Arbetet kommer också att utgöra ett underlag för nytt samverkansavtal inom SVN. Nuvarande avtal sträcker sig fram t o m 2019.

Transkript

1 Bilaga 168/ Dnr LS Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport augusti 2017 Regional utveckling Samverkansnämnden Samverkansnämnden (SVN) har gett styrgruppen (landstings- och regiondirektörer) i uppdrag att se över verksamheten inom SVN. Till detta har lagts ett uppdrag på vilket sätt samverkan kan fördjupas inom hälso- och sjukvårdens område. Uppdraget ska redovisas innan årsskiftet. Fyra områden kommer att analyseras: - Nämndens ambitionsnivå kring fördjupad samverkan - Roller, processer och sammansättning inom beredningsorganisationen - Kanslistruktur - Lokalt arbete inom respektive landsting/region Arbetet kommer också att utgöra ett underlag för nytt samverkansavtal inom SVN. Nuvarande avtal sträcker sig fram t o m Regionala ledningsgruppen Den augusti träffades den Regionala ledningsgruppen (RLG), bestående av länets kommunchefer och regiondirektören, för ett årlig planeringsmöte. På agendan stod utökad samverkan kring e-tjänster och digitalisering, arbetsformer för beredning och förarbete inför Regionalt forum samt förutsättningarna för samverkan kring kompetens- och utbildningsfrågor. Gruppen summerar dagarna med att samverkan mellan Region Uppsala och kommunerna har fördjupats, med gott engagemang och hög tillit. Wik-dagarna Region Uppsalas politiska ledning och förvaltningschefer har genomfört Wikdagarna. Under dagarna diskuterades styrning, planering och uppföljning inför budget 2019, målbild för en effektiv och nära vård 2030, konsekvenserna av en tuffare tillvaro med hot, hat och våld mot förtroendevalda och anställda, kompetensförsörjning samt storregional samverkan efter regiondiskussionerna. Dag 1 medverkade även flera externa gäster som skulle ge sin bild av hur Region Uppsala samverkar med omvärlden. Den sammantagna bilden av inlägg från Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga 168/17 2 (7) Länsstyrelsen, Östhammars kommun, Knivsta kommun, Handelskammaren och Uppsala universitet är att Region Uppsala vårdar sina externa relationer väl. Det gavs mestadels positiva omdömen, men uttrycktes även att vi behöver bli bättre på att kommunicera ut allt det positiva som sker och att den goda samverkan på högsta ledningsnivå behöver spridas ner i organisationerna. Vård och hälsa Cyberattack Region Uppsala blev den 4 juli utsatt för en allmän datavirusattack i form Ransomware. Inga filer i datasystemen blev krypterade men en del utrustning/system blev tillfälligt utslagna. I samband med attacken gick Region Uppsala snabbt upp i stabsläge som varade under några dagar. Attacken innebar ingen större inverkan på produktionen men gav en påminnelse om att Region Uppsala måste vara beredd på framtida attacker. Kallelser och remissbekräftelser skickades till fel patienter I juli månad gick delar av ett utskick av kallelser och remissbekräftelser till fel mottagare. 91 kallelser eller remissbekräftelser felkuverterades vid ett utskick som gjordes inom ramen för ett pilotprojekt, där ett nytt system för brevutskick provas. Ett fel uppstod hos leverantören, som ledde till att två olika brev i vissa fall kunde hamna i ett och samma kuvert. Några patienter fick därmed andra patienters kallelser eller remissbekräftelser, medan andra patienter blev utan. Det avser kallelser från Tierps vårdcentral och remissbekräftelser från Hudmottagningen, Akademiska sjukhuset. Enligt företaget som sköter kuverteringen är felet, som också har drabbat andra landsting och regioner, nu åtgärdat. Primärvården skickade den 28 juli ut nya kallelser och remissbekräftelser. Likaså Hudmottagningen den 31 augusti. Elektronisk Patientjournal (EPJ) fick i uppdrag att utreda omfattningen av denna röjning av patientsekretessen. Personalen vid EPJ tog kontakt med de berörda patienterna och det framkom att var tredje patient inte fått sin kallelse eller remissbekräftelse. Av de patienter som hade fått sin kallelse eller remissbekräftelse hade mer än hälften också fått en kallelse eller remissbekräftelse på någon annan person. En patient har begärt att det inträffade anmäls som en avvikelse. Samsjuklighet neuropsykiatri Vårdstyrelsen beslutade i juni 2016 att förstärka vården för patienter som har psykiatrisk samsjuklighet och som är knutna till Hälsa och habilitering. Det skulle ske i enlighet med handlingsplanen för psykisk hälsa. Medel om kronor för 2016 och kronor för 2017 skulle överföras till sjukhusstyrelsen (Akademiska sjukhuset) som resursförstärkning av tjänster, det vill säga en psykiatriker (50 %), en sjuksköterska (75 %) och en medicinsk sekreterare (10 %). Satsningen var tänkt att vara ett led i att få till stånd bättre flöden mellan förvaltningarna och kunna utnyttja resurserna mer effektivt, vilket skulle förbättra för patienter med neuropsykiatrisk problematik att få sin vård samlad på ett ställe, det vill säga Hälsa och habilitering. Resursförstärkningen skulle därmed möjliggöra så att patienter med en fast vårdkontakt/behandling på Hälsa och habilitering inte behöver ha en ytterligare kontakt

3 Bilaga 168/17 3 (7) med psykiatrin på Akademiska sjukhuset, utan all vård ska vara samlad inom en förvaltning, Hälsa och habilitering. Tjänsterna är i dagsläget tillsatta, men personalen finns ännu inte på plats i Hälsa och habiliterings lokaler. Samlokalisering är tänkt att ske med habiliteringens medicinska enhet och habiliteringens husläkarmottagning med ett nära samarbete med psykiatrin inom Akademiska sjukhuset. Planen är att ha en uppstart hösten 2017 för att gemensamt komma fram till hur samordningen ska se ut i praktiken. Eftersom personalen ännu inte finns på plats är det i nuläget för tidigt att uttala sig om resursförstärkningen är fullt ut tillräcklig för att målgruppen ska få sitt samlade behov tillgodosett av specialistkompetens på en förvaltning. Förstärkningen bedöms dock kunna ge betydligt bättre samarbetsmöjligheter framöver för både Akademiska sjukhuset och Hälsa och habilitering. Det är särskilt viktigt med en samlad vård och fast vårdkontakt för aktuell målgrupp eftersom neuropsykiatrisk problematik ofta är komplex och därför har behov av att samordning sker av samtliga vårdgivare. Inte minst är samordningen med primärvården viktigt, då dessa patienter under långa perioder varken har kontakt med psykiatrin eller habiliteringen. Primärvården har då en roll i form av stöd för exempelvis intygsskrivande. intervention. Ehälsa Användningen av 1177 vårdguidens e-tjänster fortsätter att öka i Region Uppsala. På två år har antalet länsinvånare som loggat in och aktiverat ett konto ökat från 34 % till 51 % och vi har därmed uppnått det nationella målet på 50 %. Även antalet anslutna enheter (typ vårdmottagningar) inom Region Uppsala som erbjuder tjänsterna via 1177 vårdguiden har ökat något från 129 till 146 på tvår år (avser primärvård egen regi, LE, H&H och AS). Målet är att antalet enheter som ansluts ska öka ytterligare. Under hösten startar e-tjänstelyftet för vårdens chefer och medarbetare i Region Uppsala med syftet att stödja nya arbetssätt genom ökad kunskap om och användning av 1177 vårdguidens e-tjänster. Målet är att kunna öka införandetakten av e-tjänsterna till nytta för såväl vården som för länets invånare. Akademiska sjukhuset utsett till referenslaboratorium inom mikrobiologi Folkhälsomyndigheten och Sveriges landsting och regioner beslutade tidigare i år att inrätta ett gemensamt laboratorienätverk inom mikrobiologi. Laboratorienätverkets styrgrupp har nu utsett referenslaboratorier för 36 prioriterade områden, där Akademiska sjukhuset har ansvar inom flera av dessa. Akademiska pionjär på frysbehandling av njurtumörer Akademiska har som första sjukhus i Sverige infört frysbehandling mot njurtumörer. Det är en slags ablation där en tunn nål förs in i tumören via huden och fryses ned till minus 40 grader. Detta gör att cancercellerna dör. Behandlingen lämpar sig även för mindre tumörer på svåråtkomliga ställen. Den kan också erbjudas äldre patienter med större tumörer som inte klarar sedvanlig operation.

4 Bilaga 168/17 4 (7) Stor gemensam satsning på medicinsk teknik Tekniskt kunnande blir allt viktigare inom sjukvården. Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet blev nyligen först i landet med att göra en gemensam fakultetsövergripande satsning på ledande medicinsk teknik. I juni invigdes ett nytt centrum, Medtech Science and Innovation, med målsättningen att effektivisera vägen från forskning till innovation och patientnytta. Självbetjäningsautomat på Kungsgärdet Nu kan Hälsa och habiliterings besökare till verksamheterna på Kungsgärdet välja att anmäla sitt besök i en självbetjäningsautomat. Förvaltningen är med i ett pilotprojekt tillsammans med Lasarettet i Enköping, Primärvården och Akademiska sjukhuset. Om allt faller väl ut kommer ett breddinförande att ske i slutet av året. Tillgänglighet Specialistvård Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har liksom tidigare år en neddragen verksamhet för sina mottagningar under semesterperioden vilket avspeglar sig i lägre tillgänglighet under juli månad. Tabell: Vårdgaranti AS Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 67% 46% 70% Operation** 69% 46% 74% Psykiatri första besök*** 89% 56% 92% *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård *** Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar Under 2017 har tillgängligheten för Akademiska sjukhuset både gällande första besök till specialist och till operation/behandling varit bättre än föregående år, förbättringen är en kombination av ökad produktion och löpande kvalitetssäkringar av väntelistorna inom sjukhusens verksamheter. Andra faktorer som påverkar tillgängligheten positivt är den nya utskrivningsavdelningen som avlastat vårdavdelningarna. Sjukhuset har fortsatta problem med kompetensförsörjning, främst gällande sjuksköterskorna som orsakar fler stängda vårdplatser, mer överbeläggningar, fler utlokaliseringar och högre beläggningsgrad än under samma tid Graf: Överbeläggningar AS Graf: Utlokaliseringar AS

5 Bilaga 168/17 5 (7) *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård *** Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar Lasarettet har en god tillgänglighet under juli månad både till första besök och till behandling/operation även om tillgängligheten är försämrad sedan föregående månad, se nedan tabell. LE har en del vakanta positioner både för specialistläkare och också specialistsjuksköterskor vilket innebär en lägre produktion och därmed också en lägre tillgänglighet. Det påverkar också antalet väntande för återbesök där återbesök efter medicinskt måldatum ökar, se graf. Förhoppningen är att vakanssituationen förbättras under hösten Tabell; tillgänglighet Lasarettet i Enköping juli 2017 Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Andel inom Utfall fg Andel inom Totalt antal väntande väntande 60 dgr månad 90 dgr kvar till 100% Besök* 91% 62% 94% Operation** 92% 53% 93% Graf; Återbesök LE

6 Bilaga 168/17 6 (7) Primärvård, Hälsa- och habilitering och folktandvård Samtliga förvaltningar som finns under vårdstyrelsen, hälsa- och habilitering, folktandvården och primärvårdsförvaltningen beskriver liknande problematik kring brist på kompetensförsörjning inom vissa yrkesgrupper under juli liksom under tidigare Inom Hälsa- och habilitering fattas sjuksköterskor vilket inneburit att närvårdavdelningen anpassat och minskat antalet vårdplatser. Primärvården saknar allmänspecialister men även en till viss del sjuksköterskor vilket påverkar tillgängligheten och Folktandvården saknar ett flertal tandhygienister främst i regionens ytterområden. För vårdcentralerna har andelen nybesök inom offentlig primärvård varit högre än föregående månad, något som troligen har påverkat att tillgängligheten inom offentlig regi ökat från 84% under juni månad till 88% under juli gällande läkarbesök. Jämfört med samma månad 2016 är tillgängligheten lägre för läkarbesök Den privata primärvården ligger också de något under tillgängligheten till läkarbesök juli 2017 (88%) jämfört med samma period förra året (92%), privata vårdcentraler har också under våren lyft utmaningarna i läkarbemanningen som förklaring till sämre tillgänglighet. Hälsa och habiliterings närvårdsavdelning har under sommaren mindre antal platser, 15 platser från och med midsommar och beläggningsgraden var under juli 89% vilket är en något lägre beläggningsgrad än snittet under året. Vidare är tillgängligheten till hälsoundersökningarna vid Cosmos fortsatt god, vilket kan härledas till en minskad flyktingström. Folktandvården beskriver att det främst inom Regionens ytterområden är svårrekryterat kring tandhygienister och tandläkare vilket kan påverka tillgängligheten negativt. En indikator kring tillgänglighet som följs inom folktandvården är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 2017 är 95 procent. I slutet av juli har 95,61 % av patienterna fått vård. Längst köer har protetikpatienterna, medan en kö växer är för barn som väntar på tandbehandling under narkos vilket beror på svårigheterna att få narkostider inom Akademiska sjukhuset.

7 Bilaga 168/17 7 (7) Folktandvården vidtar en rad åtgärder för att förbättra tillgängligheten, bland annat arbetar de aktivt för att kunna säkra kompetensförsörjningen genom att kunna ta emot personal med utländsk legitimation. Kollektivtrafik Den 14 augusti introducerades ULs nya linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala. Omläggningen och trafikstarten fungerade utan några större störningar. Vissa mindre operativa justeringar kommer att behöva göras inom den närmaste tiden. Under hösten kommer utvärdering och uppföljning att göras, vilket också kan komma att resultera i justeringar till vintertidtabellen. Mottagandet av det nya nätet har dock överlag varit positivt. I övrigt har UL:s buss- och tågtrafik har fungerat normalt under sommaren.

8 Bilaga 168/17 Månadsrapport regionstyrelsen juli 2017 SAMMANFATTNING Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,8 procent jämfört med Det genomsnittliga antalet årsarbetare 1 efter juli är och det är en ökning med 49 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med knappt en procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat ytterligare och är efter juli 5,3 procent. Vid samma tidpunkt föregående år var sjukfrånvaron i stort sätt på samma nivå. Region Uppsalas årsprognos är 339 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansförvaltning vilket beror på högre intäkter för statsbidrag och skatter samt lägre pensionskostnader. Jämfört med föregående prognos har Region Uppsalas ett förbättrat prognostiserat resultat på 8 miljoner kronor. utfall budget utfall Bokslut Årsbudget Årsprog g jmf. Resultat Region Uppsala, mnkr Prog Riks- och regionintäkter Trafikintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Nettokostnad 5,2% 7,4% - 3,8% 5,1% 4,8% - MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,8 procent jämfört med Det är en ökning jämfört med efter maj och den beror i huvudsak på att ny lön och retroaktiv lön har betalats ut i juni. Ökningen bedöms vara på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 2 för perioden januari till och med juli är och det är en ökning med 49 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med knappt en procent. En förklaring till ökningen är bland annat tillkommande verksamhet såsom sjukvårdsteamet som överförts från Uppsala kommun samt särskilda satsningar för ökad tillgänglighet. Det har även skett minskningar i årsarbetare bland annat med anledning av införandet av lasarettsansluten hemsjukvård. 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. 2 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

9 Bilaga 168/17 2 (7) Diagram: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis jämförelse, Region Uppsala Kostnaderna för inhyrd personal är 89 miljoner kronor till och med juli. Utfallet för samma period föregående år var 56 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Region Uppsala har behov av inhyrd personal och när det gäller läkare är det inom allmänmedicin, somatisk och psykiatrisk vård samt sjuksköterskor, för vilka ökningen av kostnaderna främst härrör till somatisk vård. Tabell: Inhyrd personal, avrundat i miljoner kronor, Region Uppsala Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Årsbudget 2017 Bokslut 2016 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Totalt Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat ytterligare och är efter juli 5,3 procent. Utvecklingen följer föregående års utfall för samma period. Se diagram nedan. Utfallet för helår 2016 var 5,6 procent. Den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar ligger i nivå med föregående år. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer, vilken under våren legat högre än föregående år, har nu under månaderna juni och juli minskat till motsvarande nivå som föregående år. Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder visar att sjukfrånvaron har minskat för kvinnor i samtliga åldersgrupper jämfört med föregående år. Detsamma gäller för män med undantag för åldersgruppen 50 år och uppåt där sjukfrånvaron har ökat något. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 48 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter juli och det är cirka 5,5 miljoner kronor högre jämfört med samma period föregående år. Det motsvarar 13 procent.

