Dagens ämnen. Repetition: kvadratiska former och andragradskurvor Andragradsytor System av differentialekvationer

Relevanta dokument
Dagens ämnen. Kvadratiska former. Andragradskurvor. Matrisform Diagonalisering av kvadratiska former Max/min Teckenkaraktär

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

9. Bestämda integraler

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Tillämpning av integraler

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

14. MINSTAKVADRATMETODEN

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

TATA42: Tips inför tentan

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

24 Integraler av masstyp

Tentamen i ETE305 Linjär algebra , 8 13.

0 Allmänt. Följande delar behöver man kunna utöver avsnitten som beskrivs senare i dokumentet.

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Gripenberg. Mat Grundkurs i matematik 1 Tentamen och mellanförhörsomtagning,

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Finaltävling den 20 november 2010

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 17 mars 2016

Föreläsning 7: Trigonometri

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Måndag 14 januari 2002 TID:

Linjär Algebra, Föreläsning 20

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Lösningar till MVE021 Linjär algebra för I

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Generaliserade integraler

Stokes sats och Integralberäkning Mats Persson

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Rangordning av internetsidor - ett egenvärdesproblem för positiva matriser

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Matematiska uppgifter

Linjär algebra Föreläsning 10

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

9. Vektorrum (linjära rum)

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

Tentamen i tmv036c och tmv035c, Analys och linjär algebra C för K, Kf och Bt A =, = det(a λi) = e 2t + c 2. x(t) = c 1. = c 1.

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Definition: Linjär avbildning

TMV036/MVE350 Analys och Linjär Algebra K Kf Bt KI, del C

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

Dagens ämnen. Repetition basbyten och linjära avbildningar Diagonalisering Kvadratiska former. Andragradskurvor

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Teorifrå gor kåp

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

Tentamensskrivning, Kompletteringskurs i matematik 5B1114. Onsdagen den 18 december 2002, kl

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

x + y z = 2 2x + 3y + z = 9 x + 3y + 5z = Gauss-Jordan elemination ger: Area = 1 2 AB AC = 4. Span(1, 1 + x, x + x 2 ) = P 2.

x (t) = 2 1 u = Beräkna riktnings derivatan av f i punkten a i riktningen u, dvs.

SF1633, Differentialekvationer I Tentamen, torsdagen den 7 januari Lösningsförslag. Del I

ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen

Egenvärden och egenvektorer. Linjär Algebra F15. Pelle

Skrivtid: Lösningar ska åtföljas av förklarande text. Hjälpmedel: formelsamling och manuella skrivdon. 1. Lös ekvationen z 4 = 16i.

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

2 1 1 s s. M(s) = (b) Beräkna inversen för det minsta positiva heltalsvärdet på s som gör matrisen inverterbar.

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

16.3. Projektion och Spegling


Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

SF1625 Envariabelanalys

Egenvärden och egenvektorer

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA

Linjär algebra/matematik. TM-Matematik Mikael Forsberg ma014a, ma031a

Tillämpad Matematik I Övning 4

Chalmers tekniska högskola Datum: Våren MVE021 Linjär algebra I

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

Sfärisk trigonometri

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 21, 27/1 2010:

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

Dagens teman. Linjära ODE-system av ordning 1:

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

Transkript:

Dgens ämnen Repetition: kvdrtisk former oh ndrgrdskurvor Andrgrdsytor System v differentilekvtioner

Rng, signtur oh tekenkrktär Sts 9.1.11. Låt Q: E R, dim E = n vr en kvdrtisk form. Då gäller λ min u Q u λ mx u med likhet endst då u = egenvektor till egenvärdet λ min resp egenvektor till egenvärde λ mx. Speiellt, om u så är λ min Q(u) λ mx

Andrgrdskurvor Definition. Betrkt g: R R definierd genom g, x = 1 x 11 x 1 1 x x d v s g är summn v en linjär oh en kvdrtisk form i två vriler. Kurvn (punktmängden) g, x = C klls en ndrgrdskurv. Nmn Ekvtion Kvdrtisk form, rng Ellips: Hyperel: Huvudtypern (med medelpunktern i origo): x x Positiv definit, rng = Indefinit, rng = Prel x = Semidefinit, rng Ett pr v korsde linjer k x = 0 Indefinit =0, rng =

Andrgrdskurvor Exempel. Ange kurvtyp smt symmetrixlr till kurvn x x Lösning. Digonliserr kurvns ekvtion: x x = X t AX, där A = 1 1 Egenvärden: det A λi = λ 1 λ 3 = 0 ger λ 1, λ = 3, lltså x x = X t AX = Y t BY = y 1 3y, där B 0 0 3 Följktligen är kurvtyp en ellips. Symmetrixlrn fås som egenriktningr λ 1 1 1 1 1 x = 0 0 f 1 1 1 f λ = 3 3 1 1 3 x = 0 0 f 1 1 f 1

Andrgrdsytor Definition. Betrkt g: R 3 R definierd genom g, x, = 1 x 3 11 x 1 x 33 x 3 1 x 13 3 x d v s g är summn v en linjär oh en kvdrtisk form i tre vriler. Ytn (punktmängden) g, x = C klls en ndrgrdsyt. Exempel. x 4 8 Kvdrtkomplettering ger: x 4 = 6 1 x = 6 1 1 Ytn är följktligen en sfär med medelpunkt i M(1,0, ) oh rdien r 1.

