrator, Akademiska sjukhuset