10 Bilaga 168/17 3 (7) Diagram: Total sjukfrånvaro i procent, Region Uppsala EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker positivt mot budgeten för perioden med 161 miljoner kronor. Intäkterna är 162 miljoner kronor bättre än budgeterat. Orsaken till detta är främst högre riks- och regionintäkter, övriga intäkter, generella statsbidrag och skatteintäkter. Största anledningen till den positiva avvikelsen för riks- och regionintäkter beror på en försiktigt satt budget av Akademiska sjukhuset. Ökningen av övriga intäkter kan främst hänföras till högre intäkter för specialdestinerade statsbidrag. Trafikintäkterna avviker negativt mot budget vilket förklaras av en mild vinter som gjort att resandet inte kommer upp i budgeterad nivå. De totala kostnaderna ligger i linje med budget. Inom kostnadsgrupperna finns avvikelser och de största negativa avvikelserna finns inom lönekostnader inklusive inhyrd personal och kostnader för medicinskt material. Avvikelse för lönekostnader och inhyrd personal finns på Akademiska sjukhuset och beror på obudgeterade särskilda satsningar (tillfällig slutenvårdsavdelning under influensasäsongen, ytterligare en operationssal på Samariterhemmet), övertagande av sjukvårdsteam från kommunen med motsvarande intäkter, strategiska satsningar som finansieras av ökade riks- och regionintäkter och ökade kostnader för dyra lösningar på grund av kompetensbrist. De största positiva avvikelserna på kostnadssidan avser lägre kostnader för köpt vård, läkemedel och övriga kostnader. Region Uppsalas årsprognos är 339 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansförvaltnings verksamhet på 168 miljoner kronor, vilket främst beror på högre intäkter för generella statsbidrag, specialdestinerade statsbidrag, skatteintäkter samt lägre pensionskostnader. Den största positiva avvikelsen avser högre stadsbidragsintäkter på 95 miljoner kronor för läkemedelsförmånen. Jämfört med prognos föregående månad har Region Uppsala ett förbättrat prognostiserat resultat på 8 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping förbättrar sin prognos med 3 miljoner kronor vilket avser lägre kostnader arbetskraft på grund av vakanser. Vårdstyrelsen förbättrar prognosen med 5 miljoner kronor vilket till största delen avser lägre kostnader inom vårdvalet för primärvård vilket beror på en låg produktion av besök i början på året och att antalet olistade invånare ökat vilket leder till lägre kostnader för vårdstyrelsen.

11 Bilaga 168/17 4 (7) Prognos och budget per styrelse/nämnd Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2017 Budget 2017 Resultat 2016 Sjukhusstyrelsen 1) Vårdstyrelsen 2) Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden 3) Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden 4) Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Regionstyrelsen 5) Summa Region Uppsala ) Lasarettet i Enköping har lägre kostnader beroende av vakanser 2) Lägre ersättningar inom primärvården pga. av låg produktion, Hälsa och Habilitering har fått ett lägre anslag från nämnden för kunskapsstyrning, vilket de ej har möjlighet att arbeta in. 3) Lägre biljettintäkter på grund av en mild vinter som gjort att resande inte nått upp i budgeterade nivåer. 4) Ökade kostnader för egenbetalade patienter inom Resurscentrum, Landstingsservice belastas med engångskostnader på grund av förändrad timpristaxa gällande projektredovisning samt kostnader för risk och evakuering. 5) Den finansiella verksamheten har högre intäkter för stadsbidrag avseende läkemedelsförmånen och lägre kostnader för pensioner. Regionkontoret har lägre kostnader för smittskyddsläkemedel. Diagram: Ackumulerat resultat Ackumulerat resultat 200 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2017 Budget 2017 Ack utfall 2016 Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt -0,91 procent under månaden.

12 Bilaga 168/17 5 (7) Investeringar Region Uppsalas investeringsbudget är totalt miljoner kronor. Prognosen för året är miljoner kronor. Det är övriga materiella investeringar som avviker mot budget och det är huvudsakligen Akademiska sjukhuset som inte når budgeterad nivå. Urval av diagram rullande 12 Diagram: Rullande 12 riks- och regionintäkter Mnkr April 15 mars 16 Juni 15 maj 16 Aug 15 juli 16 Okt 15 sep 16 Dec 15 nov 16 Feb 16 jan 17 April 16 mars 17 Juni 16 maj 17 Aug 16 juli 17 Utfall R/R Budget R/R Diagram: Rullande 12 trafikintäkter mnkr April 15 mars 16 Maj 15 april 16 Juni 15 maj 16 Juli 15 juni 16 Aug 15 juli 16 Sep 15 aug 16 Okt 15 sep 16 Nov 15 okt 16 Dec 15 nov 16 Helår 2016 Feb 16 jan 17 Mars 16 feb 17 April 16 mars 17 Maj 16 april 17 Juni 16 maj 17 Juli 16 juni 17 Aug 16 juli 17 Utfall Budget

13 Bilaga 168/17 6 (7) Diagram: Rullande 12 lönekostnader inklusive inhyrd personal Mnkr Utfall Budget Diagram: Rullande 12 medicinskt material Tabell: Rullande 12 läkemedel Mnkr April 15 Aug 15 juli 16 Sep 15 aug 16 Okt 15 sep 16 Nov 15 okt 16 Dec 15 nov 16 Helår 2016 Feb 16 jan 17 Mars 16 feb April 16 Maj 16 april Juni 16 maj 17 Juli 16 juni 17 Aug 16 juli 17 Utfall Budget

14 Bilaga 168/17 7 (7) BILAGOR EK Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Intäkt fast ersättning Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd person Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET ######### ######### #REFERENS! ######## Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar ONO M I

15 Bilaga 169/17 a TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Regionkontoret Niklas Rommel Tfn E-post niklas.rommel@regionuppsala.se Regionstyrelsen Förvaltningsorganisation för Primärvården och Hälsa och habilitering Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering sammanförs till en ny förvaltning från och med den 1 januari Ungdomsmottagningen City överförs från Akademiska sjukhuset till den nya förvaltningen från och med den 1 januari Primärvårdens IT-avdelning överförs från Primärvården till Resurscentrum Region Uppsala från och med den 1 oktober 2017 och får från och med den 1 januari 2018 ett utökat uppdrag att svara för IT-stöd till alla privata vårdgivare som Region Uppsala har avtal med. 4. AT ST-enheten överförs från Regionkontoret till den nya förvaltningen från och med den 1 januari Regionstyrelsens beslut 5. Regiondirektören får, under förutsättning av regionfullmäktiges beslut, i uppdrag att se över ansvarsfördelningen mellan den nya förvaltningen och Regionkontoret under hösten Regiondirektören får, under förutsättning av regionfullmäktiges beslut, i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen senast i juni 2018 med en uppföljning med anledning av ny förvaltningsorganisation. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige beslutade den 24 april 2013 om en ny organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården och att ändra namnet på förvaltningen Habilitering och hjälpmedel till Hälsa och habilitering. Organisationsförändringen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

16 Bilaga 169/17 a 2 (4) genomfördes från årsskiftet Det innebär bland annat att förvaltningen Habilitering och hjälpmedel inte bara fick ett nytt namn utan även ett avsevärt utökat uppdrag jämfört med tidigare. I februari 2014 togs ytterligare beslut av hälso- och sjukvårdsstyrelsen om vissa utökade uppdrag för Hälsa och habilitering och resurser avsattes till förvaltningen för att klara de uppdrag som överfördes från Primärvården. Totalt avsattes 3,0 miljoner kronor för administrativt stöd, inklusive tjänst som chefsläkare. Dessutom beslutade regionstyrelsen i mars 2014 bland annat att ett äldrecentrum skulle inrättas vid Hälsa och habilitering och att förvaltningens uppdrag att vara ett stöd för den samlade primärvården och att samordna närvården skulle tydliggöras i en fortsatt process under Detta senare uppdrag har dock inte genomförts som planerat. Därefter har ytterligare uppgifter förts till Hälsa och habilitering, till exempel närvårdsavdelningen i Uppsala. Region Uppsalas styrmodell har förändrats från 2016 och beställar-utförarmodellen har ersatts av en uppdragsstyrning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen har också ersatts av vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. Med anledning av bland annat förändringar i styrmodellen initierades en översyn av gränssnittet mellan förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering. Vårdstyrelsen beslutade den 23 mars 2016 att uppdra till regiondirektören att se över fördelningen av uppdrag mellan förvaltningarna. Uppdraget har återrapporterats till styrelsen i juni 2016, varvid styrelsen beslutade att bevilja anstånd med en slutredovisning av uppdraget. Regiondirektören har därefter, i beslut 5/2017, beslutat att genomföra en översyn av förvaltningsorganisation utifrån utgångspunkter och uppdrag i särskilda direktiv och särskild projektplan. Förvaltningsöversynen ska enligt direktiven redovisa förslag till lösningar utifrån två huvudalternativ; 1. De nuvarande förvaltningarna Hälsa och habilitering och Primärvården behålls och vid behov görs justeringar av gränssnittet mellan förvaltningarna. 2. En ny förvaltning inrättas genom en sammanslagning av Hälsa och habilitering och Primärvården. I en gemensam förvaltning måste det finnas en tydlig avgränsning mellan vårdcentralsuppdragen som styrs av regelboken för vårdval och de gemensamma uppdragen för hela primärvården. Det bör prövas om vårdcentralerna kan organiseras som självstyrande enheter med stor självständighet. Enligt direktiven skulle också förvaltningstillhörighet och uppdrag för Ungdomsmottagningen City, som ingår i Akademiska sjukhuset, ses över. Under arbetets gång har utredningen även fått i uppdrag att se över följande frågor; - Uppdrag och förvaltningstillhörighet för Primärvårdens IT-avdelning. - Hantering av AT- och ST-frågor inom primärvården inklusive AT ST-enheten vid Regionkontoret och dess förvaltningstillhörighet.

17 Bilaga 169/17 a 3 (4) I den bifogade rapporten Översyn av förvaltningsorganisation föreslås följande: 1. Förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering slås ihop till en ny förvaltning från Sammanslagningen av förvaltningarna bedöms ge en effektivisering motsvarande cirka 5,0 miljoner kronor per år. 3. Ungdomsmottagningen City får ett utökat uppdrag vad gäller samordning, utveckling med mera av länets ungdomsmottagningsverksamhet och överförs till den nya förvaltningen. Det är angeläget att förändringen genomförs på ett sådant sätt att kompetensförsörjningen säkras. 4. Primärvårdens IT-avdelning får ett utökat uppdrag att svara för IT-stöd till alla privata vårdgivare och överförs till Resurscentrum Region Uppsala. 5. AT ST-enheten vid Regionkontoret överförs till de nya förvaltningen från 2018 och kopplas till förvaltningens arbete med den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården. 6. Ansvarsfördelningen mellan den nya förvaltningen och hälso- och sjukvårdsavdelningen ska ses över under hösten 2017 inför bildande av den nya förvaltningen. 7. Organisationsförändringarna bör genomföras från 2018, varför ett förberedande arbete med förvaltningens struktur med mera behöver inledas så snart som möjligt efter sommaren I arbetet med utforma den nya förvaltningen ska de privata vårdgivarnas möjligheter till insyn och delaktighet särskilt beaktas. I rapporten föreslås att den nya förvaltningen får beteckningen Närvårdsförvaltningen. Förslaget grundas på utredningsdirektiven där Närvårdsförvaltningen anges som lämpligt arbetsnamn för en sammanslagen förvaltning. I det fortsatta arbetet under hösten 2017 med förvaltningsstrukturen bör även ingå att ta fram förslag på namn på förvaltningen som speglar dess nya, samlade uppdrag. I rapporten finns en bedömning om effektiviseringsmöjligheter motsvarande cirka fem miljoner kronor vad gäller administrativa resurser. Det innebär att motsvarande belopp kan användas för att stärka den nya förvaltningens kärnverksamheter. Om arbetet med organisationsförändringarna kan inledas i september efter regionfullmäktiges beslut är bedömningen att det finns tillräckligt med tid att genomföra uppdraget på ett planerat och strukturerat sätt fram till årsskiftet 2017/2018. Kostnader och finansiering I rapporten finns en bedömning om effektiviseringsmöjligheter motsvarande cirka fem miljoner kronor vad gäller administrativa resurser, främst då dubbelbemanning på vissa tjänster kan undvikas. Det innebär att motsvarande belopp kan användas för att stärka den nya förvaltningens kärnverksamheter.

18 Bilaga 169/17 a 4 (4) Konsekvenser I förslaget till ny organisation framhålls vikten av att habiliteringsverksamheten värnas i den nya, samlade förvaltningen. Det innebär bland annat att habiliteringen föreslås bilda ett eget verksamhetsområde på samma sätt som idag då det är ett särskilt specialistområde med bland annat behov av FOU-stöd inriktat på habilitering. Det kan annars finns en risk att den inte får tillräckliga förutsättningar att utveckla den särskilda kompetens som krävs för att fortsätta att bedriva en habiliteringsverksamhet med hög kvalitet. Beredning Som framgår av projektplanen har arbetet drivits av ett projektsekretariat med projektledare från Regionkontoret. Berörda förvaltningar har utsett särskilda kontaktpersoner som biträtt projektsekretariatet i dess arbete. Arbetet har avrapporterats till en styrgrupp, i vilken har ingått regiondirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören. En referensgrupp med fackliga företrädare har följt arbetet fortlöpande. Vad gäller frågor kring ungdomsmottagningarna och deras uppdrag och organisering har synpunkter även inhämtas från företrädare för Akademiska sjukhuset och Ungdomsmottagningen City. För att inhämta ytterligare underlag och synpunkter har projektsekretariatet genomfört två workshops; en om Hälsa och habiliterings samordningsuppdrag och uppdrag inom närvårdsområdet, och en om hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Bilagor Översyn av förvaltningsorganisation Rapport , inklusive bilagor - Regiondirektörsbeslut, översyn av förvaltningsorganisation - Regiondirektörsbeslut, direktiv - Regiondirektörsbeslut, projektplan - Organisation Hälsa och habilitering - Organisation Primärvården Kopia till Hälso- och sjukvårdsdirektören Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören Hälsa och habilitering Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören Lasarettet i Enköping Förvaltningsdirektören Resurscentrum Region Uppsala FoI-direktören Privata vårdcentraler Länets kommuner

19 Bilaga 169/17 a Slutversion Översyn av förvaltningsorganisation Sammanfattning Syftet med denna rapport har varit att göra en uppföljning av de förändringar av förvaltningsstrukturen som genomfördes år 2014, då Hälsa och habilitering bildades genom att ta över ansvaret för olika anslagsfinansierade verksamheter från Primärvården. Enligt antagna direktiv för översynen ska förslag till förändringar av förvaltningsstrukturen analyseras utifrån följande två huvudalternativ: 1. De nuvarande förvaltningarna Hälsa och habilitering och Primärvården behålls och vid behov görs justeringar av gränssnittet mellan förvaltningarna. 2. En ny närvårdsförvaltning inrättas genom en sammanslagning av Hälsa och habilitering och Primärvården. Enligt direktiven ska också förvaltningstillhörighet och uppdrag för Ungdomsmottagningen City, som ingår i Akademiska sjukhuset, ses över. Under arbetets gång har utredningen även fått i uppdrag att se över följande frågor; - Uppdrag och förvaltningstillhörighet för Primärvårdens IT-avdelning. - Hantering av AT- och ST-frågor inom primärvården inklusive AT ST-enheten vid Regionkontoret och dess förvaltningstillhörighet. I rapporten lämnas följande förslag: 1. Förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering slås ihop till en ny förvaltning från 2018, med beteckning Närvårdsförvaltningen. 2. Sammanslagningen av förvaltningarna bedöms ge en effektivisering motsvarande cirka 5,0 miljoner kronor per år. 3. Ungdomsmottagningen City får ett utökat uppdrag vad gäller samordning, utveckling med mera av länets ungdomsmottagningsverksamhet och överförs till den nya Närvårdsförvaltningen. 4. Primärvårdens IT-avdelning får ett utökat uppdrag att svara för IT-stöd till alla privata vårdgivare och överförs till Resurscentrum Region Uppsala. 5. AT ST-enheten vid Regionkontoret överförs till Närvårdsförvaltningen från 2018 och kopplas till förvaltningens arbete med den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården. 6. Ansvarsfördelningen mellan Närvårdsförvaltningen och hälso- och sjukvårdsavdelningen ska ses över under hösten 2017 inför bildande av den nya förvaltningen. 7. Organisationsförändringarna bör genomföras från 2018, varför ett förberedande arbete med Närvårdsförvaltningens struktur med mera behöver inledas så snart som möjligt efter sommaren I arbetet med utforma Närvårdsförvaltningen ska de privata vårdgivarnas möjligheter till insyn och delaktighet särskilt beaktas. 1 (18)

20 Bilaga 169/17 a Bakgrund, syfte och metod Landstingsfullmäktige beslutade den 24 april 2013 om en ny organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården och att ändra namnet på förvaltningen Habilitering och hjälpmedel till Hälsa och habilitering. Organisationsförändringen genomfördes från årsskiftet Den innebar bland annat att förvaltningen Habilitering och hjälpmedel inte bara fick ett nytt namn utan även ett avsevärt utökat uppdrag jämfört med tidigare. Det nya uppdraget omfattar bland annat ansvar för vissa anslagsfinansierade delar av primärvården, liksom för att vara ett stöd för den samlade primärvården i länet och att vara ett nav i utvecklingen av närvården. I februari 2014 togs ytterligare beslut av hälso- och sjukvårdsstyrelsen om vissa utökade uppdrag för Hälsa och habilitering och resurser avsattes till förvaltningen för att klara de uppdrag som överfördes från Primärvården. Totalt avsattes 3,0 miljoner kronor för administrativt stöd, inklusive tjänst som chefsläkare. Dessutom beslutade landstingsstyrelsen i mars 2014 bland annat att ett äldrecentrum skulle inrättas vid Hälsa och habilitering och att dess uppdrag att vara ett stöd för den samlade primärvården och samordna närvården skulle tydliggöras i en fortsatt process under Detta senare uppdrag har dock inte genomförts som planerat. Därefter har ytterligare uppgifter förts till Hälsa och habilitering, till exempel närvårdsavdelningen i Uppsala. Regionens styrmodell har förändrats från Beställar-utförarmodellen har tagits bort och ersatts av en uppdragsstyrning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen har ersatts av en vårdstyrelse och en sjukhusstyrelse. Med anledning av bland annat förändringar i styrmodellen initierades en översyn av gränssnittet mellan förvaltningarna Primärvården och Hälsa och habilitering. Vårdstyrelsen beslutade därför den 23 mars 2016 att uppdra till landstingsdirektören att se över fördelningen av uppdrag mellan förvaltningarna. Uppdraget har återrapporterats till styrelsen i juni 2016, varvid styrelsen beslutade att bevilja anstånd med en slutredovisning av uppdraget. Regiondirektören har därefter, i beslut 5/2017, beslutat att genomföra en översyn av förvaltningsorganisation utifrån utgångspunkter och uppdrag i särskilda direktiv och särskild antagen projektplan. Se bilagorna 1-3. Där finns även en förteckning över de verksamheter och uppdrag som berördes av organisationsförändringen 2014 och då överfördes från Primärvården till Hälsa och habilitering respektive till Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor. Förvaltningsöversynen ska redovisa förslag till lösningar enligt två huvudalternativ; 1. De nuvarande förvaltningarna Hälsa och habilitering och Primärvården behålls och vid behov görs justeringar av gränssnittet mellan förvaltningarna. 2. En ny närvårdsförvaltning inrättas genom en sammanslagning av Hälsa och habilitering och Primärvården. I en gemensam förvaltning måste det finnas en 2 (18)