Huvudtypern (rng = 3), Ellipsoid (l.. sfär): x Enmntld hyperoloid: x Tvåmntld hyperoloid: x Kon: x = 0

Huvudtypern (rng = 3), nimerde ilder Ellipsoid (l.. sfär): x Enmntld hyperoloid: x Tvåmntld hyperoloid: x Kon: x = 0

Huvudtypern (rng = ) Elliptisk prloid: = x Hyperolisk prloid: = x Elliptisk ylinder: x Hyperolisk ylinder: x Prolisk ylinder (rng ) = x

9.3.1. ) Avgör vilken typ v yt i R 3 som ges v ekvtionen x 3y 3z 7xz 150 = 0 Lösning. x 3y 3z 7xz 150 = x 36xz 3y 3z 150 = Följktligen = x 18z 65z 3y 150 x 18z 3y 65z 50 x 18z 75 y 50 5z 6 (,, ) två-mntld hyperoloid. Exempel. Ange en ny s som är rottion v den ursprunglig oh som överför ytn 3 3x 10 10 x 4 4x till stndrdform oh nge vilken typ v yt det är.

System v differentilekvtioner Modellprolem 1: Sök t, x t C 1 (R) så tt d dt = 4 t 7x (t) dx dt = t 5x (t), där 0 = 8 x 0 = 3 Definition 9.4.3. Derivtn x v funktionen x = ex: R R n definiers som x (t) = lim e X t h X t h Så snrt dett gränsvrde existerr. h 0 1 Exempel. x = (t, t): R R 3 1 h X t h X t h t h t h t t = t h t då t 0 så tt x t = t

System v differentilekvtioner Modellprolem 1: Sök t, x t C 1 (R) så tt d dt 1 t 7x t dx dt 1 t 5x t där 0 = 8 x 0 = 3 Skriv systemet på mtrisform X t = t x (t) = 4 7 5 t x (t) = AX(t) X t = t x (t) X t, A = 4 7 5 = AX(t) Begynnelsevillkoret: X 0 = 0 x (0) = 8 3

Låt f vr en ny s oh f = et Vrielyte De gml koordintern X = TY, där Y är ny koordintern, d.v.s. X t = t x (t) = TY t = 11 1 y 1 t 1 y (t) = 11y 1 t 1 y t 1 y 1 t y t Derivering ger X (t) = 11y 1 t 1 y t = TY t 1 y 1 t y t Sustitution in den ursprunglig ekvtionen ger TY t = X t = AX t = ATY t Y t = T 1 AT Y t D v s koeffiientmtrisen i den ny sen lir A f = T 1 A e T Följktligen, om A e är digonliserr så väljer vi f som en egens till A e, därmed lir A f en digonlmtris!

Modellexempel (forts.) X t = AX t, A = A e = 4 7 5 oh X 0 = 8 3 4 λ 7 Beräknr egenvärden till A e : det A λi = 5 λ = λ λ 6 λ 1 = 3, λ = A är digonliserr Söker egenvektorern (egens): för λ 1 = 3: 4 3 7 0 5 3 0 7 7 0 0 f 1 = e 1 1 för λ = : Alltså 4 7 0 5 0 7 0 7 0 f = e 7 f = et = e 1 7 1, T 7 1 X = TY = A e X = A e TY = 4 7 5 TY Y = T 1 A e T Y = A f Y = 3 0 0 Y y 1 = 3y 1 y = y Begynnelsevillkoret i den ny koordintern: Y 0 = T 1 X 0 = 1 5 7 8 1 1 3 1 y 1 = e 3t y = e t C 1 C 1 y 1 = C 1 e 3t y = C e t X t = TY t 7 1 e 3t e t = e3t 7e t e 3t e t

Det som vi hittills eskrivits gäller även i godtykligt ntl dimensioner oh inhomogen differentilsystemen som t ex d dt = t x t dx dt = 4 t 3x t 1e t, där 0 x 0 = 0 Lösningsförslg: Skriv systemet som X = AX B där A 4 3 oh B = 0 1e t Vrielyte X = TY ger TY = ATY B Y = (T 1 AT)Y T 1 B = A f Y B f Bestäm egenvärden oh egenvektorer till A smt trnsformtionsmtrisen T Lös digonlisert system Y = A f Y B f med de ny egynnelsevillkoren Y 0 = T 1 X(0) Tr dig tillk till de ursprunglig koordintern