21 Bilaga 169/17 a tydlig avgränsning mellan vårdcentralsuppdragen som styrs av regelboken för vårdval och de gemensamma uppdragen för hela primärvården. Det bör prövas om vårdcentralerna kan organiseras som självstyrande enheter med stor självständighet. Som framgår av projektplanen har arbetet drivits av ett projektsekretariat med projektledare från Regionkontoret. Berörda förvaltningar har utsett särskilda kontaktpersoner som biträtt projektsekretariatet i dess arbete. Arbetet har avrapporterats till en styrgrupp, i vilken har ingått regiondirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören. En referensgrupp med fackliga företrädare har följt arbetet fortlöpande. Vad gäller frågor kring ungdomsmottagningarna och deras uppdrag och organisering har synpunkter även inhämtas från företrädare för Akademiska sjukhuset och Ungdomsmottagningen City. För att inhämta ytterligare underlag och synpunkter har projektsekretariatet genomfört två workshops; en om Hälsa och habiliterings samordningsuppdrag och uppdrag inom närvårdsområdet, och en om hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsavdelningen En viktig uppgift för hälso- och sjukvårdsavdelningen är att omvärldsspana på exempelvis statliga utredningar, förändringar inom andra landsting och internationella utvecklingslinjer. Medarbetarna vid avdelningen ingår i flertal nationella nätverk för erfarenhetsutbyte inom olika områden men också i chefsnätverk. Tillsammans med andra landsting/regioner i sjukvårdsregionen och i övriga landet samt med kommunerna i länet driver avdelningen frågor för att påverka utvecklingen av och förutsättningarna för hälsooch sjukvården. I uppdraget ingår även att ingå i det sjukvårdsregionala samarbetet så att sjukvårdsregionen stärks. Vid avdelningen ingår att bereda politiska ärenden till exempel remiss- och revisionssvar, genomföra politiska beslut, utreda, upphandla, utveckla och förvalta valfrihetssystem samt att följa upp avtal generellt men också vid behov genomföra fördjupade uppföljningar. Avdelningen leder ett branschråd för primärvård där dialog hålls med vårdcentralscheferna i frågor gällande uppdragsstyrning, uppföljning och ersättningar. I avdelningens uppdrag ingår även att förebygga och agera utifrån smittskyddslagen. Vid avdelningen finns regionövergripande strategiska samordningsfunktioner för närvård, asyl och integration, anhörigstöd, väntetidssamordning, patientsäkerhet med flera. Närvårdsutveckling samordnas genom särskilt utsedda politiker från respektive kommun och Region Uppsala. I det lokala närvårdsarbetet finns även ledningsforum för tjänstemän, där ingår närvårdsstrateg från Region Uppsala och närvårdskoordinator. Närvårdskoordinatorerna är samfinansierade mellan respektive kommun och Region Uppsala. Deras uppdrag är att stödja och vara drivande i den lokala närvårdsutvecklingen. Avdelningen har även i uppdrag att utveckla stödstrukturer för kunskapsstyrning, det vill säga kunskaps-, uppföljnings- och utvecklingsstöd. Det handlar bland annat om att stödja 3 (18)

22 Bilaga 169/17 a programrådsutveckling där även uppföljningsstöd ingår till viss del och stöd för effektiv läkemedelsanvändning samt rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. Det handlar även om stöd för att förbättra tillgänglighet, patientsäkerhet, personcentrering, hälsoinriktning samt stöd för ökad användning av e-hälsa och utveckling av e-hälsotjänster. Alla dessa ovanstående uppräknade delar av utvecklingsstödet berör primärvården i allra högsta grad. De flesta av dessa utvecklingsområden har även kopplingar till nationellt gemensamma utvecklingsinsatser och berör hela hälso- och sjukvården. Hälsa och habilitering Organisation Som framgår av organisationsskissen i bilaga 4 är förvaltningen indelad i fyra områden; habilitering i länet, habilitering Uppsala, funktionsstöd och hälsa, samt särskild vård och integration. Dessutom svarar förvaltningen för två centrumbildningar (funktionshinder samt hälsa och integration). Ett ledningskontor svarar för stöd till förvaltningsdirektören och de olika verksamhetsområdena. De verksamheter som omfattas av denna översyn är främst organiserade i områdena funktionsstöd och hälsa samt särskild vård och integration. Vissa berörda verksamheter finns också i förvaltningens stab, som forskningssamordning. I ledningskontoret ingår förvaltningsdirektör med stab med bland annat chefläkare, samt fem avdelningar; ekonomi, IT och kommunikation, HR, FoU och samordning. Uppdrag och verksamhet Förvaltningens uppdrag regleras i verksamhetsuppdraget för vårdstyrelsens förvaltningar. Där anges att Hälsa och habilitering har till uppdrag att bedriva specialiserad habilitering, vissa anslagsfinansierade primärvårdsverksamheter samt vara ett branschstöd till den samlade primärvården och ha ett samordningsansvar för tre centrum. I den specialiserade habiliteringen ingår habilitering för barn och vuxna, hjälpmedelscentral, syncentral, hörcentral, tolkcentral, audionommottagning, Center för kommunikativt och kognitivt stöd, taltjänst, samtalsmottagning för anhöriga, mobilt team för barn och vuxna och LSS-enheten för myndighetsutövning. Förvaltningen har också ansvar för medicinsk tillsyn upp till sjuksköterskenivå för LSS-boende för barn och ungdomar under 17 år. I primärvårdsuppdraget ingår de verksamheter som överfördes till förvaltningen från Primärvården 2014, bland annat läkarinsatser vid närvårdsenheten i Östhammar, äldrevårdsenheten, Cosmos asyl- och integrationshälsan, husläkarmottagningen för hemlösa, FaR och friskvårdslotsning. Dessutom omfattar uppdraget verksamheter som har tillkommit efter 2014 som närvårdsavdelningen i Uppsala. 4 (18)

23 Bilaga 169/17 a Förvaltningen har också olika samordningsuppdrag, till exempel för utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården, familjecentraler, ungdomsmottagningar, inkontinensverksamhet och läkarinsatser i särskilt boende. I samband med regionbildningen 2017 fick förvaltningen ansvar för den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning. Arbetet sker här i nära samarbete med länets kommuner. I bilaga 1 finns en samlad förteckning över de uppdrag som överförts till Hälsa och habilitering från 2014 och som främst är föremål för denna översyn. Primärvård i Uppsala län Uppdrag och verksamhet Primärvården i länet består till största delen av verksamhet inom vårdvalen för primärvård. Region Uppsalas avtal inom valfrihetssystem inom primärvård är uppdelade i vårdcentral respektive barnmorskemottagning och regleras av aktuellt förfrågningsunderlag för dessa vårdval. Barnavårdscentral är ett frivilligt tilläggsåtagande till vårdcentral. Andra tilläggsuppdrag som ger särskild ersättning för vårdcentraler är läkarinsatser på särskilt boende, ungdomsmottagning, ansvarig läkare på barnmorskemottagning samt deltagande i arbete vid familjecentral. Det finns totalt 40 vårdcentraler och åtta filialer inom länet (filial är en mottagning med begränsade öppettider och ibland även begränsat vårdutbud), varav 20 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 20 vårdcentraler och två filialer drivs i extern regi. Därutöver finns 30 barnavårdscentraler och tolv barnmorskemottagningar i egen regi. I privat regi finns det 14 barnavårdscentraler och elva barnmorskemottagningar. Primärvårdens (egen regi) andel av antalet listade personer vid vårdcentraler i regionen är 58 % och de privatas andel är 42 %. Offentliga primärvården bedriver vårdcentraler i länets alla kommuner förutom i Håbo kommun där vårdcentralerna bedrivs i privat regi. Privata vårdcentraler finns etablerade i Bålsta, Uppsala, Enköping, Knivsta och Öregrund. Organisation offentlig primärvård Den offentliga primärvården i Region Uppsala leds av primärvårdsdirektören. Primärvårdens ledningskontor/stab har funktioner som stödjer primärvårdsdirektören i dennes roll som förvaltningschef. I staben ingår chefsläkare, ekonomi, HR, kommunikation, försörjning, och utveckling. Därtill kommer Primärvårdens IT-avdelning som tillhör förvaltningen men arbetar åt och är finansierad av alla vårdcentraler, även de privata. För att leda verksamheten har primärvårdsdirektören utsett verksamhetschefer för en eller flera vårdcentraler och som är organisatoriskt direkt underställa primärvårdsdirektören. Inom Primärvården finns 26 vårdcentraler eller filialer och verksamhet bedrivs på 31 platser i länet. Vårdcentralerna är i sin tur indelade i fyra olika nätverk. Den nätverksansvariga verksamhetschefen ingår i primärvårdens ledningsgrupp 5 (18)

24 Bilaga 169/17 a tillsammans med primärvårdsdirektören, administrativa chefer och chefsläkare. Se organisation i bilaga 5. Utöver verksamhet inom vårdvalet har den offentliga primärvården en liten del anslagsfinansierad verksamhet som regleras i verksamhetsuppdraget som beslutas av vårdstyrelsen. Denna verksamhet består av: Jourmottagningar vid husläkarcentrum i Enköping, Tierps och Östhammars vårdcentraler. I uppdraget ingår att jourmottagningen vid Östhammars vårdcentral och Tierps vårdcentral ansvarar för jour vid närvårdsenheten i Östhammar samt vid den geriatriska avdelningen i Tierp. Arbetsterapi för patienter som remitteras/hänvisas från länets vårdcentraler. Uppdraget är begränsat till handskenor, handbandage och handträning. IT-avdelning, PV/IT, ska stödja och ge service till både landstingsdrivna och privat drivna verksamheter inom primärvården. Ungdomsmottagningar I Uppsala län finns elva ungdomsmottagningar, varav tio bedrivs som tilläggsåtagande inom vårdval barnmorskemottagning, och en bedrivs av kvinnosjukvården vid Akademiska sjukhuset. Av de tio tilläggsåtagandena hör två till privata aktörer och åtta till Primärvården i egen regi. Ungdomsmottagningen City tillhör således Akademiska sjukhuset och övriga ungdomsmottagningar ingår i primärvården. Ungdomsmottagningar är en stark aktör för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland ungdomar, bland annat när det gäller sexualitet och reproduktiv hälsa. Ungdomsmottagningar är ett frivilligt åtagande för kommuner och landsting. Tillgänglighet, organisation, verksamhetens innehåll och bemanning varierar över länet. Det saknas formella lokala och regionala uppdrag. Det saknas även nationella rekommendationer och fastställda kvalitetsindikatorer för ungdomsmottagningar. I juni 2017 kommer det att gå upp ett förslag till beslut i vårdstyrelsen där tilläggsåtagande för ungdomsmottagning fastställs som bilaga till förfrågningsunderlag/regelbok barnmorskemottagning. Tillsammans med en förstärkning av psykosociala resurser till Ungdomsmottagningen City och med inrättandet av en ny samordningsfunktion med adekvat läkarkompetens innebär det nya tilläggsåtagandet för ungdomsmottagningar att Region Uppsala kan säkerställa en mer jämlik tillgång till förebyggande stöd och behandling för ungdomar i länet. Samordningsfunktionen ger förutsättningar för likartade arbetssätt, gemensamma metoder och utbyte av erfarenheter mellan mottagningar och kommuner. Samordningsfunktionen och de länsövergripande psykosociala stödresurserna hanteras i budget 2018 för vidare beslut. Förslagsvis knyts dessa resurser till Ungdomsmottagningen City som då får en samordnande funktion för alla ungdomsmottagningar i länet. 6 (18)

25 Bilaga 169/17 a AT ST inom primärvården AT- och ST-frågor inom primärvården handläggs av Regionkontoret. Av neutralitetsskäl överfördes verksamheten från Primärvården till Regionkontoret (tidigare Landstingets ledningskontor) från Alla AT-läkare anställs vid Akademiska sjukhuset medan STläkarna från mars 2016 anställs på den utbildande vårdcentralen, som svarar för cirka 30 % av lönekostnaderna. Övriga lönekostnader finansieras centralt från Regionkontoret. Med anledning av den för vårdcentralerna positiva finansieringsmodellen finns en stor efterfrågan att få anställa ST-läkare. Då tillgången till ST-block är större än efterfrågan är det viktigt att blocken tillsätts på ett rättvist sätt, oberoende av vem som är huvudman för vårdcentralen. Vid AT ST-enheten finns tre heltidstjänster, samt en tjänst på 40 %. Av dessa är en tjänst studierektor för AT-läkare i primärvården och en tjänst är studierektor för ST-läkare i allmänmedicin. Utgångspunkter och överväganden Översynen av förvaltningsorganisationen ska utifrån direktiven hänsyn tas till olika faktorer och förutsättningar. Vissa kan vara mer styrande, till exempel lagstiftning om vårdval och beslutad inriktning i Regionplan och budget, medan andra mer kan ses aspekter som bör tas i beaktande i en organisationsöversyn som denna. Under arbetets gång har ytterligare förutsättningar tillkommit. Nedan redovisas olika utgångspunkter och överväganden för översynen. Utgångspunkter och överväganden enligt direktiv Förvaltningsöversynen ska beakta effekterna av den inriktning av hälso- och sjukvården som anges i Regionplan och budget Där framkommer bland annat att samverkan med kommunernas socialtjänst ska förstärkas med inriktning mot en mer sammanhållen vård och socialtjänst, att den mobila vården ska utökas och att den öppna vården utanför sjukhus ska förstärkas och resurser överföras från sjukhusvården till primärvården. Den nya organisationen som infördes från 2014 har successivt börjat fungera allt bättre och accepteras av berörda parter. Det tar dock tid att genomföra och få effekt av stora organisationsförändringar, vilket har beaktats vid bedömningen av hur den nya organisationen fungerar. Ett huvudsyfte med organisationsförändringen 2014 var att värna konkurrensneutraliteten mellan regionens primärvård och de privata utförarna. Även om regionen nu ändrat sin styrmodell så finns det fortfarande en skyldighet att ha vårdval inom primärvården och då tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV). Behovet av att värna konkurrensneutraliteten kvarstår sålunda. Regionens primärvård har i uppdrag att driva och utveckla vårdcentraler och andra primärvårdsmottagningar. Det bör i översynen särskilt övervägas om de 7 (18)

26 Bilaga 169/17 a särskilda mottagningar som överförts till Hälsa och habilitering, som Husläkarmottagningen för hemlösa, åter ska föras till Primärvården. I SOU 2016:2, Effektiv vård, föreslås att primvården delas upp i en allmän och riktad primärvård. Allmän primärvård kommer att i stort motsvara den nuvarande primärvården med bland annat reglering av vårdvalssystem. Den riktade primärvården ska fullgöra primärvårdens uppdrag mot främst äldre med omfattande vårdbehov. Hälsa och habiliterings uppdrag att svara för olika verksamheter som främst riktar sig mot äldre, till exempel Mobila äldreakuten, kan ses som en plattform för en fortsatt utveckling av en särskild organisation för en riktad primärvård. Hur en framtida riktad primärvård för äldre och andra med stora vårdbehov ska organiseras och ha för uppdrag måste utredas i särskild ordning, i nära samverkan med länets kommuner. Det bör också ses över om uppdrag som primärt berör samverkan med kommuner och andra intressenter bör ligga kvar på Hälsa och habilitering och vilken roll Regionkontoret bör ha i arbetet med att utveckla samarbetet med länets kommuner. Det gäller främst olika samordningsuppgifter, som läkarinsatser i särskilt boende och samordning av familjecentraler, samt ansvar för olika centrumbildningar. Stödet till den samlade primärvården var ett nytt uppdrag som 2014 lades på Hälsa och habilitering främst av konkurrensneutralitetsskäl. Här har förvaltningen haft vissa problem med att utföra uppdraget, främst då det inte har varit tydligt definierat och inte heller tydligt avgränsat mot uppdraget för Regionkontorets beställarfunktion och Primärvården. Det har ibland medfört en bristande förståelse och acceptans för förvaltningens uppdrag. Uppdraget måste tydliggöras och avgränsas oberoende av framtida organisationslösning. Ett alternativ kan vara att uppdraget läggs i ny samlad organisation för vårdval och primärvårdssamordning. Vissa uppdrag överfördes 2014 till Akademiska sjukhuset. Förutom barnspecialistmottagningarna var det ett antal psykologtjänster som i huvudsak arbetar på primärvårdsnivå. Dessa organisationsförändringar har inte omfattats av förvaltningsöversynen. Psykologernas fortsatta uppdrag och organisatoriska tillhörighet får beaktas i den pågående utvecklingen av tidiga insatser för barns psykiska hälsa. Från 2017 har landstinget tagit över regionförbundets uppdrag och bildat Region Uppsala. Nya samrådsorgan med länets har inrättats, vilket kommer att påverka samarbetet på olika plan och därmed även Region Uppsalas förvaltningsorganisation. Regionen och länets kommuner har bland annat beslutat att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsade hälso- och sjukvård. Nämnden har organisatoriskt kopplats till Hälsa och habilitering, vilket måste beaktas vid överväganden om var frågor som rör FoU-medel inom primärvården ska hanteras. 8 (18)

27 Bilaga 169/17 a Ett uppdrag som har ingått i översynen är samordning av ungdomsmottagningar. En kartläggning av ungdomsmottagningarnas samordningsbehov har nyligen genomförts. Den visar på behov av ett gemensamt och tydligt uppdrag för mottagningarna och ett stort behov av samordning mellan de olika utförare som finns. I arbetet med att förstärka samordningen har frågan om vilken roll Ungdomsmottagning Uppsala City ska ha vad gäller samordning och utveckling, liksom mottagningens förvaltningstillhörighet, studeras. Tillkommande utgångspunkter och överväganden Under arbetets gång har projektsekretariatet fått propåer från olika håll om frågor som bör beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Det gäller till exempel organisering av det systematiska vårdhygieniska arbetet inom primärvården och frågan om hur gemensamma utbildningar, information och möten för alla distriktsläkare och annan personal bäst organiseras. Det är frågor som visar på behov av en samordning av insatser för alla som arbetar inom primärvården och att till exempel allmän information och utbildning inte ges vid olika tillfällen beroende på vem som är huvudman för olika mottagningar. I samband med förändringen av Primärvårdens uppdrag från 2014 gjordes en översyn av ansvaret för utbildning av AT/ST-läkare, som resulterade i att Regionkontoret fick ta över ansvaret för detta uppdrag. Effekterna av denna organisationsförändring har också studerats liksom möjligheterna att överföra verksamheten från Regionkontoret till en annan förvaltning. Även organisering av IT-frågorna för primärvård och privata specialister har aktualiserats under arbetets gång. IT-avdelningen för primärvård svarar för ITstöd till all primärvård, medan bland annat Regionkontorets IT-enhet och MSI ger stöd till privata specialister som har avtal med Region Uppsala. Dessutom har Hälsa och habilitering en egen IT-enhet. I en utredning kring hantering av privata vårdgivare från Regionkontorets IT-enhet framgår att ansvaret för IT-frågorna är splittrat och att en samordning vad gäller etablering, vårdsystemfrågor och utbildningsinsatser sannolikt skulle vara effektivt både för Region Uppsala och för berörda vårdgivare. Som underlag och inriktning för primärvårdens roll inom regionens hälso- och sjukvård ska en målbild för framtidens primärvård tas fram, utifrån utgångspunkten hur primärvården ska kunna möta dagens och morgondagens krav från befolkningen och utgöra den verkliga basen i hälso- och sjukvårdssystemet. Målbilden ska baseras på vad som anges RPB om bland annat resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård, ökat akutansvar, e- hälsosatsningar och att säkra kompetensförsörjningen av allmänspecialister, samt utifrån förslag i SOU 2016:2, Effektiv vård, om riktad och allmän primärvård. I ett tidigt skede har bland annat identifierats att det idag saknas ett samlat stöd för utveckling av primärvården. Arbetet med förvaltningsöversynen bör fortlöpande 9 (18)

28 Bilaga 169/17 a stämmas av med målbildsarbetet, som ska redovisas till vårdstyrelsen i oktober Analys av huvudalternativ Sammanfattning av synpunkter Under arbetets gång har synpunkter inhämtas från berörda förvaltningschefer, utsedda kontaktpersoner från Primärvården, Hälsa och habilitering, hälso- och sjukvårdsavdelningen, samt i två workshops. Dessutom har synpunkter inhämtas från utsedda företrädare för de privata vårdgivarna. Projektsekretariatet har också möten med olika berörda parter, som Ungdomsmottagningen City, PV IT-avdelningen och AT STenheten vid Regionkontoret. Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter om förvaltningsöversynen som framkommit i dessa kontakter. Från Hälsa och habilitering framförs bland annat att förvaltningen inte har fått alla förutsättningar för att genomföra sitt utökade uppdrag, då vissa uppdrag har varit otydliga och det interna samarbetet med främst Primärvården har varit problematiskt. De största svårigheterna har varit olika samordningsuppdrag, främst primärvård och närvård, samt för folkhälsofrågor. Avgränsningen mellan strategiska och mer operativa frågor har varit oklar, vilket har medfört problem i relationen gentemot hälso- och sjukvårdsavdelningen. De flesta nya uppdrag bedöms dock ha fungerat väl. Vad gäller en eventuellt framtida förändrad organisation framhållas vikten av vissa uppdrag och mandat förtydligas samt att konkurrensneutraliteten beaktas och att hela primärvården representeras i olika sammanhang som i programråd och olika utvecklingsprojekt. Angränsningen mot Regionkontoret måste vara tydlig även för en ny, sammanslagen förvaltning. Habiliteringens roll som specialistverksamhet måste särskilt beaktas. Från förvaltningens sida är man öppen för de båda organisationslösningar som är aktuella i förvaltningsöversynen. Det bör finnas förutsättningar att bedriva arbetet mer effektivt i en samlad förvaltning, då visst dubbelarbete har förekommit med nuvarande organisationslösning. Från Primärvården bedöms främst olika samordningsuppdrag, hantering av FoU-frågor och folkhälsoenhetens arbete fungerat dåligt efter organisationsförändringen. Hälsa och habilitering anses vara för långt från berörda verksamheter för att kunna genomföra uppdraget på ett effektivt sätt. Samarbetet mellan förvaltningarna har inte heller fungerat vilket har försvårat arbetet, liksom Primärvårdens bristande samarbete med de privata utförarna. Förvaltningens företrädare anser också att centrala primärvårdsfunktioner för BVC och MVC som ligger på Akademiska sjukhuset bör tas med i översynen för att närmare kopplas till primärvården. Primärvården ser stora vinster med en sammanslagen förvaltning som kan ge samordningsvinster och bli mer effektiv än dagens lösning då det idag bedöms att det 10 (18)

29 Bilaga 169/17 a sker visst dubbelarbete. Konkurrensaspekten måste dock beaktas liksom kopplingen för en ny förvaltning gentemot Regionkontoret. Vid workshopen den 5 april 2017 om Hälsa och habiliterings samordningsuppdrag och närvårdsverksamheter deltog utsedda kontaktpersoner från Primärvården och Hälsa och habilitering, samt några företrädare för hälso- och sjukvårdsavdelningen. Där framkom bland annat att det bedrivs ett visst dubbelarbete med nuvarande organisation, att några uppdrag är otydliga och därmed svåra att utföra, samt att alla deltagare var öppna för en sammanslagning av förvaltningarna. Dessutom framkom att vissa frågor bör hanteras särskilt, som läkarinsatser i särskilt boende och samordning av ungdomsmottagningar. Vid workshopen den 25 april 2017 om olika uppdrag vad gäller hälsoinriktad hälso- och sjukvård deltog verksamma inom området från Hälsa och habilitering, Primärvården, Akademiska sjukhuset, samt Regionkontoret och Folktandvården. I gruppdiskussionerna framkom bland annat att en sammanslagen förvaltning vore att föredra men att regionövergripande strategiska stöd ska ligga på Regionkontoret medan förvaltningen ska arbeta närmare verksamheterna med ett operativt stöd. Det regionövergripande strategiska stödet bedöms behöva bli bättre än idag. Koppling till det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet är också viktigt. En nackdel med en samlad förvaltning är att den riskerar komma längre från de privata vårdcentralerna. Samverkan med kommunerna är viktig i det förebyggande arbetet och här kan närvårdssamverkan vara en plattform för dialog. Det hälsoinriktade synsättet bör ingå i alla kliniska processer och arbetet bör omfatta alla fyra levnadsvanor. Uppföljningen av insatserna inom det hälsoinriktade arbetet bör förstärkas och uppdragen bli tydligare. Synpunkter har även inhämtats från utsedda kontaktpersoner för de privata vårdgivarna inom primärvården. De såg inga hinder att slå ihop förvaltningarna från konkurrenssynpunkt. Det skulle i stället stärka möjligheterna att utveckla primärvården och underlätta samarbete. Vårdcentralerna behöver samarbeta mer, med ökad transparens och kan ofta komplettera varandra. En förutsättning är att de privata vårdcentralerna får ökat inflytande i olika processer och mer kan påverka skeenden. Regelboken bör samtidigt justeras för att underlätta en utveckling mot ökat samarbete och mindre konkurrens. Synpunkter har framförts från AT ST-enheten vid Regionkontoret om lämplig organisatorisk placering för deras del. Enheten tillhör idag Regionkontoret och FoUavdelningen och enheten anser att det är en lämplig placering. Inom Regionkontoret har man mest koppling till HR-avdelningen och dess arbete med kompetensförsörjning. En alternativ organisatorisk placering är Akademiska sjukhuset och Avdelningen för forskning och utbildning. En återgång till placering på Primärvården eller till en ny sammanslagen förvaltning förordas inte, då enheten av konkurrensskäl bör vara på neutral mark eftersom det är stor konkurrens mellan vårdcentralerna om att få ST- och AT-block till sina mottagningar. 11 (18)

30 Bilaga 169/17 a Från företrädare för Primärvårdens IT avdelning har framfört följande synpunkter. Inför en kommande organisationsförändring bör särskilt beaktas att avdelningen är gemensamt finansierad av alla vårdcentraler och därmed ska ge vårdcentralerna samma service oberoende av huvudman. Avdelningen arbetar med att starta vårdcentraler och svarar för deras hårdvara, samt svarar fortlöpande på frågor kring vårdsystem såsom Cosmic och andra IT-frågor. Dessutom sköter avdelningen fakturering och andra administrativa uppgifter kring vårdcentralernas avtal om funktionshyra. Avdelningen är också öppen för och anser det vore effektivt att ta över arbetet med privata specialisternas ITfrågor. Därutöver ökar möjligheter till samordning av digital utvecklingen om en aktör, PV-IT, ges ansvar för det verksamhetsnära införandet, stödet och supporten. Vad gäller förvaltningstillhörighet förordas en neutral placering, till exempel inom Resurscentrum Region Uppsala. Det innebär att Primärvården eller en ny förvaltning måste ha egen beställarkompetens inom IT-området. Om avdelningen förs till den nya, sammanslagna förvaltningen bör verksamheten samordnas med Hälsa och habiliterings IT-enhet. En sådan lösning kan dock försvåra möjligheterna att ta över uppgifter kring privata specialister. Vid möte med företrädare för Ungdomsmottagningen City och Akademiska sjukhuset framfördes att mottagningen bör ses som specialmottagning bland länets ungdomsmottagningar och då svara för utbildning, riktlinjer, samordning med mera. Mottagningen ansvarar idag för vissa av dessa uppgifter men saknar mandat. Vad gäller förvaltningstillhörigheten bedöms det som bättre att tillhöra Akademiska sjukhuset främst då det underlättar rekrytering av viss personal. Samtidigt är verksamheten en del av primärvården och inte specialistsjukvård, vilket talar för en förändring av förvaltningstillhörigheten. Alternativ 1 - Justering av gränssnittet mellan förvaltningarna Merparten av de verksamheter och uppdrag som överförts till Hälsa och habilitering från 2014 är klart avgränsade och tydliga och har fungerat väl efter organisationsförändringen. De problem som varit har i först hand gällt några av samordningsuppdragen samt frågor som rör folkhälsoenheten och primärvårdens FoU. Eventuella förändringar av gränssnittet bör därför främst omfatta följande verksamheter, som då bör ses över och tydliggöras inför eventuell flyttning mellan Primärvården, Hälsa och habilitering samt Regionkontoret. Samordning ungdomsmottagningar. Uppdraget bör överföras till Ungdomsmottagningen City, som i sin tur överförs till Primärvården. Det innebär att mottagningen får ett samlat ansvar för utbildning, utveckling och uppföljning av ungdomsmottagningsverksamheten i länet. Samordningsuppdraget berör en person. Samordning väntetider i vården. Uppdraget avser väntetider i primärvården. Uppdraget bör överföras och samordnas med Regionkontorets uppdrag med väntetidssamordning. Berör en person. 12 (18)

31 Bilaga 169/17 a Hälsoinriktade insatser. Uppdraget att samordna och utveckla det hälsoinriktade arbetet föreslås överföras till Primärvården. Det skulle bland annat underlätta arbetet med att få med hälsoinriktade insatser i olika kliniska processer som berör alla utförare och hela primärvården. Hälsa och habilitering arbetar inte med kliniska processer och har därför haft svårt att driva detta arbete effektivt. Berör fem personer. FoU-medel. Uppdraget avser att samordna olika forskningsinsatser och fördela FoU-medel inom primärvården. Hälsa och habilitering har från 2017 även ansvar för den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning, som hanterar frågor som rör socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Trots detta kan det övervägas om inte uppdraget kring FoU-medel bör överföras till Primärvården, som har nära kontakt med kliniska verksamheten och dess behov av utveckling. Det är viktigt att särskilda arbetsformer kring fördelning av medlen utvecklas där även företrädare för de privata vårdgivarna ges möjlighet att medverka. Berör 5 personer. Stöd till den samlade primärvården. Här sker idag ett visst dubbelarbete mellan Hälsa och habilitering och hälso- och sjukvårdsavdelningen. Uppdragen bör samordnas vid vårdavtalsenheten inom hälso- och sjukvårdsavdelningen, som därmed får huvudansvar för information med mera till alla primärvårdsutförare. Ansvarsförändringen bör följas av en överföring av resurser. Samordning och utveckling av närvård. Även här sker ett visst dubbelarbete, varför uppdraget helt bör överföras till Regionkontoret och hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ansvarsförändringen bör följas av en överföring av resurser. Läkarinsatser särskilt boende. Ansvarsfördelningen gentemot hälso- och sjukvårdsavdelningen bör förtydligas, varefter ett utökat uppdrag kan ligga kvar på Hälsa och habilitering. Den ovan föreslagna justeringen av gränssnittet mellan förvaltningarna berör ett drygt tiotal personer och bedöms inte medföra några direkta effektiviseringsvinster på kort sikt. På längre sikt bedöms uppdragen kunna fungera bättre än idag och på så vis kan verksamheten bli mer effektiv. En variant och ett mer omfattande alternativ för justering av gränssnittet är att i stort återgå till den tidigare förvaltningsstrukturen. Det skulle innebära en förvaltning för primärvård och en för habilitering med mera, samt att vissa uppdrag för samordning och utveckling eventuellt överförs till hälso- och sjukvårdsavdelningen. Inget av dessa alternativ med justering av gränssnittet mellan förvaltningarna bedöms kortsiktigt medföra några besparingsmöjligheter. Om organisationsförändringen på sikt blir mer effektiv än dagens förvaltningsorganisation, så kan den på sikt bidra till ökad kvalitet och därmed till positiva ekonomiska effekter. 13 (18)

32 Bilaga 169/17 a Alternativ 2 - Sammanslagning av förvaltningarna Vid en sammanslagning av Hälsa och habilitering med Primärvården bör det beaktas att vissa verksamheter idag har nära kontakter och samarbete, liksom det fortsatta behovet av konkurrensneutralitet inom primärvården och habiliteringens särskilda roll. Region Uppsala är både finansiär och dominerande utförare inom primärvården, vilket bör återspeglas även i en kommande, sammanslagen organisation. Drift och utveckling av vårdcentraler bör därför i möjligaste mån hållas separerad från den övriga förvaltningen. Habiliteringen som specialistverksamhet måste också beaktas och värnas i den kommande organisationen. En sammanslagen förvaltning ska arbeta transparent och ha ett nära samarbete med de privata utförarna. Det kommer till exempel att innebära att förvaltningen ska svara för information och viss utbildning för olika personalkategorier inom primärvården. Flera av verksamheterna inom Hälsa och habilitering är antingen samfinansierade med en eller flera kommuner eller arbetar i nära samverkan med kommunerna, vilket bör beaktas då en ny förvaltning ska utformas. En ny sammanslagen förvaltning bör i grunden utgå från hur förvaltningarna är organiserade idag, med fyra verksamhetsområden inom Hälsa och habilitering och ett 20- tal verksamhetschefer (vårdcentraler) inom Primärvården, samt ett ledningskontor i respektive förvaltning. För att inte en kommande förvaltningschef ska få alltför stort spann av verksamheter och chefer direkt under sig, så bör verksamheterna samordnas inom ett mer begränsat antal områden, förslagsvis habilitering, primärvård, och särskild primärvård. I ett senare skede bör även ansvarsfördelningen mellan den nya förvaltningen och hälsooch sjukvårdsavdelningen ses över och förtydligas. Förslag och fortsatt arbete Inledning Enligt direktiven har två alternativ vad gäller förvaltningsorganisation studerats. Därtill har ytterligare frågor utretts. Det gäller förvaltningstillhörighet och uppdrag för Ungdomsmottagningen City och Primärvårdens IT-avdelning, samt framtida organisatoriska placering för Regionkontorets AT ST-enhet. Utifrån diskussioner i olika referensgrupper och analyser i projektsekretariatet redogörs nedan för förslag till förändring av förvaltningsorganisation med mera. Då vissa frågor som kommit upp under arbetets gång inte har studerats tillräckligt redovisas avslutningsvis några frågor som behöver utredas vidare i det fortsatta arbetet att genomföra utredningens förslag om förändrad förvaltningsstruktur. 14 (18)

33 Bilaga 169/17 a Huvudförslag Vad gäller huvudfrågan om förvaltningsorganisationen föreslås att Hälsa och habilitering och Primärvården sammanförs i en förvaltning från 2018, som förslagsvis benämns Närvårdsförvaltningen. Det är den lösning som bedöms som mest effektiv och som även har stort stöd bland de berörda som konsulterats i översynsarbetet. Förvaltningen kan delas i tre verksamhetsområden; habilitering, primärvård och särskild primärvård. På så vis kan habiliteringen värnas liksom konkurrensneutraliteten inom primärvården. Dessutom kommer frågor som rör övrig primärvård och samverkan med kommunerna att samlas inom ett särskilt verksamhetsområde. I bilaga 8 redovisas en organisationsskiss över förslaget. I det fortsatta genomförandearbetet får en mer detaljerad organisation utformas. Enligt direktiven ska frågan om vårdcentralerna kan drivas som mer självstyrande enheter prövas. Utredningens bedömning är att det är svårt att hitta en bra modell för självstyrande enheter inom ramen för en ny, gemensam förvaltning. Ett utökat självstyre riskerar att försämra samarbete mellan vårdcentraler och det kan bli svårare att utnyttja olika stordriftsfördelar. Genom att alla vårdcentraler föreslås samlas inom ett eget verksamhetsområde så kan det samtidigt finnas förutsättningar att driva de offentliga vårdcentralerna relativt självständigt, i konkurrens men även i ett nära samarbete med både offentliga och privata vårdcentralerna. Det bör därför i ett fortsatt genomförandearbete prövas om det kan finnas lämpliga modeller för att driva Närvårdsförvaltningens vårdcentraler mer självständigt än idag. Hälsa och habilitering har idag i uppdrag att samordna länets ungdomsmottagningar, som alla är en del av primärvården förutom Ungdomsmottagningen City, som ingår i Akademiska sjukhuset. Ungdomsmottagningarna bedriver i huvudsak verksamhet inom första linjen, varför Ungdomsmottagningen City bör överföras till primärvården och ingå i den nya Närvårdsförvaltningen. Samtidigt bör mottagningen få ett utökat uppdrag för samordning, utveckling, utbildning och uppföljning för länets ungdomsmottagningar. Den samordnartjänst för ungdomsmottagningar som ska inrättas från 2018 bör därför föras till Närvårdsförvaltningen och Ungdomsmottagningen City. Ett nytt länsövergripande uppdrag för ungdomsmottagningar ska antas under 2017 och gälla från Idag handläggs primärvårdens AT- och ST-frågor inom Regionkontoret. En förutsättning för den föreslagna nya Närvårdsförvaltningen är att den ska kunna hantera frågor som både rör de egna vårdcentralerna och frågor som rör alla vårdcentraler i länet, till exempel fördelning av FoU-medel och olika samordningsuppgifter. Därför bör det också finnas goda förutsättningar att den nya förvaltningen ska kunna hantera primärvårdens AT- och ST-frågor på ett objektivt sätt och även vara en viktig resurs i närvårdsförvaltningens arbete med den framtida kompetensförsörjningen. AT ST-enheten vid Regionkontoret bör därför överföras till Närvårdsförvaltningen. Alternativen att vara kvar på Regionkontoret eller samordnas med Akademiska sjukhusets AT-och ST-verksamhet bedöms som sämre, främst utifrån vikten av verksamheten knyts närmare till primärvården, som en resurs inom kompetensförsörjningen. 15 (18)

34 Bilaga 169/17 a Primärvårdens IT-avdelning är en del av Primärvården, men finansieras av alla vårdcentraler. IT-stöd till privata specialister ges av Regionkontorets IT-enhet och MSI. I en nyligen redovisad utredning från Regionkontoret om hantering av privata vårdgivare framkommer att stödet är fragmenterat och att det finns behov av samordning. Enligt utredningen bedöms Primärvårdens IT-avdelning ha goda förutsättningar att ta på sig ett utökat uppdrag och svara för IT-stöd till alla privata vårdgivare. En sådant utökat uppdrag innebär att avdelningen inte enbart skulle arbeta åt utförare inom primärvården utan även inom den specialiserade vården. Avdelningens förvaltningstillhörighet bör därför ses över. Den samlade bedömningen är att avdelningen överförs till Resurscentrum Region Uppsala. Alternativet att ingå som en del av Närvårdsförvaltningen eller fortsätta tillhöra Primärvården bedöms som sämre, främst utifrån de nära kontakter som finns inom resurscentrum, till exempel EPJ, och den kunskap och miljö kring IT-frågor som finns inom förvaltningen. Det kan också vara en fördel att ha en organisatorisk tillhörighet utanför den dominerande utföraren. En överföring till resurscentrum bör kunna ske redan under hösten 2017, dock senast från Om Primärvårdens IT-avdelning överförs till Resurscentrum Region Uppsala är det viktigt att IT-kompetens även finns inom Närvårdsförvaltningen, liksom inom Primärvården om inga förändringar görs av förvaltningsstrukturen. Det kan avse stöd och vårdsystemsamordning till habiliteringsverksamheten och strateger som arbetar med förvaltningens IT-prioriteringar, handlingsplaner för e-hälsa med mera. De är också viktigt att de vårdenheter som idag finns inom Hälsa och habilitering får adekvat IT-stöd, antingen från Närvårdsavdelningens IT-enhet eller från Primärvårdens IT-avdelning. Effektivisering Enligt beslut i HSS (dnr HSS ) övertog Hälsa och habilitering ansvaret för anslagsfinansierad primärvård från Det beslutades samtidigt om att förstärka Hälsa och habilitering med resurser om 3,0 miljoner kronor årligen för nya tjänster inom administration och för en chefsläkare. 3,0 miljoner kronor tillfördes därför Hälsa och habiliterings i anslaget för 2015, som främst har använts till kostnader för chefsläkare, controller och HR-konsult. Vid en sammanslagning av förvaltningarna och då all primärvårdsverksamhet åter samlas i en gemensam förvaltning är bedömningen att effektivisering kan göras med motsvarande det belopp som tillfördes Hälsa och habilitering. Till detta borde det finnas ytterligare samordnings- och effektiviseringsmöjligheter då förvaltningarna har dubbla tjänster som till exempel HR-chef, ekonomichef och förvaltningsdirektör. Totalt bedöms effektiviseringsmöjligheterna uppgå till ca 5,0 miljoner kronor. I bilagorna 6 och 7 redovisas nuvarande resurser inom respektive förvaltnings ledningskontor. Om beslutet blir att gå vidare med huvudförslaget att slå ihop förvaltningarna till en gemensam Närvårdsförvaltning bör det utredas vidare vilka samordnings- och effektiviseringsmöjligheter som ytterligare går att genomföra och hur mycket resurser som i och med det kan frigöras. 16 (18)

35 Bilaga 169/17 a Om endast mindre delar av verksamheten flyttas och uppdelningen i två förvaltningar med ansvar för primärvård kvarstår kan inte motsvarande effektiviseringar genomföras. Frågor att utreda vidare och fortsatt arbete I det fortsatta arbetet bör särskilt följande frågor analyseras vidare: Ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvårdsavdelningen och Närvårdsförvaltningen främst vad gäller samordning av primärvård, närvårdsutveckling och ansvar för utveckling av primärvården. Även om förvaltningsstrukturen inte ändras bör dessa frågor ses över. När det gäller ST-utbildning finns planer att samordna den för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Det kommer att innebära att alla ST-läkare anställs på Akademiska sjukhuset och att vissa kommer att ha delar av sina placeringar i Enköping. I detta arbete bör också beaktas hur ST-frågorna i primärvården ska hanteras, om det finns några fördelar med samordning eller utökad samverkan mellan primärvårdens och sjukhusvårdens ST-utbildningar. Om det inte inrättas en ny, samlad Närvårdsförvaltning bör frågan om placering av AT ST-enheten ses över ytterligare. Det nya samordningsuppdraget för Ungdomsmottagningen City behöver utarbetas i nära samverkan med länets ungdomsmottagningar. I arbetet med att utforma Närvårdsförvaltningens uppdrag kring hälsoinriktade insatser bör ansvar och uppgifter mellan förvaltningen och Regionkontoret vad gäller befolkningsperspektivet respektive patientperspektivet ses över. I tilläggsbudgeten för 2018 bör effekterna av föreslagna åtgärder beaktas, till exempel vad gäller överföring av Primärvårdens IT-avdelning till Resurscentrum Region Uppsala och Ungdomsmottagningen Citys flyttning från Akademiska sjukhuset. Det innebär en omfördelning av resurser mellan berörda styrelser och nämnder. I det fortsatta genomförandearbetet bör prövas om det kan finnas lämpliga modeller för att driva Närvårdsförvaltningens vårdcentraler mer självständigt än idag. Under arbetet med översynen har synpunkter framförts från bland annat den fackliga referensgruppen kring närvårdsavdelningens förvaltningstillhörighet. Denna fråga har dock inte ingått i uppdraget för denna översyn. I det fortsatta arbetet under hösten 2017 bör närvårdsavdelningens organisatoriska tillhörighet prövas; om den ska fortsätta tillhöra Hälsa och habilitering om nuvarande förvaltningsuppdelning kvarstår eller om den ska ingå i en nybildad Närvårdsförvaltning. I arbetet med att utforma Närvårdsförvaltningen bör särskild hänsyn tas till hur de privata vårdgivarnas insyn och delaktighet ska säkerställas. Arbetet med att bilda en ny förvaltning till 2018 kommer att vara tidskrävande och förutsätter att relativt stora resurser avsätts under en kort tid. Ett särskilt genomförandeprojekt bör därför inledas så snart som möjligt utifrån en projektplan där alla berörda intressen beaktas och medel avsättas för att genomföra 17 (18)

36 Bilaga 169/17 a organisationsförändringen. För att utföra projektet effektivt måste en särskild ansvarig utses, som bör vara med i det fortsatta arbetet med att verkställa Närvårdsförvaltningens uppdrag. Bilagor 1. Regiondirektörsbeslut Översyn av förvaltningsorganisation 2. Regiondirektörsbeslut Direktiv 3. Regiondirektörsbeslut - Projektorganisation 4. Organisation - Hälsa och habilitering 5. Organisation Primärvården 6. Hälsa- och habiliterings ledningskontor personal och tjänster 7. Primärvårdens ledningskontor personal och tjänster 8. Förslag organisation - Närvårdsförvaltningen 18 (18)

37 Bilaga 169/17

38 Bilaga 170/ Dnr LS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Pierre Houdet Tfn E-post Regionstyrelsen Rapport avseende idéburet offentligt partnerskap med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Ärendet Bakgrund I november 2015 påbörjades en översyn av det idéburna offentliga partnerskapet med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Översynen handlade bland annat om att se över behovet av och möjligheterna till utökad finansiering av centrat. Vid möte i december 2015 beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ge landstingsdirektören i uppdrag att fortsätta översynen av avtalet med Röda Korset. Återrapportering ska ske i december 2016 (HSS , HSS ). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 18 juni 2014 om att teckna en överenskommelse om ett idéburet partnerskap (IOP) med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Partnerskapet gäller åren Ersättningen är 800 tkr 2015, därefter 800 tkr med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. För att i viss mån möta det ökade trycket relaterat till den stora asylinströmningen hösten/vintern 2015/2016 beslutade Vårdstyrelsen den 20 april 2016 om en medelsförstärkning om 800 tkr för 2016, så att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala skulle kunna förstärka sin verksamhet för denna grupp (VS ). Intentionen med en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap är att synliggöra och förstärka den idéburna verksamhetens oberoende och självständiga roll som röstbärare och opinionsbildare, samtidigt som möjligheterna utvecklas för den idéburna sektorn att utgöra en viktig aktör för en hållbar välfärdsutveckling. Demokratin och delaktigheten stärks genom ett samarbete mellan den offentliga och idéburna sektorn. Syftet med ett partnerskap mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är att skapa förutsättningar för krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr, eller systematisk förföljelse att utvecklas positivt Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

39 Bilaga 170/17 2 (4) såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Målet för partnerskapet är ökade möjligheter till en god fysisk och psykisk hälsa för ovan nämnda målgrupp. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har genom ingivandet av verksamhetsberättelse för år 2015 och 2016 uppfyllt ansvaret som ställs i partnerskapet. Några tveksamheter har inte kunnat konstateras under föreliggande översyn. Översyn Då överenskommelsen är relativt allmän i sin skrivelse fanns ett behov av mer specifik information. Som ett led i översynen har därför tre studiebesök genomförts hos svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Fyra möten med centrets verksamhetschef har hållits. Syftet med dessa aktiviteter har varit att kunna få relevant information på såväl allmän som mer detaljerad nivå. I viss mån har även information hämtats från centrets verksamhetsberättelse för år 2015 och Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala finansieras genom ekonomiskt stöd från ett antal olika aktörer, där partnerskapet med Region Uppsala län är en del. De erhåller även medel från svenska Röda korset. Patientmålgruppen kan sägas i första hand vara avgränsad till flyktingar och migranter som är mottagna/boende i Uppsala län och som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr eller systematisk förföljelse. Den nedre åldersgränsen är satt till 13 år, avpassat till åldersspannet för den stora gruppen ensamkommande asylsökande barn. Svenska Röda korset behandlingscenter i Uppsala bedrivs som en öppenvårdsverksamhet. Remisstvång föreligger inte. Nytillkomna patienter kallas till förstasamtal, så snart centret har tidsmässig möjlighet att erbjuda detta, för bedömning av psykisk status och behandlingsbehov. Verksamheten har cirka 2,6 psykologer/psykoterapeuter anställda. Behandlingscentret har under 2016 haft 202 patienter i behandling. Av dessa var 110 personer upp till 18 års ålder. Det totala antalet behandlingstimmar uppgår till Behandlingen sker i form av psykoterapi hos någon av centrets psykologer/psykoterapeuter. Behandlingstiden varierar markant från patient till patient, alltifrån enskilda tillfällen till behandlingar under lång tid. Någon närmare kostnadsberäkning rörande behandlingskostnad går ej att redovisa. Bedömning görs att behandlingsverksamhetens kostnader är rimliga. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har märkt en allt större efterfrågan av centrats behandlingsresurser, vilket i sin tur bidragit till en allt länge väntetid för att komma i behandling. Väntetiden var i slutet av 2016 cirka sju månader. Det tilltagande trycket kan ses mot bakgrund av både ett stort flyktingmottagande i regionen som en vidgad kännedom om centrat och dess verksamhet. Under arbetet med översynen har fråga ställts till personal vid svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala huruvida det finns någon möjlighet att erbjuda behandling även till barn under 13 års ålder. Åldersgränsen är till stor del en konsekvens av befintliga resurser samt att man i verksamheten ser en hög kvalitet som av mycket stor betydelse.

40 Bilaga 170/17 3 (4) Frågan behandlas också på ett nationellt plan av vårdenheten vid svenska Röda korset. Dock kräver sådan förändring betydande medelstillskott inom respektive behandlingscenters område, eftersom kvalitetsnivån på den givna vården i helhet måste upprätthållas. Av svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har man initialt under översynen givit som svar att det med nu befintliga resurser inte går att se någon sådan möjlighet, men att det möjligen skulle kunna förändras om behandlingsresurserna man de facto har skulle kunna utökas. Vid förnyad fråga i senare del av översynsprocessen har svaret blivit hänvisningen till frågans behandlande på nationellt plan, samt att en sänkning i ålder sannolikt behöver betydande förstärkningar. Det finns en önskan om att kunna sänka åldersgränsen, bland annat för att därigenom kunna komma i kontakt med och kunna erbjuda små barn i familj från krigsdrabbade områden vård. Detta ses som en viktig fråga. Fråga har väckts av svenska Röda korsets behandlingscenter rörande en önskan om ett närmare och djupare samarbete med relevanta vårdgivare inom Region Uppsala, främst inom psykiatrin. Man önskar ett konkret samarbete i form av återkommande möten med för vårdområdet relevanta tjänstemän, där exempelvis verksamhets-, utvecklings- och uppföljningsfrågor mellan parterna kan behandlas. Samarbetet gäller även att kunna få och ha fungerande kontaktvägar in till exempelvis behandlande vårdpersonal i det enskilda ärendet. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala får anses vara en kompetent aktör inom sitt område. Man får anses utgöra ett viktigt komplement till den ordinarie vården och det till en patientgrupp som i många fall har en lite annan situation och andra upplevelser med sig. Sannolikt är det också så att denna patientgrupp rent allmänt hellre kanske vänder sig till detta centrum istället för till den ordinarie vården. I så motto blir dess existens viktig även ur den synvinkeln. I sammanhanget kan det även vara av vikt att påpeka de mervärden som Röda korset som idéburen organisation besitter. Dessa mervärden, såsom exempelvis efterforskningar och hjälp i familjeåterföreningsärenden, språkträning eller vägledning och aktivering i vardagen, kan i sig anses som sätt att indirekt ge den enskilde möjlighet utvecklas positivt, såväl fysiskt som psykiskt, som socialt och kulturellt. I sammanhanget kan rent allmänt noteras att utredaren i den så kallade välfärdsutredningen bland annat skulle undersöka hur regelverket som styr upphandling av bl.a. sociala tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt, samt föreslå insatser för att förbättra förutsättningarna för den idéburna sektorn i välfärden, inom ramen för bl.a. upphandlingsrätten. Hösten 2015 ökade inströmningen av asylsökande i Sverige kraftigt. Aldrig tidigare har så många personer sökt asyl i Sverige. På samma sätt som i övriga landet ökade antalet asylsökande kraftigt även i Uppsala län. Den höga nivån av asylsökande i länet kvarstår i stort fortfarande. En stor del av denna höga numerär utgörs av asylsökande ensamkommande barn, som anvisats till någon av länets kommuner. Till det kommer sedan också de asylsökande ensamkommande barnen som Migrationsverket anvisat till kommun utanför vårt län, där den kommunen sedan upphandlat boende i vårt län. Den gruppen är helt okänd i alla delar.

41 Bilaga 170/17 4 (4) Migrationsverket har idag mycket långa handläggningstider. Detta gäller såväl ärenden som bör rendera beslut om uppehållstillstånd som beslut om utvisning. Risk finns att detta och de upplevelser som de asylsökande ensamkommande barnen bär med sig sedan tidigare kommer leda till en ökad psykisk ohälsa inom denna grupp. Tydliga tecken på det kan redan skönjas. Den höga asylinströmningen kommer att få betydelse under en lång tid framöver. Förutom alla de ärenden som ska avgöras, med antingen ett positivt eller ett negativt beslut och de konsekvenser det kan föra med sig, så kommer frågeställningen kring anknytningsinvandringen. Integrationen i samhället fungerar inte fullt ut. Sammantaget går det att urskilja ett antal faktorer som i sig skulle kunna utgöra grund för en psykisk ohälsa, enskilt eller i en kombination med vad man bär med sig av upplevelser sedan tidigare. Det torde finnas fog för att tro att behovet hos patientgruppen kommer kvarstå under en betydande tid framöver. Mot bakgrund av det och mot bakgrund av ovanstående bör svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala få medel för att kunna förstärka sin verksamhet för denna grupp. Förslagsvis bör det ske genom en årlig förstärkning på 800 tkr åren , avseende det idéburna offentliga partnerskapet mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Efter medelsförstärkningen erhåller svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala totalt tkr årligen , med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Förstärkningen skulle sannolikt komma att påverka kötiden i positiv riktning. Det är då därtill Region Uppsalas förhoppning att en sådan förstärkning i sig också kan leda till att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala då även kan börja ta emot barn som är yngre än 13 år. Förstärkningsmedlen bör omfattas av den årliga uppräkningen. Förslagsvis hanteras frågarna kring målgruppens avgränsning/utökning, det närmare samarbetet parterna emellan och utökad finansiering i ett tillägg till det gällande idéburna offentliga partnerskapet. Bilagor Verksamhetsberättelse Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala för krigsskadade och torterade Verksamhetsberättelse Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala för krigsskadade och torterade

42 Bilaga 176/17 a Dnr LSU Fastigheter och service Veijo Ahola Tfn E - post veijo.ahola@regionuppsala.se Nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset Ärendet Byggnaderna S1/S2 som idag innehåller mottagningskök för patientmatleveranser från Västerås håller inte godkänd standard. Övrig verksamhet i byggnaderna utgörs av konfere nslokaler och personalrest a urang med mottagningskök, även dessa är i stort behov av renovering/ersättning. P roduktion s styrelsen beslutade enl 134, dnr PS , om projektering och genomförande av nytt til lagningskök för patientmat på Akademiska sjukhuset. Förslaget avsåg inplacering av flera verksamheter i anslutnin g till den nya köksbyggnaden. Landstingsstyrelsen beslutade enl 183, CK , att avbryta projek tet och göra en ny utredning. Efter genomförd utredning beslutade Landstingsfullmäktige enl 52 om uppdrag till Landstingsservice att genomföra en ny förstudie för nytt produktionskök för kylda portionsrätter, med möjlighet till varmmatproduktion för psykiatri och geriatrikavdelningar sa mt personalrestaurang, och i förstudien säkerställa att behovet av konferenslokaler och medicinskt bibliotek inte fö rbises. Bilaga 1. Landstingsservice Akademiska sjukhuset ing Uppsala tfn vx fax org nr

43 Bilaga 176/17 a 2 ( 12 ) Ärendet tillstyrktes i Investeringsrådet den 23 augusti 2016 och i Fastighet och servicenämnden B ilaga 2. Tidi gare upparbetat i projekt är 10 milj oner kr och avse r utredningskostnader som kan hänföras till Produktionsstyrelsens beslut Ett nytt proj ekt nummer, är skapat för ny förstudie, som kan hänföras till Landstingsfullmäktiges beslut F örstudien beskriver tre alternativ : Alternativ 0 innebär o mbyggnad/renovering av befintliga byggnader. Byggnaderna kommer att inrymma två stycken nya mottagnin gskök, personalrestaurang och konferenslokaler. Detta alternativ innebär fortsatt l everans från extern matleverantö r. S2 o m b y g g n a t n i o o c h anpassning ar på mark S1 bef. las tg a t a/las tz on P4 be f. b y g gnad e n t r é y t a b y g g s o m o c h ö vrig mark rus t as upp i o c h m e d o m b y g g n a d l, t i lg ä n g l i g h e t s a n p a s s a s be f. sk ulp tur be f. park ering Alternativ 1 innebär tillbyggnad av byggnad S1. Tillbyggnaden ska innehålla produktionskök, personalrestaurang och konferens lokaler. Medicinskt bibliotek och kunskapscentrum kan då placeras i byggnad S1. Byggnad S2 rivs. S2 bef. utr ymn. S1 bef. utr ymn. ny byg las tz on en tr é sjukhusomr åde t ä g lv c y k e c h o g - n g å P4 be f. b y g gnad f l y t t a d sk ulp tur

44 Bilaga 176/17 a 3 ( 12 ) Alternativ 2 innebär att byggnaderna S1/S2 rivs och ersätts med en ny byggnad innehållande produktionskök, personalrestaurang, konferenslokaler och möjlighet att inplacera medicinskt bibliotek och kunskapscentrum. P4 be f. b y g gnad. in f art las tz on S 2 & S2 rivs utr ymn. ny byggnad restaurang kök las tz on las tz on utbr edning under hus en tr é mot s t adspark en g lvä cyke t i lg ä n g l i g o ch en tr é ḡ g ån per sonalen l tr é en tr é ny byggnad, konferenscentrum och bibliotek P4 be f. b y g gnad utr ymn. en tr é utr ymn. ang öring t a xi/hkp be f. sk ulp tur Verksamhetens behov av och ansvar för investeringen. Uppdrag och beställning på förstudie kommer från Regionfullmäktige (fd Landstingsfullmäktige) o ch Fastighet och servicenämnden Berörd verksamhet, Akademiska sjukhuset, har inte inkommit med uppdrag och beställning. F örstudieavtal finns ej teck nat mellan Land stingsservice och Akademiska sjukhuset. Nutritionsvårdsprocessen I bilaga 6 beskriver Akademiska sjukhuset sina synpunkter på sjukvårdens behov av sjukhusmåltider och n utrtion. Kundunder sökning Det genomförs regelbundna undersökningar avseende kvalité n på patientmaten. Resultaten visa r en positiv utveckling i nöjdhet. Bilaga 3.

45 Bilaga 176/17 a 4 (12) Beskrivning/sammanfattning av investeringen och skälet till investeringsbehovet. Byggnaderna S1/S2 är idag slitna och ej verksamhetsstödjande, främst mottagningsköken för patient och personalmat. Någon form av åtgärd måste på sikt vidtas. Tre alternativ finns beskrivna i den förstudie som nu är framtagen. Bilaga 4 och Bilaga 5. Landstingsservice uppdrag från Regionfullmäktige och Fastighet och servicenämnden är att ta fram en förstudie på ett nytt produktionskök, personalrestaurang och att inte förbise behovet av konferens och eventuella lokaler för medicinsk bibliotek. Konsekvens om investeringen inte utförs och kostnadseffekten för detta För att komma tillrätta med de problem som idag finns i byggnaderna behövs på sikt att minst alternativ 0 genomförs. Alternativ 0 innebär att patient- och personalmaten fortsatt levereras av extern leverantör. Styrelser som sedan 2016 behandlat ärendet. Regionfullmäktige , beslut om ny förstudie. Bilaga 1. Fastighet och servicenämnden , beslut om ny förstudie. Bilaga 2. Investeringskostnad Upparbetade utredningskostnader i investeringsprojektet, till och med förstudie, uppgår till tkr. Tilldelade medel uppgår till tkr. Investeringsprojektets nästa fas är programarbete till en beräknad kostnad av: Alternativ 0: tkr Alternativ 1: tkr Alternativ 2: tkr Totala investeringskostnaden exklusive index för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, uppskattas till: Alternativ 0: tkr Alternativ 1: tkr Alternativ 2: tkr Kostnader av engångskaraktär för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, såsom tillfälliga anordningar under byggproduktion, index, nedskrivningar, rivning mm uppskattas till: Alternativ 0: tkr Alternativ 1: tkr Alternativ 2: tkr Totalkostnaden för projektet uppskattas till: Alternativ 0: tkr tkr = tkr Alternativ 1: tkr tkr = tkr Alternativ 2: tkr tkr = tkr

46 Bilaga 176/17 a 5 (12) Hyreskostnadsökning, som utgår ifrån slutlig totalkostnad exklusive index, för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, uppskattas till: Alternativ 0: tkr Alternativ 1: tkr Alternativ 2: tkr Osäkerhet i kalkyl i förstudiestadiet är för: Alternativ 0: +/- 20% Alternativ 1: +/-15% Alternativ 2: +/-15% Regionfullmäktige föreslås i den kommande budgetprocessen ta ställning till hur den årliga hyreskostnadsökningen med anledningen av investeringen ska finansieras. Dagsportionskostnad Nuläge med dagens mottagningskök Antal dagsportioner 2016: ca st Jämförelse kostnad /dagsportion idag 224,97 kr (totalt tkr per år) Jämförelse kostnad /dagportion om 3 år 235,00 kr (totalt tkr per år) Dygnportionspris i dagens prisnivå Total ny hyreskostnad på grund av investering. Alternativ 0: 235 kr/portion tkr/år Alternativ 1: 206 kr/portion tkr/år Alternativ 2: 207 kr/portion tkr/år Givet att Region Uppsala fortsatt har ett behov av minst ca dagsportioner så blir totalkostnaden för dagsportioner efter investering: Skillnad från dagens totalkostnad för dygnsportion I dagens prisnivå 2017 om 3 år Alt 0: 235* = tkr per år tkr 0 kr Alt 1: 206* = tkr per år tkr tkr Alt 2: 207* = tkr per år tkr tkr Dvs Med Alt 0 ökar hyran med tkr per år på grund av investering och om tre år är dagportionskostnaden lika som idag. Med Alt 2 ökar hyran med tkr per år på grund av investering och om tre år är dagsportionskostnaden tkr lägre än idag. Investeringsskede Upparbetat Totalt investeringsbelopp Kommentar Fattade beslut Förstudie FSN Program Genomförande Summa Investeringskostnad

47 Bilaga 176/17 a 6 (12) Årlig kostnadsökning Årlig kostnadsökning som uppkommer, med anledning av investeringen, för 1 och 2. verksamheten och Landstingsservice Alternativ 0 Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0 Ej finansierade engångskostnader Summa ökad kostnad Alternativ 1 Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0 Ej finansierade engångskostnader Summa ökad kostnad Alternativ 2 Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0 Ej finansierade engångskostnader Summa ökad kostnad Den årliga kostnadsökning för Landstingsservice uppkommer vid hyresgästinitierade investeringar där landstinget tillämpar en annuitetshyresmodell. Underskottet regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. 2 Den årliga kostnadsökningen för Landstingsservice uppkommer vid fastighetägarinitierade investeringar (FI). Kostnaden för investeringen regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. I Ej finansierade engångskostnader återfinns index och kreditivkostnader. Dessa kan enligt gällande redovisningsregler läggas på hyresgäst.

48 Bilaga 176/17 a 7 ( 12 ) Fina nsiering av årlig kostnadsökning Hur finansieras hyreskostnaden? Verksamheten kan finansiera hela investeringen själv Verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott av ägaren Sätt kryss X Motivera Verksamheten kan inte finansiera investeringen själv, utan äskar tillskott av ägaren Övrig finansiering (ex extern) Hyresintäkter från restauratör * Fastighetsägarinitierad investering *Behöver studeras närmare i programskedet Fördjupad Investeringskostnad Alt 2 Redovisad investerings kostnad* vad respektive del ingår med Produktionskök tkr Restaurang tkr Bibliotek/ Kunskapscentrum tkr Konferenscenter tkr Övrigt tkr Nedlagda kostn ader tkr * Exkl övriga kostnadseffekter Nedan följer ett par exempel på hur man ska tänka när man beräknar investeringskostnaden vid olika scenarion. Vad skulle det kosta att enbart bygga köket? Svar: Investeringskostnad ca tkr exklusive index. Bygger man enbart köket behöver fortfarande stora delar av grundläggning, anslutnings till kulvert mm utföras. Köket får då ta en större del av det som utgör ett investeringsprojektstartkostnader, grundläggning mm. Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen tillkommer. Se under rubrik Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen alt 2 Figur 1 BIBL KÖK REST KONF KUNSK ÖVRIGT

49 Bilaga 176/17 a 8 ( 12 ) Vad skulle det kosta att enbart bygga kök och restaurang? Svar: : Investeringskostnad ca tkr exklusive index. Bygger man enbart kök och restaurang behöver fortfarande stora delar av grundläggning, anslutnings till kulvert mm utföras. Kök och restaurang får då ta en större del av det som utgör ett investeringsprojektstartkostnader, grundläggning mm. Till skillnad från att enbart bygga ett kök, delar nu kök och restaurang på det som utgör ett investeringsprojekts startkostnader, grundläggning mm. Se under rubrik Övriga kostnadseffek ter på grund av investeringen alt 2 Figur 2 BIBL KÖK REST KONF KUNSK ÖVRIGT

50 Bilaga 176/17 a 9 (12) Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen Alternativ 0: Provisoriskt mottagningskök och restaurang tkr ** Ökade transportkostnader tkr ** Nedskrivningskostnader tkr ** Oförutsedda engångskostnader tkr ** Index tkr * Kreditiv tkr * Summa tkr Alternativ 1: Provisorisk restaurang tkr ** Nedskrivningskostnader tkr ** Rivning S2 inklusive återställning mark tkr ** Oförutsett tkr ** Index tkr * Kreditiv tkr * Summa tkr Alternativ 2: Provisorisk restaurang tkr ** Nedskrivningskostnader tkr ** Rivning S2 inklusive återställning mark tkr ** Oförutsett tkr ** Index tkr * Kreditiv tkr * Summa tkr * Visas som resultatpåverkande, men kan med gällande redovisningsregler läggas på hyresgäst ** Resultatpåverkande för Region Uppsala. Kan ej läggas på hyresgäst

51 Bilaga 176/17 a 10 (12) Personal-, verksamhets- och investeringskostnader som INTE ingår i denna utredning I samtliga alternativ krävs ytterligare utredning av olika verksamhetsnära kostnader som idag är svåra att överblicka. I dygnsportionspris ingår personal i kök, men inte måltidsvärdar på respektive avdelning inom Akademiska sjukhuset samt eventuellt ytterligare verksamhetskostnader för restaurang-, konferens- och biblioteksverksamhet. I denna utredning återfinns inte investeringskostnader för anpassning av alla avdelningar inom Akademiska sjukhuset för den tänkta serveringsmetoden. Flertalet av dessa anpassningar kommer att göras vartefter avdelningar på Akademiska sjukhuset i övrigt byggs om. Detta sker dock under en längre period. Investeringskostnader avseende utrustning som åligger hyresgästen finns ej med i denna utredning. Tidigare bedömd kostnad förordade Produktionsstyrelsen alternativ 3 i anslutning till nuvarande restaurang i hus S1. Produktionsstyrelsen beslutade även att starta en förstudie om nytt kök om patientmat redovisades för Produktionsstyrelsen en investeringskostnad tkr för enbart tillagningskök i anslutning till nuvarande personalmatsrestaurang. Beslut togs om påbörjande av projektering av nytt tillagningskök , 136 beslutade Produktionsstyrelsen om fortsatt projektering och genomförande av nytt tillagningskök samt beslut om förstudie för omlokalisering av medicinskt bibliotek beslutade Produktionsstyrelsen om att genomföra ett programarbete avseende personalrestaurang, konferenslokaler, ställverk och medicinskt bibliotek återremitterade Landstingsstyrelsen ärendet om genomförandet av Byggnad S1 och S4. Investeringskostnadsbedömningen i ärendet till Landstingsstyrelsen för Personalrestaurang, Kunskapscentrum/bibliotek, konferens, Ställverk, Ombyggnad av basbyggnad S1 och utvändiga ledningsarbeten bedömdes till tkr utöver investeringskostnaden för tillagningsköket på tkr. I den beräknade investeringskostnaden på tkr för tillagningsköket och tkr för Personalrestaurang, Kunskapscentrum/bibliotek, konferens, Ställverk, Ombyggnad av basbyggnad S1 och utvändiga ledningsarbeten, ingick inte: Index Fastighetsbildning mm Hyresförluster Evakueringskostnader Projektfinansiering Ränte- och kreditivkostnader Anslutningsavgifter Byggherrens (Region Uppsalas) interna kostnader Miljöcertifiering av byggnad/er BIM modulering Konstnärlig utsmyckning Förankring av arkitektonisk utformning

52 Bilaga 176/17 a 11 (12) Arkeologisk eller geoteknisk bedömning Lös inredning Mattransportvagnar Processutrustning Datanätverk Kostnad för etappindelning Saneringskostnader Markförstärkningsåtgärder (en uppskattad kostnad på enbart för 500 tkr finns med) Ledningsomläggningar av yttre vatten och avlopp samt elkraft har enbart bedömts och inte studerats på plats. I den utförligare förstudie som nu gjorts i detta ärende är Engångskostnader såsom index under byggnationstiden, kreditivkostnader, rivning/utrangering, av/nedskrivning mm medtagna. Utförligare utredning har även genomförts avseende: Tillgänglighetskrav för allmänheten och personal (hissar, trappor, belysning mm) Grundläggning (Akademiska sjukhuset är beläget på en grusås med känsliga värden avseende vatten. Denna utredning har tagit med detta, men det finns fortfarande betydande risker med grundläggningen). Omfattande omläggningsarbeten för yttre vatten och avloppsledningar samt nya tillkommande ledningar som kan påverka grusås enligt redovisning ovan avseende grundläggning Gestaltningsmässiga krav och tillskapandet av kommunikationsförbindelse mellan stad och Akademiska sjukhuset Entrélösning för allmänheten både från Sjukhusvägen och inre Sjukhusvägen Varulogistiklösning Elkraft, Ventilation, Brand, Sprinkler, Styr och övervakning Ombyggnation och anslutning till befintligt kulvertsystem Det råder skillnad mellan tidigare redovisad investeringskostnad i utredningen som redovisades för Produktionsstyrelsen samt Landstingsstyrelsen och den investeringskostnad som redovisas i detta ärende. En del av förklaringen kan ligga i den kostnadsutveckling som skett sedan 2013 samt utredningskostnader inklusive denna förstudie, men till största del beror skillnaden på fördjupad analys av ovan redovisade faktorer. Flertalet av de faktorer som inte ingick i den tidigare utredningen har nu tagits med. Denna förstudieutredning tar ett helhetsgrepp kring alla ingående investeringar och Engångskostnader som krävs för att åstadkomma ett tillagningskök, konferenslokaler, restaurang, kunskapscentrum, tekniska och logistiska lösningar. Denna utredning påvisar att det fortfarande finns riskmoment. Dessa riskmoment behöver ytterligare utredas i programskedet.

53 Bilaga 176/17 a 12 (12) Utrangering Se rubrik Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen Samråd och godkännande Årlig kostnadsökning samt finansiering enligt ovan är ej godkänt av Akademiska sjukhuset. Investeringsrådets bedömning Investeringsrådet bedömer att nuvarande mottagningskök på sikt behöver ersättas/renoveras. Patienterna upplever idag, enligt gjord kundundersökning, en god kvalitet på måltiderna. Givet det begränsade investeringsutrymmet för Region Uppsala under perioden , rekommenderar investeringsrådet fastighets och servicenämnden att avvakta beslut om programarbete. Bilagor Bilaga 1, Beslut Landstingsfullmäktige , DnrLS Bilaga 2, Beslut Fastighets- och servicenämnden, , Dnr FSN Bilaga 3, Patientmatundersökning, Februari 2016 Bilaga 4, Förstudierapport, alternativ 0 Bilaga 5, Förstudierapport alternativ 1 och alternativ 2 Bilaga 6 Synpunkter på sjukvårdens behov av sjukhusmåltider och nutrition Kopia till: Regiondirektören Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören Landstingsservice Fastighetschefen Landstingsservice

54 Bilaga 176/17 b Regionstyrelsen, Region Uppsala, Reservation ärende nr 176 Vi reserverar oss mot beslutet att föreslå att ett programarbete för nytt produktionskök påbörjas. Frågan om vilken typ av kök Akademiska sjukhuset behöver har diskuterats i flera år och ett flertal utredningar har gjorts. Trots detta finns ett antal frågor kvar att besvara. Ärendet i dess nuvarande from har behandlats i fastighets och servicenämnden i juni, då det återremitterades, och nu i augusti. Vid dessa tillfällen har företrädare för våra tre partier ställt ett antal frågor. Dessa är fortfarande obesvarade. 1. Eftersom kostsamarbetet med landstinget i Västmanland fungerar utmärkt idag är det rimligt att använda det nuvarande mottagningsköket på Akademiska så länge lokalerna tillåter det. I beslutsunderlaget saknas information om hur länge detta är möjligt. 2. Under resans gång har det som först endast handlade om att bygga ett nytt kök blivit ett projekt där även ett konferenscentrum, bibliotek och personalrestaurang ska byggas. Tidigare beräkningar på vad detta ska kosta har inte varit fullständiga. Det är därför nödvändigt att ta reda på hur Akademiska sjukhuset samt Uppsala universitet ser på behovet nu när den fulla kostnaden finns beräknad. Tidigare yttranden i frågan kan inte anses relevanta längre. 3. Akademiska sjukhuset har självt inte angett produktionsköket som ett prioriterat byggprojekt. 4. Investeringsrådet avråder från att genomföra projektet nu på grund av det begränsade ekonomiska utrymmet för nya investeringar. 5. I underlaget anges att hyreskostnadsökningen ska finansieras inom ramen för Akademiska sjukhusets budget. Ägartillskott ska inte ske. Det är sjukhusstyrelsen som är ansvarig nämnd för Akademiska sjukhusets budget. Något yttrande från sjukhusstyrelsen om detta är en lämplig prioritering finns inte. 6. I de investeringsramar som regionfullmäktige antog i juni finns inget utrymme för detta mycket kostsamma byggprojekt. Beslutet innebär att investeringsprocessen ignoreras fullständigt. 1

55 Bilaga 176/17 b Eftersom fastighetsinvesteringarna i Region Uppsala är mycket stora redan som de är och påverkar all annan verksamhet är det inte rimligt att hasta fram ett beslut om ett produktionskök på detta sätt. Ett antal frågor saknar fortfarande svar och beslutet strider helt mot den ordning regionen har för hur investeringar ska göras. Stefan Olsson (M) Carl Nettelblad (L) Anna Karin Klomp (KD) 2

56 Bilaga 176/17 c Regionstyrelsens sammanträde Reservation Ärende 176/17: Programarbete för nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset Det är sedan lång tid klarlagt att köket vid Akademiska sjukhuset inte håller tillräcklig standard. Redan i samband med att kostsamarbetet med Västmanland inleddes fanns behov av ett nytt kök som då beräknades vara färdigt i början av Sedan dess har två större utredningar genomförts som sett över alternativen vad gäller patientmat. Båda har landat i att det mest fördelaktiga för Region Uppsala är att bygga ett tillagningskök Som framgår av förstudien är befintliga byggnader (S1 och S2) i stort behov av totalrenovering, byggnaderna är fuktskadade i grundläggningen och undermåliga energimässigt. De har även stort eftersatt underhåll. Någon utredning som visar att bygget kan skjutas på ytterligare har inte presenterats, inte heller någon beräkning av vad ett sådant alternativ skulle innebära för kostnader i form av tillfälliga insatser. I det underlag som presenterats för Regionstyrelsen är det tydligt att alternativ 1 är det som ger lägst kostnad för Region Uppsala. Från Centerpartiet ser vi det som naturligt att, om det inte finns starka skäl för annat, välja det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet. Behovet av nytt eller renoverat kök är väl utredd. När det gäller de föreslagna konferenslokalerna och bibliotek/läsesal och kunskapscenter är underlaget betydligt tunnare. Annika Krispinsson (C)

57 Bilaga 177/17 sida 1 (9) Diarienummer BILAGA 2. REGLER FÖR LISTNING, OMRÅDESANSVAR OCH ICKEVALSALTERNATIV FÖR PRIMÄRVÅRD Regler för listning, områdesansvar och ickevalsalternativ Primärvård i Region Uppsala Fastställd av Regionfullmäktige Gällande från den 1 januari 2018.

58 Bilaga 177/17 sida 2 (9) Diarienummer Bakgrund och syfte Landstingsfullmäktige beslutade , 28, att införa ett nytt listnings- och ersättningssystem inom primärvården gällande från 1 januari Följande listningsregler är en reviderad version av de då fastställda reglerna. Listningssystemet innebär att invånare fritt kan välja vårdcentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral. Listningssystemet ligger till grund för den ersättning som utgår till vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler som ingår i valfrihetssystemen i Region Uppsala. Från den 1 januari 2015 kan invånarna även lista sig i annat landsting/region enligt Patientlag (2014:821). Listningsreglerna kan komma att uppdateras ytterligare för att harmoniseras med nya lagkrav. Huldra Region Uppsala tillhandahåller listningssystemet Huldra där alla invånares listning registreras. Region Uppsalas Husläkarkansli administrerar listningssystemet och svarar på frågor från befolkningen. Det är listningen den 15:e i varje månad som avgör vilken vårdgivare som tilldelas kapiteringsersättningen, dvs ersättningen per listad invånare. Utbetalning av kapiteringsersättning sker den femte varje månad och baseras på listningen den 15:e i föregående månad. Ickevalsalternativ För de invånare som inte kan eller vill välja vårdcentral ska Region Uppsala enligt LOV 9 kap. 2 tillhandahålla ett ickevalsalternativ. I Region Uppsala tillämpas principen geografisk närhet, vilket innebär att den vårdcentral som ligger närmast invånarens folkbokföringsadress blir ickevalsalternativet. Invånare med skyddad identitet listas inte, utan hanteras i särskild ordning enligt Husläkarkansliets fastställda rutiner. Marknadsföring och etiska riktlinjer Vårdgivarens information och marknadsföring till befolkningen gällande listning på vårdcentral, barnmorskemottagning eller barnavårdscentral ska följa Region Uppsalas marknadsföringsetiska riktlinjer samt följa Sveriges läkarförbunds regler för

59 Bilaga 177/17 sida 3 (9) Diarienummer marknadsföring av läkarverksamhet. Vårdgivaren ska även se till att marknadsföringen följer god sed vid direktmarknadsföring. Region Uppsala bistår inte med uppgifter om listade i syfte att rikta specifik marknadsföring till målgruppen. 1. ATT VÄLJA VÅRDCENTRAL Listning hos en vårdcentral eller en husläkare sker genom: Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation (till exempel bank-id eller mobilt bank-id) eller med lösenord och sms. - Underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Listning kan ske vid de vårdcentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med. All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Vårdcentralerna kan använda smsfunktion men då innebär en sms-listning en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till Husläkarkansliet för registrering i Huldra. Familjemedlemmar Alla familjemedlemmar behöver inte välja samma vårdcentral/mottagning/husläkare. Nyfödda barn blir automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. Mer om listning på BVC - se avsnittet Att välja barnavårdscentral nedan. Uppgifter som behövs På listningsblanketten ska anges personnummer, namn, adress samt uppgift om val av vårdcentral, det vill säga uppgift om vårdcentralens registreringskod alternativt uppgift om enskild husläkares registreringskod. Registreringskoden för både vårdcentraler och husläkare är en fyrställig sifferkod som identifierar mottagningar och husläkare. Husläkarkansliet tillhandahåller och administrerar registreringskoderna. Underskrift av den person som önskar lista sig krävs för att listningsblanketten ska behandlas av Husläkarkansliet.

60 Bilaga 177/17 sida 4 (9) Diarienummer Vid listning via 1177 Vårdguidens e-tjänster ska de obligatoriska fälten fyllas i. Vid vilken tidpunkt görs val? Det finns ingen tidsbegränsning för när valet ska genomföras. Invånarna kan göra sina val/listningar när som helst och listningen/valet gäller tills personen gör ett nytt val/omlistning. Områdesansvar Invånarna behöver inte välja någon vårdcentral eller husläkare för att bli listad vid en mottagning. Invånare som inte gör något eget val, nyinflyttade eller nyfödda blir automatiskt listade på en närliggande vårdcentral. Områdesansvaret för folkbokförda invånare fördelas mellan vårdcentralerna enligt en geografisk närhetsprincip utifrån församlingar och nyckelkoder. Region Uppsala har ett datoriserat geografiskt informationssystem (GIS) som automatiskt fördelar ansvar för områden. Ett informationsbrev skickas ut i samband med listningen med instruktioner om hur personen kan välja att lista om sig vid en annan vårdcentral. Det är inte tillåtet att neka vård för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte behöva lista om sig för att få vård. Vårdcentralerna har även ett ansvar för patienter från andra län/länder som tillfälligt vistas i området under dagtid mellan Ansvaret fördelas enligt samma principer som beskrivs ovan. Detta ansvar omfattar: - Konstaterande av dödsfall - utfärdande av dödsbevis - Undersökning för utfärdande av vårdintyg enligt LPT - Utskrivningsklara för de som inte bor i länet? - Avtal med kommunen om hemsjukvård i ordinärt boende för de som inte bor i länet? Byte av vårdcentral eller husläkare Invånarna kan välja en annan vårdcentral eller husläkare om de inte är nöjda eller av andra skäl. Byte/omlistning görs på samma sätt som listning. Det finns ingen begränsning av antal gånger varje invånare får byta/lista om sig. Tillfällig begränsning - kölista vid byte/omlistning

61 Bilaga 177/17 sida 5 (9) Diarienummer När det gäller listning till vårdcentraler så finns det ingen övre gräns för antal listade. Det betyder att ingen ska nekas listning på vårdcentral. När det gäller listning på husläkare kommer taken att finnas kvar vid behov. Det är respektive chef för vårdcentralen som själv vid behov beslutar om och när en begränsning i listningen på respektive husläkare ska införas. Taket anges i viktade personer. Det betyder att listade ska ställas på kö om en husläkare har fullt på sin lista. Meddelande om begränsning i listningen anmäls till Husläkarkansliet. En person kan ställa sig i kö till en husläkare och fortsätta vara listad på annan eller samma vårdcentral eller annan husläkare. Invånarna kan endast stå i kö till en husläkare åt gången. Husläkarkansliet kommer att lämna information till respektive vårdcentral om antal personer som står i kö för att underlätta för vårdcentralerna att kunna bedöma och planera kapaciteten. När en läkare slutar eller flyttar till en annan mottagning När en husläkare slutar eller byter mottagning är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till de listade. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare där läkaren slutar svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken läkare som slutat och på vilken vårdcentral läkaren ska börja (om uppgift finns vid tidpunkt för brevutskicket). - Hur omlistning går till. - Att om ingen omlistning sker så är personen automatiskt kvarlistad på ursprungsmottagningen. - Efter en viss tid då de listade har fått chans att lista om sig till annan husläkare, så överför Husläkarkansliet de återstående listade till att bli mottagningslistade vid vårdcentralen. - Vårdgivaren svarar i övriga fall än ovan själv för information till befolkningen om nyanställningar eller andra personalförändringar.

62 Bilaga 177/17 sida 6 (9) Diarienummer När en mottagning stänger När en mottagning (vårdcentral, barnavårdscentral, barnmorskemottagning) stänger är det viktigt att Husläkarkansliet omgående får information om detta från respektive vårdgivare. Husläkarkansliet skickar därefter ut brev till den listade befolkningen. Husläkarkansliet står som avsändare på brevet. Den vårdgivare som stänger ned sin mottagning svarar för kostnader för brev, kuvert och porto. I brevet ska det framgå: - Vilken mottagning som stänger samt tidpunkt för detta. - Hur omlistning går till. - Vad som händer om ingen omlistning sker. 2. ATT VÄLJA BARNAVÅRDSCENTRAL Barnmorskemottagningarna har till uppgift att i graviditetsvecka aktualisera frågan om val av barnavårdscentral (BVC) med de blivande vårdnadshavarna och i normalfallet genomföra ett så kallat förval innan barnet är fött. Förvalet omvandlas till en listning på vald BVC när barnet är fött. Dagen efter födelsen kan vald BVC se att barnet är listat. De vårdnadshavare som inte har gjort ett förval vid kontakt med barnmorskemottagning uppmanas på BB att lista sitt barn på en BVC. Listning till barnavårdscentral sker genom: Vårdguidens e-tjänster Inloggning sker med e-legitimation (till exempel bank-id eller mobilt bank-id) eller med lösenord och sms. - underskriven blankett som skickas till Husläkarkansliet. Underskrift krävs av vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan endast lista sina barn vid de barnavårdscentraler som landsting/regioner anvisar till, dvs. de som landsting/regioner driver själv eller de som landsting/regioner har avtal med.

63 Bilaga 177/17 sida 7 (9) Diarienummer All registrering i Huldra görs av Husläkarkansliet. Vårdcentralerna kan använda smsfunktion men då innebär en sms-listning en begäran om att få en blankett hemskickad för underskrift som sedan skickas in till Husläkarkansliet för registrering i Huldra. Områdesansvar barnavårdscentral Olistade nyfödda barn fördelas till respektive barnavårdscentral (BVC) av Barnhälsovården, tidigast på dag 3. Barnet fördelas till den BVC som ligger geografisk närmast vårdnadshavarnas folkbokföringsadress. Om flera BVC finns i närområdet praktiseras fördelning i turordning. Region Uppsala har ett datoriserat geografisk informationssystem (GIS) som automatisk fördelar ansvar för närområden till BVC när en förändring i utbudet av vårdcentraler sker och därmed sker en automatisk fördelning av olistade nyfödda. Områdesansvaret omfattar: - Erbjuda alla barn barnhälsovård enligt fastställda dokument. - Kontakt mellan barnavårdscentral och vårdnadshavare Barnets vårdnadshavare ska kontaktas av den barnavårdscentral (BVC) där barnet är listat för kallelser till exempelvis kontroller och vaccinationer. Vårdnadshavare som inte gjort ett aktivt val ska kontaktas av den BVC som barnet har tilldelats. BVC ska i den första kontakten tillfråga vårdnadshavaren om vilken BVC vårdnadshavaren vill lista sitt barn på. Om vårdnadshavaren väljer att gå på en annan BVC, eller kanske redan kontaktat en annan BVC, så måste vårdnadshavaren upplysas om att de måste lista om sitt barn till denna BVC. 3. ATT VÄLJA BARNMORSKEMOTTAGNING (BMM) Listning till barnmorskemottagning sker genom: - Att gravida kvinnor tar kontakt direkt med en barnmorskemottagning. Registrering av listning i Huldra sköts av barnmorskor vid respektive mottagning. Gravida kvinnor kan endast lista sig på de barnmorskemottagningar som landsting/regioner anvisar till, det vill säga de BMM som landsting/regioner driver i egen regi eller de som landsting/regioner har avtal med.

64 Bilaga 177/17 sida 8 (9) Diarienummer 4. SÄRSKILT BOENDE OCH KORTTIDSBOENDE Patienten ska vid flytt till särskilt boende avlistas från sin ordinarie vårdcentral/husläkare och listas på det särskilda boendet. Patienten har dock möjlighet att behålla sin tidigare vårdcentral/husläkare, om patienten så önskar. Detta innebär att patienten inte har samma möjlighet att få hembesök av läkaren på boendet, utan istället måste ta sig till vårdcentralen för att träffa sin ordinarie läkare. Husläkarkansliet informeras om avlistning och omlistning på boendet genom att sjuksköterskan på det särskilda boendet skickar ifyllda blanketter till Husläkarkansliet. Blanketterna finns på ViS/ Varje kommun ska ha en lokal rutin som beskriver ansvarsfördelning och hantering. Information till patienten om av- och omlistning ges av ansvarig sjuksköterska vid inflyttning till det särskilda boendet. En patient på ett korttidsboende ska vara kvar som listad på sin ordinarie vårdcentral. Om patienten på korttidsboendet får ett ändrat biståndsbeslut till särskilt boende ska patienten erbjudas av- och omlistning enligt det förfaringssätt som beskrivits ovan. 5. ÄLDREVÅRDSENHETEN För personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet finns möjlighet att bli listade på en husläkare på Äldrevårdsenheten. Det gäller företrädesvis äldre personer med behov av omfattande och samordnade insatser (kommun landsting/region) och som har svårt att ta sig till sin vårdcentral. Husläkare, vårdplaneringsteamet vid Akademiska sjukhuset eller kommunens distriktssköterska kan skicka remiss efter samråd med patient och anhöriga. Efter ett hembesök för bedömning avgörs om patienten kan skrivas in i, och därmed också listas på, Hemvårdsenheten. Patienten avlistas då från sin tidigare vårdcentral/husläkare. 6. HABILITERINGSHUSLÄKARMOTTAGNINGEN För personer med särskilda funktionsnedsättningar och kontakt med habiliteringen finns möjlighet att bli listad på Habiliteringshusläkarmottagningen efter särskilda kriterier. Remiss från husläkare, kommunal distriktssköterska eller habiliteringsverksamhet krävs. Husläkare kan vid behov kontakta habiliteringshusläkarmottagningen för rådgivning, till exempel inför intygsskrivning. Det finns möjlighet att skicka remiss för bedömning om patienten ska lista sig på Habiliteringshusläkarmottagningen. Kontakt sker via läkarsekreterare på Hälsa och Habilitering.

65 Bilaga 177/17 sida 9 (9) Diarienummer Vårdcentraler har ett ansvar för listade personer vid Habiliteringshusläkarmottagningen vid akuta problem, t ex akuta infektioner eller skador samt för provtagning. Eftersom Habiliteringshusläkarmottagningen inte utrustats som en komplett vårdcentral, finns i enstaka fall behov av närmaste vårdcentrals resurser i form av operationsrum för lilla kirurgin och akut provtagning i samband med läkarbesöket.

66 Bilaga 178/ Dnr LS Ekonomi och hållbar utveckling Christina Lindberg Tfn E-post Socialdepartementet Remissyttrande avseende betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld SOU 2017:5 Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld SOU 2017:5. Sammanfattande överväganden Region Uppsala instämmer huvudsakligen i utredningens förslag men vill lämna några synpunkter. Region Uppsala instämmer i förslaget om att det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner. Region Uppsala tillstyrker förslaget om att de personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 883/2004 i 8 kap. 2 HSL ska kunna visa sin rätt till vårdförmån, till exempel genom ett intyg, för att Region Uppsala ska vara skyldigt att erbjuda icke nödvändig eller subventionerad vård. Region Uppsala vill betona behovet av bättre statistik över Sveriges kostnader för vård i andra stater som debiteras Sverige samt kostnader för vård som givits i Sverige som debiterats andra stater. Region Uppsala vill poängtera att det finns ett tolkningsutrymme för vilken rehabilitering som är evidensbaserad när det gäller olika regioner och länder med olika försäkringssystem. Region Uppsala vill framföra att det är hälso- och sjukvårdspersonalen som möter patienterna som ska tillämpa reglerna i de enskilda fallen och det innebär en stor pedagogisk uppgift att få reglerna att fungera ute i verksamheten. Och svårtillämpade regler leder lätt till orättvis hantering av enskilda fall. Region Uppsala instämmer i utredarens bedömning om fortsatt utredning av de delar som åligger den kommunala hälso- och sjukvården. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

67 Bilaga 178/17 2 (3) Synpunkter på betänkandets förslag Region Uppsala välkomnar ett tydliggörande av den så kallade gränsöverskridande vården, det vill säga vilken vård och vilka vårdförmåner landstingen och regionerna ska erbjuda och vilka personer som ska erbjudas vård i en gränsöverskridande situation. Det är bra att kostnadsansvaret och regelverket för vem som ska betala vad när en person får vård, också har tydliggjorts. Region Uppsala vill också framhålla behovet av bättre statistik över Sveriges kostnader för vård i andra stater som debiterats Sverige samt kostnader för vård som givits i Sverige som debiterats andra stater. Region Uppsala anser att det är en bra genomgång som har gjorts i betänkandet och att det är positivt att personer ska kunna visa ett intyg från Försäkringskassan att de har rätt till vård i Sverige vilket kommer underlätta administrationen inom vården. När det gäller läkemedelsförmånen är nuvarande skrivning i lagen om läkemedelsförmåner mycket svårtolkad och svårhanterlig på vårdinrättningar och apotek. Region Uppsala välkomnar därför den förändring enligt förslaget att den som kan visa sin rätt till vårdförmåner i Sverige enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Förändringen bör kunna underlätta tolkningen av vilka som har rätt till förmåner inom hälso- och sjukvården och apotek. S 67: Region Uppsala anser att förslaget till tandvårdslagen är bra. Förslaget att införa en rätt att på begäran få prövat om en person är försäkrad enligt SFB (Socialförsäkringsbalken) är positivt, samt även att personen får ett intyg från Försäkringskassan som visar detta. Det införs även en möjlighet att överklaga beslutet. Vid behov borde intyget kunna användas som grund för tillgång till vård i Sverige för de personer som omfattas av samordningsförordningen och har Sverige som behörig stat, men inte är folkbokförda i landet. Utöver att tydliggöra rättigheten för den enskilde att kunna på begäran få ett intyg om han eller hon omfattas av svensk socialförsäkring så bidrar förslaget till att ge en bättre statistik från Försäkringskassan över hur många personer Sverige har ett ansvar för, vad gäller den sociala tryggheten. S : Vi har nationella rådgivande riktlinjer för sjukskrivning och vi har kriterier för vilken rehabilitering som är evidensbaserad. Vad händer i en gränsöverskridande situation när olika regioner och länder har olika syn på evidens och har olika försäkringssystem? S 751, 753: Det är svårt att bedöma vad som är en akut situation när det gäller att ansvara för att erbjuda eller erhålla vård? Risk att dö? Att inte försämras? Att bibehålla funktioner? Att kunna fortsätta förvärvsarbete? Insatser inom rehabiliteringsområdet kan spänna över hela skalan. Insatserna är sällan engångs utan spänner ofta över en serie behandlingar över tid där även uppföljning är en väsentlig del av behandlingsresultatet. Ibland kan en akut åtgärd innebära en operation, men för att få resultat krävs rehabilitering i efterförloppet. Hur löser man det ansvarsmässigt? Hjälpmedel ingår ofta som en väsentlig del i en rehabiliteringsåtgärd och på det området har vi dessvärre regionala skillnader vid förskrivning och ekonomiskt ansvar.

68 Bilaga 178/17 3 (3) S 757: Bra förslag att Försäkringskassan även fortsättningsvis ansvarar för intyg om rätt till vård. S 758: Varför kan inte alla landsting hantera samordningsnummer? S 759: När det gäller att se över organisatoriska system för hälso- och sjukvården utifrån ett vård- och uppföljningsperspektiv borde vi ha ett gemensamt journalsystem. Avsnitt 25 Tillgång till svensk hälso- och sjukvård i gränsöverskridande situationer inom EU/EES Reglerna om vård är svåra att tillämpa och tillämpningen måste främst ske ute på fältet, det vill säga av hälso- och sjukvårdspersonalen som möter patienterna. Patienterna tillhör olika kategorier och reglerna är olika beroende på om personen är folkbokförd här, arbetar här eller turistar här. Reglerna är dessutom olika både när det gäller vilken vård personen har rätt att få akut, nödvändig, fullt vårdutbud och vem som ska bära den slutliga kostnaden. Det är alltså en stor pedagogisk uppgift att få reglerna att fungera ute i verksamheten. Och svårtillämpade regler leder lätt till orättvis hantering av enskilda fall. Avsnitt Rätt till vårdförmåner i Sverige Region Uppsala tillstyrker förslaget att de personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 883/2004 i 8 kap. 2 HSL ska kunna visa sin rätt till vårdförmån, till exempel genom ett intyg, för att Region Uppsala ska vara skyldigt att erbjuda dem icke nödvändig eller subventionerad vård. Det förenklar hanteringen för hälso- och sjukvårdspersonalen, som annars bara kan göra bedömningen i förhållande till om en person är folkbokförd här eller inte. Normalt framgår det annars inte om Sverige bedöms som behörig stat genom arbete eller EU-rättslig bosättning. Det är bra att det tydliggörs vilket landsting eller region som ska erbjuda hälso- och sjukvård i en gränsöverskridande situation. Vidare är det positivt att kostnadsansvaret tydliggörs för vissa gränsöverskridande situationer när en person bor och är folkbokförd i Sverige, men arbetar i ett annat EU/EES-land. Regeln är dock fortfarande svår att tillämpa, eftersom hälso- och sjukvårdspersonal endast kan se att personen ifråga är folkbokförd här och därmed hör till Region Uppsalas kostnadsansvar. Avsnitt 28 Behov av fortsatt utredning Region Uppsala instämmer i utredarens bedömning om behovet av fortsatt utredning av de delar som åligger den kommunala hälso- och sjukvården. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

69 Bilaga 179/ Dnr LS Regionkontoret Mats Holmberg Tfn E-post Utbildningsdepartementet Remissyttrande avseende Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål Sammanfattande överväganden Region Uppsala önskar poängtera den stora betydelse som forskningen har för hälso- och sjukvården och välkomnar i allt väsentligt de i delbetänkandet presenterade förslagen. Sammanfattningsvis anser Region Uppsala att utredningen har kommit med väl avväga förslag och stödjer införandet av en särskild forskningsdatalag. En forskningsdatalag I delbetänkandet föreslås att en lag som kompletterar dataskyddsförordningen vid personuppgiftsbehandling för forskningsändamål ska införas. Syftet med lagen ska vara att möjliggöra personuppgiftsbehandling för forskningsändamål samtidigt som den enskildes fri- och rättigheter skyddas. Region Uppsala ser positivt på att en lag som kompletterar dataskyddsförordningen införs. Enligt Region Uppsala kan det medföra en förenkling för dem som har att anpassa sig till lagen, exempelvis för de personuppgiftsansvariga, om hanteringen av personuppgifter regleras i en transparant och klar lagstiftning. Det kan även bidra till en ökad förståelse hos enskilda för hur deras fri- och rättigheter skyddas i samband med forskning. Rättslig grund I artikel 6 i dataskyddsförordningen anges vilka rättsliga grunder som kan anges för att personuppgiftsbehandling ska vara laglig. Personuppgifter för forskningsändamål Utredningens förslag är att personuppgifter ska få behandlas för forskningsändamål med stöd av artikel 6.1 e (behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse) i dataskyddsförordningen gällande offentliga aktörer. För att använda denna rättliga grund ställer dataskyddsförordningen krav på nationell reglering samt skyddsåtgärder. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

70 Bilaga 179/17 2 (4) Region Uppsala välkomnar utredningens bedömning att det är förenligt med dataskyddsförordningen (jfr skäl 159) att fastställa den rättsliga grunden forskning som en uppgift av allmänt intresse. Region Uppsala önskar dock framföra att det kan innebära komplikationer för internationella studier om olika länder inom EU kommer fram till olika rättsliga grunder och skyddsåtgärder. Samtycke Utredningens bedömning är det med utgångspunkt i artikel 9.2 a i dataskyddsförordningen är möjligt att behandla känsliga personuppgifter för forskningsändamål med samtycke som rättslig grund när samtycke föreligger tillsammans med godkännande efter etikprövning enligt Etikprövningslagen. Om behandling ursprungligen grundats på samtycke bör nytt samtycke normalt inhämtas. Dataskyddsförordningen innebär enligt utredningen inga betydande förändringar av ett samtyckes innebörd. Region Uppsala anser, liksom utredningen, att dataskyddsförordningen inte innebär några betydande förändringar av ett samtyckes innebörd och att det är viktigt att samtycke kan vara en rättslig grund för personuppgiftsbehandling för forskningsändamål även i framtiden. Att hantera samtycken på ett korrekt sätt är avgörande för att behålla en hög tillit både till dem som lämnar ut uppgifter till forskning samt forskarna själva och de efterföljande forskningsresultaten. Vidare anser Region Uppsala att det är rimligt dels att inhämtande av samtycke prövas i varje enskilt fall och dels att tillämpa Europarådets rekommendation att inte behandla sådana uppgifter för ändamål som på ett avgörande sätt skiljer sig från det ursprungliga ändamålet utan att ett nytt samtycke inhämtats där detta är lämpligt och praktiskt möjligt. Känsliga personuppgifter för forskningsändamål Utredningen föreslår att känsliga personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 9.2 j i dataskyddsförordningen om behandlingen är nödvändig för forskningsändamål och om behandlingen har godkänts enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (särskild lämplig åtgärd/nationell rätt). Region Uppsala anser att all forskning på känsliga personuppgifter måste ha godkänts enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor och ser därför positivt på att en bestämmelse med denna innebörd införs i forskningsdatalagen. Skyddsåtgärder vid all behandling av personuppgifter för forskningsändamål Utredningen gör bedömningen att bestämmelser om skyddsåtgärder vid personuppgiftsbehandling kan och bör ges i författningsform men utesluter inte att skyddsåtgärder även kan beslutas i det enskilda fallet genom meddelade villkor i samband med etikprövning, eller själv regleras genom godkända uppförandekoder. Utredningen föreslår inte något särskilt bemyndigande för en myndighet att meddela föreskrifter om skyddsåtgärder.

71 Bilaga 179/17 3 (4) Utredningen föreslår följande tre skyddsåtgärder: Personuppgiftslagens befintliga bestämmelse som anger att uppgifter som samlats in för forskningsändamål normalt inte får använda för att vidta åtgärder i fråga om den registrerade ska föras över till forskningsdatalagen. Personuppgifter ska pseudonymiseras eller skyddas på likvärdigt sätt när de ska behandlas för forskningsändamål, förutsatt att ändamålet kan uppfylla spå det viset. Den registrerade ska kunna motsätta sig personuppgiftsbehandling för forskningsändamål om det inte visar sig vara omöjligt eller medföra oproportionerlig ansträngning att tillhandahålla den enskilde möjligheten att motsätta sig behandlingen, eller om forskningsändamålen annars inte kan uppfyllas. Region Uppsala anser att de av utredningen föreslagna skyddsåtgärderna är lämpliga. Angående att personuppgifter pseudonymiseras eller skyddas på likvärdigt sätt när de behandlas för forskningsändamål önskar Region Uppsala dock lyfta fram följande: För att möjliggöra att data och prov från landsting/regioner kan sammankopplas med data från nationella register hos myndigheter (såsom Socialstyrelsen och SCB) samt att dessa sammankopplade data lämnas ut pseudonymiserade till forskningsprojektet behöver frågan gällande sekretessnivå och samarbetsformer mellan landsting/regioner och registerhållande myndigheter lösas. Olika typer av sekretessnivåer hos landstingen/regionerna och registerhållande myndigheter förhindrar idag effektivt samarbete i dessa frågor. Region Uppsala önskar därmed framföra att det är viktigt att frågan gällande sekretessnivåer löses i slutbetänkandet. Kod-nycklar måste försvaras så att de registrerades personliga integritet säkerställs effektivt så att obehörig sammankoppling inte ska vara möjlig. Kod-nycklar måste kunna förvaras så länge forskningsstudien pågår. Skyddsåtgärder vid behandling av känsliga personuppgifter för forskningsändamål Utredningens bedömning är att etikprövning enligt Etikprövningslagen är en sådan fastställd lämplig och särskild åtgärd som krävs (enligt artikel 9.2 i dataskyddsförordningen) för att känsliga personuppgifter ska få användas för forskningsändamål. Region Uppsala instämmer med utredningen att etikprövning är den lämpliga och särskilda skyddsåtgärden för de kategorier av personuppgifter som tillkommit i uppräkningen av särskilda kategorier personuppgifter i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Region Uppsala anser också, liksom utredningen, att kravet på etikprövning även fortsättningsvis bör omfatta personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden och inte enbart sådana uppgifter som anges i artikel 10 i dataskyddsförordningen. Ekonomiska konsekvenser Region Uppsala ser positivt på förslagen men ser ett behov av att regeringen i den fortsatta beredningen av detta ärende närmare analyserar de kostnader som bl.a. de

72 Bilaga 179/17 4 (4) föreslagna insatserna kring pseudonymisering och rätten att motsätta sig samt informations- och utbildningsinsatserna medför. En sådan analys blir därefter en god grund att utgå ifrån för att reglera statlig ersättning till landstingen/regionerna i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

73 Bilaga 183/17 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LS Konferenser Beslut om kurser och konferenser Regionstyrelsens arbetsutskott LS Medelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen och marknadsutvecklingen Regionstyrelsens arbetsutskott 1 (2)

74 Bilaga 183/17 Anmälan av delegationsbeslut till Regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Dnr LS Brådskande beslut Dnr LS Brådskande beslut Brådskande beslut om besöksförbud avdelning 50 D, Akademiska sjukhuset Brådskande beslut om besöksförbud avdelning 50 D, Akademiska sjukhuset Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 1 (2)

75 Bilaga 183/17 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LS Besluta om kollektivavtal LS Besluta om kollektivavtal Förhandling om lokalt kollektivavtal om måltidsuppehåll för Medicinavdelningen, Lasarettet i Enköping (Vårdförbundet) Förhandling om förlängning av uppsagt avtal om flexibel arbetstid- Förlängning till 31 augusti 2018 (Vårdförbundet) Eva Wikström, HR direktör Eva Wikström, HR direktör 1 (2)